Hästkött – en galopperande krogtrend

I Svd.se.
Med tanke på att de flesta djur man ser i beteshagarna numer, är hästar, verkar det vettigt att vi använder dem till föda för människor.

 

Comments

  1. 1

    Jag äter gärna hästkött, både utskurna biffar och som färsbiff. Småkrogarna i området serverar färsbiffar av häst med ett stekt ägg på. Mycket gott och prisvärt! Rätten innehåller också en hög med pommes frites, men den går att förhandla bort i utbyte mot haricots verts, i Sverige under namnet vaxbönor.

  2. 2

    Jag har inget emot hästkött i sig – tycker det är gott, men största problemet med hästkött och varför det inte är så stor produkt som människoföda är väl stora mängder mediciner av olika slag? Hästpasset dokumenterar bara mediciner med karens för livsmedel. Övriga mediciner registreras inte. Känns inte bra tycker jag. Fast jag har kanske fördomar? Hur är det med registreringen av mediciner för andra djur som nöt, gris och får? Jag har ingen aning.

    För var hamburgerkött per definition gjort på häst, men många tyckte det var obehagligt så tillverkarna har mer och mer gått över till nötkött. Det är i varje fall den förklaring jag har fått när jag har frågat efter ”riktigt” hamburgerkött (nä, jag pratar inte om hamburgare utan om skivat pålägg).

    Men åren har gått och idag vet jag inte om jag skulle köpa ”riktigt” hamburgerkött längre, eftersom jag inte litar på kontrollen av hästköttet och att jag inte vet om jag får i mig en massa hästmediciner samtidigt.

  3. 3

    @ PG:
    Ja, det skadar inte att vara försiktig med mediciner. Inte minst vad gäller odlad lax. Norsk odlad lax är det giftigaste, som går att köpa i mataffärer i Norge, har jag hört. Precis som östersjöströmming bör den ätas återhållsamt och inte alls av gravida kvinnor. Det är inte lätt att hitta bra och nyttig mat i handeln!

  4. 4
    Steffen says:

    För en del år sedan, då vi bodde i Danmark, var det en lokal charkuteriaffär som sålde hästfärs (allt efter tillgång). Det var ungefär halva priset som på nötkött och då ekonomin var lite skral så köpte vi det. Sedan köpte vi det bara för att det smakade så gott – i mitt tycke faktisk bättre än nötfärs. Lätt sötaktig smak. Det blev mycket goda, saftiga danska ”hakkebiffar”.

  5. 5
    Frida D says:

    Jag har ätit häst nån gång. Det var gott. Vissa salamisorter i butik innehåller häst. Har inga etiska problem med det heller, äter jag ko kan jag lika gärna häst och höns och ägg och fisk. Håller med ovanstående, vad köttet och alltså djuret utsatts för och hur de behandlas medan de lever, är alltid aktuellt och viktigt, oavsett djur eller maträtt!

  6. 6
    piltson says:

    Erling Skrev:

    det giftigaste, som går att köpa i mataffärer i Norge,

    Det beror på att norska odlingar ligger i fjordar, där det är dålig vattenomsättning.
    Fiskarna tvingas andas sina exkrementer. Fiskodlingar i älvar torde
    inte ha detta problem.

  7. 7

    Som barn åt vi smörgåspålägget hamburgerkött (hästkött) på mackorna. Som vuxen har jag många gånger ätit skivat hamburgerkött på typ renklämmor med pepparrotsgrädde, dock inte de senaste 15-20 åren. De senaste tio åren har det inte blivit några mackor alls.

