Förslag till nya kostråd upprör mjölkbönder

I SVD.se.

Jag håller med. Jag har inte sett några förtroendeingivande studier som visat nackdel för mjölken jämfört med andra födoämnen.
Mjölken. Vad dricker barnen i stället för mjölk? Vatten? Många dricker kanske hellre läsk eller saft, och då blir det mera socker i stället för mindre.
Osten. Är den sämre än andra proteinkällor, i studier med hårda ändpunkter? Det är möjligt, men jag har inte sett dem.
Smöret. Finns det hårda ändpunkter för att andra fettkällor är bättre än det smör vi kan producera själva i norden?

Om man avråder från mjölkprodukter samtidigt som priserna på svenska sådana stiger, dödar man svensk mejeriproduktion. Vad blir bättre då?

Livsmedelsverket hänvisar tydligen till klimatargument. Det är tramsigt. Vi bör i första hand tillförsäkra oss näringsriktig, giftfri, närproducerad mat, övrig produktion kommer i andra hand.

 

Comments

  1. 1
    Kjell Holmsten says:

    Har man problem med laktosintolerans eller mjölkproteiner tycker jag att man skall utreda det under tiden man avstår mjölken. Inte säkert att det är mjölken man blir sjuk av, det finns ju så många andra källor till dålig hälsa. Om man känner att man mår bättre av att avstå mjölk, finns det en anledning till detta och orsaken till intolerans måste spåras och åtgärdas! Vi har druckit mjölk i norden tusentals år innan vi blev bosatta och började odla spannmål som vi inte har blivit toleranta mot och än mindre med dagens sädbrodukter där så mycket annat skit finns med, som dåligt gluten, GMO, finns ju i Arlas mjölk också och måste bojkottas! Nej mjölk är en för stor nyttokälla för att avstå under uppväxten. Skräpprodukter som sägs ersätta mjölk är fullt med dåliga näringsämnen och är processad mat med alla dess nackdelar.

  2. 2
    Edward Hutchinson says:

    Useful set of videos explaining why the enviromental and health arguements used to vilify meat are biased and inaccurate.
    Search You tube for videos from VTForages

    ”Beef: The REAL Health Food, Peter Ballerstedt”

    ”Policy Does Not Equal Science: Development of U.S. Dietary Guidelines, Adele Hite”

    ”Red Meat is Green!, Peter Ballerstedt”

    I think previous post with links has been caught in spam trap. If it gets through moderation then please delete this one.

  3. 3

    Man får snart abonnera på en egen mjölkko! Jag vill ha lite gammaldags mjölk samt grädde och smör och helst från en gräsbetande kossa. Livsmedelsverket kan slänga sig i väggen med sina underliga råd och riktlinjer. Klimatargumenten är verkligen tramsiga….vilket knasigt hitte-på-verk det är. Suck….

  4. 4

    Det är okunskap att vi måste äta mjölkprodukter för att få i oss calcium. Större delen av jordens befolkning är laktosintoleranta och klarar sig alldeles utmärkt utan mjölk.

  5. 5
    agneta belfrage says:

    Ost rekommenderas som föda med lite kolhydrater. Jag undrar för andra gången: då ost anges ha viss fetthalt på paketet t ex 24 % 54% eller något annat så står det i det finstilta att därav är 20 % mättat fett. Vad består resten av fettet av? Är det omättade fetter, transfetter eller vad ?

    Och vad är det i osten förutom det som inte är fett? Något måste det ju vara. Protein, kolhydrater och i vilken fördelning.

    Mycket intresserad av ett svar eftersom det blir tveksamt att äta ost om t ex kolhydratmängden är stor eller det är farligt fett i.

  6. 6

    #5

    Den andra ingrediensen i ost är protein. Väldigt lite kolhydrater.

  7. 7
    Lars Henrik says:

    @ Edward Hutchinson:
    If you had more than two links in your post, it is more than likely that it was stopped by the filter.

