NYHETER
Biverkningar av GLP-1-preparat
3 december, 2024 av Annika Dahlqvist Lämna en kommentar
Biverkningar av GLP-1-preparat (tex Ozempic och liknande)
Det har inte hittills framkommit så mycket allvarliga biverkningar av detta läkemedel, som är indicerat vid t2-diabetes och kraftig övervikt. Det allvarligaste är risk för aspiration (inandning av kräkning) vid sövning. Preparatet minskar magsäcksmotoriken vilket gör att innehållet långsammare lämnar magsäcken. Det kan ta en vecka eller mer innan magsäcken är tömd. Man bör därför göra uppehåll med medicinen minst en vecka eller två före planerad operation. Vid akut operation kan man göra ultraljudsundersökning av magen för att se om det finns innehåll kvar och /eller göra magsäckstömning med grov slang (så kallad magpumpning).
Andra rapporterade biverkningar: Extrem förstoppning eller tunntarmsobstruktion, illamående, diarre, kräkningar, dimsyn, synnedsättning och diabetisk retinopati, optikusneuropati.
Och hungern återkommer efter utsättning av medicinen, vilket ger ökande kroppsvikt.
Äldre kvinnor har ökad risk för saltbrist
27 november, 2024 av Annika Dahlqvist 13 kommentarer
Jag hade förut problem med känsla av dimhjärna och yrsel . Jobbigt och tråkigt. Men när jag provade att inta mera salt upphörde problemen och jag kände mig pigg och klar i huvudet igen.
Jag har naturligtvis inte varit till vårdcentralen för att kolla natriumhalten i blodet, men när man får en distinkt effekt av att vidta en åtgärd kan man tro att det hänger ihop.
En studie har visat att det är särskilt äldre och kvinnor som råkar ut för natriumbrist vid värmeböljor. Det finns även uppgift om att lågkolhydratkost medför ett större behov av salt. Alla tre faktorerna stämmer in på mig. Jag tror att saltbrist är vanligare än man kan tro hos befolkningen. Särskilt när myndigheterna skrämmer oss för saltet.
Jag tar nu en nypa havssalt 1-2 gånger dagligen i ett halvt glas vatten, och slipper då känsla av dimhjärna och yrsel. Vi kan inte själva tillverka det nödvändiga saltet utan det måste tillföras.
Långvarig/ kronisk smärta, behandlingsförslag
25 november, 2024 av Annika Dahlqvist 19 kommentarer
Jag såg nyss på TV 1, på Fråga doktorn, om långvarig/kronisk smärta. Långvarig smärta där läkarvetenskapen inte hittar någon organisk orsak i kroppen.
Det handlade om att man ska bearbeta sina reaktioner på smärtan, och inte längre bli så rädd, för att man tror att orsaken till smärtan är farlig.
Jag refererade till min egen historik. På 90-talet och början av 2000-talet var jag sjuk. Jag hade multipla smärtor i min kropp. Det är inte helt lätt att minnas hur det var, men jag hade svår läges- och rörelserelaterad smärta i båda mina axlar, samt nacke, armbågar och händer. Dessutom hade jag plågsam tarmkatarr, IBS, matstrupskatarr, med flera besvär. Jag hade också problem med övervikt, som jag inte klarade av att banta ner. Efter några hektos viktnedgång gick jag snart upp igen, och mer till. Dessutom orkade/hann jag dåligt med mitt arbete som distriktsläkare, och det blev många timmars övertid med pappersarbete. Därmed hann jag inte vara hemma mycket med mina barn, utan maken fick ta det största ansvaret för dem. Som man förstår mådde jag inte bra mentalt.
Jag hade sedan 70-talet ätit fettsnålt, och det (lilla) fett jag åt bestod av vegetabiliskt fleromättat fett. Det blev då att jag åt mera kolhydrater, för nåt måste man ju äta. Detta var enligt etablissemangets rekommendationer.
Jag var inte heller rädd för socker, utan det var en tröst för mig.
