Om fettinlagring, metabol fördel, ketogen kost och periodisk fasta

Det har varit en del uppmärksamhet i sociala medier om en artikel i NYT om uppföljning av deltagare i Biggest Loser (nästan alla gick upp all vikt igen efteråt), och om en intervju med en forskare, Kevin Hall, som säger sig ha visat att det inte finns någon metabol fördel av ketogen kost.

Jason Fung har skrivit en artikel om det i Diet Doctor.

Några glimtar ur artikeln:
Om man äter 1200 kcal per dygn i stället för normalt 2000, som i Biggest Loser, så faller basalmetabolismen, eller den basala energiutvecklingen, som en sten. Och blir tydligen kvar där i hög utsträckning när man sedan börjar äta normalt igen, varför vikten obönhörligen går upp igen, ofta till ännu högre nivåer än innan. Denna kalorireduktionsmetod har 99% risk att misslyckas i längden.
När basalmetabolismen går ner känner man sig kall, trött, seg och hungrig. Det är detta som kallas svälttillstånd.

Vi behöver hålla basalmetabolismen hög. Vad är det som inte gör att du hamnar i svälttillstånd? Jo, fasta. Man kan se detta i studier på fasta, eller överviktskirurgi. Se Fungs artikelserie om fasta. Hormonerna håller aktivitetstillståndet uppe eftersom man förväntas gå ut och jaga för mat.
Under fyra dagars fasta sjönk inte basalmetabolismen – den steg med 12%. Kroppen tog av sin energireserv – fettet. Så länge man har en fettreserv kvar så förbränner kroppen inte protein = muskler.

Studien på ketogen kost (LCHF)
Den ketogena kosten minskade insulinnivåerna. Hall påstod dock att fettmetabolismen saktade av vilket skulle bevisa att det inte fanns någon metabol fördel. Fung håller inte med om det. Försökspersonerna tappade fettvikt. Dessutom visades att metabolismen inte stannade upp. I 25 dar minskade inte metabolismen.

Detta ger rekommendationen:  LCHF + periodisk fasta, för stabil viktnedgång och bibehållen basalmetabolism.

 

Comments

  1. 1
    Thomas Jansson says:

    Fördelen med ketogen kost ökar sannolikt för de som är insulinresistenta,,,,

  2. 2

    En utmärkt kommentar av Jason Fung som häromdan till slut fick mig att köpa hans bok ”The obesity code”. I boken slår han verkligen sönder hela tramset om kaloriräkning och ”spring mer”, gång på gång med hjälp av stora oberoende studier som ofta drogs igång just för att bevisa motsatsen!
    När resultetn blev ”fel” glömde man för det mesta bort studierna, precis som man gjorde med fettstudierna som aldrig visade samband mellan hjärtsjukdom och mättat fett.

    Bland det viktigaste som kommer fram i Fungs bok är hur och varför metabolismen alltid sjunker vid ”svältkost” typ spring mer/ät mindre och biggest loser. (Samtidigt som samma basmetabolism stiger(!) när man överäter!)
    Fung har hittat ”viktostaten” som han -fritt översatt- kallar den svårfångande kroppsviktsreglermekanismen. Och viktigare, han har hittat hur man undviker att ställa upp den och, om man är överviktig med metabolt syndrom, hur man snabbt och säkert ställer ned den. Ett par steg i taget, eller som det passar bäst. De bästa sammanfattningar jag någonsin sett !

    Enligt Fung avgör vår medelinsulinutsöndring långsiktigt vår kropps ”inre” målvikt, direkt genom resulterande insulinresistens. (Genom att höga och/eller långa insulinpåslag ökar insulinresistensen, och ”normal” insulinnivå inte minskar en ”uppnådd” insulinresistens)
    Vi ökar insulinresistensen genom dålig mat men även ofta genom dåliga matvanor, underblåsta av oprövade och därför vettlösa officiella råd, numera spridda nästan världen över trots att, som Fung återkommer till ofta, Farmor/Mormor alltid varnade för just det!

    Att Fung dessutom levererar en fungerande väl utprovad och dokumenterad praktisk lösning på överviktproblemet är helt enastående!
    Boken kostade mindre än 10 dollar som Kindle, men jag beställer nu även en för bokhyllan eftersom den är så banbrytande och har utmärkta hänvisningar.
    Bör snarast översättas till Svenska och många språk!

    Tills dess, sluta med mellanmålen – även på LCHF – och börja med IF om det finns några som helst överviktskilon eller minsta metabolt syndrom inklusive hjärt/kärlsjukdom kvar. Även för flera andra typer av ohälsa, vilket snabbt omskolade makrofager gärna rensar upp.
    Det fungerar! Det bästa med LCHF i sammanhanget är att det bir betydligt lättare att behålla hälsa och normalvikt samtidigt som fasta kan påbörjas enkelt utan besvärande blodsockerfall eftersom vi redan är på fettdrift..

  3. 3

    Kanske en aning ”off topic” – men en hel del om ketogen kost…

    http://www.svaradoktorn.se/425558411

    Och här litet funderingar omkring överviktsproblem

    http://www.svaradoktorn.se/425408043

  4. 4
    Thomas Jansson says:

    @ sten:
    Jag har oxå läst boken och behållningen var just resonemanget med ”medelinsulinnivån”. Den har jag funderat över i flera år och även försökt få gehör för i olika diskussioner – något som inte riktigt har lyckats då det kanske är lite för mycket ingenjörsmässig logik i det hela.

    Jag vill hävda att det finns en kritisk ”medelinsulinnivå” kommer man över den så kan man i princip bara sätta in på fettbanken men inte ta ut.

    För de flesta så hjälper inte motion för viktnedgång men för de som ligger strax över den kritiska medelinsulinnivån så är motion just en effektiv åtgärd för att sänka medelinsulinnivån såpass mycket så att det går att ta ut från fettbanken.