  8. 8
    FOIE gras says:

    fran min utsiktspunkt i Frankrike ter sig Livsmedelsverkets rekommendationer helhysteriska I Frankrike lever man langst i Europa, dar finns INGEN mejeri eller kottskrack daremot rader av initiativ for att uppmuntra fler lokala mjolk och kottbonder for kvaliteten. Franska barn dricker inte mjolk utan lar sig tidigt dricka vatten daremot galler dagligen MYCKET ost – i bit pa assietten ofta utan brod alltid som sarskild del av maltiden alltid olika sorter varje dag ; OST AR BATTRE FOR KALKUPPTAGET AN MJOLK.

  9. 9

    Smör och grädde är hälsokost
    Ät mer och gynna svensk mjölkproduktion
    Det skapar jobb och är mkt viktigt för hela Sverige.

  10. 10
    Lars Henrik says:

    Lennart Skrev:

    Smör och grädde är hälsokost
    Ät mer och gynna svensk mjölkproduktion
    Det skapar jobb och är mkt viktigt för hela Sverige.

    Utmärkt talat!

    Då kan vi slå ett slag för våra mjölkbönder och samtidigt ett mot SLV! Bägge åtgärderna lika berömvärda 🙂

  11. 11
    Annika Dahlqvist says:

    @ 5 agneta belfrage:
    Fettet i ost består av ca till hälften mättat och hälften enkelomättat. Några få procent fleromättat fett.
    Det är samma proportioner som i vårt eget fett i kroppen.
    Det största innehållet i ost förutom fett är protein, vilket mest är kasein och vassleprotein.

  12. 12
    Professor Göran says:

    @ Lennart:

    Helt rätt – gynna lokala bönder!

    För ett par dagar sedan gjorde jag en ny fyra kilos ost från spenvarm mjölk och tio liter filmjölk.

    Osten kommer knappast hinna mogna innan den blivit uppäten.

  13. 13
    Kjell Holmsten says:

    @ Professor Göran:
    Intressant! Har du recepten på osten och filmjölken eller är de hemliga? Letar i Örebro efter bönder eller småbrukare som vill sälja spenvarm mjölk till mig, någon som vet?

  14. 14
    Lennart Thol says:

    @ Mikael:
    Laktosintolerans är ett allvarligt problem
    Laktos = mjölksocker och finns mest i dryckesmjölk
    Smör och grädde innehåller endast lite mjölksocker
    Det verkliga problemet är troligtvis skadad tarmslemhinna pga gluten och sockerkonsumtion.

  15. 15
    Kjell Holmsten says:

    @ Lennart Thol:
    Ja Lennart mycket viktigt i det du säger om anledningen till skadad tarmslemhinna. Stress och dålig ofta processad föda är stora orsaker till denna skada. Men det räcker inte att avstå mjölksocker eller proteiner från mjölk. Orsaken finns ofta kvar som stress och annan dålig föda. Bara för att diarréer och smärtor från tarmarna försvinner återstår grundfelet som kan vara svår att finna. Om det är en genetisk skada eller enzym blockering m fl orsaker vet man inte. Jag anser att det bästa är att behandla homeopatiskt med mjölksocker i potens M. Jag har lyckats häva denna skada med detta på mig själv mina barn och patienter. Denna läkning skyddar också mot cancer i tarmen och bygger upp den sam att man tillför probiotika!

