25% har diabetes i Saudiarabien

Artikel i DN. Och därmed ökad risk att få hjärtinfarkt.
Vad är det som gör att saudierna har ökad frekvens av diabetes? Kan det ha samband med att de äter och dricker mycket socker?

 

Comments

  1. 1

    Socker = förhöjda blodsockervärden är ju ej så hälsosamt – om hen så säger.

  2. 2

    Mycket olja i marken, väldigt varmt, ont om vatten – vad dricker man då? Läsk. The. Inte alkohol i ett muslimskt land. Man producerar säkert inte så mycket livsmedel själv, det mesta kanske importeras och vad ska man då tro om importmaten? Man lagar kanske inte mat hemma, man äter på restauranger, kanske Mac D.

  3. 3
    Lars Henrik says:

    Jag skulle tro att det nära förhållandet till USA innebär en hel del amerikansk mat inklusive söta drycker.

    Appropå det skriver Ann Fernholm om barns tycke för söta energidrycker och dess påvisade korrelation med hyperaktivitet:

    http://ettsotareblod.se/koppling-mellan-energidryck-och-hyperaktiva-barn/

  4. 4

    Jag har aldrig varit i Saudi men jag misstänker att det är en del av te kulturen med mynta och enorma mängder socker. Så är det i Marocko som också har rätt hög andel diabetes. Man kan inte gå in i en affär eller titta på en prislapp innan man blir erbjuden en kopp mynta te med oerhört mycket socker. Hemskt. 🙂

  5. 5
    Konsument i Sverige says:

    Frukta sockret som gör dig fet:
    http://www.aftonbladet.se/halsa/article20262269.ab?teaser=true

    (Hmmm…det är inte Kerstin Brismar på bilden!)

  6. 6

    Tragiska siffror. Samma problem har börjat visa sig även här i Turkiet, många barn i 7-8-årsåldern är feta idag, det såg man inte bara för 5 år sen.
    Mobilanvändandet och dataspelandet har ökat nåt enormt, förekomsten av kakor, muffins och läsk har ökat lika mycket i alla butiker.
    Kaféer växer upp överallt, de är mycket välbesökta av den yngre generationen. Snabbmatsställen med pizza, hamburgare och varma mackor är idag lika populära som kebabstånden och de traditionella mathaken med långkok.
    Te med socker och vitt bröd till maten har alltid varit populärt, men nu ökar alltså även den västerländska skräpmaten.
    Det uppmärksammas mycket på TV och ute-gym finns i många parker, men barnens fotbollsplaner är inte lika välbesökta som förr.

  7. 7

    Jo… – Birgitta – och kolhydrater och socker i kosten fungerar ju som alkohol = det går ju ALDRIG att dricka eller äta sig mätt på sådant.

  8. 8
    FOIE gras says:

    Detta USA-mode med oavbrutet snaskande ar i sig en saker vag in i olyckan. Den bryter den sunda kulturen med mat endast pa bestamda tider.
    Notera hur det standiga atandet uppmuntras av det oavbrutna pagaende byggandet i land efter land av butiksgallerior dar junk food ar staende inslag. Inte for inte hittar man Europas storsta galleria numera i Istanbul dar envar kan se att ingen turkisk traditionell restaurang eller servering ges utrymme, till skillnad fran gissa vilka globala hamburgerkedjor. Steg for steg asfalterar galleriorna – dessa trojanska hastar – en utsokt inhemsk matkultur som den turkiska.
    I likhet med Birgitta Hoglund ar jag en stor beundrare av denna fornamliga gastronomi.

