NYHETER
Om orsaker till insulinresistens
8 oktober, 2024 av Annika Dahlqvist 4 kommentarer
Veckans Zoë:
Ben Bikman om insulinresistens.
Ben Bikman har skrivit en bok: Why we get sick. Den handlar om insulinresistens.
(prenumerera på Zoës nyhetsbrev! Jag kan inte skriva av dem, och får väl inte heller göra det)
Insulinresistensen (förstadium till diabetes typ 2) hänger ihop med de flesta av våra kroniska sjukdomar.
Högt kolhydratintag. Bukspottkörteln ökar produktionen av insulin tills den inte orkar mera pga insulinresistens. Hela kroppen blir insulinresistent. Hjärnan, hjärtat, musklerna och fettväven påverkas av insulinrestistensen.
Insulin från bukspottkörteln är ett hormon som styr mycket i kroppen. Det reglerar blodsockernivåerna. Gör att levercellen tillverkar fett, och lagrar in det i levercellerna, vilket ger fettlever.
Påverkar tillväxten, det är ett tillväxthormon. Ett anabolt hormon.
Insulinresistens medför hyperinsulinemi, för mycket insulin i blodet. Mer ju mer kolhydrater man har ätit. Insulinresistens ger hyperinsulinemi – ger diabetes typ 2. Hade insulin varit lätt och billigt att mäta skulle kontroller av det visat om insulinresistens och diabetes2 var i annalkande.
Det finns andra faktorer som orsakar insulinresistens.
Ålder och genetik. Ju äldre du är och ju mera diabetes i släkten desto högre risk att bli diabetiker, eller få kronisk sjukdom.
Äldre personer har mera insulinresistens. Därför bör dessa vara särskilt försiktiga med kolhydrater.
Etnicitet spelar roll. Störst risk har latinamerikaner, (samt pimaindianer, stillahavsöbor), asiater, afrikaner.
Kaukasier (dvs vi) hade minst risk.
Könshormoner påverkar insulinresistensen. Östrogenbrist ökar insulinresistens, (men vid graviditet, när östrogen är högt blir man också insulinresistent. Kanske för mycket och för litet östrogen ökar insulinresistensen? Och samma med testosteron?)
Andra orsaker till insulinresistens:
Kortisol och Adrenalin. Hormoner för flykt och strid. De höjer blodsockret, varefter insulinet höjs – insulinresistens.
Skiöldkörtelhormon. Sköldkörteln styr mycket i kroppen. Hypothyreos, för lite sköldkörtelhormon, thyroxin, orsakar mera insulinresistens.
Fetma och insulinresistens. Ben trodde att dessa kunde orsaka varandra. Visceralt fett, det som omger de inre organen i buken är de farligaste för insulinresistensen. Ben skriver: ”När visceralt fett från ett överviktigt djur transplanteras till ett magert djur, blir mottagardjuret insulinresistent omedelbart. När subkutant fett transplanteras in i det magra djuret förblir det insulinkänsligt”
Fettlever: Levern blir inlagrad med fett, framför allt från fruktosintag, vilket ökar insulinresistens.
Vid fettlever släpper levern ut glukos till blodet, vilket ökar blodsockret och insulinet.
Fysisk träning höjer blodsocker och insulin.
Inflammation och oxidativ stress kan orsaka höjt blodsocker och ökat insulin. (Rotfyllningar är en orsak till inflammation.)
Luftföroreningar och tobaksrök orsakar inflammation.
Mononatriumglutamat, MSG, ökar insulinet och insulinresistensen.
Konstgjorda sötningsmedel ökar insulinresistensen. (Jag ser inte evidensen för det)
För lite salt. Aldosteron arbetar för att för att återvinna salt ur urinen, vilket leder till insulinresistens.
Stillasittande ökar insulinresistensen.
