Livets komplexitet och LCHF – En Nyårskrönika

Professor Göran SjöbergProfessor Göran Sjöberg:

Livets komplexitet och LCHF – En Nyårskrönika

Vad kan vara mer passande i en nyårskrönika än att ställa de ”stora” frågorna.

Låt mig först erkänna att jag TROR att verkligheten existerar och att alla våra idéer härstammar från denna verklighet. I detta erkännande ligger också att jag inte TROR på andeväsen och SJÄLAR som saknar materiell substans. Jag är med andra ord en anhängare vetenskapsfilosofi men inte av postmodernistisk filosofi. Låt mig också, för att klargöra min grundläggande syn på tillvaron, sedan fritt citera min favoritfilosof Xenofanes som levde för 2500 år sedan. ”All kunskap är bara en flätad väv av gissningar. Sanningen kommer vi aldrig finna och om vi mot förmodan skull råka göra det så skulle vi inte veta om det.”

Livet är som vi alla vet komplicerat och börjar man bryta i livsbegreppet så blir det snabbt väldigt komplext. Men om vi tror att atomer existerar, vilket få förstås tvivlar på idag men vilket inte var helt självklart för bara hundra år sedan, så är livet i grund och botten ”bara” fysik och kemi. Lite trist konstaterande är det kanske men väldigt sant och vetenskapligt. Till den som är seriöst intresserad av livets grunder måste jag livligt rekommendera studier av den molekylära cellbiologin, t.ex. Alberts et al. Låt oss därför närma oss livet och LCHF nedifrån, från de enklaste beståndsdelarna atomerna, och uppåt i den fysiologiska hierarkin och i den berömde franske fysiologen Claude Bernards anda.

Atomer bildar som bekant kemiska föreningar och med olika bindningsstyrka mellan atomerna och ju starkare bindningar är ju lägre energi har också de kemiska bindningarna. Atomerna i de kolhydrater och fetter som vi äter har svaga bindningar och har därför hög energi i förhållande till de slutprodukter, vatten och koldioxid, som uppstår i vår ämnesomsättning (metabolism med ett finare ord) och med hjälp av det syre vi andas in. Vatten och koldioxid har alltså låg energi och alltså starka kemiska bindningar. Skillnaden mellan den höga energin hos kolhydraterna och fetterna och den låga energin hos vatten och koldioxid är också den energi som i grunden håller livet igång och den energi som också frigörs i våra metabola processer och den energin går framför allt åt till att hålla oss varma. Muskelarbetet i kontakt med omgivningen kräver normalt en mycket liten del av all energi som frigörs.

Utan mat och/eller syre dör vi som bekant, dvs. livet upphör, och detta är förstås ett mer än välbekant faktum. Vad de flesta däremot inte känner till är hur vår energi frigörs biologiskt medan vi normalt inte har några större problem att förstå när samma sak händer i en vedbrasa då luftens syre och kolhydraterna (i form av vedens cellulosa) reagerar kemiskt och ger ifrån sig samma mängd energi. Skillnaden är förstås att den kemiska processen, förbränningen, i vedbrasan sker vid många hundra graders temperatur medan förbränningen i våra kroppar måste ske vid 37 grader och därför stegvis och i ett antal (8 st) komplexa steg. Det var ett imponerande detektivarbete av forskaren Kreb som lyckades kartlägga denna process i detalj redan 1937 och en process som därför bär hans namn (Krebs cycle); ett arbete som också resulterade i ett välförtjänt nobelpris.

Nästa steg i förståelsen av livets fysiologiska hierarki, nedifrån och upp, är hur det kan vara möjligt att ”förbränna” och därmed frigöra, den energin som är nödvändig för livet, vid en så låg temperatur som 37 grader. Svaret är våra enzymer. Vart och ett av de åtta stegen i Krebs process kräver ett specifikt enzym som underlättar den aktuella kemiska reaktionen.

