Annika Dahlqvist om LCHF, kost och hälsa

Om orsaker till insulinresistens

8 oktober, 2024 av Annika Dahlqvist 4 kommentarer

Veckans Zoë:
Ben Bikman om insulinresistens.
Ben Bikman har skrivit en bok: Why we get sick. Den handlar om insulinresistens.
(prenumerera på Zoës nyhetsbrev! Jag kan inte skriva av dem, och får väl inte heller göra det)

Insulinresistensen (förstadium till diabetes typ 2) hänger ihop med de flesta av våra kroniska sjukdomar.
Högt kolhydratintag. Bukspottkörteln ökar produktionen av insulin tills den inte orkar mera pga insulinresistens. Hela kroppen blir insulinresistent. Hjärnan, hjärtat, musklerna och fettväven påverkas av insulinrestistensen.

Insulin från bukspottkörteln är ett hormon som styr mycket i kroppen. Det reglerar blodsockernivåerna. Gör att levercellen tillverkar fett, och lagrar in det i levercellerna, vilket ger fettlever.
Påverkar tillväxten, det är ett tillväxthormon. Ett anabolt hormon.

Insulinresistens medför hyperinsulinemi, för mycket insulin i blodet. Mer ju mer kolhydrater man har ätit. Insulinresistens ger hyperinsulinemi – ger diabetes typ 2. Hade insulin varit lätt och billigt att mäta skulle kontroller av det visat om insulinresistens och diabetes2 var i annalkande.

Det finns andra faktorer som orsakar insulinresistens.
Ålder och genetik. Ju äldre du är och ju mera diabetes i släkten desto högre risk att bli diabetiker, eller få kronisk sjukdom.
Äldre personer har mera insulinresistens. Därför bör dessa vara särskilt försiktiga med kolhydrater.
Etnicitet spelar roll. Störst risk har latinamerikaner, (samt pimaindianer, stillahavsöbor), asiater, afrikaner.
Kaukasier (dvs vi) hade minst risk.

Könshormoner påverkar insulinresistensen. Östrogenbrist ökar insulinresistens, (men vid graviditet, när östrogen är högt blir man också insulinresistent. Kanske för mycket och för litet östrogen ökar insulinresistensen?  Och samma med testosteron?)

Andra orsaker till insulinresistens:

Kortisol och Adrenalin. Hormoner för flykt och strid. De höjer blodsockret, varefter insulinet höjs – insulinresistens.

Skiöldkörtelhormon. Sköldkörteln styr mycket i kroppen. Hypothyreos, för lite sköldkörtelhormon, thyroxin, orsakar mera insulinresistens.

Fetma och insulinresistens.  Ben trodde att dessa kunde orsaka varandra. Visceralt fett, det som omger de inre organen i buken är de farligaste för insulinresistensen.  Ben skriver: ”När visceralt fett från ett överviktigt djur transplanteras till ett magert djur, blir mottagardjuret insulinresistent omedelbart. När subkutant fett transplanteras in i det magra djuret förblir det insulinkänsligt”
Fettlever: Levern blir inlagrad med fett, framför allt från fruktosintag, vilket ökar insulinresistens.
Vid fettlever släpper levern ut glukos till blodet, vilket ökar blodsockret och insulinet.
Fysisk träning höjer blodsocker och insulin.
Inflammation och oxidativ stress kan orsaka höjt blodsocker och ökat insulin. (Rotfyllningar är en orsak till inflammation.)
Luftföroreningar och tobaksrök orsakar inflammation.
Mononatriumglutamat, MSG, ökar insulinet och insulinresistensen.

Konstgjorda sötningsmedel ökar insulinresistensen. (Jag ser inte evidensen för det)
För lite salt. Aldosteron arbetar för att för att återvinna salt ur urinen, vilket leder till insulinresistens.
Stillasittande ökar insulinresistensen.

Min kommentar: Man har läst om att ultraprocessad mat ökar insulinresistensen. Överskott av omega 6 nämns som delorsak till det. Jag har inte förstått allt vad mera i ultraprocessad mat som  ökar insulin och insulinresistens- Någon fler kanske kan säga?