    I övrigt blev jag inte så imponerad av Jason Fungs bok, den kan lätt sammanfattas på några få sidor utan att tappa någon egentlig information men detta är ju inget unikt för nordamerikanska böcker eftersom alla får betalt per ord och inte efter det egentliga innehållet,,,,

  5. 5
    Thomas Jansson says:

    @ Sven Erik Nordin:
    Intressant sida du länkat till, däremot är jag lite tveksam till cancerbehandling med kolloidalt silver. Att cancercellerna dör i en silverlösning är nog möjligt men om man dricker silver – hur kommer det ut till cancercellerna?

    Men för att återgå till ketogen kost – det måste väl ändå vara den mest ursprungliga kostregimen. För hur skulle folk kunnat vara sockerdrivna innan jordbruket startades?

  6. 6

    @ Thomas Jansson:
    Roligt att du tyckte sidan jag länkat till var intressant – eftersom det är min egen… Kanske kan du hitta mer intressant där – t.ex. om hur jag själv blev av med min cancer. En intressant beskrivning av hur kolloidalt silver fungerar på cancerceller – och redovisning av aktuell forskning – hittar du t.ex. i senaste numret av Medicinsk ACCESS. Länk dit här (du får bläddra fram till sid 51) http://np.netpublicator.com/netpublication/n39615712/50%E2%80%9D%20target=

    Kanske bör jag också nämna, att jag inte har några ekonomiska intressen i min hemsida, varken i kolloidalt silver eller andra produkter jag nämner där. Sidan är till 100 % ett förlustprojekt, men jag tycker informationen är så viktig att jag får stå ut med det (fast få verkar tro att någon kan vara så ”dum”)

  7. 7

    För den som är intresserad av kolloidalt silver i dessa sammanhang går det också bra att få information här: http://www.svaradoktorn.se/425558358

  8. 8

    @ Thomas Jansson:
    Tomas, själv är jag i min enfald mycket imponerad av Fungs sammanfattningar. Det nya för mig är inte att insulin orsakar viktökning och diabetes-2 utan att långtidseffekten av insulin – insulinresistens – bestämmer kroppens egen långtidsmålvikt, genom vilometabolismen, och att den sistnämnda även är justerbar! (Själva regleringen av vilometabolismen är förmodligen delvis styrd av access till fettdepåer som minskar under högre medelinsulin och ökar under lägre i samspel med insulinresistens. )

    Fungs ideer går inte ut på att något lägre insulin gör det lättare att minska vikt, något som man får genom intensiv träning eller bättre mat t.ex.. Detta fungerar kortsiktigt och kan repeteras men det fungerar inte fungerar långsiktigt. Istället menar Fung att det gäller att minska basinsulinresistensen dramatiskt, och detta görs (snabbt och enkelt) genom en mycket kraftigare minskning av cirkulerande insulin, enklast genom fasta, ju längre perioder desto bättre. Träning under fastan snabbar naturligtvis upp även detta men bara träning och kalorireduktion visar Fung i exempel efter exempel att det inte fungerat för att reparera insulinresistens till skillnad från fasta.

    Om man tycker att detta verkar bra bör man ta det gradvis, t.ex börja med att endast äta ett mål om dan och gradvis utöka fastan till ett mål varannan dag under några veckor. Att äta LCHF först gör att det bir enkelt att börja fasta eftersom fettförbränning då endast byter källa, förutom att proteinförbrukningen går ned kraftigt när den enda proteinkällan blir gamla inflammationer och trasiga kroppsproteiner.
    Vilken roll makrofagernas upprensningar har för bestående viktminskning är inte viktigt att veta just nu men deras gratisstädning kan ju inte skada.

    Att justera insulinresistensen med hjälp av fasta var enormt effektivt för min del.
    I mitt fall sjönk inte bara midja och vikt utan det mesta av den klart konvexa bågen från revben till mage försvann också. Alltså just där min expanderade lever och mjälte tog upp ordentligt med plats, kanske med upp till 3 dagars glycogen/fettförråd istället för normala 24 timmar, reflekterar jag nu.

    Jag har lite kvar att minska. Gick från 92 till 83 kg med 3 st 5 dagars fastor, 3 veckor i följd. En utmärkt 5:2 variant, eftersom man får enormt med extra energi av fasta i arbetsveckorna, just när man behöver den. Vikten har legat kvar runt 83 sedan första intensivfastan avslutades 22/4. Och eftersom jag numera känner mig varmare än förut betyder det en verifiering av att fastan fungerar och att basmetabolismen stiger när vikten är över kroppens målvärde och sjunker vid för låg vikt. Att detta är direkt kopplat till insulinresistensen som Fung visar är enormt, tycker jag, vilket också innebär att min nya vikt är stabil och ligger något över den nya målvikten, allt enligt Fungs resonemang.

    För mig försvann också dom sista känningarna av kärlkramp under intensivfastan. De kom långsamt tillbaks efter att de först gick bort med LCHF, Jan. 2012. De sista känningarna var en slags ”vristangina” kopplat med ont i bröstet långt till vänster, regelbundet kom detta efter 3-400 meters promenad. Under 3dje veckans fasteperiod försvann det fullständigt!
    Fung kommer som du menar inte fram med många nya pusselbitar men han lägger ihop de existerande bitarna så att de logiskt hänger ihop och klart visar att vår vikt är hormonreglerad och att kroppens känslighet för dessa hormoner, framförallt insulin, är avgörande för permanent och temporär viktminskning, och viktigast: hur man uppnår detta säkert och snabbt.
    Sten

  9. 9
    Thomas Jansson says:

    @ Sven Erik Nordin:
    Jag ska läsa igenom Agneta S artikel ordentligt, tills dess är jag lite tveksam om man kan bota cancer genom att dricka kolloidalt silver – för utvärtes bruk har jag inga problem med silver som bot för det är ju välkänt sedan lång tid tillbaka,,,

    Ja – det är en trevlig sida du gjort och dessutom med en fyndigt påkommen titel – jag kommer att återvända till den och läsa igenom alla sidorna!