Nästa steg i livets hierarki är hur enzymerna uppkommer och då börjar det hela bli riktigt komplicerat. Enzymer är specifika proteiner och vart och ett av dessa proteiner produceras i våra celler genom en väldigt avancerad kopieringsprocess och där var och en av våra 25 000 gener, som finns i den mänskliga arvsmassan, kan avkodas och till slut ge upphov till ett specifikt protein. Att proteiner och allt levande är intimt sammankopplade har varit känt i snart två hundra år men det är först under de senaste 50 åren man har förstått hur oerhört komplicerat detta livsmaskineri är. Det är också en sanning att man fortfarande idag bara känner till hur ungefär en tiondel av dessa 25 000 gener och de sammanhörande proteinerna fungerar i kroppen och i Krebs cycle var det som sagt bara åtta stycken. Det mesta av all biomedicinsk forskning idag är också inriktad på att förstå hur enskilda proteiner fungerar i livsprocessen. Redan här på vår vandring för att förstå livets processer så saknar vi faktiskt 90 % av den nödvändiga informationen.

De flesta av de biokemiska reaktioner som sker på proteinnivå känner vi bara inte till. Nästa steg uppåt är förstås hur dessa livets elementära aktörer, proteinerna, samverkar med varandra och här har vi som sagt 25 000 stycken och då blir det hela ruskigt komplext. Så tanken är svindlande. Dessutom samverkar proteinerna ofta inte bara två och två utan ett stort antal kopplas ofta ihop för att åstadkomma någon speciellt cellbiologisk effekt. Låt oss säga att vi kopplar ihop fem olika proteiner och frågar oss på hur många olika sätt vi skulle kunna gör detta med hjälp av vår 25000 gener. Antalet kombinationsmöjligheter blir då faktiskt ofattbart stort och motsvarar ett tal med 23 nollor dvs.  100 000 000 000 000 000 000 000. Jag hoppas att ni nu håller med mig om att livet är nästan ofattbart komplext!

Och livets komplexitet är inte slut med detta – tvärtom detta är bara början. I samverkan mellan alla dessa proteiner i den ena mer intrikata kombinationen än den andra så lever och andas alla de 4 000 000 000 000 cellerna, som en normal människa består av, som enskilda individer men i en obrottslig samverkan med varandra utom förstås cancerceller som bryter mot de gemensamma reglerna.

Om vi studerar den enskilda cellen så är den normalt inte mer än någon tiondels millimeter stor utom vissa nervceller förstås som kan bli upptill en meter långa. Alla har dock det gemensamt att de innehåller en liten cellkärna som är omsluten av ett skyddande membran. Det är också i själva cellkärnan som vår arvsmassa är belägen och denna arvsmassa är i princip identisk för alla våra celler. Cellkärnan med sitt membran är därför en mindre del av själva cellen och ofta belägen nära centrum. Cellen är fylld med en cellvätska (cytoplasman) och där mängder av sinnrikt utformade strukturer med speciella funktioner finns. Energifabrikerna, som det finns ett stort antal av i varje cell, där Krebs cycle också äger rum och där energin alltså frigörs kallas mitokondrier och dessa är förstås väldigt viktiga och de har dessutom sin egen arvsmassa som är skild från den som finns i cellkärnan. Varje cell är sedan isolerad från omgivningen av ett cellmembran som reglerar vad som skall få komma in och vad som skall släppas ut. Cellmembranet är i sin enkla uppbyggnad av två lager av fettmolekyler (fosfolipider) ändå späckat med otroligt intrikata proteiner som styr kommunikationen genom cellmembranet. (Året nobelpris i kemi hyllade kartläggningen av ett av de viktigare proteinerna i cellmembranet, gruppen av de s.k. G-proteinerna.)  Det är förstås i varje cell som livsprocesserna äger rum. Cellen skall därför kontinuerligt förses med mat i form av socker och/eller fett tillsammans med det nödvändiga syret och upphör tillförseln under någon minut så dör cellen vilket händer vi t.ex. hjärtinfarkter. När det gäller samverkan inom cellen som gör livsprocesserna möjliga så är återigen komplexiteten svindlande och vi förstår idag bara hur en bråkdel av dessa processer fungerar.

