Ozempic m fl, GLP-1-analoger, har blivit en väldigt populär medicin de senaste månaderna.
Det kom för flera år sen som diabetesläkemedel för diabetiker 2. Det sänker blodsockret genom att öka insulinproduktionen i bukspottkörteln, och minska glukosproduktionen i levern. Man har även sett positiva effekter på hjärtfunktionen.
Sedan såg man att patienterna gick ner i vikt, upp till 15 procent per år. När de slutade med preparatet gick de upp i vikt igen, ibland till över den tidigare vikten. Detta liknar effekten av kraftig bantning genom kaloribegränsning.
En viktminskande effekt uppnås genom aptitnedsättning. Den åstadkommes genom sänkt passage av maten i magsäcken och i tarmarna.
Man har inte sett någon stor frekvens av biverkningar, men några finns det rapporterade. Man såg en ökad frekvens av sköldkörtelcancer hos råttor.
Den nedsatta passagen i magsäck och tarm har gett möjliga biverkning i form av magsäckförlamning och tarmstopp.
Medlet ska inte ges till diabetiker typ 1, eller vid behandling av diabetesketoacidos.
Inflammation av bukspottkörteln, pancreatit, har rapporterats. Om pancreatit inträffar ska den patienten inte ta GLP-1 igen.
Kombination med insulin och sulfoureid ( ex Mindiab) kan ge hypoglykemi, och ska inte ges, eller dosen sänkas.
Risken för diabetesretinopati kan ökas.
Graviditet avrådes under medicinering med GLP-1. GLP-1 bör utsättas minst 2 månader före planerad graviditet pga ev risk för påverkan på fostret.
Min kommentar:
Även LCHF/ketogen kost är aptitnedsättande, samt sänker blodsockret, och saknar GLP-1:s risk för biverkningar.
Det har rapporterats enstaka fall av normoglykemisk ketoacidos vid LCHF-kost, men det har varit i samband med annan störning av metabolismen. Den som är rädd för detta kan se till att äta lite stärkelse, ca 20 gram per dag.
Användningen av GLP-1-agonister har ökat, och kommer att öka ännu mer under de närmaste åren. Det finns experter som tror att GLP-1-agonister kommer att revolutionera behandlingen av fetma i världen. Framtida erfarenheter kommer att visa om det blir så.
Dessutom återstår det att undersöka vilket som har den bästa hälsoeffekten: LCHF eller GLP-1, med avseende på sjukdom och död.
Den ökade förskrivningen av medicinen har gjort att diabetiker inte har kunnat få ut den på Apoteket. Läkemedelsverket funderar på hur de ska göra för att begränsa förskrivningen till enbart diabetiker typ 2.
Verkar som folk missat att en kostomläggning är grund till bättre hälsa, viktnedgång och bättre socker värde. Att fortsätta äta skräpmat och gå ner i vikt med detta ”mirakelmedel” är ju lite tokigt att tro. Inkomster går före hälsa och sunt förnuft. Råttor är genetiskt anpassade för en fröbaserad kost. Vilket inte homo sapiens är.
Mindiab finns inte längre?
Hur fungerar Metformin – min första läkare ansåg att jag kunde ta alla 6 pillren samtidigt istället för att dela upp dem vid 3 tillfällen, det är 500mg/styck.
Så har jag gjort i 12 år snart, alla 6 tabletterna samtidigt,,,,
Vad gäller?
PS
Jag har gått ned 32 kg med hjälp av LCHF och periodisk fasta
Thomas
Hittade det här på Fass om Ozempic:
”En signifikant och bestående viktminskning från studiestart till vecka 104 observerades med semaglutid 0,5 mg och 1 mg jämfört med placebo 0,5 mg och 1 mg som tillägg till standardbehandling (-3,6 kg och -4,9 kg jämfört med -0,7 kg och -0,5 kg) i SUSTAIN 6.”
Viktminskningen är alltså inte särskilt stor. Rimligen gör de som minskar riktigt mycket i vikt andra förändringar också. Att bara ta Ozempic verkar inte ge så stor effekt, åtmintone inte för 90 – 100 kilos typ 2 diabetiker.
2 Thomas Jansson
Jag är pensionär sedan 9 år, och har inte så bra koll på vilka rutiner de har nu beträffande medicinering.
Men som regel hoppas jag att diabetikerna kan minska på medicineringen sedan de har anammat LCHF-kosten. Det är bra om de har koll på sitt blodsocker.