  9. 9

    Arvid Skrev:

    Mycket olja i marken, väldigt varmt, ont om vatten – vad dricker man då? Läsk. The. Inte alkohol i ett muslimskt land. Man producerar säkert inte så mycket livsmedel själv, det mesta kanske importeras och vad ska man då tro om importmaten? Man lagar kanske inte mat hemma, man äter på restauranger, kanske Mac D.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Saudiarabien

  10. 10

    Arvid Skrev:

    Arvid Skrev:
    Mycket olja i marken, väldigt varmt, ont om vatten – vad dricker man då? Läsk. The. Inte alkohol i ett muslimskt land. Man producerar säkert inte så mycket livsmedel själv, det mesta kanske importeras och vad ska man då tro om importmaten? Man lagar kanske inte mat hemma, man äter på restauranger, kanske Mac D.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Saudiarabien

    Jordbruk

    Vattenbrist och mager jord sätter gränserna för jordbruket. I öknen har man byggt farmar där man för stora kostnader föder upp nötboskap med hjälp av klimatanläggningar för att göra landet oberoende av köttimport och det finns ett antal konstbevattningar (fast det kostar mycket).

  11. 11

    Men så har det väl alltid varit….. när ”naturfolk” överger den gamla födan som fött dom och övergått till den ”västerländska” födan så drabbas dom än fortare än Västerlänningarna av deras ”välfärdssjukdomar” som i första hand behandlas med läkemedel…….. Sicken ond cirkel som skapas!!!! ???

  12. 12
    Lars Henrik says:

    Arvid Skrev:

    Arvid Skrev:
    Vattenbrist och mager jord sätter gränserna för jordbruket. I öknen har man byggt farmar där man för stora kostnader föder upp nötboskap med hjälp av klimatanläggningar för att göra landet oberoende av köttimport och det finns ett antal konstbevattningar (fast det kostar mycket).

    Det låter som CAFO-kött? Uppfött på spannmål och kraftfoder i sådant fall. Höga omega-6-halter, antibiotika, hormoner, kanske lite fosfater och sedan lite skräpmat till det.

  13. 13

    Lars Henrik Skrev:

    Arvid Skrev:

    Vattenbrist och mager jord sätter gränserna för jordbruket. I öknen har man byggt farmar där man för stora kostnader föder upp nötboskap med hjälp av klimatanläggningar för att göra landet oberoende av köttimport och det finns ett antal konstbevattningar (fast det kostar mycket).

    Lars Henrik Skrev:

    Det låter som CAFO-kött? Uppfött på spannmål och kraftfoder i sådant fall. Höga omega-6-halter, antibiotika, hormoner, kanske lite fosfater och sedan lite skräpmat till det.

    Jo, det är så sant, spannmål/kraftfoder, något gräsbeteskött lär de inte kunna åstadkomma i den varma öknen.

  14. 14

    @ Arvid:
    Gräsbeteskött i öknen. Här får du reda på hur det går till. http://www.ted.com/talks/allan_savory_how_to_green_the_world_s_deserts_and_reverse_climate_change?language=sv

  15. 15
    Professor Göran says:

    @ jala:

    Att förvandla öknar, eller halvöknar, till grönskande områden enligt Savorys metod har jag själv ‘köpt’ och ser också som ett stort hopp för vår framtid.

  16. 16

    Professor Göran Skrev:

    Att förvandla öknar, eller halvöknar, till grönskande områden enligt Savorys metod har jag själv ‘köpt’ och ser också som ett stort hopp för vår framtid.

    Göran – finns det något annat hopp

  17. 17
    Lars Henrik says:

    Jag tror att det är en ganska stor skillnad på öknen i Saudiarabien (eller Sahara t ex) och de områden som lämpar sig för Savorys metod. Han återskapar gräsmarker på ytor som tidigare varit just gräsmarker men som ‘föröknats’ av överbete eller annan mänsklig behandling. Detta är områden med förutsättningar att upprätthålla gräs.

    För Saudiarabiens öken krävs nog tyvärr en klimatändring.

  18. 18

    Lars Henrik Skrev:

    För Saudiarabiens öken krävs nog tyvärr en klimatändring.

    Jo… – Lars Henrik – och den kan ju komma med Savorys metod – hoppas jag på.

