NYHETER
Normalt blodsocker är vägen till hälsa och längre liv
24 juli, 2024 av Annika Dahlqvist 5 kommentarer
Lennart skriver i kommentar:
”Såg ni stoppa åldrandet i Vetenskapens värld? (Jag hittar inte länken till programmet?)
En forskare ansåg att motion och fasta var viktigast.
Det konstaterades att diabetiker som använder metformin lever länge.
metformin minskar inflammation och sänker blodsockret.
Högt blodsocker och inflammation har starkt samband.
Motion och fasta sänker blodsockret.
Det är tydligt att det finns starkt samband mellan lagom lågt blodsocker under dygnet och ett friskt och långt liv.
Har ni chat gpt i telefonen eller datorn?
Skriv in Samband mellan högt blodsocker och inflammation.
Ni får ett intressant och tydligt svar.”
Ja flera studier har visat samband mellan normalt långtidsblodsocker och en bättre hälsa. Inte minst för diabetiker.
Motion och fasta bidrar till ett normalt blodsocker. Lågkolhydratkost (LCHF) hjälper också till.
Den farligaste maten
21 juli, 2024 av Annika Dahlqvist 8 kommentarer
Efter att hjälpligt ha följt det som skrivits och sagts om nyttig respektive farlig kost de senaste decennierna, tycker jag mig har sett att det som är mest skadligt för oss att äta är: socker och omega-6-rika fleromättade vegetabiliska fetter (tex margariner och veg oljor). Mercola föreslår också hormonstörande kemiska ämnen.
Kolhydratmängden får var och en komma fram till vad som fungerar bäst för den. Huvudsaken att inte blodsockret stiger och håller sig högt länge som tecken på insulinresistens. Den som är insulinresistent bör absolut hålla nere på kolhydraterna. Höga blodsocker är det som förstör vår långsiktiga hälsa mest, i konkurrens med högt omega-6-intag.
Synpunkter?
Johan föreslog i kommentar: Modifierad stärkelse och artificiella sötningsmedel.
Olika kolhydratmängd i olika brödsorter
16 juli, 2024 av Annika Dahlqvist 20 kommentarer
Johan skickade mig ett mail om sin undersökning av kolhydratmängd i olika brödsorter:
”Här kommer en lista på olika brödsorter och deras kolhydratbelastning per kvadratdecimeter. Tanken med den är att det ofta går att växla över till ett mindre kolhydratinnehållande bröd och fortfarande ha goda anrättningar. Tror att många vill äta mat som tenderar åt LCHF men kanske inte gå till noll kolhydrater. Hatten av för de som gör det, men här pratar vi alltså om mer eller mindre, dvs bättre än dåligt men inte perfekt.
Brödskivor är olika stora och det är svårt att få någon överblick över vad som är bra och mindre bra om det är alltför många variabler att ta hänsyn till, men om man tar antal gram kolhydrater per kvadratdecimeter så får man ändå en överblick på hur det sluttande planet ser ut från det bästa till det sämsta. När jag gick över till LCHF, till exempel, så kände jag att min gamla standardfrukost på två mjuka smörgåsar och en mugg kaffe behövde ändras, så jag började att äta flatbröd istället, men de har mindre yta, så det räckte inte med två för att bli lika mätt och då blev det tre mackor istället, och en fundering på den egentliga nyttan med förändringen, men nu har jag alltså fått fram siffror på det.