Min kommentar: Man har läst om att ultraprocessad mat ökar insulinresistensen. Överskott av omega 6 nämns som delorsak till det. Jag har inte förstått allt vad mera i ultraprocessad mat som ökar insulin och insulinresistens- Någon fler kanske kan säga?
Om du vill läsa mera om detta rekommenderar jag att du prenumererar på Zoës nyhetsbrev, så kan du läsa där.
Gudiol påstår kvacksalveri – han har fel!
3 oktober, 2024 av Annika Dahlqvist Lämna en kommentar
Ann Fernholm skriver.
Nyligen hade SVT öst inslag om hormonvänlig mat. En okunnig anonym läkare betecknade detta som kvacksalveri. Jacob Gudiol anammade detta utan att kolla upp fakta, och skrev om kvacksalveri och ”fantasier som trendar”.
P1 Media trodde blint på Gudiol och benämnde saken som kvacksalveri och pseudovetenskap.
Media betror tydligen Gudiol som en guru som vet allting bäst. Det är inte sant. Gudiol har förtroende för akademiska titlar och misstror allt som kommer från annat håll. Han är en farlig person som stoppar sanning från att komma fram, när en felaktig myt har fått fäste.
Saken ifråga handlade om ofrivillig barnlöshet, infertilitet, som ofta beror på ”Polycystisk ovarie-syndrom” PCO(S). Det är ett syndrom som beror på högt insulin och testosteron, insulinresistens och ofta obesitas. Ägglossning uteblir. Boten blir att äta kolhydratsnål kost, då blir blodsockret lägre, följt av lägre insulin och testosteron. Då minskar insulinresistensen och övervikten, ägglossning inträffar och kvinnan kan bli gravid. Detta skulle kunna vara kända biologiska fakta, men undertrycks av vissa ”experter”, ofta influerade av farmakaindustrin som i stället vill sälja sina preparat mot alla tänkbara metabola störningar.
Nya kostrekommendationer: Högst 350 gram rött kött och chark per vecka
25 september, 2024 av Annika Dahlqvist 19 kommentarer
På Rapport idag meddelas att nya NNR har kommit ut .
Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, SLV, ställer upp och berättar. Vi ska inte äta mer än 350 gram rött kött och chark per vecka. Det ska göra oss friskare. Minska hjärtkärlsjukdomar och cancer. Ca 5000 färre personer ska dö i tarmcancer per år om vi följer dessa direktiv.
Man kan undra vilka vetenskapliga bevis som motiverar dessa direktiv. Jag tror knappast att det är riktiga jämförande studier, RCT, som bevisar. Det är troligen epidemiologiska studier man hänvisar till, och sådana är notoriskt opålitliga.
Rekommendation om minskat intag av kött riskerar att ge näringsbrister. Tack och lov är det inga kontrollanter i livsmedelsbutikerna som kollar vad vi handlar. Det är framför allt barnen i skola och förskola som kommer att få mindre kött på tallriken, samt personer inom äldre- och handikappomsorgen. Deras mat styrs av Livsmedelsverkets regelverk.
DN: Anna Bratt: Extrem köttdiet – en smått galen trend
24 september, 2024 av Annika Dahlqvist 9 kommentarer
Anna Bratt, medicinreporter på DN, skrev en krönika den 21/9: Extrem köttdiet – en smått galen trend. (artikeln är låst)
Det är den amerikanska influeraren Isabella Ma som skriver på sociala medier om trenden att äta carnivore, som spritt sig framför allt bland unga kvinnor i USA: Kött, fisk, ägg och feta mejeriprodukter. Kolhydrater skippar man helt. Följarna beskriver hur bra man mår av denna kost. De har blivit av med bl a hudproblem och övervikt.
Anna Bratt skriver att till skillnad från lågkolhydratkost som LCHF bygger köttdieten inte på någon vetenskaplig evidens, utan den har blivit populär tack vare kändisar och ”matfluencers” på sociala medier.