För att gå vidare i livshierarkin så börjar dock den verkliga komplexiteten hos ett levande väsen i själva samverkan mellan de olika cellerna. Bara för att nämna en typ av celler så har vi t.ex. nervceller av olika slag som känselceller för tryck och värme, för smak, lukt och syn för att inte tala om alla nervceller som vår hjärna består av och alla är de olika men har ändå stora likheter. Dessutom innehåller de som sagt samma arvsmassa som alla andra celler i kroppen. Dessa nervceller måste förstås fungera i ett samspel med alla andra typer av celler och där vare typ av cell har sin speciella funktion som i levern, njurarna, musklerna eller i huden för att nämna några typer. Och när det gäller denna samverkan mellan de olika cellerna så vet vi de facto ännu mindre om dessa än om processerna på mer elementära nivåer och där vi som sagt fortfarande saknar 90 % av den nödvändiga informationen.

Och livets komplexitet är naturligtvis inte slut med denna omedelbara samverkan mellan cellerna via nervsystemet. Snarare eskalerar komplexiteten. Hur är det egentligen möjligt att det från en enda befruktad cell kan uppstå en färdigutvecklad individ med mängder av samverkande organ som t.ex. hjärna, ögon, hjärta, blodsystem, mage, lungor, tarmar och muskler och som gör att vi över huvud taget kan leva i ett samspel med omgivningen. Detta är faktiskt mer än sanslöst komplext och vi förstår idag därför väldigt lite av hur detta är möjligt och hur det sedan går till i detalj utifrån ett biokemiskt perspektiv annat än att de olika hormonerna är väsentliga.

Slutligen har vi kanske det mest komplexa i hela livsprocessen – samspelet med vår omgivning och hur vi har uppstått som den ”överlägsna” mänskliga rasen, Homo Sapiens och hur vi nu samverkar med i stort sett alla människor på jorden direkt eller indirekt. Vi som TROR på naturvetenskap tror, till skillnad mot de s.k. kreationisterna, som förstås VET hur det hela gick till, på Darwinismen som istället hävdar att hela utvecklingen från de enklaste livsformerna för många miljarder år sedan fram till människan av idag rimligen beror på att de individer, som på grund av olika genetiska mutationer i arvsmassan, råkade ha en konkurrensfördel, i samspelet med omgivning, var de som också tog över och här är vi nu idag och kliar oss i huvudet inför framtiden vilket förstås är unikt för människan.

Och hur kommer nu LCHF in i detta. Det är faktiskt inte så konstigt. De kolhydrater, framför allt i form av vetemjöl och socker, som genomsyrar vår värld av idag är ingenting som har funnits i vår omgivning under vår konkurrensutsatta utveckling till Homo Sapiens. Den mänskliga rasen är helt enkelt inte anpassad till denna kost. Det är därför heller inte så konstigt att många blir sjuka av denna ”främmande föda” och blir friska när de sedan återgår till den typ av mat som vi är anpassade till dvs. naturliga fetter från djur, proteiner och en måttlig mängd naturligt förekommande kolhydrater och för oss som är ”helt sönderkörda” i det metabola syndromet måste vi kanske också helt avstå från dessa kolhydrater, dvs. ha strikt LCHF som livsstil.

Med tanke på denna oerhörda komplexitet som jag ser i våra livsprocesser så hoppas jag att läsarna av denna krönika nu kan ursäkta att jag faktiskt är lite allergisk mot kaxiga personer som med enkla förklaringar VET hur vår metabolism fungerar.

 

 

 

 

 

 

 

 

About Göran Sjöberg

Professor Göran Sjöberg doktorerade 1980 på Chalmers Tekniska Högskola inom Materialvetenskap. Han arbetade ett år som volontär i Moçambique och därefter med forskning och utveckling på ABB samt Volvo Aero (GKN Aerospace). 2004 blev han Docent på Chalmers och 2005 utnämnd till Adjungerad Professor. 2009 övergick Sjöberg till strikt LCHF och har sedan dess studerat vetenskapsteori, medicin och kostvetenskap.

Comments

  1. 1

    ”Vad kan vara mer passande i en nyårskrönika än att ställa de ”stora” frågorna.”

    Jo… – Professor Göran – det håller jag med om – och den största frågan är ju om hur Wi äter – och den näst största frågan handlar ju om global- och nationalekonomi – som jag ser det.

