På TV4 nyheter sades ikväll att det planeras en socker- och köttskatt. En flicka de intervjuade sen sa att köttskatt var bra för att köttet man åt var dåligt för andra (!?), men sockerskatt tyckte hon inte att de behövde bry sig om!
Att socker är skadligt för hälsan är väl belagt i många studier, men att kött är skadligt finns inte belagt i riktiga jämförande studier. Det stämmer ju också med att kött var huvudingrediensen i människans ursprungliga föda. Människan är utvecklad på att äta kött. I jägar- och samlarkosten var frukt och grönt beroende på vad man lyckades att hitta i naturen, och det var många gånger inte så mycket.
Det har uppgivits att innan fettskräcken satte fart i mitten av 1900-talet var ca 40E% av maten bestående av kött och fisk. Mejeriprodukter åts också tämligen frikostigt av. Lite ärter och bönor slank väl med i maten ibland, men var ingen huvudingrediens. De människor som åt så och hade tillgång till tillräckligt av mat var tämligen friska. Sjukvården omfattade då en bråkdel av vad den gör idag.
En man från LRF uttalade sig att Sverige inte kan producera tillräckligt med proteinmat om kött ska bekämpas ner. Det finns inte tillräckligt med jordar för att odla alla bönor och linser som behövs. Gräsbetesmark för djurproduktion finns det däremot nog av, förutsatt att vi inte låter skogen ta tillbaka allt.
Dessutom innehåller bönor och linser inte alla essentiella aminosyror som människor behöver. Vegetarisk kost innehåller inte det B12-vitamin som vi behöver. Barn till veganer har dött av brist på B12. Vegetabilisk kortkedjig omega-3 är inte tillräcklig för vårt behov av långkedjigt omega-3. Omega-6, tex linolsyra, LA, finns i överskott i vegetabilier och är skadligt för vår hälsa på många sätt.
Vid kris och krig kommer vi att stå oss slätt om vi gör oss av med alla djur. Vi kan inte förlita oss på att vi ska kunna importera all nyttig mat som vi behöver.
Helge skriver i kommentar att Landsbygdsminister Peter Kullgren har skrivit bra på Facebook:
”Det är med förvåning jag läste DN debatt om köttskatt idag. Det går att få intrycket att Nordiska ministerrådet tycker att köttskatt borde införas. Texten är dock skriven av en tjänsteman i organisationen. Åsikten är inget jag som minister backar upp.
Faktum är att ni aldrig kommer få höra mig argumentera för köttskatt i Sverige. Kor, och animalieproduktionen, fyller en omistlig funktion i det svenska lantbruket.
Kor äter sådant vi människor inte äter – så som exempelvis gräs och ej kvarnduglig spannmål – och omvandlar det till näringstät kost så som kött och mjölk. Med färre kor skulle vår förmåga att vid kris och krig försörja vår befolkning med näringsriktig mat minska.
Regeringen har sedan tidigare uppmärksammat att det finns notervärd kritik mot de nyframtagna nordiska näringsrekommendationerna när det kommer till studiens vetenskaplighet. En avgörande brist är att NNR2023 inte tar hänsyn till skillnaden i klimateffekt mellan t ex svensk klimatsmart köttproduktion och långväga utländsk import.
Sverige har varit tydliga med vår position vid det nordiska ministerrådets möten – men efter dagens artikel finns det uppenbart skäl att återkomma i frågan.”
Landsbygdsminister Peter Kullgrens FB sida säger något annat:
”Det är med förvåning jag läste DN debatt om köttskatt idag. Det går att få intrycket att Nordiska ministerrådet tycker att köttskatt borde införas. Texten är dock skriven av en tjänsteman i organisationen. Åsikten är inget jag som minister backar upp.
Faktum är att ni aldrig kommer få höra mig argumentera för köttskatt i Sverige. Kor, och animalieproduktionen, fyller en omistlig funktion i det svenska lantbruket.
Kor äter sådant vi människor inte äter – så som exempelvis gräs och ej kvarnduglig spannmål – och omvandlar det till näringstät kost så som kött och mjölk. Med färre kor skulle vår förmåga att vid kris och krig försörja vår befolkning med näringsriktig mat minska.
Regeringen har sedan tidigare uppmärksammat att det finns notervärd kritik mot de nyframtagna nordiska näringsrekommendationerna när det kommer till studiens vetenskaplighet. En avgörande brist är att NNR2023 inte tar hänsyn till skillnaden i klimateffekt mellan t ex svensk klimatsmart köttproduktion och långväga utländsk import.
Sverige har varit tydliga med vår position vid det nordiska ministerrådets möten – men efter dagens artikel finns det uppenbart skäl att återkomma i frågan.”
1 Helge Kneese
Det var verkligt bra skrivet av Landsbygdsminister Peter Kullgren.
Att föda upp nötdjur på näringsfattiga vegetabilier i konstgödning och besprutning är lika illa för både vår och andra arter. Att bara tro att vegetabiliskt protein som vi förövrigt inte kan tillgodogöra oss adekvat och kräver stora arealer att odla. Då det krävs att man måste äta minst 5 gånger mer bönor än kött för att få tillräckligt med livsnödvändiga aminosyror (proteinbyggstenar). Ja då blir det till att äta minst 0,5*5=2,5 kg torkade bönor per dag för att få tillräckligt med livsnödvändiga aminosyror.