Kött och fisk innehåller högvärdiga näringsämnen. Kött innehåller mycket av mättade fetter, vilket många tror ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, men det är omtvistat. Kött ingår ju otvivelaktigt i människans ursprungliga föda.
Problemet är att få kosten att hålla över längre tid, men kvinnorna på dessa sociala medier tycks inte ha några problem med den saken. De är inte heller bekymrade om köttskam eller klimatskam.
Min kommentar: Min egen kost tror jag kan sägas vara carnivore plus grönsaker. Jag tycker att det går utmärkt att äta så, och jag tycker inte att jag behöver äta så enormt mycket av kött, utan ganska lagom. Vid festliga tillfällen kan jag göra avsteg med kolhydrater.
Jag kommer att tänka på anekdoten om polarforskaren Vilhjalmur Stefansson som efter några år bland inuiter, och deras kött- och fisk-dominerade kost, kom hem till USA och där möttes av tvivel på berättelsen om polar-kosten. Han lade då in sig på Bellevue Hospital och levde där på enbart animalisk kost i ett år. Han kom ut helt frisk och med normala labvärden. Anekdoten kan inte sägas vara vetenskapligt bevisande, men borde ge upphov till vetenskapliga jämförande studier.
Ny forskning: Lågkolhydratkost är den bästa kosten för diabetiker typ 1
15 september, 2024 av Annika Dahlqvist 4 kommentarer
Ann Fernholm berättar i sin blogg.
Kostfonden har alltså tillsammans med företaget Skandia bekostat en studie på kostbehandling vid typ 1-diabetes.
Man inkluderade 103 personer i studien. man lottade dem i tre olika grupper: en med högkolhydratkost, 50-60 % kh, en med måttlig lågkolhydratkost, 30-40 % kh, och en med striktare lågkolhydrat, 15-20 % kh. Deltagarna bar apparater för kontinuerlig blodsockermätning.
Forskarna var Afroditi Barouti och Anneli Björklund.
Man såg att höga blodsockertoppar blev färre i lågkolhydratgrupperna. Insulindoserna kunde sänkas, vilket också medförde att blodsockerdippar minskade.
Studien visade inga tecken på farliga biverkningar av lågkolhydratkosten. Blodfettvärdena blev inte statistiskt förändrade, och man såg inga tecken på utveckling av farlig ketoacidos.
De som hade svårast att följa den anvisade kosten var gruppen med högkolhydrat och gruppen med strikt lågkolhydrat. Måttlig lågkolhydratkost, 30-40 %, kh var lättast att följa.
Min kommentar: Studien visar att högkolhydratkost inte är bra för typ 1-diabetiker. Den ger ökad risk för blodsockertoppar och blodsockerdippar. Högt blodsocker ökar risken för hjärtkärlsjukdomar på längre sikt, samt att personerna känner obehagliga symtom vid höga och låga blodsockerepisoder, samt att det påverkar deras psykiska mående negativt.
Vilken typ av lågkolhydratkost som kan rekommenderas för t1-diabetiker, måttlig eller strikt, måste fortsatt forskning utvisa. Tills vidare får varje diabetiker själva prova ut vilken (låg)kolhydrathalt som de mår bäst på.
Nu behövs mera pengar för statistisk utvärdering av studien. Du kan swisha pengar till 1239004243, eller bankgiro 900-4243 eller plusgiro 900424-3.
Diabetesprofessor fick diabetes 2, gick ner 15 kg, och slapp medicinering
14 september, 2024 av Annika Dahlqvist 8 kommentarer
Jag läser i tidningen Leva med Diabetes, om Johnny Ludvigsson, professor i barndiabetes. Han var normalviktig och hade normalt blodsocker när han plötsligt noterade att blodsockret hade stigit.
Han kollade med sina syskon, och två av dem hade också fått diabetes trots normal vikt, varför han uppfattade att sjukdomen var genetiskt betingad. Han är nu 81 år gammal och fortfarande yrkesaktiv, mest med skrivbordsarbete, troligen forskning.