Om du vill läsa mera om detta rekommenderar jag att du prenumererar på Zoës nyhetsbrev, så kan du läsa där.

Diabetesprofessor fick diabetes 2, gick ner 15 kg, och slapp medicinering

14 september, 2024 av Annika Dahlqvist 8 kommentarer

Jag läser i tidningen Leva med Diabetes, om Johnny Ludvigsson, professor i barndiabetes. Han var normalviktig och hade normalt blodsocker när han plötsligt noterade att blodsockret hade stigit.
Han kollade med sina syskon, och två av dem hade också fått diabetes trots normal vikt, varför han uppfattade att sjukdomen var genetiskt betingad. Han är nu 81 år gammal och fortfarande yrkesaktiv, mest med skrivbordsarbete, troligen forskning.
Han beslutade sig för att gå ner 15 kg i vikt, och lyckades bra med det. Han säger att viktnedgång är en fråga om energi in och ut. Han tycks inte lägga någon vikt vid att olika näringsämnen ger olika blodsockerstegring och benägenhet till fettinlagring. Han äter nu frukost och middag, med ett par kaffepauser emellan. Till frukost äter han fyra smörgåsar.
Han klarar nu sin diabetes utan medicinering. Han mår tydligen utmärkt.

En person som utan problem går ner 15 kg i vikt, genom att minska den totala matmängden, har naturligtvis lätt att mästra andra, och säga att det är bara att besluta sig och sedan genomföra det.

Min kommentar: Själv, när jag var överviktig och åt fettsnålt och kolhydratrikt, var jag ständigt hungrig. Jag hade alltid tanken på mat i bakhuvudet. Efter 2005 när jag ändrade kosten till lågkolhydrat och normalfett, släppte den plågsamma hungern och jag klarade att minska matmängden, och gick ner 20 kg på ett halvår. Så det är skillnad för olika personer.

Datatrassel

16 augusti, 2024 av Annika Dahlqvist 7 kommentarer

Sen några dagar har min stationära dator tyckts vara massivt attackerad av virus. Det är ett brett bräm till höger av skärmen med rutor av hot och varningar.  Jag har Nortons antivirusprogram, men det tycks inte hjälpa  Jag har inte fått tag på någon ännu som kan hjälpa mig att få bort eländet. Som det är nu vågar jag inte gå in på datorn, utan detta skriver jag på min resedator. Jag tror inte att jag skriver något blogginlägg igen förrän jag har fått ordning på datorn.

Uppdatering 240824.
Nu har en kompis varit här och klickat på en massa ställen på min dator. Han sade att han har tagit bort aviseringar, eller om det var notifikationer, och nu skulle problemet vara löst. Det lär ju visa sig om det inte är så. Bra att ha kontakt med personer som kan datavärlden.

Normalt blodsocker är vägen till hälsa och längre liv

24 juli, 2024 av Annika Dahlqvist 22 kommentarer

Lennart skriver i kommentar:

”Såg ni stoppa åldrandet i Vetenskapens värld? (Jag hittar inte länken till programmet?)
En forskare ansåg att motion och fasta var viktigast.
Det konstaterades att diabetiker som använder metformin lever länge.
metformin minskar inflammation och sänker blodsockret.
Högt blodsocker och inflammation har starkt samband.
Motion och fasta sänker blodsockret.
Det är tydligt att det finns starkt samband mellan lagom lågt blodsocker under dygnet och ett friskt och långt liv.
Har ni chat gpt i telefonen eller datorn?
Skriv in Samband mellan högt blodsocker och inflammation.
Ni får ett intressant och tydligt svar.”

Ja flera studier har visat samband mellan normalt långtidsblodsocker och en bättre hälsa. Inte minst för diabetiker.
Motion och fasta bidrar till ett normalt blodsocker. Lågkolhydratkost (LCHF) hjälper också till.