    Finns det någonting i världen som ej styrs = vanstyrs av det sedan 1800-talet pågående pyramidiska tänke- och handlingssättet ❓

    Om hur det pö om pö kan ”rättas till” – har jag tänkt och skrivit om bl a HÄR.


    Gott slut av 2012 – och BÄTTRE Gott Nytt 2013 ❗

  2. 2
    Jan-Erik S. says:

    Enastående Skrivet!

    Filosofi i den högre skolan perfekt synkroniserad med vetenskap på ett fullständigt lysande och pedagogiskt sätt.

    Göran…du går från klarhet till klarhet!
    Har läst mycket under mitt 57-åriga liv men detta var nog absolut något av det bästa jag läst.

    Hatten av igen för Dig Göran och…TACK!

  3. 3

    Denna websida är ingenting annat än strömmar i kretsarna hos en webserver någonstans hur tråkigt det än kan låta. Allt detta pretentiösa svammel är bara elektroner som flyttas fram och tillbaka mellan transistorer.

  4. 4

    Ännu en härlig krönika som väver samman en begriplig förklaring för de oerhört komplexa livsprocessr sverna med solklara tankar kring föda. Man ska akta sig noga för dem som har svar på allting och med stor visshet VET.
    Om Professorn är nyfiken på nya biologin – epigentics och vill läsa mer, kan jag varmt rekommendera – The Epigenetics Revolution: How Modern Biology is Rewriting Our Understanding of Genetics, Disease and Inheritance av Nessa Carey. Intressant hur vi påverkas redan i fosterlivet inte bara för en generation utan flera.
    God fortsättning!

  5. 5

    ”Med tanke på denna oerhörda komplexitet som jag ser i våra livsprocesser så hoppas jag att läsarna av denna krönika nu kan ursäkta att jag faktiskt är lite allergisk mot kaxiga personer som med enkla förklaringar VET hur vår metabolism fungerar.”

    Vi som är tekniker är ju vana att använda modeller, om 2 personer med olika vikt på låt oss säga 50 respektive 100 kg hoppar från en trampolin kan vi i de flesta fall bortse från luftmotståndets inverkan om vi önskar beräkna respektive persons nedslagshastighet.

    Om de båda däremot hoppar från ett flygplan räcker inte den enkla modellen utan vi måste ta hänsyn till luftmotståndet – vår modell måste kompletteras och lite enkla beräkningar ger oss snart att den tyngre personen kommer ned avsevärt fortare om de båda hoppar utan skärm.

    Man kan föra ett likartat resonemang med två olika tunga cyklister som rullar nedför en backe på två identiska cyklar, det inses snabbt att den dubbelt så tunga personen kommer att rulla ned avsevärt mycket fortare.

    Men ställer vi frågan till olika kategorier av människor inträffar något märkligt:

    1) Kvinnor helt utan teknisk utbildning svarar till 99% rätt, den tyngre personen kommer självklart ned först.
    Varför har de ingen aning om men de tycker det är självklart! Män utan teknisk utbildning svarar som regel oxå rätt men antalet svar är betydligt lägre än för kvinnorna.

    2) Män och kvinnor som genomgått gymnasiet svarar oftast fel – de anser att båda kommer ned samtidigt.
    Ibland får man dock en fråga tillbaka – cyklar de båda personerna i vakuum eller inte?

    3) Ställs frågan till personer som är civilingenjörer eller har ännu högre utbildning får man som regel inget svar alls ”intressant fråga, jag återkommer senare” och sedan hör man aldrig av dem mera,,,,

    Slutsatser:
    1) Kvinnor är av naturen bättre fysiker än män.

    2 och 3) Utbildning är skadlig – desto längre utbildningen är desto sämre blir svaret!

    För övrigt tycker jag det finns utmärkta modeller beskrivna bland annat på nätet som förklarar hur den kanske viktigaste delen av vår metabolism fungerar – hur vårt energiintag styrs, de innehåller alltid leptin som huvudingrediens och modellerna kan därefter vara mer eller mindre komplexa men det räcker med relativt enkla modeller för att förklara varför LCHF fungerar så bra för så många!