I november 2004, för 20 år sen, kom min dotter hem från Umeå, där hon studerade på läkarprogrammet, och berättade om en grupplaboration i fysiologi hon deltagit i den senaste veckan. Den bestod av att eleverna fick välja att delta i en grupp, som följde olika kostprogram för viktnedgång. Hon hade valt att gå med i gruppen som åt lågkolhydrat. Hon hade blivit förvånad för att hon hade gått ner tre kilo under den veckan. Hon var inte överviktig tidigare.
Jag blev inspirerad och entusiastisk över att jag hade fått tips till en ny metod, utöver alla misslyckade jag hade provat tidigare. Jag provade direkt. Jag åt lågkolhydrat, lågfett och lågkalori. Det fantastiska var att jag klarade av det. Jag började gå ner i vikt ca ett kilo i veckan, och under vårterminen -05 gick jag ner nästan 20 kg. Det var en fantastisk upplevelse med så snabb viktnedgång, utan att bli särskilt hungrig eller svag.
Men det mest fantastiska var att jag upptäckte att jag snart blev frisk från alla mina krämpor och sjukdomar. Under de 20 år som följt efter detta har jag inte återfått sjukligheten. Vikten har fluktuerat något, sannolikt beroende på att jag har slarvat många gånger och ätit mat med socker och stärkelse vid sociala tillfällen, men jag har aldrig kommit upp till den övervikt jag hade före kostomläggningen.
Jag hade under åren knutit många internetkontakter med personer som jag hade kunnat resonera med, och då kommit fram till att jag kunde äta mera naturligt fett, och undvika det vegetabiliska fleromättade fettet, vilket gjorde att jag mådde bättre och led ännu mindre av hunger.
Sedan 2015 lever jag som pensionär, och har alltså inte längre något stressande arbete.
Många personer har berättat om positiv effekt av LCHF på sina problem med långvarig smärta.
LCHF-antagonisterna avråder från den kosten och hotar med olika farliga resultat av den. Jag önskar att de kunde slappna av och acceptera LCHF som ett alternativ att prova till exempel vid långvarig smärta, förutom förstås vid diabetes och metabola syndromet.
Att balansera insulindos med mat och rörelse
12 november, 2024 av Annika Dahlqvist 3 kommentarer
Jag tittade i tidningen Leva med diabetes, och hittade en artikel om dietisten Karin Lindau. Hon arbetar med barn och ungdomar med typ 1 diabetes. Hon säger att ”insulindosen avgörs av kolhydratinnehållet i maten, och därför får man lära sig kolhydraträkning”.
Men: ”vissa tror att man inte får äta sötsaker och att man måste undvika eller äta så lite kolhydrater som möjligt. Och ta så lite insulin som möjligt.
Men för typ 1 handlar det om att äta det man behöver, och tillsätta rätt mängd insulin. Man behöver inte dra ner på kolhydrater.”
Det är tragiskt. Forskning har visat att diabetiker typ 1 blir friskare och får mindre hypoglykemier om de håller kolhydratintaget lägre, och därmed insulindoserna lägre.
Det är sannolikt insulintillverkarna som har lobbat fram åsikterna att t1-diabetikerna kan äta ”normal” mängd av kolhydrater, inklusive socker – om de bara justerar insulindoserna efter kolhydratmängden.
Om diabetikerna t1 håller lågt kolhydratintag, och därmed låg insulindos, kommer de sannolikt att få en framtida bättre hälsa. Forskning har nämligen visat att ett lågt normalt och stabilt blodsocker ger en förbättrad hälsa i hela kroppen, och högre kolhydratintag går inte att förena med ett stabilt normalt blodsocker.
Kostfonden har bidragit till en studie på kost vid typ 1 diabetes.
Hur ska vi äta för att hålla en normal vikt?
7 november, 2024 av Annika Dahlqvist 30 kommentarer
Jag håller på att läsa ett par artiklar av Zoë Harcombe, om tidiga forskningsprojekt om viktnedgång, och hur det går med vikten på längre sikt, efter viktnedgången.
Det gäller projekt av Ancel Keys, Francis Benedict och Tv-serien Biggest loser.