  19. 19

    jala Skrev:

    @ Arvid:
    Gräsbeteskött i öknen. Här får du reda på hur det går till. http://www.ted.com/talks/allan_savory_how_to_green_the_world_s_deserts_and_reverse_climate_change?language=sv

    Det var en imponerande föreläsning av Allan Savory. Vet du hur det går till i just Saudiarabien? Annars ligger det något i det som Lars Henrik skriver – att återskapa gräsytor som just varit gräsytor. Det är kanske möjligt.

  20. 20

    @ Lars Henrik:
    På tal om att återskapa grönområden.
    http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/darfor-kunde-sahara-bli-gront/

  21. 21
    Lars Henrik says:

    jala Skrev:

    @ Lars Henrik:
    På tal om att återskapa grönområden.
    http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/darfor-kunde-sahara-bli-gront/

    Tack för den länken, mycket intressant!

    Claussen verkar inte riktigt vara av samma åsikt som Savory angående betets inverkan – även om hans ord filtreras av journalisten. Intressant är dock hans åsikt att växtligheten i sig själv kan förändra klimatet ganska snabbt. Fast detta är känt sedan tidigare.

    Savorys metoder kan nog fungera i vissa områden av Saudiarabiens öknen och bidra på så sätt. Att försöka mitt bland sanddynerna är däremot dömt att misslyckas. Rätt förutsättningar måste råda.

  22. 22

    @ Lars Henrik:
    Man skapar rätt förutsättningar. Kan man odla fisk i öknen så är jag beredd att satsa en peng på Savory.
    http://nocamels.com/2012/04/israeli-technology-allows-growing-fish-in-the-desert/

  23. 23
    Lars Henrik says:

    Lars Henrik Skrev:

    Claussen verkar inte riktigt vara av samma åsikt som Savory angående betets inverkan

    Den gängse synen på vad som sker när en betesmark i torra områden ‘förstörs’ och blir ökenliknande av betestryck är att man haft för många djur på bete samtidigt.

    Om jag förstått Savory rätt är det istället så att man låtit djuren beta för länge på ytan och låtit dem komma tillbaks för snabbt till samma yta som är problemet. Antalet djur har mindre betydelse.

    Det är alltså återställande av tidigare gräsmarker som förstörts av framför allt människors djurhållning det handlar om i Savorys arbete.

  24. 24

    @ Lars Henrik:
    Den gängse synen,,,,,,,, Orsakerna är många.Tron kan försätta berg så ja säger med Katrin Zytomierskas språkbruk Savory is the shit.
    http://ge3.wikispaces.com/%C3%96kenspridning

  25. 25
    Lars Henrik says:

    jala Skrev:

    @ Lars Henrik:
    Den gängse synen,,,,,,,, Orsakerna är många.Tron kan försätta berg så ja säger med Katrin Zytomierskas språkbruk Savory is the shit.
    http://ge3.wikispaces.com/%C3%96kenspridning

    Ja, man ska alltid uppmuntra positivt tänkande. Det håller jag med om och kanske kan Savorys metoder motverka en spridning av ‘naturliga’ ökenområden och inte bara återställande av ‘naturliga’ gräsmarker? Med detta sagt är det nog på sin plats med några förtydliganden:

    1) Jag är själv en stor förespråkare av Savorys metoder, precis som Joel Salati, även om detta meningsutbyte kunde tydas på annat sätt 🙂 så absolut: Savory is the shit!

    2) Savorys metoder borde tillämpas där Savory själv säger att de är lämpliga, naturliga gräsmarker som förstörts. Man kan kanske tro att de ska fungera även i andra naturtyper men då har man antagligen sträckt sig utanför Savorys egna avgränsningar.

    3) Sista stycket i den länkade texten gjorde mig lite tveksam även när det gäller helheten:

    Det kanske lättaste sättet att själv motverka ökenspridningen samt en mängd andra miljörelaterade problem, är att bli vegetarian. Boskapsuppfödningen står för en stor del av skövlandet av skog, avbetning, erosion p.g.a. boskapens klövar, vattenanvändning, och mänsklig födobrist vilket igen leder till ökande av odlingsareal och ny skövling. Boskapsdjur står också som känt för en stor del av världens växthusgas utsläpp och orsakar också en allt större hungersnöd i världen p.g.a. köttets energi-ineffektivitet.