Flatbröd: 5 gr/dm2
Njalla 7 gr/dm2
Tortilla 7 gr/dm2
Finncrisp 8 gr/dm2
Knäckebröd (typ Leksands) 11 gr/dm2
Rostfralla 12 gr/dm2
Naanbröd 23 gr/dm2
Hamburgerbröd (över och under) 40 gr/dm2
Reflektioner:
Listan är inte komplett utan är bara så långt jag har kommit. Det finns säkert variationer på en del olika brödsorter också, som rostfranskskivor eller tortillor från olika tillverkare. Jag visar inga decimaler på grund av den osäkerheten. Men trots det, så kan man ändå se att:
Hamburgerbröd var värstingen i de kontrollerade. Normal konfiguration med en tunn, liten pannbiff, en knappt synlig skvätt med dressing, senap ketchup och strips, så är vi inne på HCLF, men om man slänger på en 200 gramspannbiff med gott om dressing och ost och hoppar över stripsen så kanske man kan få ihop ekvationen till typ 1/3 energi från kolhydraterna. Det är inte LCHF utan ncnfnp (n som i normal). Ekvationen skulle se betydligt bättre ut med bara en brödhalva, eller ingen alls.
Det skulle även kunna gå att använda rostfrallskivor istället.
Naanbröd äter vi rätt så sällan. det är tur det, men det är gott ibland
Rostbröd är inte något vidare för den som vill undvika kolhydrater, och vanligt knäckebröd är faktiskt nästa lika. Smörat och ostat ser ekvationen lite bättre ut. Vi brukar hyvla kylskåpskallt smör med osthyveln och lägga på mackorna, funkar bra. Om man tar 1 mm smör = 10g/dm2 och lika mycket ost så blir det 28 energi% kolh, 58% fett, och 14% prot, dvs nästan på början till LCHF, mest tack vare den rejäla smörklicken.
Finncrisp låg överraskande högt med 8 gr/dm2, men är iallafall bara 2/3 av rostfrallan.
Njalla har inte jättehögt kolhydratinnehåll per dm2, men faran är att ta en hel skiva och bara smöra och osta ena halvan och rulla ihop den och då är man på rostbrödsnivå.
Tortilla var överraskande lågt, men det är klart, de är ju rätt så tunna. Vi brukar göra fuskpizza av sådana ibland, dvs vanliga pizzaingredienser på dem och in i ugnen i 10 minuter. Då får man en pizza utan så mycket kolhydrater.
Flatbröd var lägst, men ändå inte så lågt som man kanske kunde föreställa sig med tanke på hur tunna skivorna är, men de är rätt så kompakta, kanske för att hålla ihop. Med samma smör och ost som på rostbrödet blir energiekvationen 14 % kolh, 69% fett och 17% protein. Passar på LCHF-meny även om det inte är för puritaner. Släng på en skinkskiva också, så att vi får upp proteininnehållet, så är vi väl nästan hemma.”
Själv brukar jag också äta en smörgås ibland. Då tar jag gärna en liten bit knäckebröd med rikligt av smör och pålägg. Det känns riktigt lyxigt och gott.
Hur mycket kolhydrater bör vi äta?
17 juni, 2024 av Annika Dahlqvist 18 kommentarer
Joseph Mercola är en läkare i USA som har drivit en hälsosajt i många år. Han är i mycket kontroversiell, och har blivit bannad och censurerad av etablissemanget. Han raderar därför sina artiklar efter något dygn. Han har tidigare förespråkat en kost med låg kolhydrat och hög fett, men på senare tid har han påstått att vi behöver en rejäl mängd av kolhydrater i kosten. Han hänvisar till olika forskare som jag inte har hört talas om tidigare.
Jag kan tänka mig att det går bra för friska insulinkänsliga personer att äta en viss mängd av kolhydrater, mängden beroende på deras grad av fysisk aktivitet, men för den (kanske) halva delen av mänskligheten som är insulinresistent är det en fördel att hålla kolhydratmängden låg, och för de som har diabetes är det en stor fördel att begränsa kolhydratintaget kraftigt. Typ 1-diabetiker kan hålla sin insulindos låg, vilket är en stor fördel för hälsan, och typ2-diabetiker kan ofta klara sig utan mediciner, särskilt om de stryper kolhydratintaget på ett tidigt stadium, innan alla komplikationer har tillstött. Big farma är förstås helt emot dessa insikter. Farmaka vid metabola syndromet och diabetes är nog världens största vinstmaskin?
