Dietister arbetar med beteendeförändringar

Artikel i Corren. Alla råd från dietister individanpassas.
Ett exempel på individanpassning är att patienter med förhöjda kolesterolvärden får råd om ökad andel av omättade fetter.

Var finns det vetenskapliga underlaget till uppfattningen att personer med ”höga kolesterolvärden” blir friskare av högre andel omättat fett? I riktiga jämförande studier med hårda ändpunkter (sjukdom och död)?

 

Comments

  1. 1

    Ja, dietisterna gör mer skada än nytta, tyvärr.

    Mina svärföräldrar var igår på ett informationsmöte som anordnades av Hjärt- och lungsjukas förening i Västerbergslagen. En dietist informerade om kost. Hon sa att hon hade hjälpt ett äldre par som hade ätit LCHF. En av dem hade börjat tappa minnet. Dietisten påstod att det berodde på för lite kolhydrater, så hon tvingade in dem på tallriksmodellen igen…

    Jag tycker att det låter helt befängt! Jag tvivlar på att dietisten har tillräckligt med kunskap för att ställa ”diagnosen” kolhydratbrist. Det är ju grymt att skrämma gamla människor på det viset. De tror ju blint på allt dietisterna och professorerna säger.

    Nån som har hört nåt liknande?

  2. 2
    anhörig says:

    Helena Järnåsen:
    ”Dietlistor är inte vägledande”.
    ”Som primärvårdsdietist jobbar jag med beteendeförändringar Det är förändringsarbetet som ligger i fokus, inte ”dietlistor”.
    ”Min roll är att hjälpa patienter till livsstilsförändring”

    Håller dietisternas roll på att förändras?
    För en diabetiker bör väl ändå dieten ligga i fokus och dietlistan vara vägledande?

  3. 3

    Det här med att bli ”trögtänkt och tappa minnet” hör ju verkligen till tallriksmodellen och äldreboende och vi här vet ju att både energi och klartänkthet återkommer när kolhydraterna reduceras.
    Vi vet också att även sveriges minnesmästare Mattias Ribbing som gick över till LCHF just för att kunna prestera mer och sedan vann berättar att just under ett par dar när kroppen ställer om till -fettdrift blir det en övergångssvacka. En svacka som vid ett åtminstone ett försök till forskningsfusk – eller grav inkompetens – har använts som ändpunkt för jämförelse mellan kolhydratkost och LCHF. Sedan har den refererats till av skräpmatsproffessorerna, industrins betalda språkrör.

    Själv kommer jag numera ihåg gamla saker som namn inom sekunder och minuter istället för dagar som det kunde ta om jag inte gav upp och slog upp det för några år sedan. Ketondriften – eller kombinationen ketoner normalt blodsocker – förbättrar inte bara kärlhälsan långsiktigt utan ser ut att ha en synnerligen positiv effekt både på minne och snabbtänkthet.
    Annars kan jag redovisa detaljer på mina påståenden om LCHF Kan även dietisten ifråga som hävdade at ”en av dem” börjat tappa minnet berätta några detaljer?

  4. 4

    @ Sandras LCHF-blogg: ”Nån som har hört nåt liknande?”

    Jodå! Lyssna här 30 min in i programmet …

    http://www.youtube.com/watch?v=liAmkMDZLls

  5. 5

    Dietisten arbetar med beteendeförändringar KBT snarare än att värdera maten man äter:
    http://www.svt.se/nyheter/regionalt/ostnytt/kbt-experten-forklarar

    Det vore väl bättre att hon funderade över ”vad” patienten stoppar i munnen, i stället för ”hur ofta”!

  6. 6
    Ann Kristin says:

    Jag fick en stroke 2012 och hade då ätit lchf i fyra år. Inte för ett ögonblick trodde jag att det berodde på just de fyra åren, utan troligen på de 20 år när jag åt fettsnålt och kalorirestriktivt. Mitt höga blodsocker efter varje pastamåltid, min tilltagande övervikt (till slut promenerade jag en mil om dagen) men bra fastesocker och absolut ingen hjälp från sjukvården. Jag var orolig för mitt blodsocker på 9 ett bra tag efter varje måltid, men det fanns ju läkemedel om jag skulle falla igenom.

