Kan vi lita på sjukvården?

Lars Bern har skrivit ett bra blogginlägg.

 

Comments

  1. 1
    Lennart N. says:

    Ett antal samband som vi på denna blogg redan känner till men det skadar aldrig att få det förtydligat och återupprepat! Förhoppningsvis kommer även en och annan politiker att förstå och agera därefter.

  2. 2

    En riktigt bra artikel. Jag hade nöjet att ha en AT läkare som reskamrat på tåget under mellandagarna och det var intressant att höra vad han kunde om saker och ting. Det var de gamla vanföreställningarna om det mättade fettets farlighet. Dessutom hade han svårt att förstå vad LDL och HDL hade för uppgift samt varför det är är bra med mycket HDL. Tydligen är undervisningen riktigt dålig.

  3. 3

    Man skall inte förlita sig på att alla diagnoser/behandlingar och dödsorsaker är de rätta och man skall akta sig för livslång ”förebyggande” medicinering, utan att först ha försökt att bilda sig en egen uppfattning.

    Man skall också akta sig för nya läkemedel. När ett nytt läkemedel släpps till försäljning känner man inte till alla biverkningar. Det kan ta många år innan bilden börjar klarna.

    Läkemedelsbolagen vill helst sälja nya läkemedel eftersom det är då man har patent (ensamrätt) och kan tjäna pengar.Nya läkemedel är inte, per automatik, bättre än gamla.

    Blir man akut sjuk så har man inte så mycket att välja på.

    Jag kan inte ange någon procentsiffra på hur många ”läkemedel” som verkligen ”läker” något, men den är lägre än man skulle kunna tro.

    Det bedrivs ”skrämselpropaganda” för att öka läkemedels-förskrivningen. Den kan ske på många olika sätt t.ex. i kvällspress, veckotidningar m.m.
    Artiklarna kan ha rubriker som – Du kan lida av sjukdomen X fast Du inte har märkt det.

    Man kan också lägga ut länkar till frågeformulär som kan användas för ”självdiagnos”.
    Jag fyllde i ett sådant testformulär gällande benskörhet. Det var 10, väldigt ospecifika frågor.
    Jag svarade på litet olika sätt och det visade sig att det räckte med 2 st ”ja”. Då befann jag mig i riskzonen för benskörhet och borde göra en bentäthetsmätning.

    Patientföreningar mfl, t.ex. 1,6- och 2.6- miljonersklubben, är också behjälpliga med att skapa ”behov”. De sponsras (kallas samarbete) av mängder av läkemedelsbolag och även av tillverkaren av Becel. Det finns information på hemsidan men ytterligare detaljer finns även på http://www.lif.se (=Läkemedelsindustriföreningen).

    Nyligen publicerade en landsortstidning en artikel av en professor samt Alexandra Charles, Lill Lindfors,. Solweig Ternström och Paula Ternström (damerna tillhör 1,6- och 2,6 miljonersklubben).
    De tyckte att vissa landsting snålade med benskörhetsläkemedel.

    Så fort som de ”Öppna jämförelserna” kommer ut med nya siffror börjar kritiska artiklar dyka upp i olika tidningar.

  4. 4

    Bokmal Skrev:

    Så fort som de ”Öppna jämförelserna” kommer ut med nya siffror börjar kritiska artiklar dyka upp i olika tidningar.

    Så sant som det är sagt, men ska nog inte helt lita på diagnoser/behandlingar. Det saknas ofta ett helhetstänkande av patienten. Det är snabba ryck med receptblocket.

    Vad är ”Öppna jämförelser”?

  5. 5
    LatMask says:

    Något som hör lite ihop med Lars Berns krönika. Det är en artikel i SvD om Sharareh Akhavan, som är folkhälsovetare vid Mälardalens högskola. Den är mycket intressant, men ett stycke gör mig frågande:

    ”Just nu handleder hon en doktorand som ska analysera varför 20 procent av kvinnorna i Sverige inte utnyttjar sin möjlighet att få mammografi, vilket är ett mått på ojämlikhet i hälsa och vård.