Jag har en del funderingar om ämnet. Den klassiska metoden med kalorier in och ut fungerar inte för de som har viktproblem. Lågfett-högkolhydrat fungerar inte för oss. Lågkolhydrat-högfett, LCHF, fungerar för många, men inte alla.
För oss som har problem med den långsiktiga viktkontrollen, vi måste inse att chansen att bli ”frisk” är låg. Bantningsprojekten vi har sysslat med i många år har ofta skadat vår metabola balans. Ofta ”vill” kroppen gå upp till sin förra övervikt, eller ännu högre. Zoë skriver om människor som frosseriäter, känner sig övermätta, men samtidigt fortfarande hungriga, och försöker mota den hungern med att äta ännu mer. Vilket oerhört grymt tillstånd, som förstör hälsan och livskvalitén!
Det råd jag kan tänka mig är att äta minimalt av kolhydrater, för att hejda hyperglykemin och hyperinsulinemin. Inget/minimalt av socker av något slag, eftersom sockret kan öka insulinresistensen. ”Normalt” av protein, och resten av energibehovet i form av naturligt fett. Avstå från alkohol eftersom det kan skada hälsan, och grumla omdömet och starta alkoholsug.
Om inte detta hjälper kan man prova lågkolhydrat, inget socker, normalt med naturligt fett, och resten av energibehovet i form av naturligt animaliskt protein.
Ett annat exempel på teknik för viktkontroll är tidsbegränsat ätande, periodisk fasta. Där kan man prova sig fram till vilken regim som funderar för en själv. Ett begränsat ätfönster på 1 till nio timmar. Att begränsa sig till att äta under en timme per dag fungerar bra för många. Kroppen får vila från bearbetning av mat under många timmar. Många har uppfattat att periodisk fasta är nyttig för den totala hälsan.
Erfarenheter från ”Ozempic-hypen”: Ozempic har effekten att förlångsamma magsäckstömningen, samt ge ökad utsöndring av mättnadshormoner. Detta orsakar ett minskat matintag, och vikten brukar gå ner.
När medicineringen upphör, upphör också läkemedelseffekterna. Kroppen vill gärna återfå sin gamla vikt, och även gärna mer därtill, och signalerar därför hunger. Det är därför stor risk att Ozempic blir en kronisk medicinering, vilket har okända långtidsbiverkningar.
Fetmaoperationer. Det finns olika metoder för ingrepp. En vanlig är Gastric bypass.
Vikten brukar gå ner, men livskvalitén blir lidande då man inte kan äta fullstora måltider. Risken ökar för alkoholberoende. Man måste också kompensera för näringsbrister, tex vitamin B12.
En metod som har blivit tilltagande populär är Carnivore-kost . Man äter då endast mat av animaliskt ursprung. Själv skulle jag sakna grönsakerna alltför mycket.
Inget tillsatt socker till barn under tre år
2 november, 2024 av Annika Dahlqvist 4 kommentarer
Sveriges Radio: Forskare har tittat på hur det gick med den långsiktiga hälsan för de barn som föddes snart efter kriget, då det fortfarande var ransonering på socker. Det tycks som att det var positivt med lite socker. Därför rekommenderar de minimalt med tillsatt socker till barn under de första åren.
Så bra råd!
Tarmcancer ökar bland unga
30 oktober, 2024 av Annika Dahlqvist 2 kommentarer
Det sägs att troliga orsaker till ökning av tarmcancer kan vara intag av rött kött och mättat fett (jag såg det i en annan artikel), men så vitt jag vet så är framför allt socker och fleromättat fett (särskilt omega 6) gödande för cancer. Och ju mer människor anstränger sig att följa de gällande kostråden med högt kolhydrat och fettsnålt, och snålt med naturligt oprocessat mättat fett, så kanske de ökar risken för tarmcancer. Kvinnor har ökat mest i tarmcancer de senaste åren, och kvinnor brukar vara duktigast på att följa officiella kostråd.
En underbar kväll med BAO
26 oktober, 2024 av Annika Dahlqvist 8 kommentarer
Jag har just bevittnat en underbar kväll med Benny Anderssons Orkester, BAO, på SVT 2.
