Fetmaforskarnas vision

Debattartikel i SvD idag. Vården kan inte på egen hand minska fetma.

Det är dietister och läkare från Svensk förening för obesitasforskning (SFO) som skriver.
De konstaterar att de = vårdetablissemanget inte klarar att bekämpa den tilltagande fetman hos befolkningen. Den enda effektiva behandlingen sägs vara kirurgi, och den ska inte användas annat än i utvalda fall, eftersom den är behäftad med komplikationsrisker.
Därför anser de att primärvården ska kalla alla överviktiga årligen för att behandla fetmans alla komplikationer, liksom man gör med diabetiker. Alltså medicinering med blodtryckssänkare, blodfettsänkare, blodsockersänkare etc.
Därutöver anser de att samhället ska bekämpa fetman, med samarbete mellan forskare, vårdpersonal, arkitekter, trafikplanerare, skolpersonal… Man föreslår pilotprojekt i särskilda kommuner.

Min kommentar: I stället för denna uppgivenhet, att vi inget kan göra åt övervikt och metabola sjukdomar, tycker jag att myndigheterna ska satsa på ändrade kostråd.
De bör råda alla att undvika socker, äta mindre stärkelse och i stället mera av naturligt fett, samt undvika alla industrins kemiska tillsatser i maten. Därefter får man se vad dessa råd kan ge i överviktsutveckling och sjuklighet.

 

Comments

  1. 1
    I Like Neil Young says:

    Man kan undra varför den artikeln skrevs överhuvudtaget. Och man kan undra varför de som undertecknar artikeln har lön och anställning överhuvudtaget.

    Ett klockrent exempel på MSM:s förvirringsmakt, att samhället är korrupt bortom all sans och vett står alltmer klart.

  2. 2

    Än en gång tar man sikte på ett uttryck av en problematik – inte problemet i sig: Att kalla fetma en sjukdom är strutspolitik. Fetma beror i stor utsträckning på långvarig exponering av fel mat. Endast genom att ta itu med grundorsaken går det att bota eller åtminstone bli symtomfri.
    I artikeln slår man sig för bröstet vad gäller behandling av typ 2 diabètes och känner sig nöjd med att fördröja skadeverkningarna av tillståndet. Man konstaterar att det inte finns bra forskningsunderlag för livsstilsåtgärder

    MEN VARFÖR INTE FORSKA LITE DÄR DÅ? Det finns bra underlag för hypoteser, och man måste vara blind på båda ögonen om man inte har snubblat på klinikfall av framgångsrik kostbehandling under sin läkargärning! Utred äkta LCHF och ketogen kost – det kommer att bli lönsamt för samhället och hälsosamt för folket!

  3. 3

    Det är klart att vården inte kan bekämpa tilltagande fetma hos befolkningen…dom fattar ju ingenting av hur dom tre macronutrienterna spjälkas upp…dom flesta verkar att vara allergiska mot biokemi, som dock betraktas som en vetenskap..?? Eller har jag fel?? Glukos tror folk är för att skapa energi i kroppen men det är mest för uppbyggande substanser, typ såna där oviktiga substanser som DNA eller ATP…..för att producera energi i form av ATP utan glukos står man sej slätt, eftersom molekylen i sig själv är en adenina plus en ribosio, alltså sockermolekyl, och tre fosfatmolekyler, och i mitocondrierna bränns fett för att producera ATP, och helst då mättat fett! Man fattar inte hur den tilltagande fetman kan bekämpas utan kännedom om hur glukos och fett används av kroppen…proteinerna gör kroppen själv på order av vårt DNA, som också är en metabolisk molekyl som svarar på stimuli från sin omgivning… o detta (proteinerna!) från intermediärer dels från glykolysen o dels från Krebs cykel! Man undrar hur utbildningen hos läkare och dietister är upplagd?!? Kommer ihåg vad Annika sa om sin egen utbildning och vad Kostdoktorn sa om sin….det verkade inte mycket att hänga i julgranen!! Kanske man borde bättra på kunskaperna…så att folk åtminstone slipper lida på grund av bristande vetenskap i sin utbildning…har aldrig hört på maken av tokerier när det finns så många anekdoter om hur LCHF och ketogenisk mathållning kan lösa dessa enorma problem!!