    – Om vi tittar närmare är det upp till 48 procent i vissa områden. Mammografi är ett generöst erbjudande, gratis screening som kan rädda liv. Varför är det så många som inte tar emot detta? Vi ska ta reda på det.

    Den svenska modellen och välfärden fungerar inte för alla.

    – Syftet är att försöka förklara paradoxen, att analysera den vetenskapligt med hänsyn till ålder, socioekonomisk position och födelseland. Vi vill också försöka hitta nya metoder att påverka så att flera kvinnor deltar i mammografi screening.”

    Inget som helst ifrågasättande av mammografimetoden som sådan. Underförstått är att det är kvinnor som inte vet sitt eget bästa som avstår mammografi, och framför allt t ex invandrarkvinnor som är dåliga på svenska.

    Det verkar som om hon inte har en susning om de kontroverser som finns om mammografi.

    Länk till artikeln

    http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/forford-av-folkhemmet_8859458.svd?sidan=3

  6. 6

    @ Lekman:

    Som svar på Din fråga – vad är Öppna Jämförelser – har jag kopierat in en artikel från Socialstyrelsens hemsida. Artikeln är daterad 14 juni 2013.

    ————————————————————————————————————–

    ”Tydligare bild av svenskars läkemedelsbehandlingar

    Nu publiceras den första samlade jämförelsen av landstingens läkemedelsbehandlingar. Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Läkemedelsverket har sammanställt data i en rapport som idag överlämnades till regeringen.

    Rapporten ”Öppna jämförelser av läkemedelsbehandlingar” visar skillnader i läkemedelsbehandlingar mellan olika landsting och regioner, men också hur behandlingarna skiljer sig åt beroende på ålder, utbildningsnivå och kön.

    – Vi hoppas att rapporten blir ett välanvänt verktyg för landstingens beslutsfattare, en bred faktabank för att kunna göra analyser och att initiera förbättringsarbeten. I slutänden kan den bidra till en läkemedelsanvändning som är till bättre nytta för både patienten och samhället, säger Mona Heurgren, enhetschef vid Socialstyrelsen.

    Flera indikatorer

    Jämförelserna gäller 29 olika så kallade indikatorer, det vill säga kvalitets- och effektivitetsaspekter, av läkemedelsbehandlingar inom en rad områden.

    Bland dem kan nämnas landstingens behandling vid hjärt- och strokesjukvård, antibiotikabehandling i öppenvården, läkemedelsbehandling vid psykisk ohälsa samt läkemedelsanvändningen hos äldre.

    Underlaget till sammanställningen består av tidigare publicerad data ur flera nationella register som har funnits spridda hos Socialstyrelsen, SKL respektive Läkemedelsverket.

    – Nu samlar vi alla uppgifterna på ett och samma ställe. Det gör det enklare att ta till sig, samtidigt som det skapar en bättre insyn i hälso- och sjukvården, säger Mona Heurgren.

    Fördjupat samarbete

    Fortfarande saknas indikatorer inom flera prioriterade områden som tillsammans kan ge en mer heltäckande bild av läkemedelsanvändningen i Sverige. Det gäller till exempel läkemedelsanvändning bland barn.

    I september kommer därför Socialstyrelsen att presentera en plan för ett fördjupat samarbete mellan myndigheterna och SKL. Det långsiktiga målet är att utveckla och ta fram fler gemensamma indikatorer.” Slut citat

  7. 7

    @ LatMask:

    Jag kan bara hålla med Dig.

    Varje kvinna måste bestämma själv men borde kräva rättvisande/obunden information om risk/nytta och bli respekterad.

    När jag senast fick kallelse till mammografi ringde jag och avbokade, men jag passade samtidigt på att tala om att jag hade kommit fram till beslutet efter att ha läst flera, kritiska böcker (inga svenska) Jag bad dem stryka mig ur registret och sa att jag själv skulle kontakta dem om jag behövde deras hjälp i framtiden.

    Jag tror att det är bra att man talar om så att de förstår att det finns kvinnor som tycker annorlunda.