  16. 16

    Från den utmärkta boken ”A big FAT surprise” (Nina Teicholz, 2014) finns följande exempel på hur farlig en fettsnål kost kan vara. Järnvägsöverläkaren S.L. Malhotra samlade under en femårsperiod på 1960-talet in uppgifter om ca 1 miljon manliga järnvägsanställda som han då hade medicinskt ansvar för.
    Han hade läst om Ancel Keys teser och sökte verifiera Keys resultat. Dock blev det som för många andra med samma utgångspunkt precis tvärtom. Malhotra jämförde sjukdom och livslängd med födotyp för anställda i söder, Madras, med anställda i Punjab, längst norröver. I Söder åt man en vegetarisk fettfattig kost domierad av ris ned en del fröolja medans kosten i norr dominerades av animaliska fetter som mjölk, smör, ost och kött.
    Hjärtsjukdomar var sju (7) gånger vanligare i söder än i norr. I norr åt man i medeltal mer än 10x mer fett än i söder, huvudsakligen animaliskt, alltså mättat eller fleromättat. I söder blev det nästan bara vegetabiliskt fett. Märk väl att vid denna tid fanns ingen utbredd fetma hos järnvägsarbetare, eller i allmänhet.
    Mest anmärkningsvärt: medellivslängden i söder var 12 år kortare! En rent otrolig siffra !
    Sådana klara hårda ändpunkter är mycket ovanliga !
    Näst mest anmärkningsvärda är att studien förmodligen är väldens största och längsta observationsstudie (personår) någonsin.
    Det tredje är att efter publicering hör Malhotrastudien till de minst citerade studierna någonsin! Något som boken tillskriver den dåvarande långtgående fettskräcken och klar marginalisering med uteblivna forskningsstöd för de som vågade presentera faktiska istället för inga eller tillrättalagda resultat när resultaten ”visade fel” enligt då vedertagna normerna, alltså pga det fortfarande vida förhärskande ”plattjordssyndromet”, eller vår utbredda flockmentalitet.

    Ett flertal liknande begravda eller nedtystade exempel förs fram i den utmärkta sammanställningen boken utgör, de flesta i sig ypperliga bevis på kostens entydiga betydelse för hälsan.

    Boken är ”måste läsa” för alla som har att göra med mat och hälsa, som i t.ex, SLV eller för oss som har och/eller vill undvika förtidsinvalidisering med följande nedmedicinering och tidigare död genom de i dag vanliga kroniska sjukdomarna av vilka de flesta framstår vara kostinducerade.

  17. 17
    Per Spektiv says:

    Att SLV baserar sina kostråd på hänsyn till klimatet är inte bara tramsigt, det saknar vetenskaplig grund och relevans. Men bättre är väl inte att vänta, som jag övertygande visade i kommentar nr 9 här:
    http://annikadahlqvist.com/2014/12/25/det-ar-en-ros-utsprungen/#comments

  18. 18

    Annika skrev:
    Jag håller med. Jag har inte sett några förtroendeingivande studier som visat nackdel för mjölken jämfört med andra födoämnen.

    Här kommer i stället lite fördelar:

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?itool=pubmed_Abstract&DbFrom=pubmed&Cmd=Link&LinkName=pubmed_pubmed&IdsFromResult=15035691&retmode=ref

  19. 19
    Rolf Löfgren says:

    Livsmedelsverket är helt igenom korrupt. Det behövs en genomlysning av kopplingar mellan verket och industrin.

    Samma sak gäller SLU. Inom SLU finns Mistra BioTech som utvecklar GMO-grödor. Detta företag lyder under Mistra som skriver:
    ”Mistra bildades 1994 och startade med ett kapital på 2,5 miljarder kronor. Medlen kom från de tidigare löntagarfonderna.”

    Dvs våra löntagarfonder används för GMO-utveckling. Vem har beslutet detta?

    http://www.mistra.org/om-mistra/kapitalforvaltning.html

  20. 20
    Professor Göran says:

    Kjell Holmsten Skrev:

    Har du recepten på osten och filmjölken eller är de hemliga?

    Lätt när man väl fixat mjölken!

    Det går nog att göra på många sätt men efter att ha ‘snurrat’ runt lite på nätet kom vi fram till följande.

    Vi startade med Verums hälsofilen ifrån butiken och hällde en skvätt i botten på sex st 1.5 l petflaskor och fyllde sedan på med den färska mjölken och lät flaskorna sedan stå hyfsat varmt ett par dagar. Mjölken ‘stelnar’ redan efter dag men den ska ju bli ‘sur’ och då kan man låta den stå ett par dagar till – smaka! Sedan in i kylen! När det är dags för en ny omgång offrar man den sista flaskan som starter.