    Under tiden hann jag bygga upp kärlplack, dessutom gick jag på höga varv, ville så mycket över lag, så kortisolet låg säkert högt. För lite sömn, aktivitet från halvsex till tio på kvällen, somna direkt men sedan vakna vid tre och börja fundera på ALLT…ja, ni vet säkert.

    Sedan dess har livet stillnat högst påtagligt, och jag har läst på ytterligare, kollat värden och funderat. Den magnitud av lurendrejeri och dumhet som har rått i livsmedels- och läkemedelsindustri, lydigt åtföljd av vården, är omöjlig att uttrycka i ord.

    Som tur är har jag ingen benägenhet för att gå i taket, det är inte bra för blodtrycket, men jag försöker att påverka i mitt lilla hörn av verkligheten. Jag vill se mig som en del av en växande gräsrotsrörelse, utan formell ordning och reda, utan profeter och ledare, där det finns de mest skilda individer, men med den gemensamma nämnaren att kolhydrater påverkar blodsockret…och alla dess effekter.

  7. 7

    @ 1940:
    ”Maj-Lis förklarar i den fina fina studien…” Där försvann den trovärdigheten. Är det lagligt att fortsätta säga så här? Någon har ju tidigare blivit anmäld till socialstyrelsen för att ge råd som inte är grundad i beprövad erfarenhet…

  8. 8

    @ 1940:

    Ojojoj. Är det här Maj-Lis tronarvinge?

    LCHF är enligt dem den nye Satan, men 5:2 verkar inte så farligt… Han har helt annat tonläge när han pratar om 5:2. Han tycker att det är bra att man bli kalorimedveten.

  9. 9

    @Hanne/Sandra

    Matthias Lidin, sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska 🙂

  10. 10

    @ 1940:
    Ja, man hoppades ju att det skulle bli nytt ljud i skällan när dinosaurierna pensionerades, men det är tydligen att hoppas för mycket…

  11. 11

    4@ 1940:

    Vilken kvalificerad smörja – att man som första tecken skulle bli impotent av LCHF hade jag ingen aning om utan det var en nyhet så lite nytt kommer det då och då från ”kostskojarna” på Karolinska,,,

    Någon vetenskap har de så klart inte att falla tillbaka på – utom i sin egen drömvärld möjligen,,,

  12. 12

    Ann Kristin Skrev:

    en del av en växande gräsrotsrörelse, utan formell ordning och reda, utan profeter och ledare, där det finns de mest skilda individer,

    Bra formulerat. Detta förutsätter inte, och skulle inte befrämjas av, att framstå som en ”förening”.

    Men rörelsen bör ha en kollektiv röst som kan bli respekterad, eftersom svensk mentalitet gärna uppfattar individualister som skumt folk.

  13. 13

    @ anhörig:

    Helena Järnåsen: ”Min roll är att hjälpa patienter till livsstilsförändring”

    Retoriken i artikeln påminner om en välkänd livsstilsprofessors …
    Kanske dietisterna är på väg att omskolas till ”livsstilsförändrare” 😉

  14. 14
    Hanveden says:

    Skulle vara intressant att se resultatet av att sammanföra major Fredrik Söderlund ”Majoren” med Helena Järnåsen och Matthias Lidin.

    Yrkesofficer utmanar läkare och dietister: http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/yrkesofficer-utmanar-lakare-och-dietister-6568156-artikel.aspx

    mLCHFh B-) .

  15. 15
    Pofessor Göran says:

    Jo – LCHF är en ”ororganiserad” gräsrotsrörelse där vi gräsrötterna mår fint så länge vi inte faller tillbaka i kolhydratsträsket. Nu är vi så många (20 %) som begripit hur vi kan återfå vår hälsa genom att göra ”tvärtom” så nu vi är helt klart en orosfaktor i samhället.

    Mot denna gräsrotsrörelse har vi ett välorganiserat etablissemang med ”oändliga” resurser och där inte minst de 12 000 (?) dietisterna, bara i Sverige, gör sitt bästa för att föra ut sitt ovetenskapliga nonsens genom att propagera för den ”dynga” som gjort oss sjuka och en dynga på vilken livsmedels-, läkemedelsindustrin sedan har kunnat göra storkovan. Undrar vilka smulor som dietisterna själva kammar in?