  10. 10
    Thomas Jansson says:

    @ sten:

    Nej – jag är inte besviken på Fung, tvärtom – det var flera år sedan jag läste igenom hans dåvarande blogg och såg alla hans videor – det tog ett par dagar vill jag minnas – så mycket nytt har inte tillkommit utan har ”volymiserats” på amerikanskt vis.

    Jag ska överföra hans bok till en redigerar PDF-fil och dissikera den mening för mening så får jag se om det kommer fram något nytt.

    Jag tror inte vi har så avvikande åsikter om Fungs resonemang – allt man gör för att minska insulinmedelnivån torde vara positivt – sedan krävs olika åtgärder beroende på skadornas omfattning – själv gick jag ned 35 kg när jag började äta metformen.

    Sitter jag stilla ökar jag ovillkorligen i vikt – därav min egen hypotes om en ”kritisk medelinsulinnivå” som man givetvis skall hålla sig på undersidan av.

    Naturligtvis en mycket enkel och ofullständig modell men den räcker till för att få fram ett resonemang om sakernas tillstånd och modellen kan givetvis utökas till att innehålla cortisonets inverkan och mycket annat – jämför exempelvis hur man beräknar kolekvivalenten för legerade stål för att avgöra ett ståls svetsbarhet,,,

  11. 11

    Kanske detta kan klämmas in i denhär tråden?:
    http://www.expressen.se/sport/hockey/shl/luleas-nya-diet-har-skruvat-till-det-extra/
    Det ser ut som om Lule Hockey gått över till LCHF!!! I vilket fall spelar en stor gryta köttbuljong en betydande roll.

  12. 12

    Om metabolt frisk fetma funderar Peter M Nilsson och Martin Magnusson i senaste numret av Medicinsk Access. Dock har duon inte något riktigt svar på vad som är skillnaden mellan metabolt frisk resp hälsovådlig sådan. Kanske vi skulle tipsa dom om insulinresistens?

  13. 13

    @ Thomas Jansson:
    Föreslår midjemått plus kroppstemperatur som mätsnören. Midja maxomkrets = kroppslängd/2.
    Att du går upp i vikt så snart du sitter still ett tag indikerar det för mig en låg basmetabolism.
    Med konventionella metoder ”behandlas” det som du gjort, spring mer eller spring mer och ät mindre, men endast kortsiktigt enligt Fung, och precis som du anger.
    Utan att ”helt” bli av med visceralt fett runt levern och leverfett tror vi att metabolt syndrom (MS) kvarstår. Alltså högre insulinresistens än kroppens satta målvikt, vilket gör att vikten snabbt kryper upp så snart ”behandlingen” avslutas.

    Innan och i början av min fasteperiod hade jag betydligt lägre metabolism än nu, kännetecknat av kalla fötter trots att det var varmt inne, och jag la ofta på ett extra täcke/filt över föttera eller drog på mig sockor. En vana som blivit värre med åren.
    Några timmar senare vaknade jag vanligen för att det var för varmt och tog av/bort och somnade om. Idag måste jag ta av täcket över fötterna omedelbart när jag går och lägger mig, och om inte och jag somnar direkt vaknar jag straxt och sparkar av mig rejält.

    En annan anekdot: Badade bastu i Söndags, som vi gör hemma då och då. Har märkt att jag inte svettats som tidigare senaste 10-15 åren. Men första gången efter den här fasteperioden rann svetten snabbare av mig än på många år! Hur och när man mäter kroppstemeraturen bäst vet jag ej, men gissar att en billig strålmätare (IR) bör vara bra. Jämför med (unga) barnbarn initialt, dom ligger ofta högt, har inte hunnit utveckla metabolt syndrom och bör altså bli bra referenser, eller kanske t.om. börvärden… Vår strålmätare är ‘försvunnen’ just nu.

    @ Erling:
    Erling, absolut! Tipsa dem om denna ‘nymodighet’, insulinresistens. Kanske även tipsa om Professor Taylor i Newcastle som kan diskriminera fett med hjälp av speciell Tomografi, och även (dock temporärt) bota diabetes-2 (Han använder svältkost, ej permanent enligt Fung, och de temporära resultaten som Taylor får stämmer med vad Fung säger, men Taylor tror att det beror på dåliga vanor). Eftersom Taylor är professor vid Engelskt universitett bör dom väl åtminstone reflektera.

    En ny slutledning efter Taylors uppenbara misslyckanden (samma resultat som Biggest Loser och Ancel Keys Minnesota starvation trial) blir då att MS kanske inte bara manifesteras i visceralt fett utan är bundet till annat, som t.ex. hur låga insulinnivåer man kan nå ner till över en viss minimal tid, för att resetta eller återställa insulinsensivitet. Det viscerala fettet skulle t.o.m. kunna (delvis) vara ett resultat av insulinresistensen.

  14. 14
    Docent Göran says:

    Nyss råkade jag lyssna på programmet Nordegren och Epstein i bilen och där ‘jabbade’ de om fetma och dieter. Dessutom hade de bjudit in Professor Emeritus Stefan Rössner som fick breda ut sig.

    Det finns nu två möjligheter med tanke på att LCHF inte ens nämndes i programmet.

    Antingen existerar in LCHF i vår verklighet eller också är man inom etablissemanget livrädda för en verklighet där folk gör sig själva friska och smala genom att vara ”olydiga” och därför har tabubelagt frågan.