Jag ser i Fass att du har rätt i att Mindiab är avregistrerat.
På min tid ansågs det att man skulle dela upp Metformintabletterna på åtminstone 2 ggr per dag, morgon och middag.
Eftersom hög insulinnivå är skadligare än högt blodsocker ser jag en risk på lång sikt med preparatet, fast det skulle kunna uppvägas med tiden om man äter mindre och att det då totalt sett behövs mindre mängd insulin i blodet. Det är väl vad man skulle vilja undersöka – nämligen insulingmängd i blodet efter en tids användning jämfört med kontrollgrupp.
Den stora nackdelen är däremot den andra faktorn anser jag. Det är enligt mig BRA om levern kan lagra glukos om man äter bara 1-2 gånger per dag och därmed ha ett stabilt blodsocker större delen av dygnet. För att glukoslagring ska vara bra krävs förstås att man inte överäter så att överskottsglukos leder till fettlever.
Jag tror det är en bra typ2-medicin, men skulle inte rekommendera den till överviktiga rakt av. Kanske till vissa med kraftig övervikt som på riktigt provat allt utom magsäcksoperation, för GBP verkar betydligt farligare än Ozempic.
Angående tillgång och efterfrågan, så borde det vara enkelt för läkemedelsverket att se till att en basnivå för alla diabetiker måste överskridas i lagerhållning innan den får ges ut för andra ändamål. Dvs att i perioder när det närmar sig brist, så får helt enkelt bantarna acceptera att vara utan tills lagren fyllts på så att diabetikerna aldrig behöver riskera att inte få ut på sitt recept. Jag tror dock att produktionen kommer skalas upp och att de lagerbrister vi sett senaste året bara kommer utgöra en övergående period. Klart att läkemedelsbolag vill kränga så många sprutor som möjligt.
Rchard Feinman betonar att när noll kolhydrater (=totalstopp) gäller som första ingrepp mot diabetes2, så kommer mycket få patienter att behöva medicin över huvud taget. Han återkommer till detta tre gånger i Nutrition in Crisis (Chelsea Green, 2019) OBS att Feinman är biokemist, inte läkare, och behöver inte rätta sig efter verklighetsfrämmande ”riktlinjer” Ytterligare en elak gåta, ber om ursäkt.
Om nu insulinet är det hormon, som stimulerar all tillväxt genom att aktivera alla de enzymer, som styr dessa reaktioner…så undrar man om det är en bra idé… kommer inte cancer då att öka också??
Här är den R, Feinman som stod för den senaste elaka gåtan, ej att förväxla med fysikern R. Feynman.
https://en.wikipedia.org/wiki/Richard_D._Feinman
Denna medicin är lika obehövlig som andra diabeteskemikaliska kroppsoegna preparat. När ska det gå upp för allmänheten och det ’professionella läkarskrået’, representerat av en uppsjö endokrinologer att diabetes II är ett metabolt feltillstånd, huvudsakligen orsakat av vissa mineralbrister. Jag har tagit upp det tidigare på Annikas utmärkta blogg, men jag ger en kortfattad rekapitulation betr. dessa mineralbrister:
1. Krom III brist; tillräckligt därav aktiverar fosfoglukonetas och andra enzym som reglerar blodsockerhalten. Ämnet är nära korrelerat till ’glukostoleransfaktorn’ som är främst en kombination av Krom III, dinikotinsyra & glutation. De två sistnämnda produceras av kroppen medan mineralen tillförs exogent via maten eller kosttillskott. Mineralens effekt är känd sedan slutet av 1940-talet.
2. Vanadinbrist; tillräckligt därav stimulerar blodsockeroxidation samt glukogensyntesen i lever och muskler, förhindrar/minskar produktionen av glukos från fett, därtill glukosabsorption från matsmältningen. Ämnet fungerar dessutom ungefär som insulin genom att förändra cellmembranens funktion vad avser jontransport och gör dessa mer receptivt känsliga för insulin. Redan 1985 konstaterade medicinfakulteten vid University of Vancouver BC Kanada, att Vanadin kan ersätta insulinterapi vid äldres påbörjade diabetes 11.
Således Krom III- och Vanadintillskott kan användas som effektiv diabetes II behandling för att kuva alla de vid detta feltillstånd uppträdande symptom.
6 och 8 Piltson
Kan absolut inte påminna mej om att jag någonsin skrivit något om ”elaka gåtor”??