    Trots allt allt utgör de bara en bråkdel, (men kanske den moraliskt lägst stående? – en kommentator hos Malcolm Kendrick jämförde nyligen dem med legosoldater och mördare men det kanske är att ta i även om de de facto fungerar på detta sätt i sin praktiska verksamhet) av sjukvårdsapparaten. Men alla delar av denna apparat talar trots allt med ”en röst”: ”En kalori är en kalori, ät mindre och rör dig mer, ät framför allt inte mättat fett och gärna 60 % kolhydrater.”

    Jag kommer fortfarande ihåg den enda, men klart idiotiska, dietist jag någonsin blivit utsatt för, tillsammans med ett antal andra infarktoffer, och en dietist som, efter min hjärtinfarkt 1999, progagerade för just kostcirkeln och fördelarna med margarin. Alla hennes bilder var för övrigt framtagna av just Margarinbolaget och bilder som hon slentrianmässigt presenterade – här var det knappast frågan om några individuella råd. Jag minns också tydligt den paranta, magra medpatienten som efter denna information nästan skrek åt dietisten: ”Det är ju precis så jag levt hela mitt liv!” Själv hade jag då redan kommit fram till att margarin, med sina transfetter, var att betrakta som ett dödligt gift. Jag insåg dock det meningslösa i att ge mig in i någon debatt med dietisten för hon var som sagt en uppenbar ”idiot”.

    Jag tror knappast att detta utbrott, från denna i övrigt väluppfostrade patient, rubbade cirklarna hos dietisten. Hon verkade vara immun, som att tömma vatten på en gås får man misstänka, och hon hade säkert inte tänkt en enda självständig tanke i sitt liv. Frågan är om det nu är samma sak med Professor Hellenius.

    Problem drabbar som bekant också bara dem som börjar tänka självständigt inom detta etablissemang. Medlöpare och framför allt propagandister har förstås sin utkomst säkrad.

    Nå – i alla tider har det visat sig att människor är ganska lättköpta.

  16. 16

    Pofessor Göran Skrev:

    Jo – LCHF är en ”ororganiserad” gräsrotsrörelse där vi gräsrötterna mår fint så länge vi inte faller tillbaka i kolhydratsträsket. Nu är vi så många (20 %) som begripit hur vi kan återfå vår hälsa genom att göra ”tvärtom” så nu vi är helt klart en orosfaktor i samhället.

    Jo… – Göran – och det kan jag nu bara hoppas på gör att det blir svårare och svårare för Livsmedelsverket – att få fortsatt trovärdighet i sitt ”tutande” om att ca 60 % kolhydrater i kosten – skulle kunna vara en god grund för att vara vid en god hälsa HELA livet.

  17. 17
    Annika Dahlqvist says:

    @ 15 Pofessor Göran:
    Antalet yrkesverksamma dietister i Sverige är nog närmare 1000 än 12000.

  18. 18
    Ann Kristin says:

    @ Piltson:
    De rösterna har vi ju redan, främst de som bloggar, skriver böcker och ställer upp i media. Nu handlar det väl bara om att sakta se atlantångaren ”Fettfobi” vända hos allmänheten. Vanligt folk kommer alla gånger att vända före antifettetablissemanget…

  19. 19

    Pofessor Göran Skrev:

    Hon verkade vara immun

    Jag försöker översätta en stump:

    ”Människorna kommer att misstro sina egna ögon, förneka sina egna iakttagelser och avfärda sina egna erfarenheter som lögn snarare än att medge någonting som strider mot dessa heliga lärosatser.” (John Locke: Essay IV, xx, ca 1690)

    Alltså ett gammalt fenomen, den som föredrar originaltexten hittar den här:
    http://enlightenment.supersaturated.com/johnlocke/BOOKIVChapterXX.html

    Ralf Sundberg uttryckte det lite enklare: ”Människor föredrar ofta att tro framför att veta.”

    Näringslära, sådan den framförs av dietister och deras läromästare, är alltså inte längre en fråga om vetenskap. De vetenskapliga frågorna är sedan länge utredda och besvarade. Mera forskning behövs inte.