    Här är två av böckerna som jag hade läst:
    Seeking Sickness av Alan Cassels
    Overdiagnosed av Gilbert H. Welch, Lisa M. Schwartz och Steven Woloshin
    Båda handlar om för- och nackdelar med olika typer av screening.

    Jag vill också rekommendera professor Peter C. Götzsches bok – Dödelig medicin og organisert kriminalitet (finns på engelska också). Det är en annan typ av bok – men mycket intressant och han har även intresserat sig för mammografi.

    Peter C. Götzsche är chef för Nordiska Cochrane Centret i Köpenhamn. På deras hemsida – http://www.cochrane.dk finns även broschyrer om mammografi på olika språk.

  8. 8
  9. 9

    ”Äldre förvirrad dam” ( från akutlakarna.blogspot.se, där hela berättelsen finns)

    Jag rekommenderar de som misstänker läkemedelsbiverkningar, oavsett vilken medicin, att läsa bipacksedeln (ändras över tid) men även gå in på http://www.fass.se (fler uppdateringar).

    Men det kan också vara bra att söka fritt, t.ex. googla.
    Det gjorde jag när jag hittade den här patientberättelsen som är daterad 2011-.05-25.
    Jag citerar delar av den.
    —————————————————————————————————————————————

    ”En äldre dam med nedsatt syn söker akutmottagningen med sin dotter pga ganska hastigt påkommen förvirring. Damen är 85 år gammal, bor med sin åldrande make och har ingen hemhjälp. Hon har kraftigt nedsatt syn pga katarakt och trillar mycket hemma. Kardiopulmonellt frisk. För ca 3 månader sedan ådrog hon sig, i ett av sina många fall, en cervikal höftfraktur och fick osteosyntes med LIH-spik. Kort därefter föll hon igen och fick då en halvplastik i höften. Detta komplicerades med infektion och proteslossning så patienten reopererades och fick intravenös antibiotika under ett par veckors tid. Då hon skrevs hem fick hon fortsätta med Ciproxin 500 mg 1×1 och Flagyl 400 mg 1×2. Hon äter inga andra mediciner förutom ögondroppar.
    Sedan hemkomsten, för ca 1,5 månad sedan, har hon tacklat av alltmer. Hon har inte orkat kliva ur sängen senaste veckan, ej ätit och igår började hon även kräkas. Sedan ett par år har hon haft lättare minnesstörningar utan att det påverkat vardagen men idag är hon helt desorienterad och förvirrad.”
    ” I status finner man inget anmärkningsvärt. Labmässigt, inklusive pseudodemensprover, inget anmärkningsvärt. Neurologkonsult finner inget anmärkningsvärt hos patienten. På avdelningen görs en MMT som visar 18/28. Neuropsykiatriker konsulteras bedömer det hela som troligen Alzheimer Demens som kan följas på vårdcentral.” Slut citat

    Längre ned i artikeln ställs denna fråga:

    ”Varför skulle denna dam med lättare minnessvikt sedan tidigare plötsligt drabbas av total galopperande förvirring? Finns något som kan förklara hennes påtagliga försämring?
    Ciprofloxacin! ”

    Ännu längre ned står nästa citat: ”Så innan patienter skrivs ut som dementa, SE ÖVER MEDICINLISTAN!”

    Min anm.= (ciprofloxacin är den aktiva substansen i Ciproxin)

  10. 10
    Professor Göran says:

    @ Bokmal:

    Intressanta kommentarer tycker jag!

    Jag har själv läst de två böckerna om ”överdiagnosticering” du nämner och den tredje ska jag skaffa.

    Vad man beskriver i böckerna är en ”ruskig” värld som styrs av läkemedelsindustrin men grundtonen i böckerna är ändå en ”tro” på att medicinerna i första hand har någon slags läkande effekt och inte bara i bästa fall en lindrande.

    Själv har jag kommit fram till att det läkemedelsbolagen håller på med är ”på gränsen till kriminell verksamhet” (som min senaste kardiolog uttryckte det om min vägran att under 15 år ta de mediciner de skrivit ut). Mitt förhållningssätt är diametralt motsatt till det som läkarna skolas in i under sin utbildning och sedan tvingas utöva i sin kliniska praktik.