Det är helt otroligt att såna sammanträffanden har kunnat ske som att Björn och Benny har träffats och kunnat göra musik ihop – att de knöt till sig Agneta och Annifrid, och på senare år Helen och Tommy, samt alla musiker i Orsa spelmän, med flera inblandade.
Äter barn för mycket rött kött?
24 oktober, 2024 av Annika Dahlqvist 11 kommentarer
Detta var en nyhet igår, eller om det var förrgår.
Jag tycker att det vore utmärkt om barnen äter frikostigt av rött kött, och i så fall mindre av socker.
Någon som vet RCT-evidensen för intaget av rött kött, med avseende på långsiktig hälsa?
Djurkött är viktigt för hälsan och bör vara en del av kosten
16 oktober, 2024 av Annika Dahlqvist 2 kommentarer
Artikel om detta , undertecknad av nästan tusen läkare. Sofie Hexeberg har länkat.
Kött innehåller många essentiella näringsämnen, och det är svårt att tillgodogöra sig alla dem med en vegansk kost. Särskilt är det svårt i fattiga länder att ge folket en näringsrik kost utan animalier. De fattiga vegetarianerna blir undernärda och hälsan sviktar. Det kan hända att de har tillräckligt med kolhydrater men för lite av animalisk mat, och kan då bli överviktiga, men ändå undernärda.
Om orsaker till insulinresistens
8 oktober, 2024 av Annika Dahlqvist 9 kommentarer
Veckans Zoë:
Ben Bikman om insulinresistens.
Ben Bikman har skrivit en bok: Why we get sick. Den handlar om insulinresistens.
(prenumerera på Zoës nyhetsbrev! Jag kan inte skriva av dem, och får väl inte heller göra det)
Insulinresistensen (förstadium till diabetes typ 2) hänger ihop med de flesta av våra kroniska sjukdomar.
Högt kolhydratintag. Bukspottkörteln ökar produktionen av insulin tills den inte orkar mera pga insulinresistens. Hela kroppen blir insulinresistent. Hjärnan, hjärtat, musklerna och fettväven påverkas av insulinrestistensen.
Insulin från bukspottkörteln är ett hormon som styr mycket i kroppen. Det reglerar blodsockernivåerna. Gör att levercellen tillverkar fett, och lagrar in det i levercellerna, vilket ger fettlever.
Påverkar tillväxten, det är ett tillväxthormon. Ett anabolt hormon.
Insulinresistens medför hyperinsulinemi, för mycket insulin i blodet. Mer ju mer kolhydrater man har ätit. Insulinresistens ger hyperinsulinemi – ger diabetes typ 2. Hade insulin varit lätt och billigt att mäta skulle kontroller av det visat om insulinresistens och diabetes2 var i annalkande.
Det finns andra faktorer som orsakar insulinresistens.
Ålder och genetik. Ju äldre du är och ju mera diabetes i släkten desto högre risk att bli diabetiker, eller få kronisk sjukdom.
Äldre personer har mera insulinresistens. Därför bör dessa vara särskilt försiktiga med kolhydrater.
Etnicitet spelar roll. Störst risk har latinamerikaner, (samt pimaindianer, stillahavsöbor), asiater, afrikaner.
Kaukasier (dvs vi) hade minst risk.
Könshormoner påverkar insulinresistensen. Östrogenbrist ökar insulinresistens, (men vid graviditet, när östrogen är högt blir man också insulinresistent. Kanske för mycket och för litet östrogen ökar insulinresistensen? Och samma med testosteron?)
Andra orsaker till insulinresistens:
Kortisol och Adrenalin. Hormoner för flykt och strid. De höjer blodsockret, varefter insulinet höjs – insulinresistens.
Skiöldkörtelhormon. Sköldkörteln styr mycket i kroppen. Hypothyreos, för lite sköldkörtelhormon, thyroxin, orsakar mera insulinresistens.
Fetma och insulinresistens. Ben trodde att dessa kunde orsaka varandra. Visceralt fett, det som omger de inre organen i buken är de farligaste för insulinresistensen. Ben skriver: ”När visceralt fett från ett överviktigt djur transplanteras till ett magert djur, blir mottagardjuret insulinresistent omedelbart. När subkutant fett transplanteras in i det magra djuret förblir det insulinkänsligt”
Fettlever: Levern blir inlagrad med fett, framför allt från fruktosintag, vilket ökar insulinresistens.