  15. 15

    @ Docent Göran:
    Övervikt och fetma är inte självklart livsfarligt. De, som har skaffat sig trivselvikt utan att ha insulinresistens har samma låga risk för hjärta/kärl-händelser som smärta metabolt friska. Det de riskerar är ledbesvär pga den högre vikten. Det som skiljer metabolt friska tjockisar från de med hög risk är den underliggande insulinresistensen, som bidrar till fettinlagring i buken och levern och som dessutom utövar ett konstant inflammatoriskt tryck på kroppen med hjärtinfarkter och strokar mm som resultat. Det paradoxala är att metabolt sjuka individer inte nödvändigtvis behöver bli överviktiga, men ändå löpa stor risk för allvarlig sjukdom. Övervikt och fetma är en dålig indikator på ohälsasten Skrev:

    Det viscerala fettet skulle t.o.m. kunna (delvis) vara ett resultat av insulinresistensen.

    Inte bara delvis, om jag får ha en åsikt. Dessutom är detta fett metabolt aktivt och bidrar till isulinresistens – alltså ett system med positiv återkoppling, om någon ingenjör skulle läsa detta.

  16. 16
    Docent Göran says:

    Erling Skrev:

    Övervikt och fetma är inte självklart livsfarligt

    Jag tror att du har helt rät.

    Det är allmänt vedertaget att de som har några kilos övervikt klarar sjukdomskriser klart bättre än de som har normal vikt och framför allt de som är magra.

    Jag brukar säga att jag knappast överlevt min infarkt 1999 om jag inte hade haft mina extra 20 kg vid det tillfället.

  17. 17
    Lars Johansson says:

    En kommentar från en lekman till Görans kommentar ”Antingen existerar in LCHF i vår verklighet eller också är man inom etablissemanget livrädda för en verklighet där folk gör sig själva friska och smala genom att vara ”olydiga” och därför har tabubelagt frågan.”

    Eller antingen så blir man som jag inte frisk av maten som ingår i LCHF. Jag har fått den uppfattningen att du har varit vegetarian och känt dig frisk och inte förstått att du egentligen blivit sjuk av den vegetariska kosten förrän din hjärtinfarkt eller så. Då skedde ett vad du ser som nödvändigt uppvaknande och kosten ändrades till köttätande eller LCHF.

    Jag upplever också ett visst medlidande från din sida och att du tycker synd om de vegetarianer som är gästskribenter här hos doktor Annika Dahlqvist som ännu befinner sig på fel sida om uppvaknandet med en annalkande sjukdom i antågande som de inte har förstått är i det närmaste oundviklig.

    I mitt fall så blir jag alldeles för sjuk av mättat fett (animalier) och annat kött så detta slantsinglande om vilken diet, veganism/LCHF som egentligen är bäst för mig, är en överflödig fundering.

    Dessutom så har jag det där felet att jag inte har någon mättnadskänsla och eftersom fett innehåller mycket kalorier så skulle jag bli bli både sjuk och tjock av att äta en fettdiet. LCHF går ut på att man äter sig mätt och det är ju en helt ointressant effekt i mitt fall när man inte vet vad det är.

    De som kan dieter och kostråd kanske möter sådana som jag och då tycker de kanske inte att LCHF hjälper till den grad att det ska tas upp. Och så tar det animaliska på miljön. Det är en trolig anledning till att man kanske inte nämner dieter med animalier utan väljer att prata om mat från växtriket som är nyttig och bra för hälsan.

  18. 18

    Om man också lyssnar på vad Hall säger i videon så förklarar han undersökningsfynden något mer där. Dessutom finns naturligtvis inte alla data från studien presenterade i de visade diagrammen.

    http://www.thenutritionwonk.com/#!Is-the-Insulin-Theory-of-Obesity-Over/cmbz/5726e6810cf26b6d6848a8f8

    I början av studien ställde de in kosten som isokalorisk i en kalorimeterkammare. När försökspersonerna ”släpptes ut” kalorimeterkammaren, ”the metabolic camber”, började de röra sig mer, d v s sitta mindre framför tv och dator. De förbrukade då mer energi, ca 500 kcal/ dygn tydligen. Det hade forskarna, som sägs i videon, inte räknat med innan studien, men i efterhand så borde de, som Hall sa, ha tänkt på detta innan. Det är anledningen till att försökspersonerna går ner i fettvikt under hela studietiden. Dock går fettviktsreduktionen långsammare efter övergången till och i början på LCHF-kosten, men det jämnar ut sig efter anpassningstiden. När det gäller den generella viktnedgången så påverkas den naturligtvis till stor del av vätskeavgång i o m tömning av glykogenlager. Den är också fullt naturligt som störst i början av LCHF-kosten, vilket syns tydligt på kurvan, och minskar sedan till samma hastighet som baseline kosten.

    Vid övergången till lågkolhydratkosten så går också viloämnesomsättningen upp till en början och kroppen förbrukar mer energi. Kroppen ställer på några dagar om sig till att förbränna fett istället för de kolhydrater i takt med att glykogelagren töms vilket syns på att fettoxidationen går upp och den respiratoriska kvoten sjunker. Däremot kan man som sagt se att minskningen i fettvikt avtar något.

    Samtidigt bränner kroppen mer protein, främst i början, vilket jag också måste tycka är fullt naturligt. Detta syns på ökad ureaavgång, vilket Hall nämner i videon men inte visar någon kurva på. Detta beror på att kroppen behöver tillverka mer egen glukos från protein via GNG medan den ställer om sig att ersätta en stor del av glukos som den tidigare fått från kolhydrater till ketoner från fett. Förmodligen är det detta, d v s proteinets TFE, som ligger bakom den ökade viloämnesomsättningen. Eller som vissa uttryckt sig så är proteinet mer termogent. Den ökade förbränningen av protein innebär en också motsvarande minskning av muskelmassa, ”lean body mass”.