    Osten gör vi i den 40 liters mjölkkrukan vi hämtar mjölken i och tillsätter en matsked löpe från apoteket per tio liter till den spenvarma mjölken. Samtidigt häller vi i en halvflaska filmjölk för att få in ‘schyssta’ bakterier. Ostmassan tar vi sedan upp med en mindre sil efter någon timme när det ‘ystat’ sig ordentligt i krukan och låter sedan vasslan rinna av ett tag innan vi stjälper upp massan i en lagom stor ostform – skall rymma så där en fem kilo – och trycker till massan så att den fyller formen väl. Vi använder en gammal läckande oval träbytta. Vasslan får rinna av under natten och sedan stjälper vi osten ur formen i rena handdukar. Samtidigt saltar vi rejält på utsidan av osten för att undvika mögelangrepp. Sedan ska osten stå svalt för att mogna. Handukar byter vi ofta i början när de suger till sig vassla och skickar in dem i tvättmaskinen.

    Som det nu är snattar vi hela tiden från den färska osten och använder den i matlagningen. Den blir faktiskt väldigt lyckad och nyckeln tror jag är den tillsatta filmjölken – det blir då liksom lite kontroll på bakteriefloran.

    Osten påminner mycket om halloumi och vi funderar på att testa med de där baconlindade oststavarna.

  21. 21
    Kjell Holmsten says:

    @ Professor Göran:
    Tackar för de fina recepten, nu är det bara mjölken som fattas?! Några tips

  22. 22
    Professor Göran says:

    @ Kjell Holmsten:

    Ta en biltur och hälsa på några lantbruk i närheten med lagom många kor som ser ‘trevliga’ ut.

    Lantbrukare är enligt min egen erfarenhet också väldigt trevliga, kloka, kunniga och eftertänksamma människor som dessutom inte har något emot att få någon kronor mer för sin mjölk. Jag måste säga att jag faktiskt föredrar umgänget med lantbrukare framför umgänget med ofta ‘högfärdiga’ akademikerna. Hos ‘bönder’ finns också oftast en genuin oförfalskad hederlighet.

    Jag har själv aldrig träffat på någon otrevlig lantbrukare men sådana kan ju också finnas förstås.

  23. 23

    @ Professor Göran:
    Tack det skall jag göra! Jag kommer att skriva om detta i min nya blogg! Modemus!

  24. 24
    Helge Andersson says:

    Mjölk är en dryck som är optimerad för växande kalvar. Så kan tänka mig att de innehåller en del hormoner som inte är optimala för en vuxen människa.
    Ghee eller skirat smör torde dock vara ren hälsokost.

  25. 25
    Helge Andersson says:

    Sen har vi diskussion kring de olika beta-kasein proteinerna. Där en menar att den ena inte alls är nyttig. I vissa länder går det att köpa A2 mjölk.

    http://en.wikipedia.org/wiki/A2_milk

  26. 26

    @ Helge Andersson:
    Ghee bör vara bra eftersom kraftfodret korna får framförallt på vintern för att hålla produktionen säkert år spårbart i mjölkprotein, men knappast i det klara gula fettet, om dom inte får för mycket. Alltså kan även GMO (via Sydamerika antar jag) i detta foder bör kunna minimeras genom Ghee.
    Apropå foder så håller vår organiske grisuppfödare sina grisar utomhus men matar dom med organisk soja som extrafoder, vet ej hur mycket. Vad finns det för foderalternativ för att producera mer mättat och enkelomättat fett?

    Frågade en bonde om vad han visste om olika ej organiskt kraftfoder. Om det innehåller GMO eller ursprung. Ingen aning blev svaret. Standardblandningar utan ursprungshänvisning eller annat innehåll än ”proteiner, kolhydrater, fett”, precis som på många butiksvaror.

    ”The buck stops at the top of the foodchain” är tydligen irrelevant för många. Behöver vi mer ”örnsjuka” för att påminnas ?