I så fall ber jag verkligen om ursäkt, i synnerhet som jag tycker dina kommentarer är stimulerande och kompetenta…
Däremot kommer jag ihåg att vi hade olika åsikter om Feinmans bok, som du tycktes betrakta som ”epokgörande” och där du även fick tillhåll av våra vanliga ikoner, typ Hyman, Eades, Noakes, Volek etc, som alla skrivit liknande omdömen…. men vad är det nya som tillkommit sedan John Yudkin skrev sina böcker i mtten på 1950-talet?? Hittade hans bok ”RENT VITT LIVSFARLIGT” häromdan, som kom ut på svenska 1972 och redan då visste några forskare att socker var farligt…
Yudkin säjer sej också i en intervju, i en italiensk veckotidning år 1977, vara säker på att socker kommer att bli förbjudet i framtiden… men den framtiden har ännu inte infunnit sej… och man kan fråga sej varför…
Enligt min uppfattning är Feinman inte biokemist, fast han undervisar i biokemi. Hans utbildning är i molekylär biologi och det är inte samma sak. Han sitter fast i gamla spår och tillför inga nya forskningsresultat. På dom senaste åren har det varit en explosion av vetenskapliga överraskande upptäckter, men därom icke ett enda ord utan det är fortfarande bara hur många kalorier i fett och hur många i karbohydrater…och därför är ”carbohydrate restriction the best therapy for metabolic syndrome…”
så vi får väl vara glada för det, kunde ju ha varit värre…
precis som i Yudkins bok ”This slimming business”, men den kom visst ut år 1958?
Lyssnade på ett föredrag om högt blodtryck under veckan som gick.
Läkaren som höll det gav ett ganska kunnigt intryck, men ändå lyser påverkan från läkemedelsindustrin igenom. Salt och mättat fett påstås som alltid vara farligt och att så få i Sverige, jämfört med USA, får ”behandling” (d v s medicinering) mot högt blodtryck ansåg läkaren vara ett problem!
Positivt var ändå att han sade sig förorda livsstilsförändring först innan medicinering. Men eftersom ”minska på saltet och byt smör mot olja”, är kontraproduktivt, så kommer det ju att misslyckas och sedan får de sälja sina piller ändå.
Tänk om Sten Sture Skaldeman hade fått hålla föredraget istället. Han hade 220/120 i blodtryck när det var som värst. Genom att äta feta animalier med en del grönsaker blev hans blodtryck normalt igen. Botad. Utan piller.
Angående frågan ovan om varför socker ännu inte är förbjudet? Vanligt socker uppfyller alla kriterier för att klassas som en livsmedelstillsats. Men, socker har ett undantag från det reglementet. Gissningsvis utverkat av någon som tjänar väldigt mycket pengar på socker. Om socker hade klassats som den livsmedelstillsats det är, då hade gränsvärdet för intag antagligen hamnat på något gram per dag.
Sedan sitter Agnes Wold i radion och säger att socker inte är farligt! Vad skulle hon ha svarat på frågan om tobak är farligt? Vad är farligast, tobak eller socker? Jag skulle säga att en sådan jämförelse kräver mycken analys av all möjligt statistik. Min gissning är dock att samhällets kostnader för alla sockerskador är klart högrie än vad tobaksskadorna någonsin har varit.
Idag kan vi förundrat tänka tillbaka på tiden när folk rökte i princip var som helst, till och med inne i flygplan. Kommer vi någon gång med förfäran se tillbaka på den tid då vuxna gav sockerstinnt godis till barn, för att då tyckte de vuxna att de var snälla!
PS. John Yudkins bok finns ännu att köpa på Bokus, på engelska, ”Pure, White and Deadly.”
10 Mormor
Du skriver: ”På dom senaste åren har det varit en explosion av vetenskapliga överraskande upptäckter…”
Kan du ge exempel på någon/några viktigaste av dessa?
Mormor, tack för denna erinran om John Yudkin! Han hade sanningen om socker redan kring 1970, men blev avhånad av kollegerna, och drevs att säga upp sin professur, när hans bok kommit ut. Detta, om något, var en prakttfull elak gåta?
Richard Feinman ska vi återkomma till. Om han inte anses ha kommit med något ”nytt”, så är han den som dragit redan känd kunskap till sin yttersta praktiska konsekvens. Inte ens Robert Lustig har gått så långt i sin senaste bok. ”Metabolical” (2021).,
Lyssningsvärt och programmen berör Ozempic:
https://sverigesradio.se/avsnitt/den-hypade-fetmamedicinen-och-lakarnas-pengar
https://sverigesradio.se/avsnitt/borsraketerna-som-tjanar-pa-fetmarevolutionen-risk-for-explosion-av-kostnader
13 Piltson
Du verkar vara betydligt mera uppdaterad än dom flesta, trots din höga ålder…!? Lönar det sej att läsa Lustigs bok kanske?