    Efter ytterligare några dagars anpassning till högfettskosten försvinner i stort sett all skillnad i energiförbrukning. Man kan då anta att kroppen är fullständigt anpassad till lågkolhydratkosten. Vid anpassning till fettförbränning verkar det som att det är ketogenesen som tar längst tid till anpassning, men efter ungefär 10 dagar och mer definitivt efter tre veckor är kroppen alltså helt anpassad till LCHF-kosten och den metabola fördel (evolutionära nackdel) man såg från början har försvunnit.

    Om det skulle ha funnits en ”metabol fördel” (evolutionär nackdel) med att byta ut kolhydraterna i kosten mot fett hade viloämnesomsättningen (energiförbrukningen i vila) legat kvar på en betydligt högre nivå under hela tiden på LCHF-kosten, inte bara under omställningsperioden, och inte sjunkit tillbaka mot baseline nivå.

  19. 19

    Docent Göran Skrev:

    Jag brukar säga att jag knappast överlevt min infarkt 1999 om jag inte hade haft mina extra 20 kg vid det tillfället.

    Jo, men jag vill hellre resonera som så: Om Du i god tid förstått att Dina extra kilon berott på Din insulinresistens och ditt begynnande metabola syndrom och dragit de rätta konsekvenserna ur denna kunskap hade Du inte behövt utsätta Din kropp för infarkten. Sjukvården väntar in infarkten medan friskvård är att förebygga den!

  20. 20
    Annika Dahlqvist says:

    @ 18 YAT:
    Du som har analyserat studien – Vad säger den om blodsocker och HbA1c?

  21. 21

    @ Erling:
    Helt riktigt. Har vi någon sådan friskvård här då?
    Var mäter man midjor idag och ger råd att ta bort de farliga lättprodukterna som i försök efter försök visat sig medverka i midjeförstoringen? Denna klart synliga symbolen för metabolt syndrom borde snarast ersätta tveksam kolesterolmätning.
    Ibland kallas dessa uppsvällda magar (på män) för ”widowmakers” för att poängtera de långsiktiga farorna.

  22. 22
    Thomas Jansson says:

    @ Erling:
    Helt rätt men kunskapen når inte ut till ”vanligt” folk och när dessutom alla tokiga kostråd gör att det blir omöjligt att gå ned i vikt så blir det som det blir,,,,

    Jag kan ju bara konstatera att kunskapsnivån på mina år som LCHF:are har ökat enormt, både bland oss dödliga men oxå bland läkarna.

    Jag håller på och flyttar och tänkte återigen byta vårdcentral, för att slippa tjafs och övervård ringde jag faktiskt chefen för hybblet och det gick bra – vi har inget emot att du äter LCHF.

    Så det går framåt men fort går det inte,,,,

  23. 23

    @ sten:
    @ Thomas Jansson:
    Jag har inte varit i gång så länge, jag hittade en av mina trådar på VOFs forum där jag 2009 bråkade med de övriga deltagarna om kost och insulinresistens. Där fick jag nys om Annika, som fått en sorts utmärkelse av föreningen och då blev jag nyfiken och hamnade på den här bloggen i stället under samma pseudonym. Här har det varit mycket roligare och dessutom enormt utvecklande. 7 långa år – vet inte om man kan kalla dom magra eller feta, jag har inte ändrat vikten märkbart, 79Kg till 182 cm.
    Ska man så här i efterhand analyseraa fallet med Annikas utmärkelse kan man konstatera att VOF var helt ute i ogjort väder.

  24. 24
    kicki says:

    Spännande forskning pågår om hur vår tarmflora har mkt stor betydelse för vår hälsa och hur tamen interagerar med hjärnan och andra organ. Detta får mig att tänka på att vad vi äter kan ha en avgörande betydelse för att vi ska ha en hälsosam tarmflora så att vi förhoppningsvis inte drabbas av olika sjukdomar. Vi vet att ett överskott av kolhydrater i kosten och gluten ger tarmskador på många, eller rentav hos de flesta människor. Vi undersökning om man är glutenallergisk så är det bara förekomsten av ett eller par allergen som man tittar på överkänslighet mot. Förmodligen kan det finnas andra typer som man inte tål men som man inte undersöker. Man undrar vad beror den rikliga förekomsten av IBS på?
    Kanske denna forskning om tarmfloran kan få etablissemanget att så småningom ändra sin inställning till lågkolhydratkost? Jag tycker att denna forskning är högintressant.
    http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/718087?programid=412

  25. 25

    #24 @ kicki:
    Skrev tidigare här på Annikas blogg under ämnet ”massvaccination” följande ideer om varför IBS ökar, plus ett bra sätt att lösa två problem med ett verktyg.

    ”…GMO-baserat i storproduktion går bra som djuföda trots att GMO är högst tveksamt och näringskedjan faktiskt slutar ett steg högre upp: Att tarmarna blir tunna på Bt toxin-GMO matade djur så att dessa ibland inte ens duger till korvskinn ser ut att rimma bra med förtunnade tarmväggar och IBS hos många av oss idag. Ekologiskt kan alltså lösa dessa växande mördande problem, men det blir väl forskningsinsamling för att få fram nya tarmläkemedel istället.

    Men för de som inte ”har råd” med ekologiskt kött kan Jason Fungs information om fasta och dess mycket hälsobringande effekter på hela kroppen, inklusive plånboken bli nyckeln:

    Ät tex endast dyrt ekologiskt kött/produkter ett par dar i veckan och fasta ett par andra dar. ”

  26. 26
  27. 27

    kicki Skrev:

    Vi undersökning om man är glutenallergisk

    Allergin är ju ett allvarligt tillstånd med antikroppar och svår förstörelse av tarmluddet. Betydligt vanligare, men oftast ouppmärksammat är glutenintolerans, som ställer till det utan att det blir antikroppar att testa för. Tränaren för Luleå hockey har gett instruktioner om att hålla glutenhalten i födan så låg som möjligt, se mitt inlägg nr 11 i denna tråd!