Jag har inte sett att Mercola har kommenterat förhållandet för insulinresistenta och diabetiker. Han låter som att det gäller alla att vi behöver rikligt med kolhydrater. Han föreslår att vi ska äta mycket av mogen frukt. Sockret i mogen frukt består i ganska hög utsträckning av fruktos, vilket vi är många som anser är dåligt för kroppen, då levern inte kan metabolisera det på ett bra sätt.
Jag tycker att det är dåligt av en läkare att ”glömma” en stor del av mänskligheten på detta sätt.
Kost för typ 1-diabetiker med hypoglykemiproblem
16 juni, 2024 av Annika Dahlqvist 3 kommentarer
Jag läser i tidningen Leva med diabetes, en artikel om en kvinna med typ 1-diabetes. Hon har alltid varit mycket fysiskt aktiv, och värdesätter det mycket. Hon fick typ1-diabetes för tre år sen.
Sedan dess har hon stora problem med hypoglykemier under träning. Hon kompenserar dem med mera kolhydrater. Problemet är att hon har gått upp 30 kg i vikt sedan diabetesdebuten, och har ändå hypoglykemiproblem under träning.
Jag minns att jag för många år sen läste om en studie som visade att lågkolhydratkost fungerade bäst mot hypoglykemier. LC-kost kräver nämligen mindre mängd av insulin, vilket minskar risken för hypoglykemier. Högdos insulin ger fettinlagring och risk för glukos-dippar.
Jag skulle alltså råda en sådan person att minska insulindosen, minska kolhydratintaget, och minska på träningsintensiteten. Om det går bra kan hon prova att öka träningsintensiteten igen långsamt.
Det är viktigt för hälsan att undvika hypoglykemier, Dessa innebär ett svängande blodsocker vilket är ödeläggande för kärlhälsan på lång sikt. Kärlhälsan är viktigare än att bibehålla en hög träningsintensitet.
Varför ökar bokstavsdiagnoserna?
28 maj, 2024 av Annika Dahlqvist 21 kommentarer
På nyheterna idag togs upp att bokstavsdiagnoserna, som ADHD, har ökat dramatiskt de senaste decennierna, hos våra barn. Man efterfrågar snabbare insättning av medicinering, som i många fall består av motsvarigheten till så kallat ”uppåttjack”. Även ”hemmasittningen” har ökat kraftigt.
Man kan undra varför problemen har ökat så dramatiskt? Vi är ju så måna om barnen.
En sak som har ändrats de senaste decennierna är maten till barnen. Nutritionisterna har intensivt propagerat att vi ska äta vegetabiliskt fleromättat fett, och äta generellt fettsnålt. Detta gäller även maten i skolmatsalen. Där tillåts inte finnas naturligt smör, utan det ska vara processat vegetabiliskt fleromättat fett, så kallat margarin.
Kan det vara så att barnens hjärnor inte mår bra av det processade vegetabiliska fleromättade margarinet?
Livsmedelsverket dissar Carnivore-kosten
14 maj, 2024 av Annika Dahlqvist 10 kommentarer
På Marcus Oscarssons Nyhetssajt berättar han att Livsmedelsverket, SLV, avråder från den populära Carnivore-kosten, där man enbart äter mat med animaliskt ursprung.
SLV påstår att den kosten ökar risken för tarmcancer och näringsbrister. Man anser också att den ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och matsmältningsproblem.
Jag vet dock inte av att det har gjorts någon långsiktig jämförande studie mellan carnivore och tallriksmodellen som har visat dessa resultat. Det är alltså helt ovetenskapligt att påstå något sådant.
Carnivore motsvarar människans ursprungliga kost, innan hon bosatte sig och började odla.