    Nej, det är en fråga om folktro. En vanföreställning som en gång rotats i massmedvetandet kan vara omöjlig att bli kvitt. Till exempel:

    I femtonhundra år trodde man att strutsar kan smälta järn och att deras kött därigenom blir onjutbart (bl.a. Italiens mest uppmärksammade kock på 1600-talet, Antonio Frugoli). Strutsar är kritiklösa med vad de slukar, så därför trodde folk att allt också kom dem till godo. Och det är därför som strutsen i heraldik ibland visas med en hästsko i munnen.

    Förslaget har gång på gång visats tillbaka, först redan av Paracelsus och sedan i varje generation. Man har slaktat strutsar och visat fram hur de avlidit av allt järnskrot som samlats i magen. Men det har inte hjälpt, det finns fortfarande folk som tror att strutsar lever gott på att smälta järn.

    Det handlar alltså om folkminnesforskning, inte fysiologi. Det är det läge som nu gäller några av näringslärans trossatser, framför allt den om mättat fett. Mer om det i sista kapitlet av ”Kulinaria”.

    I vad mån det kan nytta att skrika till dietister i sjukhusrum är oklart, men nog är det dags att uppfatta och resonera igenom dessa frågor på den bas där de hör hemma – inte inom medicinsk vetenskap utan inom folkloristik och religionsvetenskap, kanske även villkoren för vidskepelsens psykologi, där det finns en ganska omfattande litteratur..

  20. 20

    Här har vi doktor Malhotra, som fick komma till tals i BBC både igår och idag. Men OBS att han måste tillbakavisas av en dietist som fick nästan lika lång tid för sina konstigheter.

    http://www.bbc.co.uk/search/news/?q=saturated%20fat

    Sverige nämns vid 3.58 minuter, men jag tror hans tolkning gav ett oförtjänt positivt intryck.

  21. 21
    Pofessor Göran says:

    @ Piltson:

    Tack för din uppfriskande bok ”Kulinaria” som jag precis läst ut – den sätter in våra matvanor i ett intressant socialantropologiskt perspektiv.

    Apropå människors förutfattade meningar var läsningen av 1500-talsfilosofen Montaignes ”Essäer” (finns i en fin svensk översättning) för ett antal år sedan (kanske dags för en omläsning) också en höjdare. Jag kommer nu inte ihåg om, och i så fall hur, han diskuterade vår matvanor runt om i den kända världen på den tiden men det gjorde han helt säkert på något sätt eftersom han skildrade de flesta områden av det mänskliga livet och inte minst i ett historiskt perspektiv.Hans huvudtes vara i alla fall att folk bet sig fast i sin egen kulturs ”fördomar” på alla olika områden och att de bara inte kunde fatta hur andra folk kunde ha så ”tokiga” idéer.

    John Lockes ”An Essay concerning Human Understanding” som jag nu snart är färdig med (jag läser sådana böcker väldigt långsamt) är, som du påpekar, också inne på samma tema men ur ett djupare filosofiskt kunskapsteoretiskt perspektiv.

    Om man backar tillbaka till grekerna så satte vetenskapens fader Parmenides fingret på just den punkten. Detta har förnämligt skildrats av Karl Popper i hans ”The World of Parmenides” – en av de bättre böckerna jag läst om vetenskapsteori.

    Sedan har vi ju också min favoritfilosof den ”oöverträffade” Schopenhauer som uppskattades av personer som Einstein och Wittgenstein men knappast av samtidens etablissemang som han var skoningslös i sin kritik av. Filosofiprofessorn Hegel, som för övrigt kan anses vara en postmodernismens anfader, hyste Schopenhauer t.ex. ett bottenlöst förakt för främst för att Hegel var den teoretiska försvararen av den enväldiga monarkin (som också fixade professuren). Det går här bara inte att hindra tankarna från vandra över till vår tids företrädare för ”kostvetenskapen”.