  28. 28
    kicki says:

    @ sten:

    ”Ät tex endast dyrt ekologiskt kött/produkter ett par dar i veckan och fasta ett par andra dar. ”
    Jag tror som du Sten, jag vill bara äta ekomat och ekokött om jag kan få fatt på det. Hellre äta rent och näringsrikt kött mer sällan än köpa vanligt kött som kommer från djur som är uppfödda på kraftfoder eller utländskt kött av tvivelaktigt ursprung där djur t ex får rutinmässig antibiotika. Vad gör t ex den antibiotikabehandlade maten med vår tarmflora? Man bör också vara försiktig med intag av probiotika eftersom den normala tarmfloran tar skada.

  29. 29
    Thomas Jansson says:

    @ Erling:
    Voffarna, dietisterna och de andra kostskojarna lyser med sin frånvaro numera. Och steg för steg har det visat sig att i stort sett allt som Annika har torgfört har visat sig vara rätt.
    Men ännu finns ju mycket ogjort – det är lätt att se i varukorgarna,,,,,

  30. 30

    @ kicki:

    Min fru blev diagnosticerad med ”tunna tarmväggar” för flera år sedan. Innan det blev klart för oss att GMO-gifter i kött kan vara orsaken började hon dagligen äta resistent stärkelse i form av -kallrört- potatismjöl. Ca en struken matsked i en (kall) smoothie till frukost. Efter ca 6 månader försvann hennes tarmproblem, samtidigt som hon nu har ordentligt mer energi än förut! De 3 fettsyrorna som bildas i slutstycket och kroppen sedan tar upp är acetat, propionat och butyrat.
    Butyratet sägs förstärka tarmväggarna och kan alltså vara orsaken till den dramatiska förbättringen.

    (I sammanhanget fast knappast av direkt intresse för LCHF-are kan nämnas att de som hade högsta acetatmängden i saliven återvann ett ofarligt pH snabbast efter ett (salivförsurande!) sötsaksintag. Alltså nära inga emaljskador jämfört med klara skador hos de som hade minst acetat i saliven. Alltså ytterligare en substans som troligen kan ökas med resistent stärkelse. )

    Håller med om probiotika. Potatismjöl är pre-biotika, alltså mat som vissa goda bakterier frodas med, och det räcker tydligen (åtminstone ibland!) att skapa miljön för att rätt bakterier skall frodas, eller kanske att bakterier som finns uttrycker ”bättre egenskaper”; alltså gen-expression, adaption till miljön. (Om detta är vanligast kan mycket probiotika bli onödigt.) Alltså om man undviker socker och finprocessad stärkelse (T.ex sånt som säljs som snabb- ) undviker man också att mata den sämsta tarmfloran, eller locka fram sin florans sämsta sidor.

  31. 31

    Annika Dahlqvist Skrev:

    @ 18 YAT:
    Du som har analyserat studien – Vad säger den om blodsocker och HbA1c?

    Med avseende på studiens syfte, tror du att de skulle ha testat det?

  32. 32
    Annika Dahlqvist says:

    @ 31 YAT:
    Det är ju i så fall ytterst olyckligt, eftersom blodsocker och HbA1c är det viktigaste för den metabola hälsan, och hälsan är det viktigaste för alla, både tjocka och smala.

  33. 33

    Annika Dahlqvist Skrev:

    @ 31 YAT:
    Det är ju i så fall ytterst olyckligt, eftersom blodsocker och HbA1c är det viktigaste för den metabola hälsan, och hälsan är det viktigaste för alla, både tjocka och smala.

    Får jag lägga till insulinresistensen? Med en duktig bukspottskörtel kan man upprätthålla hyfsade glukos- och HbA1c-nivåer, men ändå skada sina kärl väsentligt med högt insulin.

  34. 34
    Annika Dahlqvist says:

    @ 33 Erling:
    Vilket prov tycker du att man ska använda i en studie för att avspegla insulinresistensen?
    S-Insulin? Fastevärde?

  35. 35

    @ Annika Dahlqvist: @ Erling:
    Det viktiga verkar vara att ta med insulinet som Erling säger eftersom det är uppenbart att insulinresistens ligger i botten av högt blodsocker, Diabetes-2 , midjefetma, eller kalla det metabolt syndrom. Fasteinsulin är det som vi kan få mätt utan större problem och ger en ungefärlig bild, så varför inte fastevärdet? Ett abstrakt om detta här: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19789156

    En av Fungs mycket läsvärda sidor handlar om hur högre insulinnivåer orsakar viktuppgång:
    https://intensivedietarymanagement.com/insulin-causes-weight-gain-hormonal-obesity-iv/
    Hur mycket av vikten som blir leverförstoring/fett vet jag inte, men att högt insulin i sig ökar insulinresistensen finns dokumenterat i ett flertal studier på andra ställen.

  36. 36

    @ Annika Dahlqvist:
    Varför skulle det vara olyckligt? Det är ingen hälsoundersökning. Du måste förstå vad syftet med studien är. Om man vill undersöka vissa parametrar så gör man studieupplägget efter det.

  37. 37
    Annika Dahlqvist says:

    @ 36 YAT:
    En stor del av etablissemangets oro för fetmaepidemin härrör sig till ohälsofaktorer. Då tycker jag att det är olyckligt att man inte bryr sig om att ta prover som har betydelse för hälsan.