Det finns massor av erfarenheter av att man mår alldeles utmärkt av att äta carnivore. Den är kolhydratsnål vilket ger ett stabilt lågt blodsocker. Det borde minska risken att drabbas av insulinresistens, metabola syndromet och typ 2-diabetes avsevärt. Dessa sjukdomar är världens största sjukdomsbörda, förutom svält och infektioner.
Risken finns att den kan ge C-vitaminbrist, men jag har inte sett några sådana erfarenheter. Om man äter inälvsmat, som tex lever, får man dessutom rikligt av C-vitamin. Det är dessutom enkelt och ofarligt att ta kosttillskott av C-vitamin.
Själv har jag dock svårt att avstå från grönsaker. Jag tror inte heller på att de är skadliga att äta.
Carnivore + grönsaker = LCHF eller ketogen kost.
Tips att läsa: Systematisk genomgång och metaanalys… .
Saltrestriktion försämrar hälsoläget
8 maj, 2024 av Annika Dahlqvist 18 kommentarer
Lågsalt misslyckas. Från Facebook-gruppen Unlearn-Rethink.
En genoomgång av 23 humanstudier visade att lågsalt-kost ökade insulinresistensen, glukosintolerans, ökat faste-insulin, och ökade glukos-värden efter glukostoleranstest.
Det är obegripligt att etablissemanget rekommenderar oss att äta mindre salt. Har de inte forskat på hälsoeffekterna av det?
Prostatacancer – att screena eller inte screena
23 april, 2024 av Annika Dahlqvist 3 kommentarer
Zoës veckobrev. Att screena eller inte screena.
Hon har analyserat en studie, RCT, om långtidsresultatet beträffande sjukdom och död, efter prostatacancerscreening. En lottad grupp fick genomgå screening med PSA(Prostataspecifik antigen)-prov, och den andra gruppen screenades inte. Ca 400 000 män ingick i studien. Uppföljning gjordes efter 10, 15 och 18 år. 15-års resultatet visade ett något lägre prostatacancerdödstal för interventionsgruppen, men ingen signifikant skillnad i 10 respektive 18 års resultatet. Endast 15 års-resultatet redovisades i slutrapporten. Dödsfall av alla orsaker visade ingen signifikant skillnad i någondera gruppen.
Zoë bedömer att 15-års-resultatet var försumbart eftersom 10-års och 18-års inte visade skillnad. Detta kommenterades tydligen inte i själva studierapporten, vilket är dåligt.
Cancerdiagnoserna var fler i interventionsgrupperna, och dessa skulle behandlas. Biverkningar av behandlingen var särskilt inkontinens och impotens.
Ungefär var sjätte diagnos var överdiagnos.
Screena eller ej? Det är väl på gång med screening i Sverige. Jag tycker att man kan gå på det. När man får svaret kan man gärna nöja sig med fortsatta kontroller om värdet är endast lätt förhöjt, och ställa upp på behandling om det är/blir mera förhöjt.
Studien: Martin et al: Prostataspecifik antigen (PSA)-screening och 15-års prostatacancermortalitet… JAMA april 2024.
Hur högt kan Duplantis hoppa?
21 april, 2024 av Annika Dahlqvist 10 kommentarer
Mondo tog igår en ny rekordhöjd med staven, 6,24 meter. När man tittar på filmen ser man att han är flera cm över ribban. Det som gör att han kommer så högt är att han springer fort i ansatsen, och att han stöter ifrån uppåt så att han kommer över. Det är flera dm som han måste stöta ifrån. Då krävs löphastighet och armstyrka för att trycka ifrån.
Hur har han gjort för att lyckas med detta? Han måste ha tränat armstyrka i uppåtlyft, eftersom han är helt uppochner när han stöter ifrån. Han berättar i intervju att han har gått ner 2 kg sen i höstas. Det är ju också en fördel i frånskjutet att han är så lätt det går, utan att förlora kraft.