  4. 4

    I Like Neil Young Skrev:

    Man kan undra varför den artikeln skrevs överhuvudtaget

    Yes, Hur sjuk är inte vår samtid?
    MEN, någonstans i mig vägrar jag att ge upp. Mina medålders går bort omkring mig som
    polluneringsarbetare i en KEMIKALIE Katastrof .
    NÄ, jag orkar inte…..

  5. 5
    Bengt D Nilsson says:

    Jag frågade en av författarna till debatt-artikeln (Ingrid Larsson) vad hon tyckte om Annikas kommentar:

    Hej,

    I den senaste näringsrekommendationerna sammanfattas kunskapen som utgör underlaget för hälsosamma kostråd till befolkningen.
    I dessa ingår en rekommendation att reducera intaget av socker, måttligt intag av kolhydrater som rekommenderas bestå av fullkorn- och fiberrika livsmedel. Ur övervikt och fetmasynpunkt handlar det också och framför allt att minska energiintaget i förhållande till energibehovet.

    Vänliga hälsningar
    Svensk Förening för Obesitasforskning
    genom Ingrid Larsson

  6. 6
    I Like Neil Young says:

    Bengt D Nilsson Skrev:

    Ur övervikt och fetmasynpunkt handlar det också och framför allt att minska energiintaget i förhållande till energibehovet.

    En kalori är en kalori? Väkommen in i det medeltida mörkret igen…

    Att svamla och dribbla med korten – det är man utmärkta experter på. Och det är så man numera behåller sin ”karriär”.

    Ruffla inte för många fjädrar – för då blir den samlade medicinmaffian mycket vred. Och du kan bli inkallad till chefen för ett ”allvarligt samtal”.

  7. 7

    Jag tror att det kommer att ta lång tid innan vi ser nån ändring av den rådande synen på övervikt/fetma, kostråden etc, tyvärr. Finns ingen som helst motivation att ändra nåt eller att inhämta ny kunskap hos sk. experter eller myndigheter. Under tiden kommer det att komma fler uttalanden och artiklar om att det måste till krafttag och samarbete mellan olika aktörer (”helhetssyn”) mot den ökande fetmaepidemin. Och ingenting kommer att hända, förutom att fler och fler människor kommer att drabbas av övervikt/fetma. Nä, många hinner dö innan nåt händer.
    Den enda som kan vända på det här är att allt fler tar till sig ny info och struntar i vad myndigheter och sjukvården säger. Men vi kommer nog till en brytpunkt när tillräckligt många människor världen över sett ljuset och då kommer det att vända snabbt, som den tidigare så omtalade 100:e apan.

  8. 8
    Docent Göran says:

    ”Det är dietister och läkare från Svensk förening för obesitasforskning (SFO) som skriver!”

    De kan knappast vara intresserade av att bekämpa sitt levebröd!

  9. 9

    ”I stället för denna uppgivenhet, att vi inget kan göra åt övervikt och metabola sjukdomar, tycker jag att myndigheterna ska satsa på ändrade kostråd.
    De bör råda alla att undvika socker, äta mindre stärkelse och i stället mera av naturligt fett, samt undvika alla industrins kemiska tillsatser i maten.”

    Finns det något bättre sätt ?


    Apropå skolvetenskapens mediciner

    Hundratusentals människor i Sverige behandlas med kolesterolsänkande preparat eller blodförtunnande medel. En av dom som åt det senare var en mycket nära vän (Gudrun <3 ) till mig sedan ca tre år tillbaka.

    Hon kom torsdagen den 26 maj 2016 akut till hjärnintensiven i Lund i koma (medvetslöshet) efter ett rupturerat = brustet aneurysm (blodkärlutvidgning i hjärnan).