  38. 38

    @ Annika Dahlqvist:
    Om du tycker att blodsocker och HbA1c är det viktigaste för den metabola hälsan så får det naturligtvis vara din åsikt. Men ett sänkt blodsocker som orsakas av att man undviker kolhydrater istället för att få minskat blodsocker p g a mindre fettvikt visar ju inte på en förbättrad hälsa utan bara på att du undvikit en postprandial höjning av blodsockret eller undvikit symptomen av en glukosintolerans. Äter man en LCHF-kost får man ju istället ökad postprandial lipemia vilket också är en viktig faktor för den metabola hälsan, även om insikten om detta verkar vara väldigt begränsad inom LCHF-rörelsen, så i så fall skulle man väl även ha undersökt detta i så fall?

    Studiens mål var inte heller att gå ned i vikt utan tvärtom att vara viktstabil, vilket de iofs till viss del misslyckades med eftersom de gick ned något i fettvikt under studietiden.

  39. 39
    Annika Dahlqvist says:

    @ 38 YAT:
    De metabola effekterna på kortare och längre sikt, avseende fasteglukos och HbA1c, vid lågfetthögkolhydratkost resp LCHF, skulle man vilja ha en bra studie på. Den kanske finns – någon som vet?
    Skulle man även följa lipemin? Faste- och/eller postprandial (efter måltid)?
    Något för Kostfonden?

  40. 40

    Annika Dahlqvist Skrev:

    @ 33 Erling:
    Vilket prov tycker du att man ska använda i en studie för att avspegla insulinresistensen?
    S-Insulin? Fastevärde?

    Jag skulle vilja ha mätvärden på insulinnivå OCH glukosnivå vid timme 2 under ett glukosbelastningsprov. se diagrammen från Dr Kraft:
    http://meridianvalleylab.com/Kraft-prediabetes-profile-patterns-overview
    Ser det ut som i diagram IIIA, IIIB och särskilt IV har man resistens. Vid IV är dessutom fasteinsulinet förhöjt. Naturligtvis bör man mäta hela förloppet hos personer, som visar patologiska värden vid timme 2.
    Insulinkurvan är blå och glukoskurvan lila.

    Ha det så skönt på Rhodos!

  41. 41
    Annika Dahlqvist says:

    @ 40 Erling:
    Det skulle ju vara fullt möjligt att använda i en studie.

  42. 42
    Lars Henrik says:

    Michael Eades har skrivit ett blogginlägg som kanske kan vara av intresse i denna tråd. Kostdoktorn har också tagit upp ämnet i ett inlägg med det roliga namnet ”Kaloriteorin om fetma falsifierad”.

    https://proteinpower.com/drmike/2016/05/06/contradictions-and-cognitive-dissonance-the-kevin-hall-effect/

    http://www.kostdoktorn.se/kaloriteorin-om-fetma-falsifierad

  43. 43
    Docent Göran says:

    Erling Skrev:

    Jag skulle vilja ha mätvärden på insulinnivå OCH glukosnivå vid timme 2 under ett glukosbelastningsprov. se diagrammen från Dr Kraft:

    Intressant är att Dr. Kraft gjorde sina många tusen kliniska parallella mätningar av blodsocker och insulinnivåer efter glukosbelastning på patienter som hade remitterats till honom från 70-talet och framåt för att utredas angående diabetes. Vi kan nog vara ganska säkra på att alla dessa befann sig i ett allvarligt metabolt tillstånd.

    Detta är mycket intressant och när jag läst Kraft’s bok resulterade detta i en krönika.

    http://annikadahlqvist.com/2015/10/08/blodsocker/

  44. 44

    @ Lars Henrik:
    Debatten om kaloriteorin är het. Diagrammen hos kostdoktorn visar förhöjd förbränning i början av perioden med LCHF-kost, men med avtagande tendens. Vi ser inte längre än 25 dagars exponering. Frågan är hur mycket detta fynd är värt.

  45. 45
    Docent Göran says:

    @ Erling:

    Det hela är som att sila mygg och svälja kameler i mina ögon!

    För mig är det alldeles obegripligt att ingen, inte ens bland oss LCHF-are, verkar kunna förstå att förklaringen till vår ‘normala’ långsamma viktuppgång på ca ett kilo per år som de flesta av oss drabbas av med stigande åldern inte kan bero på någon typ av ”överätning”. Det går bara inte att reglera sitt matintag eller energiförbrukning med en precision på 0.1 % även om man skulle vilja och då faller hela hypotesen om överätning som förklaring till viktuppgången.

    Däremot finns det inte heller någon vettig människa som förnekar att det går att ”äta upp sig” om man bestämt sig för detta. Ingen har dock lyckats göra det på en ren köttdiet. Sumobrottarna är helt enkelt tvungna att äta en högkolhydratkost om de ska lyckas i sitt företag.

  46. 46

    @ Docent Göran:
    Nej det är orimligt att anta att långsam viktuppgång bottnar i medveten strävan att äta mera. Förklaringen måste ligga i de hormonella system, som reglerar energianvändningen i kroppen och som i dessa fall strävar mot att lägga upp lager.

    Ponera att kroppen ”anser” att vi behöver lite mera hull. Av det vi äter kommer då en del att lagras som fett. Energi tillgänglig för det dagliga värvet blir då mindre – alltså kan vi prestera lite mindre eller fylla på med mer för att täcka det omedelbara behovet.

    Intaget av föda styrs av mättnad/hunger-reaktionerna, som är en oerhört stark reaktion – hos de flesta av oss mycket starkare än det egna psyket. Men den hormonella styrningen av energilagringen är ännu svårare att påverka, något som de stackars losers i amerikanska underhållningsprogram hela tiden erfar. Jag tror, obs ”tror”, att kompositionen av näringsämnen i kosten kan påverka. Som stöd tar jag sumobrottarna, som Du nämnde. De kan endast genom extremt kolhydratrik kost i ett enda mål mat om dagen gå upp tillräckligt i vikt och de återtar sin ursprungliga vikt när de avslutat sin karriär och börjar äta mera balanserat.