Han beslutade sig för att gå ner 15 kg i vikt, och lyckades bra med det. Han säger att viktnedgång är en fråga om energi in och ut. Han tycks inte lägga någon vikt vid att olika näringsämnen ger olika blodsockerstegring och benägenhet till fettinlagring. Han äter nu frukost och middag, med ett par kaffepauser emellan. Till frukost äter han fyra smörgåsar.
Han klarar nu sin diabetes utan medicinering. Han mår tydligen utmärkt.
En person som utan problem går ner 15 kg i vikt, genom att minska den totala matmängden, har naturligtvis lätt att mästra andra, och säga att det är bara att besluta sig och sedan genomföra det.
Min kommentar: Själv, när jag var överviktig och åt fettsnålt och kolhydratrikt, var jag ständigt hungrig. Jag hade alltid tanken på mat i bakhuvudet. Efter 2005 när jag ändrade kosten till lågkolhydrat och normalfett, släppte den plågsamma hungern och jag klarade att minska matmängden, och gick ner 20 kg på ett halvår. Så det är skillnad för olika personer.
Vad händer i kroppen när vi skippar kolhydraterna?
25 augusti, 2024 av Annika Dahlqvist 23 kommentarer
Artikel i Dagens Nyheter idag: Det här händer i kroppen när du skippar kolhydraterna.
Artikeln är låst så jag kommer inte åt den. Någon som kan referera vad som stod i artikeln?
Uppdatering 240901: Jag fick på sms ett foto av artikeln.
Som jag förstod det så kom forskarna fram till att strikt LCHF, ketogen kost, var effektivast för viktnedgång, därefter en mera liberal LCHF. Normalkosten för jämförelse gav ingen viktnedgång.
Dessutom gav lågkolhydratkosten lägre blodsocker, vilket är positivt för hälsan.
Det fanns ingen utvärdering av de långsiktiga hälsoeffekterna, för följsamheten till dieterna avtog på längre sikt, vilket gjorde att den långsiktiga effekten inte kunde utvärderas.
Min kommentar: Etablissemangets (inte minst Majlis Hellenius) trummande av avrådande av LCHF, kan troligen påverka lågkolhydratätarnas långsiktiga avsteg från LCHF, Vilket gör att hälsoeffekten av den kosten blir svår att utvärdera.
Men absolut att man bör tala om att vi som äter kolhydratlågt upplever en markant hälsoförbättring inom veckor eller månader. Detta tillsammans med ett normaliserat blodsocker bör ge en hypotes om att den dieten är bra för hälsan på lång sikt. Åtminstone vet jag inga vederhäftiga vetenskapliga bevis för motsatsen !?
Ökad risk för diabetes 2 av chark och rött kött?
24 augusti, 2024 av Annika Dahlqvist 12 kommentarer
Dagens Medicin: Studie: Kött kan öka risken för diabetes 2.
Nyhet idag att en studie har redovisats som ”visar” att risken för diabetes 2 ökar av högt intag av charkprodukter och rött kött.
Jag har inte sett studien i tryck, men faktum är att rött kött ingår i människans ursprungliga kost. Om rött kött var ohälsosamt att äta skulle inte mänskligheten finnas och frodas som den gör.
Och om man ska minska på köttintaget, vad ska man då äta istället? Blodsockerhöjande kolhydrater? Det kan inte vara nyttigt för personer med insulinresistens och diabetes 2 – och det gäller ca hälften av världens befolkning.
Jösses tipsar i kommentar att Zoë har kommenterat studien i artikel ”Rött kött och diabetes” i oktober 2023.
Zoë skriver:
Summan av kardemumman kan sammanfattas av kirurgkaptenen Peter Cleave. ” Att en modern sjukdom ska vara relaterad till en gammaldags mat är en av de mest löjliga saker jag någonsin hört i mitt liv. ”
Ytterligare en artikel om rött kött och diabetes: Rött kött och diabetes.