Var det inte du, som i en kommentar för några år sen, skrev att upphovsmannen till Annikas LCHF i princip kunde vara Brillat-Savarin…? Han som är mest känd för att ha varit en gourmet och dessutom visst var född på 1700-talet…??
Själv trodde jag det var William Banting…
12 Annika Dahlqvist
Bra fråga, Annika….men svårare än jag trodde, blir tvungen att koncentrera mej på den absolut viktigaste, eftersom det blir på tok för långt annars! Webben svämmar ju över av olika upptäckter, varje universitet publicerar en uppsjö av forskning om allt mellan himmel och jord…. och dom flesta verkar utförda av ungdomar, som redan hunnit med att bli professorer…man blir förvånad!!
Men när jag skrev den där frasen i min kommentar häromdan, så tänkte jag faktiskt på Thomas Seyfried och hans viktiga och intressanta bok om ”Cancer as a metabolic disease”, som visst kom ut i 2012, och där han, redan då, framlade hypotesen om defekta mitokondrier som en av orsakerna till alla cancerformer…
nu börjar äntligen denna hypotes kanske få den uppskattning den förtjänar..!? Och dessutom rekommenderade professor Seyfried starkt – även till utmärglade cancerpatienter – Herbert Sheltons bok ”Fasting for renewal of life”, vilket med hänsyn till dessa nya upptäckter äntligen står på vetenskaplig grund.
Råkade alltså höra en utmärkt intervju, som Bret Scher gjort med forskaren Martin Picard om just dessa viktiga organeller, som hittills bara omtalats som cellens kraftverk…och hittade sen på nätet en intressant artikel, som Martin Picard skrivit ihop med Orian Shirihai.
Citerar två av de första raderna: ”The analogy of mitochondria as powerhouses has espired. We argue that mitochondria are the processor of the cell, and together with the nucleus and other organelles they constitute the mitochondrial information processing system (MIPS)…”
Det är en lång och svår artikel, ett tjugotal sidor, de resterande 7-8 är en imponerande samling av referenser. Artikeln är absolut läsvärd, kanske inte precis för alla, men åtminstone för några på Livsmedelsverket, och har också en fin grafik. Titel är ” Mitochondrial signal transduction” och finns på Cell Metabolism.
Den här nya insikten om våra mitokondrier tror jag kommer att bli groundbreaking, och vända upp och ner på etablissemangets uppfattning om vad vi borde äta för att få behålla vår hälsa…
Den ketogeniska dieten, alltså vår LCHF, kommer helt enkelt att bli förstådd på vetenskapliga grunder…. kanske skulle vi till och med kunna glömma Ozempic…??
Hittills har vi egentligen bara fått veta att i dessa mitokondrier, otaliga i praktiskt taget varenda cell och i varenda neuron lär det finnas ungefär 1000 mitokondrier… så sker de livsnödvändiga processer som beta-oxidationen av kol-atomerna i de långa fettsyrorna, den omtalade Krebs cykel plus andningskedjan med sin oxidativa fosforylering som slutkläm, där det alltså bildas ATP…
Nu höjs allt detta några steg, vilket borde bidra till en bättre förståelse om hur viktig en ketogenisk mathållning är i alla lägen, inte bara för redan metabolt sjuka människor, utan även för ännu friska personer, som på detta sätt skulle kunna undvika att drabbas….tänk, vilken lättnad…och vilken besparing, både av onödigt lidande, men också ekonomisk… och även för samhället som helhet…
Och du Annika, skulle förhoppningsvis kunna gå triumferande i pension, när den tiden kommer….i förvissning om att du gjort allt vad du kunnat för att förbättra folkhälsan…
Mormor, Lustigs bok är fyrahundra sidors argument mot processad mat– att skilja från ”Real Food”, men han definierar aldrig vad han avser med begreppet, det antas läsaren veta. Bitvis riktigt underhållande men ineffektivt disponerad, det växlar mellan biokemiska resonemang för kollegerna, enkla praktiska anvisningar för oss andra, och tjuriga kommentarer om amerikansk matpolitik. Biokemister kanske finner det intressant att han reducerar alla metaboliska problem till åtta urspårade processer på cellnivå, kapitel 7 och 8) se sid
Ok Piltson, tack för info….tror jag avstår…. verkar vara det gamla vanliga igen…börjar faktiskt bli allergisk mot denna typ av ”best sellers”… varje gång jag köper någon, som verkar lovande, så svär jag på att det var sista gången… den sista hette ”Why Calories Don’t Count”…men efter en stunds läsning så fick man veta att ”calories DO count…”… så jag lägger nog av nu….men tack ska du ha…
Vasabladet, (svenskspråkig dagstidning i Österbotten), innehöll för några dagar sedan, en artikel om en studie som publicerats nyligen i tidskriften Nature. Det handlar om typ2-diabetes, som man genom genetiska studier kan dela in i åtta olika genetiska grupper. Det är en intressant studie, och för att få ta del av den försökte jag hitta den på Nature, men lyckades ej. Kanske någon här lyckas?