  22. 22
    Ann Kristin says:

    Jag såg av en slump en snutt av ett program där Lotta Lundgren pratade om sin nya kokbok. Hon tog där upp skillnaden mellan kostbaserade och måltidsbaserade länder (folk), där den kostbaserade mer inriktar sig på att få i sig näring, det ska helst gå fort, måltiden får flytta på sig för andra aktiviteter, vikten är viktig (!!) och njutningen underordnad.

    Måltidsbaserade folk äter precis tvärtom, måltiden är viktig, alla ska samlas, den flyttas inte på, tillagningen av råvarorna sätts i fokus osv. Det var ganska intressant, tycker jag. Kanske drabbade den svenska ingenjörskonsten inte bara vårt samhällsbygge i stort, utan även måltiden?

    Lotta Lundgren har gjort program med Henrik Schyffert och Erik Haag, t ex i Landet brunsås och Historieätarna.

  23. 23

    Hela det metabola syndromet, dess orsaker med fokus på hormonell styrning av kroppens energiomsättning mm både hos friska och sjuka är ett stort svart hål inom vården, oavsett vilken aktör man tänker på. Läkarna har minimal utbildning i nutrition och litar på dietisterna, som absolut inte vet mer om människokroppen, och därför tvingas repetera den inlärda läxan, utan att kunna reflektera. En och annan professor, som har förläst sig på tilrättalagda data inom vinklad forskning står som garanter för state of the art och alla som ifrågasätter deras ståndpunkter och värdegrunder kallas självutnamnda experter.

    Nutrition anses antagligen vara oviktigt, även om 1/4 av det Svenska folket kommer att lida och i många fall avlida av följderna av ohälsosam kost.

    Att använda kosten som kurativ och preventiv åtgärd inom vården borde vara självklart i detta perspektiv, särskilt bland de välutbildade och erfarna aktörer, som läkarkåren utgör, men de vet inte, de vågar inte, kanske de inte ens får för sina huvudmän. De skyfflar över på dietister, för att döva sitt samvete. Och där är kunskapsnivån mycket grund.

  24. 24
    Rolf Löfgren says:

    Dietister är styrda av SLV vad jag förstår och nu kommer en ny offensiv med nya NNR. I deras Nyhetsbrev Mat och Näring nr 97 beskriver dom hur de ska trycka på NNR i offentliga maten.

    Bl.a. skriver dom: ”De mer generösa fettrekommendationerna ger mer utrymme för fett, men då i form av omättat fett från vegetabiliska oljor och feta fiskar.” Dvs. mera margariner och dåliga oljor.

    Dom har bestämt sig för att ha ihjäl våra barn och åldringar.

  25. 25

    Erling Skrev:

    Att använda kosten som kurativ och preventiv åtgärd inom vården borde vara självklart i detta perspektiv, särskilt bland de välutbildade och erfarna aktörer, som läkarkåren utgör, men de vet inte, de vågar inte, kanske de inte ens får för sina huvudmän. De skyfflar över på dietister, för att döva sitt samvete. Och där är kunskapsnivån mycket grund.

    Jo… – Erling – alla skyller på alla och ingen tar ansvar för någonting, tyvärr tyvärr… 😥

  26. 26

    Dietister ger väl oftast kostråd till sjuka människor (?) och sen förstås även allmänt….
    Nåväl, vad gäller sjuka människor så har SLV inte ett smack med dom kostråden att göra utan där måste dietisten inhämta information från SoS om dom vet för lite……….

  27. 27
    Lennart N. says:

    1940 Skrev:

    @ Sandras LCHF-blogg: ”Nån som har hört nåt liknande?”
    Jodå! Lyssna här 30 min in i programmet …

    För att inte förstöra kvällen väljer jag att inte lyssna på det här!

  28. 28

    Lennart N. Skrev:
    För att inte förstöra kvällen väljer jag att inte lyssna på det här!

    Förståeligt. Själv upprörs jag inte längre, jag försöker fatta hur låg nivå det är på ”kostskojarna på Karolinska” (Thomas Janssons #11 fyndiga benämning); det går inte – nivån är helt enkelt ofattbart låg 😉

  29. 29
    Vox Humanae says:

    Det låter så bra med ”individanpassade kostråd”. De vekliga verkligheten är dock något helt annat. En huvuddel av dietisterna ger ”balanserade” råd men off the record så talar de om den stora hemligheten, att egentligen ska man ta bort ALLT fett, inte ett gram får det finnas, man får tex. veta att frukt är jättebra men banan får man bara äta en halv i veckan för det är för mycket fett i den. Hur mycket då? jo ca 1-1,5g i en hel banan, och det är alltså för mycket.