    Brusten cerebral (i hjärnan) aneurysm är ofta dödlig. Cirka 25% av de drabbade dör inom 1 dygn, och ytterligare 25% dör inom ca 3 månader. Av dem som överlever kommer mer än hälften att ha någon form av permanent funktionsnedsättning.

    Hon opererades två gånger – men fredagen den 17 juni slutade hon med att andas 72 år ung – och begravdes den 1 juli.

    Hon hade sedan flera år tillbaka ätit Trombyl (ett s.k. blodförtunnande medel, som minskar risken för blodproppsbildning genom att förhindra att blodplättar klumpar ihop sig) – och en av biverkningarna är just blödningar i hjärnan.

    Hennes ögon och kropp var det vackraste jag har sett i mitt Liv – och hon hade och har en särskild plats i mitt hjärta. Nu kan jag bara hoppas på att Wi återses någon stans någon gång.

  10. 10
    Docent Göran says:

    @ Josef Boberg:

    Det var det vackraste jag läst på länge!

  11. 11
    Bengt D Nilsson says:

    Jag fortsatte att skicka mail till Ingrid Larsson och fick även ett svar samma dag:

    Hej Ingrid,

    Jag hittade denna korta video där läkaren Jason Fung påstår att (högt) insulin orsakar fetma. Stämmer det?

    The Real Way to Lose Weight – Dr. Fung on Fox News
    https://www.dietdoctor.com/real-way-lose-weight-dr-fung-fox-news

    Hej,

    Höga insulinnivåer orsakar inte fetma.
    Fetman kommer före de höga insulinnivåerna som i sin tur är en konsekvens av oförmåga hos skelettmuskulaturen att ta upp glukos när fetman är etablerad.
    Med höga glukosnivåer i blodet producerar bukspottkörteln mer insulin. Med tiden, om man inte minskar i vikt kommer man att utveckla typ 2 diabetes.
    Exogent givet insulin (insulin i injektion) som dr Fung påstår i videon orsakar inte fetma utan orsakar blodsockersänkning. Hur stor den blir beror på hur mycket insulin som ges.

    Dr Fung säger i början av videon att det inte är lägre energiintag som leder till viktminskning utan förändrade hormon- (insulin) nivåer. Några minuter in i videon säger han att fasta leder till viktminskning och att regelbunden måltidsordning samt att undvika mellanmål leder till viktminskning. Fasta, regelbunden måltidsordning samt att äta färre mellanmål är olika sätt att begränsa energiintaget.

    Vänliga hälsningar
    Ingrid Larsson

  12. 12
    I like Neil Young says:

    @ Bengt D Nilsson:
    WHAT? Detta har jag aldrig hört förr.Vad säger Annika
    ..?

  13. 13
    Annika Dahlqvist says:

    @ 12 I like Neil Young:
    Det är gammal erfarenhet hos diabetesbehandlare att om man ökar insulindosen för diabetiker t2 så ökar deras vikt. Det bevisar att högt insulin medför ökad fettinlagring. Denna kunskap har förstås insulinfabrikanterna gjort allt för att mörka, och hävdar i stället som Ingrid Larsson att det är fetman som orsakar insulinresistensen. Detta är enbart resultat av fantasier och önsketänkande.
    För viktminskning och minskad insulinresistens föreslår Jason Fung strikt LCHF plus intermittent fasta efter behov.

  14. 14

    Kraftsamling mot barnfetman?

    Här om dagen – den 12 oktober – var det ”World Obesity Day” (”Världsfetmadagen”)… Som de flesta vet är övervikt och fetma ett världsomfattande, gigantiskt hälsoproblem, som förstör livskvalitet och förkortar livet för hundratals miljoner människor – och som dessutom skapar enorma sjukvårdskostnader. Tidigare var fetma – liksom den till fetman länkade sjukdomen diabetes typ 2 – huvudsakligen ett problem för medelålders och äldre. I dag har dessa bekymmer på ett skrämmande sätt gått neråt i åldrarna, så att även unga och barn drabbas. Diabetes typ 2 kallades förut ”åldersdiabetes”. I dag drabbas tioåringar av ”åldersdiabetes”!

