Sötningsmedel gav möss högre blodsocker

I DagensMedicin.se. Sen vore det intressant att se en jämförande studie på människor på detta. Där man jämför effekter av sötningsmedelsdryck med vatten.
Eller finns det gjort?

I Svt.se

 

Comments

  1. 1
    johan Vestlund says:

    Det verkar som att det finns en studie på människor; DN har en artikel med adressen
    http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/light-produkter-kan-vara-halsofarliga/ som hänvisar till en studie publicerad i Nature.

  2. 2

    Forskarna analyserar sina gamla data på längden och tvären! Här en upptäkt om att människor med riskgener för obesitet blir magrare när de passerat medelåldern och ett moln av spekulationer vad gäller orsakerna.
    http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/easd/ovantade-resultat-om-viktokning-sent-i-livet/
    Vad gäller sötningsmedel är det intressant att få belägg för tarmbakteriernas inverkan – allt för att komplettera förståelsen av kroppens funktioner. Att sötningsmedel inte förbättrar hälsan har vi haft på känn länge, så det var ingen nyhet. Om kroppens reaktion går via hypofysen eller via tarmfloran eller kanske båda vägarna kan vara intressant för big pharma, för att hitta nya produktområden för sina symtombehandlingar. Enklaste sättet att klara sig är att inte söta alls.

  3. 3

    johan Vestlund Skrev:

    Det verkar som att det finns en studie på människor; DN har en artikel med adressen
    http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/light-produkter-kan-vara-halsofarliga/ som hänvisar till en studie publicerad i Nature.

    Det ser ut att vara samma undersökning, som relateras i både DN och Dagens Medicin.

  4. 4
    Professor Göran says:

    Erling Skrev:

    Vad gäller sötningsmedel är det intressant att få belägg för tarmbakteriernas inverkan – allt för att komplettera förståelsen av kroppens funktioner.

    Man lär sig hela tiden om man ”är intresserad” och vill experimentera på sig själv.

    Att främmande ämnen som industrikemikalier typ jordbruksgifter, dvs. sådana som vi evolutionärt knappast är anpassade till, kan ställa till oreda när de objudna tar sig in i våra kroppar genom att passera tarmslemhinnorna är ett kontroversiellt ämne. Vad t.ex. ett sötningsmedel på detta sätt kan ställa till med på sikt manar till en naturlig försktighetsprincip.

    Normalt skyddar tarmslemhinnan mot att sådana ämnen kan ta sig in i kroppen men har man drabbats av så kallad ”läckande tarm” verkar detta skydd ha havererat så att dessa ämnen till att börja med kan ta sig in i själva tarmväggen och göra den inflammerad (IBS) och eventuellt också ta sig vidare in i kroppen och där ställa till oreda på många ställen.

    Då och då dyker denna frågeställning upp i kostdiskussionerna på nätet men nu har vi fått tag i en väldigt intressant bok som handlar om detta fenomen.

    ”Gut and Psychology Syndrome” av Dr. Natasha Campbell-McBride. Nu är hon specialiserad på nervsjukdomar och kliniskt verksam inom området och har själv botat sitt eget barn som var drabbat av autism men skadeverkningar drabbar förstås inte bara nervcellerna i våra kroppar. Hela hennes behandling av psykiska sjukdomar går ut på att återställa tarmens hälsa och därmed ”täta” den läckande tarmen. Läckande tarmar verkar vara något som drabbar många diabetiker och hänger därmed troligen också ihop med hela det metabola syndromet. Innan jag satsade på strikt LCHF hade jag själv uppenbara tendenser till just en sådan läckande tarm vilket i ännu högre grad har gällt min hustru.

    Det intressanta är att Campbell-McBride förespråkar en oerhört strikt LCHF-”diet” för att initiellt återställa hälsan i tarmväggen. Inga grönsaksfibrer som kan irritera tarmen tillåts i detta skede och absolut inga råa grönsaker eller potatismjöl som kan ge näring åt de skadliga bakterier som hon anser dominerar tarmfloran och därmed vara själva orsaken till tarmhaverierna. Min hustru testade t.ex. potatismjöl men detta var för henne en ren ”katastrof”.

    Det är kött- och fiskbuljong som gäller vid kostbehandlingens början och att parallellt få i sig goda bakteriekulturer i form av yoghurt men hon anser att även juicen från fermenterade grönsaker (typ surkål) innehåller sådana bakteriekulturer som kan hjälpa till att få ”tarmskutan” på rätt köl.

    Hennes huvudtes är att när tarmhälsan sedan blivit någorlunda återställd kan i första hand väl kokt kött men även kokta grönsaker adderas till kosten och då sådana grönsaker med så lite fibrer som möjligt. Våra egna erfarenheter under åren säger oss också att kostfibrer i alla dess former är något man ska undvika om tarmen är skadad.

    När tarmen är helt återställd kan eventuellt även råa grönsaker införas i kosten.

    Som sagt verkar detta vare en intressant bok för oss som är allvarlig skadade i det metabola syndromet men kanske också för människor med helt friska tarmar som ännu inte hamnat i detta syndrom.

    Det kanske kan bli en krönika kring detta framöver.

  5. 5
    Lars Henrik says:

    @ Professor Göran:
    Det är en liknande metod jag sedan en tid försöker mig på. LCHF och lite surkål blandat med fet yoghurt och eventuellt probiotika i tablettform. Och ta i trä men det verkar så smått bli bättre.