Vid fettlever släpper levern ut glukos till blodet, vilket ökar blodsockret och insulinet.
Fysisk träning höjer blodsocker och insulin.
Inflammation och oxidativ stress kan orsaka höjt blodsocker och ökat insulin. (Rotfyllningar är en orsak till inflammation.)
Luftföroreningar och tobaksrök orsakar inflammation.
Mononatriumglutamat, MSG, ökar insulinet och insulinresistensen.
Konstgjorda sötningsmedel ökar insulinresistensen. (Jag ser inte evidensen för det)
För lite salt. Aldosteron arbetar för att för att återvinna salt ur urinen, vilket leder till insulinresistens.
Stillasittande ökar insulinresistensen.
Min kommentar: Man har läst om att ultraprocessad mat ökar insulinresistensen. Överskott av omega 6 nämns som delorsak till det. Jag har inte förstått allt vad mera i ultraprocessad mat som ökar insulin och insulinresistens- Någon fler kanske kan säga?
Om du vill läsa mera om detta rekommenderar jag att du prenumererar på Zoës nyhetsbrev, så kan du läsa där.
Gudiol påstår kvacksalveri – han har fel!
3 oktober, 2024 av Annika Dahlqvist 1 kommentar
Ann Fernholm skriver.
Nyligen hade SVT öst inslag om hormonvänlig mat. En okunnig anonym läkare betecknade detta som kvacksalveri. Jacob Gudiol anammade detta utan att kolla upp fakta, och skrev om kvacksalveri och ”fantasier som trendar”.
P1 Media trodde blint på Gudiol och benämnde saken som kvacksalveri och pseudovetenskap.
Media betror tydligen Gudiol som en guru som vet allting bäst. Det är inte sant. Gudiol har förtroende för akademiska titlar och misstror allt som kommer från annat håll. Han är en farlig person som stoppar sanning från att komma fram, när en felaktig myt har fått fäste.
Saken ifråga handlade om ofrivillig barnlöshet, infertilitet, som ofta beror på ”Polycystisk ovarie-syndrom” PCO(S). Det är ett syndrom som beror på högt insulin och testosteron, insulinresistens och ofta obesitas. Ägglossning uteblir. Boten blir att äta kolhydratsnål kost, då blir blodsockret lägre, följt av lägre insulin och testosteron. Då minskar insulinresistensen och övervikten, ägglossning inträffar och kvinnan kan bli gravid. Detta skulle kunna vara kända biologiska fakta, men undertrycks av vissa ”experter”, ofta influerade av farmakaindustrin som i stället vill sälja sina preparat mot alla tänkbara metabola störningar.
Nya kostrekommendationer: Högst 350 gram rött kött och chark per vecka
25 september, 2024 av Annika Dahlqvist 19 kommentarer
På Rapport idag meddelas att nya NNR har kommit ut .
Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, SLV, ställer upp och berättar. Vi ska inte äta mer än 350 gram rött kött och chark per vecka. Det ska göra oss friskare. Minska hjärtkärlsjukdomar och cancer. Ca 5000 färre personer ska dö i tarmcancer per år om vi följer dessa direktiv.
Man kan undra vilka vetenskapliga bevis som motiverar dessa direktiv. Jag tror knappast att det är riktiga jämförande studier, RCT, som bevisar. Det är troligen epidemiologiska studier man hänvisar till, och sådana är notoriskt opålitliga.
Rekommendation om minskat intag av kött riskerar att ge näringsbrister. Tack och lov är det inga kontrollanter i livsmedelsbutikerna som kollar vad vi handlar. Det är framför allt barnen i skola och förskola som kommer att få mindre kött på tallriken, samt personer inom äldre- och handikappomsorgen. Deras mat styrs av Livsmedelsverkets regelverk.