    Jag lyckades själv gå ner 15kg i vikt med dietismen, så länge jag orkade hålla ut, det mesta var tydligen förlorad muskelmassa. När jag inte orkade laga 6-8 mål om dagen längre så gick jag raskt upp 40kg, allt i fett.

    Med hjälp av lchf börjar jag närma mig vikten innan jag mötte gud moder dietisten, trots att jag lider av ME och sällan kan röra mig mera än mellan sängen, datorn och badrummet. Jag vaknar inte längre om nätterna och går i halvkoma till kylskåpet. Jag hittar inte spåren i form av tomma konserburkar på morgonen. Så, jag fungerar relativt bra, trots en svårt handikappande sjukdom.

    Så, jag säger rent ut: förbannelse över dietismen! det är få andra människoskapade företeelser som orsakat så mycket skada och lidande för mänskligheten.

  30. 30
    Ann Kristin says:

    @ Vox Humanae:
    Jag ser ju de förskräckande spåren av dietismen både hos mig själv, min familj och andra närstående, och när man dessutom hör andras berättelser, som din, får man hålla i sig för att inte bli bitter. Så många förlorade år, där jag/vi enbart tog oss runt med hjälp av stark arbetsmoral och järnvilja. Jag tänker på alla adhdbarn/ungdomar jag har träffat i mitt arbete, alla överviktiga, olyckliga människor som funnits runt mig, inklusive mig själv. Ja, nog blir man bitvis helt galen.

    Nu väljer jag att lägga fokus på det jag KAN förändra (jo, jag har jobbat med många fd missbrukare på min folkhögskola, där 12-stegsmodellen var starkt närvarande) men dina få meningar berör mig starkt. Jag går ju sällan mer än 50 meter själv och aldrig utan ansträngning.

    Jag har dock en stark övertygelse om att sockersanering av min kropp kommer att bära frukt (!!) inom några år.

  31. 31

    Piltson Skrev:

    dags att uppfatta och resonera igenom dessa frågor på den bas där de hör hemma – inte inom medicinsk vetenskap utan inom folkloristik och religionsvetenskap

    Om vi nu försöker med det, så möter vi frågan vilka påverkansfaktorer som kan medverka till att folk håller kvar vid en viss uppfattning trots oemotsägbar information som visar att den är felaktig (enligt Locke i #19 ovan). Det bör vara av intresse att göra det, eftersom man därigenom kan få en idé om hur vilseledda personer varsamt skulle kunna styras mot mera fruktsamma tankebanor.

    Vi begränsar oss till föreställningen att animaliskt fett skulle vara hälsovådligt. Jag kan tänka mig intellektuella, sociala och eventuellt ekonomiska påverkansfaktorer. Var och en av dessa faktorer fungerar som en bevekelsegrund som får personen att bita sig fast i vanföreställningen och faktiskt fortsätta att predika den till priset av rent löje.

    Jag skall ägna en kommentar åt var och en av dessa tre. Tänkbara intellektuella påverkansfaktorer skall presenteras i morgon, lördag.

  32. 32

    De intellektuella påverkansfaktorerna är inte särskilt framträdande. Det är förståndiga människor på Livsmedelsverket, flera kallas ju till och med ”doktor”. Men där finns en sådan doktor som ibland påmint oss om ett berömt uttalande av Winston Churchill:

    ”När jag en gång har bestämt mig vill jag inte förvillas av fakta.”

    Attityden ledde britterna till en katastrof vid Gallipoli i första världskriget, när Churchill var marinminister. Så drastiska effekter kan inte ett ämbetsverk åstadkomma. De effekter som uppstår är mera stillsamma men lika förödande för dem som drabbas.