    Att tro på de mediciner och de behandlingar de ordinerar har oändligt mycket mer med barnatro att göra än något med vetenskap – orsak, verkan och bot genom att istället ordinera något som ta bort själva orsaken eller genom att åtgärda någon brist enkla och billiga kosttillskott. I denna barnatro verkar också övertygelsen ingå att ju dyrare mediciner läkemedelsbolagen erbjuder ju bättre måste de vara.

    Dr. Mercola länkade i ett av sina senaste nyhetsbrev till en video som handlar om cancerbehandling som är brutalt avslöjande om det totala ointresset från medicinsk håll att verkligen komma åt själva orsakerna och bota sjukdomar och vilka ekonomiska intressen som ligger bakom det hela.

    Här är länken

    http://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2013/08/03/natural-cancer-treatment.aspx

  11. 11

    Fluorokinoloner/kinoloner
    berättelse om M

    Berättelsen om ”Äldre förvirrad dam” påminde mig en äldre förvirrad herre – som var 10 år yngre. .
    Vi hade känt varann i många år. Plötsligt hade M uppträtt förvirrat vid besök på hälsocentral. . Eftersom han, nyligen, hade varit inlagd på Infektionsklinik återremitterades han dit av läkaren på hälsocentralen.

    Jag försökte hjälpa till,
    Skrev brev till ansvarig läkare och berättade om M:s bakgrund, medicinering etc.och bad att de skulle göra en total läkemedelsgenomgång för att se om orsaken till hans förvirring kunde finnas där.

    Jag skrev också att man måste justera doser/sätta ut de läkemedel som inte längre behövdes och endast ett åt gången (det är mycket vanligt med slentrianmässig medicinering, speciellt när man blir äldre).

    Detta måste få ta tid och bli ett samarbete mellan infektionsklinik, hälsocentral, distriktssköterska mfl. Jag erbjöd mig också att hjälpa till -. observera.

    Man tog ingen som helst hänsyn till mina brev utan skickade hem M med samma mediciner som tidigare. Dessutom hade man lagt till psykosmedicinen Risperdal. På burken stod dock ”stämningshöjande”.
    Jag blev mycket upprörd.

    Trots M:s förvirring hade han bett om en journalkopia. Jag hittade den i hans lägenhet och såg att M hade fått ciprofloxacin (=substansnamn = Cipro = produktnamn) några månader före förvirringen.

    Först gick jag in på http://www.fass.se och där stod ju att man kunde bli förvirrad, få psykos och mycket annat. Jag ville veta mer.

    Jag började söka på nätet..
    Jag upptäckte att det fanns människor i USA som kallade sig för ”floxies”. De hade blivit ”floxed” (=skadade av den här typen antibiotika som kallas flurokinoloner/kinoloner).. De drabbade kämpade ”förtvivlat” med att få sina sjukdomssymptom erkända. Det gör de än, nästan 10 år senare.

    Jag upptäckte boken – Bitter Pills – skriven av Stephen Fried vars hustru drabbades och fick tas in akut för psykiatrisk vård. Då visste de inte vad som hade hänt, men så småningom började de se kopplingen till den fluorokinolon som hon hade fått för en lindrig urinvägsinfektion.

    Betr. M:s fortsatta historia är den för lång för att berättas här. Den öppnade mina ögon och jag insåg att det är absolut nödvändigt att även söka ”alternativ” information, våga ställa frågor och ha synpunkter samt tacka-nej till någon viss undersökning/behandling om man anser att den inte kommer att gagna ens hälsa. Mediciner håller på att bli ett ”Folkhälsoproblem”:

    Kom ihåg – bara för att en biverkan finns med i bipacksedeln/Fass är det inte säkert att vårdpersonalen tänker i de banorna eller tar uppgiften på allvar.
    Det kan förstås även gälla patienter/närstående.