    I ett inlägg i Dagens Nyheter skriver några professorer, forskare och andra akademiker en lång artikel i ämnet. De utbreder sig mångordigt om allehanda synpunkter på problemet och gör det hela till ett synnerligen komplicerat ämne. ”Kunskap saknas inte” påstår man. Och där har man alldeles rätt! Problemet är bara att denna enkla och självklara kunskap undanhålls oss och inte tillämpas. Detta tycks i första hand bero på de gigantiska ekonomiska intressen som står på spel i livsmedels- och läkemedelsindustrin. Olika former av kolhydrater (socker och stärkelse) är mycket billiga att framställa och därför synnerligen lönsamma att blanda in i den mat vi köper i butikerna. Eftersom ”fettsnålt” sedan närmare ett halvsekel obegripligt nog (och byggt på missförstånd och forskningsfusk) varit en trend, så har det funnits också en annan anledning att blanda in socker i maten. Om man tar bort fettet i födan, så behövs det ofta socker för att produkten över huvud får en smak som gör att man vill äta den!

    För läkemedelsindustrin är det förstås en utomordentlig möjlighet att tjäna pengar, när allt fler av oss redan från tidig ålder drabbas av metabola sjukdomar (fetma, diabetes, högt blodtryck, cancer etc.), som kräver medicinering. Därför kan man säga, att livsmedels- och läkemedelsindustrin s.a.s. lever i symbios. Om livsmedelsindustrin saluförde enbart hälsosam mat (åtminstone inte så katastrofalt kolhydratspäckade och kemikaliefyllda produkter som i dag) så skulle det innebära miljardförluster för läkemedelsindustrin – men naturligtvis enorma besparingar för sjukvården, och ett enormt lyft för folkhälsan! Man behöver inte nämna den ökade livskvalitet det skulle innebära för alla som kunde undvika övervikt och de problem som sammanhänger med detta tillstånd.

    Man har som sagt alldeles rätt i att kunskapen finns. Litet förenklat skulle man kunna sammanfatta den i fyra bokstäver – LCHF. Det betyder en kost med starkt reducerat innehåll av kolhydrater – och en större andel av naturligt fett (smör, grädde, kokosolja, fet fisk, avokado, fläsk mm). Detta är förstås mycket förenklat. Det finns mycket nyttiga kolhydrater t.ex. i bär och grönsaker, men sådant som pasta, ris och bröd bör vi kraftigt minska konsumtionen av.

    Det här är alltså sedan länge kända fakta, som skulle kunna innebära en revolution för folkhälsan. Men kunskapen används inte…

    När de nämnda författarna sedan hävdar att aktörer som Livsmedelsverket, Cancerfonden och diabetesorganisationerna skulle kunna medverka till att avhjälpa problemen på det här området, så vet man inte om man skall skratta eller gråta. Livsmedelsverket är förmodligen den myndighet som främst har bidragit till nuvarande situation genom att demonisera fett, framför allt mättat fett, och under ett halvsekel (och delvis fortfarande) i stället rekommenderat lättprodukter och kolhydratrika produkter. Deras agerande har minst sagt varit kontraproduktivt!

    Beträffande Cancerfonden, så fortsätter man där att rekommendera t.o.m. cancerpatienter en kolhydratrik föda (eller att äta ”det man tycker om” – vilket för de flesta innebär mycket socker) – trots att man sedan 1920-talet vetat att socker innebär optimala förutsättningar för cancerceller att utvecklas. Och inte ens diabetesförbundet tycks förstå, att intag av kolhydrater (inte bara rent socker) är ett bra sätt att få diabetes att utvecklas och följa ”naturalförloppet” – som innebär allt kraftigare medicinering och i slutändan ofta amputationer och skadad syn.