    Hofors Handel 1943:
    Exempel på erbjudanden : Nyinkommet, kupongfritt ! Amerikansk hästkalops, pris per burk 2 kr 20 öre.
    http://www.bygdeband.se/sverige/gavleborgs-lan/hofors/hofors/hofors-hembygdsforening/bild/684583/

  8. 8
    olle holmqvist says:

    ”Livsmedelsverkets veterinärer kontrollerar alla fyrfota djur före och efter slakt. Om inte djuren är kontrollerade och godkända finns en risk att det kan finnas rester av läkemedel eller ämnen som är förbjudna att ge till djur som ska bli livsmedel”

    http://www.tidningenridsport.se/Nyheter/Sverige/2015/6/Okontrollerat-hastkott-pa-marknaden/


    http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/statistik-och-undersokningar/enkater-och-undersokningar/nationella-folkhalsoenkaten/levnadsvanor/overvikt-och-fetma/

  9. 9

    @ piltson:
    Ja, men det finns en annan parameter att ta hänsyn till: girighet! De norska odlarna får ha mer fisk per kubikmeter i kassarna. Det gör att smittorisken fiskar emellan ökar stort, och därmed behovet av bekämpning. Har hittat länken till videon, dubbad till franska, som handlar om den norska laxodlingen. Efter den blir det ingen norsk lax på bordet, och helst ingen annan odlad fisk heller.
    http://www.francetvinfo.fr/sante/video-envoye-special-poissons-d-elevage-un-business-en-eaux-troubles_452510.html

  10. 10
  11. 11

    Tillbaka till Hästar: Det finns en positiv miljöaspekt här. Hästar idisslar inte och släpper därför inte ut stora mängder metan, som man skyller korna för, eller är jag fel ute?

  12. 12

    Här finns den franska dokumentären om norsk laxodling med norsk text: ”Er fisk sundt?”.
    https://www.youtube.com/watch?v=f2IYb2vkjH0

    Den köptes in av SVT och bekostades med svensk översättning för att den skulle sänts i påskas, men efter påtryckningar från norska ambassaden så ställde man in sändningen. Det säger ju en del. Man riskerade förstås stort försäljningstapp i Sverige där norsk lax är en stor produkt. Det var reportage på radions P1 om det före påsk och att orsaken var att man gav en för ensidig bild av frågan.
    Jag tycker alla borde se den.

  13. 13

    Tack Humlan!
    Då blir det ingan Panga på bordet heller!

    Odlad fisk är farlig mat!
    Humlan Skrev:

    Jag tycker alla borde se den.

    Jag instämmer!!!

  14. 14

    Kor som bara äter gräs ger inget bidrag till växthuseffekten. De ingår i det naturliga kretsloppet.
    De kor som äter kraftfoder klarar inte riktigt det utan ”fiser” ut gaser som ökar på växthusgaserna!

  15. 15

    Eva D Skrev:

    Kor som bara äter gräs ger inget bidrag till växthuseffekten. De ingår i det naturliga kretsloppet.
    De kor som äter kraftfoder klarar inte riktigt det utan ”fiser” ut gaser som ökar på växthusgaserna!

    Hästar fiser ju också. Har det någon negativ effekt på planetens hälsa?

  16. 16
    Annika Dahlqvist says:

    @ 15 Erling:
    Är det någon som har mätt skillnader i metangasutsläpp från kraftfoderätande kor resp hästar?
    Och skillnader mellan icke kraftfoderätande kor resp hästar?

  17. 17

    @ Annika Dahlqvist:
    I ”metangasutsläpp från kraftfoder ” ingår även den metangas som bildas då den delen av kvävegödseln som spolas bort ur jorden varje regnsässong ruttnar i vattendrag och hav.
    Inga mätningar här ännu !
    Även kväve från svin- och CAFOskit bidrar till algblomning, allt konstgjort.
    När växterna däremot får bilda kvävet själva som i ekologiska gräsvallar helst med en del träd spolas ingen kväve ut i vattendrag. Dom första algblommningarna lär ha noterats på 1930 talet när bönderna började använda konstgödsel.

  18. 18
    Georg W says:

    All växtlighet är uppbyggt av kolföreningar från luften genom fotosyntesen. När växtligheten dör och förmultnar/äts så frigörs kolet, eller omvandlas till metan. Det som tillförs av människan är att vi vänder jorden med plog på monokulturer och därmed frigör det kol som är permanent lagrat i marken. Liksom petroleum.