Den farligaste maten

21 juli, 2024 av Annika Dahlqvist 10 kommentarer

Efter att hjälpligt ha följt det som skrivits och sagts om nyttig respektive farlig kost de senaste decennierna, tycker jag mig har sett att det som är mest skadligt för oss att äta är: socker och omega-6-rika fleromättade vegetabiliska fetter  (tex margariner och veg oljor). Mercola föreslår också hormonstörande kemiska ämnen.
Kolhydratmängden får var och en komma fram till vad som fungerar bäst för den. Huvudsaken att inte blodsockret stiger och håller sig högt länge som tecken på insulinresistens. Den som är insulinresistent bör absolut hålla nere på kolhydraterna. Höga blodsocker är det som förstör vår långsiktiga hälsa mest, i konkurrens med högt omega-6-intag.

Synpunkter?

Johan föreslog i kommentar: Modifierad stärkelse och artificiella sötningsmedel.

Olika kolhydratmängd i olika brödsorter

16 juli, 2024 av Annika Dahlqvist 25 kommentarer

Johan skickade mig ett mail om sin undersökning av kolhydratmängd i olika brödsorter:

”Här kommer en lista på olika brödsorter och deras kolhydratbelastning per kvadratdecimeter. Tanken med den är att det ofta går att växla över till ett mindre kolhydratinnehållande bröd och fortfarande ha goda anrättningar. Tror att många vill äta mat som tenderar åt LCHF men kanske inte gå till noll kolhydrater. Hatten av för de som gör det, men här pratar vi alltså om mer eller mindre, dvs bättre än dåligt men inte perfekt.

Brödskivor är olika stora och det är svårt att få någon överblick över vad som är bra och mindre bra om det är alltför många variabler att ta hänsyn till, men om man tar antal gram kolhydrater per kvadratdecimeter så får man ändå en överblick på hur det sluttande planet ser ut från det bästa till det sämsta. När jag gick över till LCHF, till exempel, så kände jag att min gamla standardfrukost på två mjuka smörgåsar och en mugg kaffe behövde ändras, så jag började att äta flatbröd istället, men de har mindre yta, så det räckte inte med två för att bli lika mätt och då blev det tre mackor istället, och en fundering på den egentliga nyttan med förändringen, men nu har jag alltså fått fram siffror på det.

Flatbröd: 5 gr/dm2

Njalla 7 gr/dm2

Tortilla 7 gr/dm2

Finncrisp 8 gr/dm2

Knäckebröd (typ Leksands) 11 gr/dm2

Rostfralla 12 gr/dm2

Naanbröd 23 gr/dm2

Hamburgerbröd (över och under) 40 gr/dm2

Reflektioner:

Listan är inte komplett utan är bara så långt jag har kommit. Det finns säkert variationer på en del olika brödsorter också, som rostfranskskivor eller tortillor från olika tillverkare. Jag visar inga decimaler på grund av den osäkerheten. Men trots det, så kan man ändå se att:

Hamburgerbröd var värstingen i de kontrollerade. Normal konfiguration med en tunn, liten pannbiff, en knappt synlig skvätt med dressing, senap ketchup och strips, så är vi inne på HCLF, men om man slänger på en 200 gramspannbiff med gott om dressing och ost och hoppar över stripsen så kanske man kan få ihop ekvationen till typ 1/3 energi från kolhydraterna. Det är inte LCHF utan ncnfnp (n som i normal). Ekvationen skulle se betydligt bättre ut med bara en brödhalva, eller ingen alls.

Det skulle även kunna gå att använda rostfrallskivor istället.

Naanbröd äter vi rätt så sällan. det är tur det, men det är gott ibland
Rostbröd är inte något vidare för den som vill undvika kolhydrater, och vanligt knäckebröd är faktiskt nästa lika. Smörat och ostat ser ekvationen lite bättre ut. Vi brukar hyvla kylskåpskallt smör med osthyveln och lägga på mackorna, funkar bra. Om man tar 1 mm smör = 10g/dm2 och lika mycket ost så blir det 28 energi% kolh, 58% fett, och 14% prot, dvs nästan på början till LCHF, mest tack vare den rejäla smörklicken.
Finncrisp låg överraskande högt med 8 gr/dm2, men är iallafall bara 2/3 av rostfrallan.
Njalla har inte jättehögt kolhydratinnehåll per dm2, men faran är att ta en hel skiva och bara smöra och osta ena halvan och rulla ihop den och då är man på rostbrödsnivå.
Tortilla var överraskande lågt, men det är klart, de är ju rätt så tunna. Vi brukar göra fuskpizza av sådana ibland, dvs vanliga pizzaingredienser på dem och in i ugnen i 10 minuter. Då får man en pizza utan så mycket kolhydrater.