Men torkade bönor är oätliga, de måste blötläggas över natten och kokas två gånger för att få bort en del giftiga antinutrienter. Då blir det minst 8 kg kokta bönor att äta per dag.
Bönor innehåller 45 g kolhydrater per 100 g torkad vikt. Då tvingas man äta 45*25 hg=1 125 g kolhydrater per dag eller 2,3 gånger mer kolhydrater per dag än Livsmedelsverkets rekommendationer om 480 g kolhydrater per dag till man.
Blodet innehåller 1,5-3 g glukos totalt, är det mer än 25 g glukos i blodvolymen dör man i akut glukosförgiftning.
Så bönor stressar kroppens försvarssystem mot hyperglykemi alldeles förskräckligt och i onödan.
Med andra ord går det åt omkring 12,5 gånger mer bönor än kött.
Så det behövs alltså mer än 10 gånger mer fossil energi att äta vegetabiliska bönor än att äta riktigt animaliskt kött.
Äter man andra grönsaker med mindre mängd protein och energi än bönor så krävs det ännu mycket mer fossil energi. Att förstå att gräs, klöver och ört växer av sol och regn helt i samklang med naturen utan gruvdrift och fossila växthusgaser. Sen är det ju alltid smartare ha en ko på bete. Gräsbete ger upp till 750 kg nötkött per hektar, med en del vinterensilage. Storindustriodling med konstgödning, bekämpningsmedel etc etc ger upp 10 000 kg vete per hektar. Det blir 150 kg animaliskt protein mot 850/5=170 kg vegetabiliskt (biotillgänglighet 1/5). Gräsbetet är rena hälsokuren för miljö och hälsa, medan veteodlingen är rena katastrofen. Betet kan även ge en del mjölk, samt läder. Och betesmarken är naturskön. Vilken matproduktion är vettigast av dessa? Nötdjuren är miljöhjältar och ger bästa näringstäthet. Att ha betande djur i skog och mark har fungerat i tusentals år och helt oslagbart när det gäller kolet och att värna om ett fungerande ekosystem. Tyvärr verkar denna kunskap svår att förstå, men värst är det ju att de direkta lögnerna gällande kött är rent ”hittepå”.
Ibland blir jag rädd på riktigt.
Vad är det för personer som kan säga att köttskatt är ok men inte sockerskatt?
Det är pengarna som pratar.
Jag hoppas innerligt att folk inte är så korkade att de fortfarande tror att kor fiser så mycket att ozonlagret försvinner.
.
Det är fruktansvärt att jag som diabetiker skall tvingas äta mer kolhydrater som försämrar min sjukdom istället för att äta gräsbetat närodlat nötkött som gör min hälsa bättre och kanske kan göra mig helt frisk utan sprutor och tabletter. Det är otroligt anmärkningsvärt hur mänskligheten tappat kunskapen om sin egna kropp och låter sig luras av de så kallade förståsigpåarna. Som förmodligen tjänar hiskliga pengar på att lura folket.
Köttskatt varför vill dom införa det?
Klimathot är ett argument men finns det andra dolda motiv?
Fördelningspolitiskt är köttskatt en katastrof.
Alla behöver äta åtminstone lite kött, den som är rik behöver inte bry sig om skatten för den blir försumbar sett till inkomsten.
Fattiga som precis klarar sin ekonomi får det svårt och kan inte ens äta kött längre.
Den rike betalar minst skatt i procent av sin inkomst.
Den fattige betalar mer skatt i procent av sin inkomst.
Är syftet med skatten att ta pengar från fattiga?
Går pengarna sen till nya elbilar så får bara rika tillbaka pengar för bara rika kan köpa elbilar.
Ett av problemen är att köttindustrin skjuter sig själva i foten. Allt kött som ”odlas” i stor skala är av undermålig kvalitet. Köttlobbyn kan därför inte agera lika kraftfullt då de är mycket väl medvetna om vad de ställer till med.
De som föder upp djur i samklang med naturen, de är småskaliga och har inga marknadsföringsmuskler. Det behöver de heller inte ha då deras kunder är prisokänsliga. Om deras kött p g av en 20 procentig skatt t ex skulle gå upp från 500 till 600 kronor kilot, så är det en droppe i havet för de flesta av deras kunder.
Om man har råd är det i det långa loppet billigt att äta bra mat, och dyrt att äta skräp. Tänk om fler ville förstå det.
Vegolobbyns argument är mycket lättare för gemene man att gå på och därför har de en oerhörd medvind. När människor dessutom generellt sett och på lång sikt mår sämre av att överäta vegetabilier, på högkvalitativa animaliers bekostnad, då låter det dessutom katching hos läkemedelsindustrin. Och de hjälper gärna till med att presentera diverse riggad ”forskning”.
Försök förklara det här för den godtrogna och vilseledda ”allmänheten”.
Sockerskatt
Köttskatt
Elskatt (när vi hade jättehöga elpriser)
”DN DEBATT 18/3.
För att Sverige ska klara klimatmålen måste fossila drivmedel bli dyrare. ”
Vem ska få skattepengarna?
Oavsett inkomst så kommer ungefär samma skatt att tas ut på varje medborgare.
Alla måste äta, alla måste använda el, alla lantisar måste använda bil.
Ingen kan undvika skatten.
En fattig lokalvårdare (städare ) kan få betala lika mycket mer i skatt som en direktör.
Är syftet med klimatomställningen att stjäla fattigas pengar eller att rädda klimatet?