Mormor 18: ”Jag avstår”
Ah, mormor, vi tycks inte ha gett Lustigs bok den presentation den förtjänar. -Till exempel rörande kaloriräkning. ”Jag skrev boken för att ta död på kalorierna”, avslöjar han på ett ställe. Och visar sedan fram fem olika exempel på hur vilseledande det kan vara att känneteckna livsmedel med antal kalorier. Deras effekt på kroppen beror ju helt på vad slags material de anländer i.
För att en en kalori som anländer i protein skall bli nyttig för kroppen krävs upp till tio gånger så mycket energi som för en kalori från fett. Kolhydrater hamnar i flera steg nåstans mitt emellan.
Det betyder såvitt vi förstår att all kaloriredovisning på matetiketten är ohederlig så länge man inte visar deras ursprung som t.ex Kp. Kf och Kh. Och för Kh krävs flera steg med tanke på hur ur olika de hanteras av kroppen. Det visar också hur tokigt det kan vara att varna för fett. Om man inte bryter ned redovisningen på detta sätt, så är det vänligast mot kunden att slopa den helt och hållet.
Det var som sagt en av hans räkneövningar med kalorier (se sid. 177f) . Han har fyra andra, som vi kan ta upp en annan gång.
Mormor 18; ”…tror jag avstår”.
Ah, mormor, vi tycks inte ha gett Lustigs bok den presentation den förtjänar. –
Till exempel rörande kaloriräkning. ”Jag skrev boken för att ta död på kalorierna”, avslöjar han på ett ställe.
Och visar sedan fram fem olika exempel på hur vilseledande det kan vara att känneteckna livsmedel med antal kalorier. Deras effekt på kroppen beror ju helt på vad slags material de anländer i.
För att en kalori som anländer i protein skall bli nyttig för kroppen krävs upp ril tio gånger så mycket energi som för en kalori från fett. Kolhydrater hamnar i flera steg nåstans mitt emellan.
Det betyder såvitt vi förstår att all kaloriredovisning på matetiketter är ohederlig så länge man inte visar deras ursprung som t.ex Kp. Kf och Kh. Och för Kh krävs flera steg med tanke på hur ur olika de förbränns av kroppem. Utan sådan nedbrytning är det är det vänligast mot kunden att slopa laloridata helt och hållet.
Det var som sagt en av hans räkneövningar med kalorier (se ”Metabolical” sid. 177f) . Han har fyra andra, som vi kan ta upp en annan gång.
Blev mycket intresserad av Göran Åkessons inlägg 15 februari 2024. Han skrev om att man kan ha olika mineralbrister vid typ 2 diabetes, såsom Krom 111 brist och Vanadinbrist, har inte hört talas om detta förut. Jag har typ 2 diabetes och har ätit LCHF i minst 10 år nu. Jag började med LCHF när jag läst och lyssnat på vad Annika Dahlqvist förmedlat i media och blogg, jag är så tacksam att jag fått denna kunskap om LCHF. Mitt HbA1c har legat inom god kontroll, för det mesta. Jag fastar också varje dag, har ett ätfönster på 5 timmar varje dag. Trots detta kan jag på morgonen när jag tar blodsockret, ligga på 8. Jag tar också Metformin 1 tabl på morgonen och en tabl på kvällen. Jag tycker att jag gör allt vad jag kan, för att få ner sockret, men har inte tänkt så mycket på, att man kan ha mineralbrister också, särskilt vid typ 2 diabetes. Jag är tacksam för denna nya kunskap, ska pröva detta.