Flatbröd var lägst, men ändå inte så lågt som man kanske kunde föreställa sig med tanke på hur tunna skivorna är, men de är rätt så kompakta, kanske för att hålla ihop. Med samma smör och ost som på rostbrödet blir energiekvationen 14 % kolh, 69% fett och 17% protein. Passar på LCHF-meny även om det inte är för puritaner. Släng på en skinkskiva också, så att vi får upp proteininnehållet, så är vi väl nästan hemma.”

Själv brukar jag också äta en smörgås ibland. Då tar jag gärna en liten bit knäckebröd med rikligt av smör och pålägg. Det känns riktigt lyxigt och gott.

Hur mycket kolhydrater bör vi äta?

17 juni, 2024 av Annika Dahlqvist 18 kommentarer

Joseph Mercola är en läkare i USA som har drivit en hälsosajt i många år. Han är i mycket kontroversiell, och har blivit bannad  och censurerad av etablissemanget. Han raderar därför sina artiklar efter något dygn. Han har tidigare förespråkat en kost med låg kolhydrat och hög fett, men på senare tid har han påstått att vi behöver en rejäl mängd av kolhydrater i kosten. Han hänvisar till olika forskare som jag inte har hört talas om tidigare.

Jag kan tänka mig att det går bra för friska insulinkänsliga personer att äta en viss mängd av kolhydrater, mängden beroende på deras grad av fysisk aktivitet, men för den (kanske) halva delen av mänskligheten som är insulinresistent är det en fördel att hålla kolhydratmängden låg, och för de som har diabetes är det en stor fördel att begränsa kolhydratintaget kraftigt.  Typ 1-diabetiker kan hålla sin insulindos låg, vilket är en stor fördel för hälsan, och typ2-diabetiker kan ofta klara sig utan mediciner, särskilt om de stryper kolhydratintaget på ett tidigt stadium, innan alla komplikationer har tillstött. Big farma är förstås helt emot dessa insikter. Farmaka vid metabola syndromet och diabetes är nog världens största vinstmaskin?
Jag har inte sett att Mercola har kommenterat förhållandet för insulinresistenta och diabetiker. Han låter som att det gäller alla att vi behöver rikligt med kolhydrater. Han föreslår att vi ska äta mycket av mogen frukt. Sockret i mogen frukt består i ganska hög utsträckning av fruktos, vilket vi är många som anser är dåligt för kroppen, då levern inte kan metabolisera det på ett bra sätt.

Jag tycker att det är dåligt av en läkare att ”glömma” en stor del av mänskligheten på detta sätt.

Kost för typ 1-diabetiker med hypoglykemiproblem

16 juni, 2024 av Annika Dahlqvist 3 kommentarer

Jag läser i tidningen Leva med diabetes, en artikel om en kvinna med typ 1-diabetes. Hon har alltid varit mycket fysiskt aktiv, och värdesätter det mycket. Hon fick typ1-diabetes för tre år sen.
Sedan dess har hon stora problem med hypoglykemier under träning. Hon kompenserar dem med mera kolhydrater. Problemet är att hon har gått upp 30 kg i vikt sedan diabetesdebuten, och har ändå hypoglykemiproblem under träning.
Jag minns att jag för många år sen läste om en studie som visade att lågkolhydratkost fungerade bäst mot hypoglykemier. LC-kost kräver nämligen mindre mängd av insulin, vilket minskar risken för hypoglykemier.  Högdos insulin ger fettinlagring och risk för glukos-dippar.
Jag skulle alltså råda  en sådan person att minska insulindosen, minska kolhydratintaget, och minska på träningsintensiteten. Om det går bra kan hon prova att öka träningsintensiteten igen långsamt.
Det är viktigt för hälsan att undvika hypoglykemier, Dessa innebär ett svängande blodsocker vilket är ödeläggande för kärlhälsan på lång sikt. Kärlhälsan är viktigare än att bibehålla en hög träningsintensitet.