  12. 12

    Fluorokinoloner/kinoloner – igen

    En av de första hemsidorna som jag fann var http://www.fqresearch.org (sidan finns, tyvärr, inte längre).
    Det var David T. Fullers hemsida. Han var själv skadad och hade bestämt sig för att samla på sig så mycket information som möjligt för att hjälpa andra.

    Jag skrev till honom och berättade om M:s medicinering.
    Till skillnad från Infektionskliniken fick jag ett snabbt svar per mejl

    Han skrev att det inte alls var osannolikt att M:s förvirring skulle kunna ha utlösts av ciprofloxacin.
    Det var dessutom så att M hade flera interagerade mediciner bl.a. kortison, warfarin (Waran) och anti-inflammatoriska. Det var känt att dessa mediciner ökade risken för biverkningar.

    David T. Fuller har skrivit många informativa texter genom åren. Googla hans namn.

    Jag vill också rekommendera följande sidor:
    http://www.fqvictims.org
    http://www.askapatient.com (sök på Cipro = ciprofloxacin, Levaquin (=levofloxacin), Avelox mfl)
    http://www.peoplespharmacy.com (gör samma sökningar som ovan)
    http://www.ciproispoison.com
    http://www.floxiehope.com
    Men gå också in på http://www.fass.se och gör liknande sökningar.

    Den här gruppen antibiotika finns också i vissa ögon- och örondroppar

    De kan ge mycket besvärliga – och långvariga (ibland permanenta) biverkningar och skall aldrig användas lättvindigt – utan bara om det är livsviktigt.

    Det är s.k. bredspektrumantibiotika och förskrivningen har minskat eftersom man informerat mer om antibiotikaresistens de senaste åren. Man säger däremot inget om de besvärliga biverkningarna som kan likna många andra ”sjukdomar”:

    Den svenske forskaren – Joakim Larsson – har gjort flera besök vid tillverkningsanläggningar i Indien och skrivit om de miljöproblem som uppstår för de kringboende.

    Det går inte att få reda på var våra läkemedel tillverkas.
    Enligt Läkemedelsverket mfl är det affärshemligheter och bara känt av tillverkarens/Läkemedelsverkets representant.
    Det borde definitivt ändras!

  13. 13

    Se ”Some Adverse Events” !

    Jag återkommer till mina kommentarer nr 9, 11 och 12 om fluorokinoloner/kinoloner.
    Jag vill tipsa om en mycket sevärd, amerikansk dokumentär i 6 delar.

    I Sverige har den här typen av antibiotika t.ex. följande namn/substansnamn (inom parents):
    Avelox (=moxifloxacin)
    Ciproxin (=ciprofloxacin )
    Tavanic (=levofloxacin)
    Lexinor (norfloxacin)
    Även Cetraxal och Cetraxal Comp (örondroppar) samt Ciloxan (ögondroppar,ögonsalva) innehåller antibiotika av kinolon-typ.

    I nedanstående videos nämns namn som Cipro (=Ciproxin =ciprofloxacin) och Levaquin (=Tavanic = levofloxacin).

    ”Some Adverse Events” är mycket bra, men den är tyvärr – som mycket annat – på engelska.
    (Jag hoppas att det är tillåtet att klistra in nedanstående länkar).

    Jag tror att riskerna/biverkningarna är okända för de flesta. Jag skulle inte heller ha vetat något om det inte vore för den ”förvirrade herren” i kommentar nr 11.

    Biverkningarna av dessa antibiotika påminner mycket om de som man kan få av statiner!

    ————————————————————————————————————–

    Del 1-6 av en intressant, amerikansk dokumentär – Some Adverse Events

    http://www.youtube.com/watch?v=tWns15Y5TdI

    http://www.youtube.com/watch?v=RATl8zQeRsU

    http://www.youtube.com/watch?v=m76_XxN1qjk

    http://www.youtube.com/watch?v=UXSWvGSEKBc

    http://www.youtube.com/watch?v=Zp75tvlaMFM

    http://www.youtube.com/watch?v=_HY67_FQboA

Speak Your Mind

*