    I all sin enkelhet skulle alltså en kolhydratreducerad kost kunna innebära en revolution för vår metabola hälsa – kanske allra mest för överviktiga och feta! Men det nämner man inte ett ord om i den långa artikeln i DN. Minst sagt pinsamt!

  15. 15
  16. 16

    @ Bengt D Nilsson:

    Haha, hennes svar gör mig alldeles matt. Tydligen får man påstå vad strunt som helst bara man har en med.dr titel att gömma sig bakom.

    Tror att det är mycket en generationsfråga. Vi får hoppas på den framväxande läkargenerationen som i dessa tider av fri informationsspridning borde vara mycket bättre uppdaterade på kostens betydelse för hälsan.

  17. 17
    Annika Dahlqvist says:

    @ 16 Reefer:
    Ingrid Larsson är inte läkare utan dietist, eller näringsfysiolog.

  18. 18

    @ Josef Boberg:

    Vackert skrivet,

  19. 19

    @ Bengt D Nilsson:
    Uppenbarligen är Ingrid Larsson helt bakom flötet vad gäller insulinresistens. Kan Du inte tipsa henne om Dr Joseph Kraft i nästa mail:
    https://www.amazon.com/Diabetes-Epidemic-You-Joseph-Kraft/dp/142517812X
    Fast engelska kanske är obekvämt för henne?

  20. 20

    17@ Annika Dahlqvist:
    Det snällaste att säga om henne är att hon kan sin läxa.

    Rätt titel kanske är: Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog och med dr

  21. 21

    Annika Dahlqvist Skrev:

    @ 16 Reefer:
    Ingrid Larsson är inte läkare utan dietist, eller näringsfysiolog.

    Nja, hon kanske inte är läkare, vilket jag inte heller har påstått, men hon är med. dr. Det står tydligt i slutet av insändaren.

  22. 22
    Annika Dahlqvist says:

    @ 21 Reefer:
    Man kan alltså bli med dr utan att vara läkare. Det är ett av problemen med nutritionisterna, att de inte är medicinskt kunniga och erfarna, men de uttalar sig och agerar som om de var det.

  23. 23
    Bengt D Nilsson says:

    Ett avslutande mail till Ingrid Larsson:

    Jag har hört att typ 2-diabetiker som får ökad insulindos går upp i vikt, eller det stämmer inte?

    Hej,

    Det stämmer. Det beror på att nästan alla som diagnosticeras med typ 2 diabetes har övervikt eller fetma, det vill säga de är redan i positiv energibalans (äter mer än vad de omsätter) och ökar i vikt. Det är viktig att kombinera insättande av insulin med minskat energiintaget så att vikten minskar. Om inte denna parallella interventionen sker behöver patienten med tiden mer insulin, då insulinbehovet är relaterat till kroppsvikten.
    De personer med typ 2 diabetes och fetma som minskar i vikt genom att reducera sitt energiintag, kan också minska sina insulindoser.

    Vänliga hälsningar
    Ingrid Larsson

  24. 24

    @ Bengt D Nilsson:
    Glömde du Joseph Kraft?

  25. 25
    Bengt D Nilsson says:

    @Erling
    Jag hade redan skickat mitt mail när jag läste din kommentar…

  26. 26

    Annika Dahlqvist Skrev:

    @ 21 Reefer:
    Man kan alltså bli med dr utan att vara läkare. Det är ett av problemen med nutritionisterna, att de inte är medicinskt kunniga och erfarna, men de uttalar sig och agerar som om de var det.

    Jo jag vet att man kan vara med. dr utan att vara läkare. Ja, man kan tom vara läkare utan att vara med. dr som du säkert vet. Jag har som sagt inte påstått nåt annat.

    Det är ett problem överlag inom discipliner som har vag vetenskaplig grund att personer gärna gömmer sig bakom titlar och uttalar sig om saker som de egentligen inte har någon reell kunskap om.
    Inom riktiga vetenskaper som fysik, kemi och biologi skulle det aldrig accepteras.

Kommentera