Det jag kan tänka mig att han har gjort i fråga om maten är: att äta generöst med fett och protein och ganska lite av kolhydrater = liberal LCHF.
Synpunkter på detta?
Lågkolhydratkost fungerar. Varför pressar American Diabetes Association insulin istället
20 april, 2024 av Annika Dahlqvist 3 kommentarer
Artikel i The Guardian.
Kanske hälften av världens befolkning lider av insulinresistens, metabola syndromet, och många av diabetes 2. De har problem med att hantera kolhydrater, socker och stärkelse pga insulinresistens. De har stor nytta av att äta lågkolhydratkost istället för lågfettkost. Lågkolhydratkost räddar liv.
Diabetesetablissemanget ADA i USA är kraftigt uppknutet till läkemedelsindustrin, trots att de själva påstår sig vara oberoende av industrin.
100 000 amerikaner dör årligen pga komplikationer av diabetes2, och antalet har stegrats dramatiskt sedan 50 år.
ADA:s kostråd vid diabetes är vägledande för resten av världen.
Dela gärna artikeln i sociala medier.
Ny forskning: Lågkolhydratkost bättre mot IBS än läkemedelsbehandling
19 april, 2024 av Annika Dahlqvist 12 kommentarer
Kostfonden berättar om en studie där man jämfört lågkolhydratkost med Fodmap och läkemedelsbehandling.
Det visade sig att lågkolhydrat och Fodmap var lika bra, och båda var bättre än läkemedelsbehandling.
Lågkolhydratkost var bättre än läkemedel även om de tillsatte mer fett (LCHF), vilket tidigare sagts (av etablissemanget) skulle medföra försämring.
Nu ska Coca Colas vd bestämma vår mat
6 april, 2024 av Annika Dahlqvist 11 kommentarer
Artikel i GP: Nu ska Coca Colas VD bestämma vår mat.
Skräpmatsproducenter har fått regeringens uppdrag att rekommendera vad svenska folket ska äta.
Det är som att sätta bocken som trädgårdsmästare, eller som att sätta Coca Colas vd på att utarbeta livsmedelspolitiken.
Och Coop ska få oss att frossa på godis.
Ilningar i tänderna
4 april, 2024 av Annika Dahlqvist 12 kommentarer
Jag såg på kanal 5 igår, på ”Alla Mot Alla”. Där i reklampaus ser man en tandläkare (?) som pratar om ilningar i tänderna. Man kan få det vid tex kall dryck. Han säger att man inte kan få bort det annat än med tandkrämen Sensodyne.
Jag kom då att tänka på att jag hade stora besvär med lättblödande tandkött och ilningar i tänderna, innan jag ändrade kosten 2004, till LCHF. Efter det har jag aldrig känt någon ilning i någon tand, och har inte längre lättblödande tandkött, och inte heller någon karies. Bara den hälsoförbättringen är ju värd en lågkolhydratkost, inte minst ekonomiskt.
Plus alla andra hälsoförbättringar, som tex att slippa smärtorsakande inflammationer i kroppen, gasbesvär (IBS) etc.
Kommer fasta att öka din risk för förtidig död?
26 mars, 2024 av Annika Dahlqvist 6 kommentarer
Det har varit rubriker om att periodisk fasta ökar risken för förtidig död. YouTube .
Zoë har tittat på studien. Det gäller en epidemiologisk studie. Utvärderingen av frågeställningen är helt ovetenskaplig, ändå är AHA (American Heart Association) helt med på den. Det luktar korruption från läkemedelsindustrin, som inte vill ha någon konkurrens med ofarmakologiska metoder.
Det handlar om att ha ett ätfönster på <8 timmar per dag. Det kan tex vara att äta frukost kl 8-10 och middag kl 16-18, och kanske en lunch däremellan.
Det är absurt att tro på att det skulle vara farligt! Det är som att tro att det skulle vara nyttigare att småäta hela sin vakna tid.
Senaste kommentarer