    Attityden kom till uttryck i en lärobok för dietistelever, som vi tidigare kommenterat på flera ställen, till exempel här:
    http://www.newsmill.se/artikel/2009/08/03/bibelns-folk-n-stan-oskyldiga-tack-f-r-det

    Men i övrigt handlar de intellektuella faktorerna inte om fakta utan om trosföreställningar. Enligt Gary Taubes är näringslära en verksamhet som utåt framträder som en vetenskap men som till sitt väsen är en religion.

    Det kom tydligt till uttryck i förra utgåvan av NNR, där man på första sidan av första kapitlet lade fram de grundsatser som varit styrande för arbetet att skapa ett ”vetenskapligt underlag”. Sedan handlade resten av boken om de mödor man gjort sig för att bygga under dessa dogmer.

    Inom vetenskap gör man tvärtom: börjar med iakttagelser och data och kan sedan i bästa fall sammanfatta deras innebörd i den avslutande redovisningen. Eftersom man på Livsmedelsverket gör tvärtom framstår alla dess alster som teologiska dokument.

    Men i övrigt spelar de intellektuella påverkansfaktorerna en underordnad roll även hos Livsmedelsverket. Annat är det med de sociala faktorerna, som skall tas upp här inom kort. På tisdag eller dylikt.

  33. 33

    31 @ Piltson: ” … Om vi nu försöker med det, så möter vi frågan vilka påverkansfaktorer som kan medverka till att folk håller kvar vid en viss uppfattning trots oemotsägbar information som visar att den är felaktig (enligt Locke i #19 ovan). Det bör vara av intresse att göra det, eftersom man därigenom kan få en idé om hur vilseledda personer varsamt skulle kunna styras mot mera fruktsamma tankebanor …”

    ”Varsamt” kan bli marigt när man har med chefer/tjänstemän vars beteende verkar styras av tesen ”när jag en gång har bestämt mig vill jag inte förvillas av fakta”. Delvis handlar det väl om att bryta tankemönster och beteende, men KBT blir en dyr historia för skattebetalarna 😉

  34. 34

    @ sofia:

    Tänk, jag fattade inte direkt vad KBT var, men så fann jag att Piltson redan skrivit om det i S. Rössners blogg:

    ”Som ett inslag i ett behandlingsprogram?
    Nej, men det var inte heller avsikten. För detta finns ett annat kapitel, som handlar om ”kognitiv beteendeterapi”. Vad är det?
    Ett ordentligt svar skulle kräva frikostig användning av flerstaviga ord – stresstoleransträning, paniksyndrom och annat sådant, måste förbigås här. Men på sid. 271 möter vi en koncis aspekt som känns lättfattlig:
    ”Kognitiv omprogrammering som en metod att ersätta oönskade tankemönster”. ”

    Det handlar om läroboken ”Fetma”, utgiven av herr Rössner. Metoden används av fetmabekämpare som inte fått lära sig om hormoner – mer under rubriken ”Psykfällan” längst ned i kommentarföljden på detta ställe:

    http://www.seniorbloggen.se/skribenter/citat-till-senior/

    Förekommer kanske ”paniksyndrom” bland de lärde hos Livsmedelsverket?

  35. 35

    @ Piltson:

    Först och främst, tack för lysande kommentarer på Seniorbloggen. Denna bristande logik, dessa paradoxala formuleringar – som du så vasst och humoristiskt avslöjar – förbryllar och roar. Trots att det hela är tragiskt skrattar man hjärtegott; så känn att du bidrar till folkhälsan!

    ”Förekommer kanske ”paniksyndrom” bland de lärde hos Livsmedelsverket?” Tydligt är att SLVs medarbetare har gått vilse bland forsknngsstudierna så det är väl inte osannolikt att åtminstone vissa drabbas av panik. Läget blir ju inte lättare då kunskaper/medvetenhet bland läkare, forskare, vetenskapsjournalister samt konsumenter via LCHF bloggar utanför SLVs väggar ökar?

    Hur som helst, vem håller inte med Piltson om att ”Nog hade det varit till människornas fördel om näringsläran hade fått förbli vad den faktiskt är, inte en fråga om psykiska funktioner och ”energibalans” utan snarare om hormoner som styr kroppens egen, spontana strävan efter viktbalans ”?