    Har denne skribent verkligen förstått betydelsen av betande djur för hälsa, ekologi och klimat?

  26. 26

    @ Lars Henrik:
    Har denne skribent verkligen förstått betydelsen av betande djur för hälsa, ekologi och klimat?
    http://mariannslchf.se/etiketter/grasbeteskott/

  27. 27
    Lars Henrik says:

    jala Skrev:

    @ Lars Henrik:
    Har denne skribent verkligen förstått betydelsen av betande djur för hälsa, ekologi och klimat?
    http://mariannslchf.se/etiketter/grasbeteskott/

    Helt i min smak 🙂

    Jag och sambon brukar själv köpa kött från Norrbete vilket är helt gräsbetat. Uppfödarna hos dem har också återställt betesmark, inte från ökenförhållanden men väl från igenväxning, vilket vanligen är hotet mot gräsmarkerna i vår klimattyp.

  28. 28

    @ Lars Henrik:
    Hoppas vi har gett några nyfikna gäster lite att tänka på.

  29. 29
    Lars Henrik says:

    @ jala:
    Jag hoppas och tror detsamma! Annikas blogg är ju inte enbart en plats för de som skriver här ofta. Jag förmodar att många också kommer hit för att söka information utan att skriva.

    Just detta med att sköta naturen på rätt sätt är ju en grundförutsättning för vår egen överlevnad. Så sådana diskussioner är viktiga, inte minst för informationsspridning.

    Jag kan inte nog understryka vikten av att visa att det finns andra synsätt och andra metoder att ta hand om naturen och vår egen hälsa än den som sprids av jordbruks-, mat-, och läkemedelsindustrin.

  30. 30

    @ Lars Henrik
    Viktig information för den som inte känner till insulinets roll.
    https://www.youtube.com/watch?v=wSGEQap24z4

  31. 31
    Lars Henrik says:

    @ jala:
    För mig visades videon i slowmotion med dito ljud fast det kanske beror på att jag använde telefonen?

    Jag sökte upp den på Youtube istället:

    http://youtu.be/CHc5ATe5JbQ

    Jag har läst hennes bok som jag tycker är ett riktigt bra ‘uppslagsverk’.

  32. 32

    Lars Henrik Skrev:

    Har denne skribent verkligen förstått betydelsen av betande djur för hälsa, ekologi och klimat?

    Nej.

  33. 33

    Risk för matkris i framtiden

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6094454

    ”Växtfysiologer, klimatforskare och agronomer var ense: var tredje människa på jorden lever redan i en risksituation med osäker mattillgång. Och fram till år 2050, alltså om bara 35 år, måste matproduktionen fördubblas om alla ska kunna äta sig mätta. Samtidigt pågår en klimatförändring som på flera olika sätt hotar matproduktionen.”

  34. 34
    Lars Henrik says:

    @ Arvid:
    Jag undrar om man pratade om matsvinn och ojämlik fördelning av maten på jorden också?

  35. 35

    @ Lars Henrik:
    Med Livsmedelsverkets kostråd så blir det en hel del svinn, men inte med LCHF-kostråd!

    Jag gjorde matsvinnstestet:
    Resultat:
    Hur mycket mat slänger du?
    Du har svarat att du inte kastar något. Bra! I snitt slänger svenska hushåll 28 kg ätbar mat per person och år. Det blir för oss alla tillsammans 270 000 ton mat som hade kunnat ätas.

    I övrigt klarade jag mig så när som på att jag inte förvarar nötter i kylen. Det ska jag ändra på, dock blir inte nötter så gamla hos mig.

    Not. Nötter är aldrig en kylvara i butiken!

Speak Your Mind

*