Fun Med har också kommenterat saken.
Datatrassel
16 augusti, 2024 av Annika Dahlqvist 7 kommentarer
Sen några dagar har min stationära dator tyckts vara massivt attackerad av virus. Det är ett brett bräm till höger av skärmen med rutor av hot och varningar. Jag har Nortons antivirusprogram, men det tycks inte hjälpa Jag har inte fått tag på någon ännu som kan hjälpa mig att få bort eländet. Som det är nu vågar jag inte gå in på datorn, utan detta skriver jag på min resedator. Jag tror inte att jag skriver något blogginlägg igen förrän jag har fått ordning på datorn.
Uppdatering 240824.
Nu har en kompis varit här och klickat på en massa ställen på min dator. Han sade att han har tagit bort aviseringar, eller om det var notifikationer, och nu skulle problemet vara löst. Det lär ju visa sig om det inte är så. Bra att ha kontakt med personer som kan datavärlden.
Normalt blodsocker är vägen till hälsa och längre liv
24 juli, 2024 av Annika Dahlqvist 22 kommentarer
Lennart skriver i kommentar:
”Såg ni stoppa åldrandet i Vetenskapens värld? (Jag hittar inte länken till programmet?)
En forskare ansåg att motion och fasta var viktigast.
Det konstaterades att diabetiker som använder metformin lever länge.
metformin minskar inflammation och sänker blodsockret.
Högt blodsocker och inflammation har starkt samband.
Motion och fasta sänker blodsockret.
Det är tydligt att det finns starkt samband mellan lagom lågt blodsocker under dygnet och ett friskt och långt liv.
Har ni chat gpt i telefonen eller datorn?
Skriv in Samband mellan högt blodsocker och inflammation.
Ni får ett intressant och tydligt svar.”
Ja flera studier har visat samband mellan normalt långtidsblodsocker och en bättre hälsa. Inte minst för diabetiker.
Motion och fasta bidrar till ett normalt blodsocker. Lågkolhydratkost (LCHF) hjälper också till.
Den farligaste maten
21 juli, 2024 av Annika Dahlqvist 10 kommentarer
Efter att hjälpligt ha följt det som skrivits och sagts om nyttig respektive farlig kost de senaste decennierna, tycker jag mig har sett att det som är mest skadligt för oss att äta är: socker och omega-6-rika fleromättade vegetabiliska fetter (tex margariner och veg oljor). Mercola föreslår också hormonstörande kemiska ämnen.
Kolhydratmängden får var och en komma fram till vad som fungerar bäst för den. Huvudsaken att inte blodsockret stiger och håller sig högt länge som tecken på insulinresistens. Den som är insulinresistent bör absolut hålla nere på kolhydraterna. Höga blodsocker är det som förstör vår långsiktiga hälsa mest, i konkurrens med högt omega-6-intag.
Synpunkter?
Johan föreslog i kommentar: Modifierad stärkelse och artificiella sötningsmedel.
Olika kolhydratmängd i olika brödsorter
16 juli, 2024 av Annika Dahlqvist 25 kommentarer
Johan skickade mig ett mail om sin undersökning av kolhydratmängd i olika brödsorter:
”Här kommer en lista på olika brödsorter och deras kolhydratbelastning per kvadratdecimeter. Tanken med den är att det ofta går att växla över till ett mindre kolhydratinnehållande bröd och fortfarande ha goda anrättningar. Tror att många vill äta mat som tenderar åt LCHF men kanske inte gå till noll kolhydrater. Hatten av för de som gör det, men här pratar vi alltså om mer eller mindre, dvs bättre än dåligt men inte perfekt.