    Det blir spännande att se hur Livsmedelsverket och den nyss tillsatte chefen Stig Orustfjord kommer att hantera det faktum att ”expertmyndigheten” SLV under lång tid har anbefallt en fettsnål kolhydratrik matordning. Orustfjord menar att ”löpande uppföljning kommer att ske då det ständigt kommer ny kunskap från forskningen, vilket så klart kan innebära att man byter ståndpunkt …

    http://www.lchf.se/Bloggar/Blogg/tabid/83/EntryId/10239/Intervju-med-Stig-Orustfjord.aspx

    Ska bli kul att se när och hur SLV byter ståndpunkt 🙂

    Nu skall jag ägna kvällen åt Kulinaria!

  36. 36

    @ sofia:

    Det var en beskedlig intervju med den där nye chefen. Och även på dessa menlösa frågor lyckades han säga nåt katastrofalt:

    ”Att vissa välfärdssjukdomar har ökat kan ju också bero på att vissa människor inte följer kostråden.”

    Han tar sina tips från dem han chefar över. Här nämnde han flera gånger vikten av ”vetenskap”, men blev inte tillfrågad vad han avser med detta begrepp. Här är ett par frågor som hade kunnat ställas:

    Hur belägger han att verket har ”stort förtroende hos allmänheten”? Det är inte vårt intryck.
    Hur tänker han komma tillrätta med motsättningen i att ansvara för både folkhälsofrågor och jordbruksintressen?
    Vad anser han om att en skock svenska forskare för några år sedan krävde att verket skulle fråntas uppgiften att meddela ”kostråd”.
    Skall ”kostråden” gälla som bindande föreskrifter för statliga och kommunals storkök?
    Vad avser han med begreppet ”vetenskap”, som han nämnde flera gånger?
    Hur ser han på verkets ställning gentemot WHO, där man ju tidigare hämtat förödande riktlinjer? Kan vi se fram emot större frihet i detta avseende?

    Jag skall sända honom dessa frågor per epost, men chansen att få hans egen syn är försutten. Hans svar, om det blir något, kommer att bygga på viskningar från Wulf Becker,

  37. 37

    Här är vårt genmäle, som inte togs in i tidningen:

    Replik till dietist Helena Järnåsen :

    Angående hennes generella råd till diabetiker, personer med högt kolesterol och överviktiga.

    « Diabetiker behöver ofta kraftigt minska kolhydratintaget ».

    Ja ! Successivt ner till 15-20 E% för att minska insulinresistensen och få en jämnare, flackare blodsockerkurva samt minska eventuellt behov av insulin.

    Personer med « högt kolesterol » behöver ofta öka andelen « omättat fett. » Påståendet är ytterst onyanserat. Totalkolesterol är ingen riskfaktor, vilket däremot små täta LDL-kolesterolpartiklar och förhöjda triglycerider är. Omättat fett inbegriper de fleromättade fettsyrorna omega 3 och omega 6 samt den enkelomättade fettsyran omega 9. Omega 3 minskar risken för propp och inflammation, medan omega 6 ökar risken för propp och inflammation. Den ideala balansen mellan omega 3 och omega 6 är mindre än 1/5, medan vår moderna mat kan ha en kvot upp till 1/20. Omega 9, som finns bl a i olivolja anses av alla vara bra för hjärtat.

    Personer med högt antal LDL- kolesterolpartiklar och nästan per automatik förhöjda triglyceridvärden har ett för högt kolhydratintag.

    « En överviktig person behöver alltid minska det totala kaloriintaget. » Påståendet leder tanken till lågkalorikost och ökad motion, d v s man vill åstadkomma en negativ energibalans för att åstadkomma en viktminskning. En strategi, som gång på gång inte visat sig fungera. Man hamnar i viktplatåer, förlust av muskelmassa jämsides med förlust av fett och i de allra flesta fall en viktuppgång. Jojo-bantning.

    Enda sättet att få en överviktig person att varaktigt gå ner i vikt är att tömma fettförråden och behålla muskelmassan. Detta åstadkommes genom sänkning av blodsockret och insulinnivåerna i blodet. Insulinet sjunker då kolhydratintaget begränsas. Låga insulinnivåer tillåter fettförbränning.

Speak Your Mind

*