  27. 27
    Lennart Thol says:

    Var kan jag läsa förslag till nya kostråd och remissvar?
    Vi behöver Svensk mjölkproduktion men det är tveksamt om vi behöver
    Livsmedelsverket.
    Som sagt ekologiskt producerat Grädde och smör är 100 % hälsokost.
    Och miljöutsläpp: jämför gärna svensk mjölkprod med alla flygresor till Thailand..

  28. 28
    Annika Dahlqvist says:

    @ 26 sten:
    Fodret spelar roll för fettkvaliten från korna. Kraftfoder innehåller bara omega-6, som är skadligt för oss i överdos, medan gräset/höet innehåller kortkedjigt omega-3, som korna omvandlar till det långkedjiga omega-3, som vi behöver till våra kroppar.

  29. 29

    @ Annika Dahlqvist:
    Frågan gällde framförallt vad grisar bör äta för att få bättre balans på fett, alltså mer omega-3 och mer enkeltomättat och mer mättat och mindre fleromättat=omega-6.

    Men länken nedan svarar på en fråga om grisar äter eller kan leva på gräs, med ett ja, något som jag inte visste!
    http://sugarmtnfarm.com/2011/11/17/hays-here-2011-pigs-eat-grass/
    Alltså från praktisk erfarenhet , inga teorier där antalet magar inte räcker till….
    Hästen har tydligen som oss en mage men med en mycket förstorad blindtarm där hö och gräs tydligen bryts ned. Grisen har väl någonting mellan oss och hästen alltså. M.A.O bark i brödet kanske skilde oss från liv och död några generationer tidigare.
    Annars rensar grisar upp i skog så att buskage och skräp görs om till dynga som dels matar grisarna och dels förbättrar jorden för träd inklusive bättre vattenhållning, så länge grisarna roteras förståndigt alltså. Inte undra på att skog i England (åtminstone) beskattades efter hur många grisar den kunde föda!
    Här finns det ordentliga möjligheter som SLU borde stödja istället för att sälja sin tjänster till naturförstörande GMOföretag. Alltså får sånt här ske genom privata initiativ. Förutom grisar är getter förträffliga i skog. De är bättre på att göra om undervegetationen till mylla och därmed öka avkastning men framförallt brandsäkra skogsmark genom att de helt enkelt äter upp den lättantändliga cellulosan och genom sin dynga förbättras markens vattenhållning så att skogen inte blir lika torr som annars.

  30. 30

    Grisar i skogen har vi redan. De heter vildsvin och släppte man ut vanliga grisar så skulle man nog få en blandning av vildsvin och tamsvin.
    Men vildsvin är gott, mycket godare än tama, tyvärr är de svåra att skjuta.

    Vad beträffar mjölk, så är jag allergisk, och tror inte alls att det är nödvändigt. Men den som vill och kan får gärna inmundiga så mycket den vill.

  31. 31

    Det här är inte fråga om vildsvin. Skogen måste naturligtvis hägnas in så att grisarna inte springer bort och att de kan flyttas från en del till en annan för att se till att det blir ny mat och nya tillfällen samtidigt som natur och mikroliv då får tillfälle att växa till. Ungefär som ”mobgrazing”.
    Utmärkta projekt för mer bra mat billigt och få helt slut på arbetslöshet, om man vill!
    Titta åtminstone på bilderna på länken, här igen: http://sugarmtnfarm.com/2011/11/17/hays-here-2011-pigs-eat-grass/
    Och här en till!
    http://www.nytimes.com/2014/01/01/dining/preaching-the-gospel-of-the-forest-fed-pig.html?_r=0

  32. 32

    Lennart Thol Skrev:

    Var kan jag läsa förslag till nya kostråd och remissvar?

    Kanske här:
    http://www.slv.se/upload/dokument/mat/kostrad/hearing_%20kostrad_26_%20november_%202014_presentation.pdf

Speak Your Mind

*