Brödskivor är olika stora och det är svårt att få någon överblick över vad som är bra och mindre bra om det är alltför många variabler att ta hänsyn till, men om man tar antal gram kolhydrater per kvadratdecimeter så får man ändå en överblick på hur det sluttande planet ser ut från det bästa till det sämsta. När jag gick över till LCHF, till exempel, så kände jag att min gamla standardfrukost på två mjuka smörgåsar och en mugg kaffe behövde ändras, så jag började att äta flatbröd istället, men de har mindre yta, så det räckte inte med två för att bli lika mätt och då blev det tre mackor istället, och en fundering på den egentliga nyttan med förändringen, men nu har jag alltså fått fram siffror på det.
Flatbröd: 5 gr/dm2
Njalla 7 gr/dm2
Tortilla 7 gr/dm2
Finncrisp 8 gr/dm2
Knäckebröd (typ Leksands) 11 gr/dm2
Rostfralla 12 gr/dm2
Naanbröd 23 gr/dm2
Hamburgerbröd (över och under) 40 gr/dm2
Reflektioner:
Listan är inte komplett utan är bara så långt jag har kommit. Det finns säkert variationer på en del olika brödsorter också, som rostfranskskivor eller tortillor från olika tillverkare. Jag visar inga decimaler på grund av den osäkerheten. Men trots det, så kan man ändå se att:
Hamburgerbröd var värstingen i de kontrollerade. Normal konfiguration med en tunn, liten pannbiff, en knappt synlig skvätt med dressing, senap ketchup och strips, så är vi inne på HCLF, men om man slänger på en 200 gramspannbiff med gott om dressing och ost och hoppar över stripsen så kanske man kan få ihop ekvationen till typ 1/3 energi från kolhydraterna. Det är inte LCHF utan ncnfnp (n som i normal). Ekvationen skulle se betydligt bättre ut med bara en brödhalva, eller ingen alls.
Det skulle även kunna gå att använda rostfrallskivor istället.
Naanbröd äter vi rätt så sällan. det är tur det, men det är gott ibland
Rostbröd är inte något vidare för den som vill undvika kolhydrater, och vanligt knäckebröd är faktiskt nästa lika. Smörat och ostat ser ekvationen lite bättre ut. Vi brukar hyvla kylskåpskallt smör med osthyveln och lägga på mackorna, funkar bra. Om man tar 1 mm smör = 10g/dm2 och lika mycket ost så blir det 28 energi% kolh, 58% fett, och 14% prot, dvs nästan på början till LCHF, mest tack vare den rejäla smörklicken.
Finncrisp låg överraskande högt med 8 gr/dm2, men är iallafall bara 2/3 av rostfrallan.
Njalla har inte jättehögt kolhydratinnehåll per dm2, men faran är att ta en hel skiva och bara smöra och osta ena halvan och rulla ihop den och då är man på rostbrödsnivå.
Tortilla var överraskande lågt, men det är klart, de är ju rätt så tunna. Vi brukar göra fuskpizza av sådana ibland, dvs vanliga pizzaingredienser på dem och in i ugnen i 10 minuter. Då får man en pizza utan så mycket kolhydrater.
Flatbröd var lägst, men ändå inte så lågt som man kanske kunde föreställa sig med tanke på hur tunna skivorna är, men de är rätt så kompakta, kanske för att hålla ihop. Med samma smör och ost som på rostbrödet blir energiekvationen 14 % kolh, 69% fett och 17% protein. Passar på LCHF-meny även om det inte är för puritaner. Släng på en skinkskiva också, så att vi får upp proteininnehållet, så är vi väl nästan hemma.”
Själv brukar jag också äta en smörgås ibland. Då tar jag gärna en liten bit knäckebröd med rikligt av smör och pålägg. Det känns riktigt lyxigt och gott.
Hur mycket kolhydrater bör vi äta?
17 juni, 2024 av Annika Dahlqvist 18 kommentarer
Joseph Mercola är en läkare i USA som har drivit en hälsosajt i många år. Han är i mycket kontroversiell, och har blivit bannad och censurerad av etablissemanget. Han raderar därför sina artiklar efter något dygn. Han har tidigare förespråkat en kost med låg kolhydrat och hög fett, men på senare tid har han påstått att vi behöver en rejäl mängd av kolhydrater i kosten. Han hänvisar till olika forskare som jag inte har hört talas om tidigare.