    En påtvingad antibiotikakur kan också ha bidragit?

  6. 6
    Professor Göran says:

    Lars Henrik Skrev:

    En påtvingad antibiotikakur kan också ha bidragit?

    Hon påpekar just att antibiotikakurer (orala) kan vara den största anledningen till havererade tarmflora men detta är nog inte så kontroversiellt som hela hennes Hippokratiska LCHF-behandlingskoncept för mentala sjukdomar.

  7. 7
    Lars Henrik says:

    Professor Göran Skrev:

    Lars Henrik Skrev:

    En påtvingad antibiotikakur kan också ha bidragit?

    Hon påpekar just att antibiotikakurer (orala) kan vara den största anledningen till havererade tarmflora men detta är nog inte så kontroversiellt som hela hennes Hippokratiska LCHF-behandlingskoncept för mentala sjukdomar.

    Jo, fast i detta fall verkar kuren eventuellt ha bidragit till en förbättring.

    Av tidigare erfarenhet var jag medveten om ‘faran’ med kuren så jag tog lite extra surkål i fet youghurt och probiotika under densamma. Möjligen kan det ha lett till att en dålig flora till del byttes ut mot en gynnsam?

  8. 8

    @ Professor Göran:
    Min erfarenhet är att IBS går utmärkt att bota med lchf och att tarmarna sedan efter några år kan hantera nästan alla slags grönsaker, en del frukt och tom lite spannmål (OBS! Ej vete) utan att paja totalt. För 3 år sedan var magen helt förstörd och jag åt strikt lchf och vågade knappt se på yoghurt eller rå vitkål. Idag äter jag mycket råkost, lite frukt, ibland yoghurt och ibland t o m hembakat bröd på dinkelmjöl.
    Naturligtvis får man ta allt med måtta, men jag njuter av att t ex kunna äta lite fruktsallad utan att må pyton.

  9. 9

    Annelie Skrev:

    OBS! Ej vete

    hembakat bröd på dinkelmjöl.

    Dinkel = vete !

    Lika toxiskt som vanligt vete enligt SLV:

    http://www.slv.se/sv/Fragor–svar/Fragor-och-svar/Allergi/Innehaller-dinkelvete-gluten/

  10. 10
    Professor Göran says:

    @ Annelie:

    Det är nog så att olika delar av våra skadade kroppar kan ”återställas” till en viss del genom att i första hand ta bort det som har åstadkommit skadorna.

    Man måste prova sig fram som Annika ständigt påpekar men strikt LCHF verkar vara en bra början i reparationsarbetet av tarmarna. Om man sedan lyckats bli av med alla sjukdomsbesvär kan det vara läge att prova med alltmer grönsaker för att se vad och hur mycket man till slut klarar av. Blodsockermätning är nog en bra metod för att få kontroll över matvanorna.

    Själv har jag dåliga erfarenheter av alltför mycket grönsaker och det bästa är nog trots allt om man kan hålla sig så strikt som möjligt även om det är väldigt svårt. Vi har en bekant som nu är en medicinfri diabetiker men han har ändå väldigt svårt att hålla sig borta från bröd och han visade mig nyss en LCHF-limpa som han hade köpt med 13 % fibrer men bara 3 % kolhydrater bakad med vetemjöl och gluten hur detta nu går ihop. Han har blodsockervärden som ibland kan gå upp till 10 men enligt kontrollerna behöver han ännu inte medicin.

    Vi har nu själva testat med hemgjord yoghurt, lite surkål förutom att vi gjort kött- och fiskbuljong enligt Campbell-McBrides recept (långkok med ben) och detta har fungerat ganska bra. Förutom att vi mår väldigt bra har vi nu båda blodsockervärden som hela tiden ligger under 6 och närmare 5 vilket vi inte tidigare har uppnått.

    Vi ska nu också försöka oss på att göra vår egen surkål med ekologisk kål som bas.

  11. 11

    @ Anders S:
    Hej Anders!
    Det moderna dvärgvetet har få likheter med spelt(dinkel). Om jag skulle få i mig t ex sås redd på modernt dvärgvete så skulle hela min matsmältning göra uppror. Dinkel kan jag äta så länge själva kolhydratmängden inte överstiger det jag tål(har ingen exakt siffra, ca en skiva kanske?). Så det går INTE att sätta likamedtecknen mellan modernt dvärgvete som förstört hela världens hälsa med dinkel som är en primitiv variant som kan ätas av de flesta ej alltför sjuka människor. Jag var också tveksam först och vågade inte prova, men efter att ha läst ”brödberoende” så har jag förstått skillnaden och vågat experimentera på mig själv och utifrån det även ansett att mina barn kan få en skiva hembakat ekologiskt dinkelbröd om dagen utan att fara illa.

  12. 12

    @ Professor Göran:
    Japp! Håller helt med dig om att var och en måste prova sig fram utefter sina egna förutsättningar. Har roat mig med att under 3 dagar regelbundet kolla blodsockret och relatera till födointaget 🙂 Jag delgav bara mina erfarenheter, normalviktig kvinna på 33 år, som haft besvär halva barndomen och fram tills för ca 3,5 år sedan när jag upptäckte lchf. Man kan säga att jag då lidit i halva mitt liv, men jämför man med en 60-åring som matmisshandlat sin kropp i mer än dubbla den tiden så kan jag tänka mig att det inte går att lika lätt läka sin kropp.

Speak Your Mind

*