DN: Anna Bratt: Extrem köttdiet – en smått galen trend
24 september, 2024 av Annika Dahlqvist 9 kommentarer
Anna Bratt, medicinreporter på DN, skrev en krönika den 21/9: Extrem köttdiet – en smått galen trend. (artikeln är låst)
Det är den amerikanska influeraren Isabella Ma som skriver på sociala medier om trenden att äta carnivore, som spritt sig framför allt bland unga kvinnor i USA: Kött, fisk, ägg och feta mejeriprodukter. Kolhydrater skippar man helt. Följarna beskriver hur bra man mår av denna kost. De har blivit av med bl a hudproblem och övervikt.
Anna Bratt skriver att till skillnad från lågkolhydratkost som LCHF bygger köttdieten inte på någon vetenskaplig evidens, utan den har blivit populär tack vare kändisar och ”matfluencers” på sociala medier.
Kött och fisk innehåller högvärdiga näringsämnen. Kött innehåller mycket av mättade fetter, vilket många tror ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, men det är omtvistat. Kött ingår ju otvivelaktigt i människans ursprungliga föda.
Problemet är att få kosten att hålla över längre tid, men kvinnorna på dessa sociala medier tycks inte ha några problem med den saken. De är inte heller bekymrade om köttskam eller klimatskam.
Min kommentar: Min egen kost tror jag kan sägas vara carnivore plus grönsaker. Jag tycker att det går utmärkt att äta så, och jag tycker inte att jag behöver äta så enormt mycket av kött, utan ganska lagom. Vid festliga tillfällen kan jag göra avsteg med kolhydrater.
Jag kommer att tänka på anekdoten om polarforskaren Vilhjalmur Stefansson som efter några år bland inuiter, och deras kött- och fisk-dominerade kost, kom hem till USA och där möttes av tvivel på berättelsen om polar-kosten. Han lade då in sig på Bellevue Hospital och levde där på enbart animalisk kost i ett år. Han kom ut helt frisk och med normala labvärden. Anekdoten kan inte sägas vara vetenskapligt bevisande, men borde ge upphov till vetenskapliga jämförande studier.
Ny forskning: Lågkolhydratkost är den bästa kosten för diabetiker typ 1
15 september, 2024 av Annika Dahlqvist 4 kommentarer
Ann Fernholm berättar i sin blogg.
Kostfonden har alltså tillsammans med företaget Skandia bekostat en studie på kostbehandling vid typ 1-diabetes.
Man inkluderade 103 personer i studien. man lottade dem i tre olika grupper: en med högkolhydratkost, 50-60 % kh, en med måttlig lågkolhydratkost, 30-40 % kh, och en med striktare lågkolhydrat, 15-20 % kh. Deltagarna bar apparater för kontinuerlig blodsockermätning.
Forskarna var Afroditi Barouti och Anneli Björklund.
Man såg att höga blodsockertoppar blev färre i lågkolhydratgrupperna. Insulindoserna kunde sänkas, vilket också medförde att blodsockerdippar minskade.
Studien visade inga tecken på farliga biverkningar av lågkolhydratkosten. Blodfettvärdena blev inte statistiskt förändrade, och man såg inga tecken på utveckling av farlig ketoacidos.
De som hade svårast att följa den anvisade kosten var gruppen med högkolhydrat och gruppen med strikt lågkolhydrat. Måttlig lågkolhydratkost, 30-40 %, kh var lättast att följa.
Min kommentar: Studien visar att högkolhydratkost inte är bra för typ 1-diabetiker. Den ger ökad risk för blodsockertoppar och blodsockerdippar. Högt blodsocker ökar risken för hjärtkärlsjukdomar på längre sikt, samt att personerna känner obehagliga symtom vid höga och låga blodsockerepisoder, samt att det påverkar deras psykiska mående negativt.
Vilken typ av lågkolhydratkost som kan rekommenderas för t1-diabetiker, måttlig eller strikt, måste fortsatt forskning utvisa. Tills vidare får varje diabetiker själva prova ut vilken (låg)kolhydrathalt som de mår bäst på.
Nu behövs mera pengar för statistisk utvärdering av studien. Du kan swisha pengar till 1239004243, eller bankgiro 900-4243 eller plusgiro 900424-3.
Senaste kommentarer