    Kolhydrater från monokulturer utvecklar extra mycket gaser. Jag har tidigare länkat till en spansk undersökning där det framgick att grönbeteskor fiser och rapar 30% mindre än konventionellt uppfödda djur. Men de producerar lika mycket mjölk (vill jag minnas). Länken är förlorad, men det var ett Rapportinslag.

  19. 19
    olle holmqvist says:

    table 6:4
    http://www.epa.gov/climatechange/Downloads/ghgemissions/US-GHG-Inventory-2012-Chapter-6-Agriculture.pdf

    http://www.fågelsång.se/gulsparv
    det måste logiskt vara så att hästar är mindre effektiva som energiutnyttjare än nöt. Ändå ger de knappast intryck av att vara mindre kraftfulla. Förklaring (?) Kon tuggar ju om samma hela tiden (i bekväm liggställning) och från hennes kropp kommer ngt s bara flugor o dyl accepterar. Hästar ligger sällan ner o digererar. Annorlunda därför m hästskit, gillas av t ex gulsparv (fågeln s kan räkna till 7 – sex korta höga, så en lång distinkt flöjtning)

    F a bedöma hästens metanprod (per kg kött t ex) bör alltså även lilla gulsparvens tarmtransportbidrag beräknas. Tror inte det skett. Alternativt vad göra bakterierna i myllan med den näringstäta hästskiten ? Metan ?

    ja o så kom också småfåglarne med i kråksången (obs vits) på tråden. Högstdensammas bredd
    tillåter ju en viss generositet därvidlag.

    Men kanske ändå: Hästkött !

  20. 20
    Georg W says:

    Avdelningen Goda nyheter!

    Sverige håller på att ställa om sin köttproduktion. Teknikutvecklingen stoppar NU antibiotika i matproduktionen!

    Heja Sveriges bönder!

    http://www.anolytech.se/sv/start

  21. 21
    piltson says:

    Humlan Skrev:

    efter påtryckningar från norska ambassaden så ställde man in sändningen. Det säger ju en del.

    Och VAD säger det?

  22. 22

    piltson Skrev:

    Och VAD säger det?

    Jag tycker det säger att yttrandefriheten har ett pris i form av grannsämja, eller någon annan dold agenda.

  23. 23
    Little alien says:

    @ olle holmqvist:
    Så ska det vara, dvs att veterinärerna kontrollerar köttet. Problemet är att det finns konstaterade exempel bla här i sverige där veterinärer behandlat hästar med fenylbutazon (som anses vara riskabelt för människor) men inte fyllt i behandlingen i hästens pass…. Regler i all ära, men de är värdelösa när de inte följs…

  24. 24
    olle holmqvist says:

    stenB Skrev:

    Dom första algblommningarna lär ha noterats på 1930 talet när bönderna började använda konstgödsel

    ”Begreppet vattenblomning är mycket gammalt. Redan Carl von Linné använde termen, flos aquae.”
    (Tore Lindholm Algfenomen och algproblem, sid 61)

    Algblommningar är regelbundet återkommande, höst och vår, när vattnet blandas så fosfor från bottenslammet blir tillgängligt för algerna i ytskiktet.

    Röda algblommningar omtalas i Bibeln. Paleontologen Gustaf Lindström noterade blågronblommning runt sin hemö Gotland under senare delen av 1800-talet. Likson prins Albert av Monacos forskningsfartyg Hirondelle samma plats och tid.

    Döda bottnar har med borrprover påvisats i Bohuslän ned till om jag minns rätt 1700-talet.

    Det visar att fosfor och inte kväve är begränsande och vidare att vattnets rörlighet är avgörande.
    Döda bottnar har inte rapporterats från jordbruksintensiva (fortfarande) Skåne och Halland.
    Men däremot skärgårdar: Bohuslän och f a Stockolms, där det finns lite jordbruk.

    M a o vad bonden gör på land har inget med tillståndet i havet att göra.

  25. 25
    Konsument i Sverige says:

Kommentera