Jag kan tänka mig att det går bra för friska insulinkänsliga personer att äta en viss mängd av kolhydrater, mängden beroende på deras grad av fysisk aktivitet, men för den (kanske) halva delen av mänskligheten som är insulinresistent är det en fördel att hålla kolhydratmängden låg, och för de som har diabetes är det en stor fördel att begränsa kolhydratintaget kraftigt. Typ 1-diabetiker kan hålla sin insulindos låg, vilket är en stor fördel för hälsan, och typ2-diabetiker kan ofta klara sig utan mediciner, särskilt om de stryper kolhydratintaget på ett tidigt stadium, innan alla komplikationer har tillstött. Big farma är förstås helt emot dessa insikter. Farmaka vid metabola syndromet och diabetes är nog världens största vinstmaskin?
Jag har inte sett att Mercola har kommenterat förhållandet för insulinresistenta och diabetiker. Han låter som att det gäller alla att vi behöver rikligt med kolhydrater. Han föreslår att vi ska äta mycket av mogen frukt. Sockret i mogen frukt består i ganska hög utsträckning av fruktos, vilket vi är många som anser är dåligt för kroppen, då levern inte kan metabolisera det på ett bra sätt.
Jag tycker att det är dåligt av en läkare att ”glömma” en stor del av mänskligheten på detta sätt.
Kost för typ 1-diabetiker med hypoglykemiproblem
16 juni, 2024 av Annika Dahlqvist 3 kommentarer
Jag läser i tidningen Leva med diabetes, en artikel om en kvinna med typ 1-diabetes. Hon har alltid varit mycket fysiskt aktiv, och värdesätter det mycket. Hon fick typ1-diabetes för tre år sen.
Sedan dess har hon stora problem med hypoglykemier under träning. Hon kompenserar dem med mera kolhydrater. Problemet är att hon har gått upp 30 kg i vikt sedan diabetesdebuten, och har ändå hypoglykemiproblem under träning.
Jag minns att jag för många år sen läste om en studie som visade att lågkolhydratkost fungerade bäst mot hypoglykemier. LC-kost kräver nämligen mindre mängd av insulin, vilket minskar risken för hypoglykemier. Högdos insulin ger fettinlagring och risk för glukos-dippar.
Jag skulle alltså råda en sådan person att minska insulindosen, minska kolhydratintaget, och minska på träningsintensiteten. Om det går bra kan hon prova att öka träningsintensiteten igen långsamt.
Det är viktigt för hälsan att undvika hypoglykemier, Dessa innebär ett svängande blodsocker vilket är ödeläggande för kärlhälsan på lång sikt. Kärlhälsan är viktigare än att bibehålla en hög träningsintensitet.
Varför ökar bokstavsdiagnoserna?
28 maj, 2024 av Annika Dahlqvist 21 kommentarer
På nyheterna idag togs upp att bokstavsdiagnoserna, som ADHD, har ökat dramatiskt de senaste decennierna, hos våra barn. Man efterfrågar snabbare insättning av medicinering, som i många fall består av motsvarigheten till så kallat ”uppåttjack”. Även ”hemmasittningen” har ökat kraftigt.
Man kan undra varför problemen har ökat så dramatiskt? Vi är ju så måna om barnen.
En sak som har ändrats de senaste decennierna är maten till barnen. Nutritionisterna har intensivt propagerat att vi ska äta vegetabiliskt fleromättat fett, och äta generellt fettsnålt. Detta gäller även maten i skolmatsalen. Där tillåts inte finnas naturligt smör, utan det ska vara processat vegetabiliskt fleromättat fett, så kallat margarin.
Kan det vara så att barnens hjärnor inte mår bra av det processade vegetabiliska fleromättade margarinet?
Senaste kommentarer