  47. 47

    @ Erling:
    @ Docent Göran:
    Fung anser att insulinresistensen styr viktutvecklingen genom att sätta något ”börvärde” baserat på historiska insulinvärden (=insulinresistens). Om vi har en insulinresistens som är lägre än medelmatintaget – mätt på något sätt genom genererad insulinutsöndring, ökar vår ämnesomsättning så att vi gradvis minskar i vikt tills ”målvikten” står på vågen. Är medelmatintaget däremot lägre än samma insulinresistens, minskar ämnesomsättningen så att vi ökar i vikt, till samma mål!. Kaloriintaget spelar alltså ingen reell roll här, endast kompositionen: Är innehållet dominerat av kolhydrater och/eller protein kan insulinresistensen öka pga av ökad insulinexponering, vilket kan förklara årlig långsam viktökning även för LCHF-följare. Om inte blir resistensen oförändrad. Men denna till synes hopplösa situation löses dock enkelt genom att reglera (ned) insulinresistensen, sättpunkten för vikten, vilket bara kan göras genom (vatten-)fasta.

    Alltså glömma bort fet-tisdagsbulllen (Pancake Tuesday ) OCH istället fasta 2 dar i veckan under denna årliga fastetid som våra dåvarande styrande på allvar påbjöd under alla sekler tills det tog slut någon gång på 1900 talet.
    Fastan förmår genom sitt nollkaloriintag (Inte Mosely’s 700 kalorier om dan som egentligen nollar långtidseffekten…) dra ned insulinet tillräckligt lågt tillräckligt länge för att reversera en märkbar del av resistensen.
    En god vän (stentad) läste om 5:2 och tyckte det lät som ett utmärkt förslag och satte igång. Efter ca ett år kom nya mätvärden tillbaks från den årliga hälsokontrollen. Hans läkare trodde först på rätt resultat och fel patient, men fick till slut inse att alla värden för denna kroniskt sjuke patient obegripligen blivit perfekta! Min gode vän berättade senare för mig att han bara läste hälften av Moeslys instruktioner, och aldrig läste att man kunde äta (700 kcal) under fastedagarna. Snygg räddning, som jag ser det.

  48. 48
    Docent Göran says:

    @ sten:

    Intressant redogörelse!

    Det är mycket jag inte förstår och det förvånar mig verkligen att jag verkar kunna ”vräka i mig” hur mycket som helst och ändå hålla ‘idealvikten’ på 74 kg +/- 1 kg för mina 185 cm, nu under fem år, om jag håller mig borta från alla kolhydrater.

    Idag åt jag mig t.ex. proppmätt vid lunch på mitt gräsbetade kött med mycket smör och lite spenat. Sedan åkte vi ut och handlade och vid tretiden passerade vi IKEA och slank in och där och då tog jag sex varmkorvar (normalt brukar jag ta åtta eller tio).

    Det är synd att man inte kan mäta sin insulinresitens som Dr. Kraft gjorde. Den kanske är bra nu efter 7 år på strikt LCHF.

  49. 49

    @ Docent Göran:
    Tack. Jag glömde Fung’s distinktion mella ”gorging och grazing”, alltså feasting nångon gång då och då jmf med ”mat hela dan”. Det sistnämnda fungerer inte pga av resulterande insulinförhöjning, skriver Fung, vilket borde gälla även för de proteiner i en LCHFkost som höjer insulinet.
    ”Grazing” är tydligen en mycket farlig vana man lätt lägger sig till med om man jobbar hemifrån eller är pensionerad… Naturligtvis betydligt farligare på standardkost än på LCHF. Fung har kurvor i sin bok om detta som i stort sett visar att 3 mål om dan resulterar i en nollintegral av cirkulerande insulin under 24 timmar, medans grazing resulterar i ett högt positivt netto för varje dygn, endast från mellanmål mellan varje mål, dagens ”standardrekommendation” för skolbaran och även stackars diabetiker tydligen… Enligt farmor dåliga aptitförstörande vanor, som Fung säger.
    Ett försök att lägga in kurvorna nedan…
    https://www.dropbox.com/s/mt2xjbac18rkj7y/Insulin%20Responses.pdf?dl=0

  50. 50

    @ Docent Göran:
    Fung förklarade nästan samma sak häromdan in sammanhanget ”biggest loser”. Varför dom deltagarna inte förlorade vikt som önskat utan istället sjänk deras ämnesomsättning och bromsade därmed viktminskningen, varefter den lägre ämnesomsättningen låg kvar på oönskad låg nivå flera år senare! Många av dessa fryser säkert fortfarande om deras insulinresistens aldrig minskats och dom fortsätter att äta lite för att hålla vikten….

    ”Our basal metabolism gets energy from two sources – food, and stored food (fat). If high insulin levels blocks our access to fat stores, then all of our energy must come from food. If we have reduced food intake from 2000 calories per day to 1200, basal metabolism must also fall from 2000 calories to 1200.” Förklaringen i ett nötskal!

    ”This is the logical response of the body. Where would it get energy from? Fat stores are locked away since high insulin will block fat burning (lipolysis). So, as ‘Calories In’ goes down, so does ‘Calories Out’. This is why the Biggest Loser contestants metabolisms plunged so heavily. This is the fallacy of the Caloric Reduction as Primary crowd. They only care about reducing calories in, and don’t realize that the game is all about ‘Calories Out’.”

    Hur man enkelt bryter denna oerhört kraftfulla onda cirkel visar Fung senare i samma artikel.
    https://intensivedietarymanagement.com/fix-broken-metabolism/

Speak Your Mind

*