    Gott Nytt År!

  6. 6

    Jag är imponerad av artikeln!

    Thomas Tombola Jansson kommentar gillar jag också

    De utan utbildning svarar mest rätt på en konkret situation.
    Med ”bra” utbildning svarar de flesta fel
    Med högsta utbildning får man inga svar alls.

    Intressant och talande kommentar som tilltalar min filosofie.
    .
    Tack för fin artikel Professor Göran Sjöberg men även kul kommentar Thomas Tombola Jansson

  7. 7

    Att kvinnorna som regel svarade mera rätt än männen överlag beror nog på att de inte alls lägger någon prestige i att svara rätt – det är ju inte alls deras område och de har inte heller utbildats så mycket att de svarar helt fel eller inte alls,,,

    Jag var en gång i tiden på en föreläsning som började med ”Allt är den f-e intelligensens fel” och det tog ett tag innan jag fattade budskapet, inga djur förutom människan lägger ned så mycket kraft på att utrota både sig själv och allt annat levande – vi ska nog lita lite mer på vår intuition och mindre på de inbillade, fettskräcken, kolesterolmyten och mycket annat talar för det,,,,

    Med åren har jag även lärt mig att man kan finna mycket information och kunskap även där man minst anar – man ska absolut inte beskylla sina meningsmotståndare för att vara flummiga som en ökänd bantarprofessor med hallonbåtsdiet som käpphäst gör när hans intellekt och totala brist på analytisk kapacitet hindrar honom att dra rätt slutsatser ur ett fullständigt självklart problem och man skall inte heller avfärda andra som kaxiga då de faktiskt kan ha helt rätt med tanke på den tillgängliga kunskap som för tillfället finns att tillgå!

    Samt, vi kan inte förvänta oss modeller och teorier som håller Nobelklass i en blogg som denna – vi får hålla tillgodo med ganska enkla modeller men de duger gott för sitt ändamål.

    Tänker ofta på Winston Churchill som någon gång påstås ha sagt ”att det är förvånansvärt hur ofta idioterna har rätt” – kanske något att fundera på inför det nya året?

  8. 8
    Gunnar Åström says:

    Ja prof. Göran. Visst är livet komplext. Ändå slås du inte av tanken, kanske det finns en intelligens bakom allt. Gå in på http://www.mathematicsofevolution.com Läs och begrunda.

  9. 9

    Gunnar Åström Skrev:

    Ändå slås du inte av tanken, kanske det finns en intelligens bakom allt.

    Själv tycker jag att det tankelogiskt sett MÅSTE finnas en ofattbar SuperIntelligens som har SKAPAT materia-skapelsen.

    Videon ”THUNDERBOLTS OF THE GODS” (ca 64 min) tycker jag styrker det förhållningssättet.

  10. 10

    Thomas Tombola Jansson Skrev:

    Slutsatser:
    1) Kvinnor är av naturen bättre fysiker än män.

    2 och 3) Utbildning är skadlig – desto längre utbildningen är desto sämre blir svaret!

    VÄL TALAT ❗

  11. 11
    Gudrun Isén says:

    Hej!

    Jo professorn, du grubblar en hel del på frågorna om verkligheten och hur stor den kan tänkas vara eller inte vara!! Eftersom du tar upp frågan gång efter annan, menar jag!
    Jag håller just på att läsa en alldeles ny bok som är skriven av en hjärnkirurg som heter Eben Alexander. Han hade precis samma tankar som du först på grund av sina studier och sin stora kunskap om hjärnan. Men sen fick han vara med om något spännande som fick honom att tänka lite till!

    Man kan googla på hans namn så kommer det upp en massa artiklar och intervjuer.

    MVH Gudrun Isén

  12. 12

    Gudrun Isén Skrev:

    Man kan googla på hans namn så kommer det upp en massa artiklar och intervjuer.

    Jo… – Gudrun – och t ex videon ”Dr. Eben Alexander Shares What God Looks Like” (video ca 4 min) är ju sevärd – som jag ser det.

  13. 13
    Ingvar Bejvel says:

    Boken Så här gick det till av Charles Dawkins är bra läsning för den vetgirige inom detta område.

  14. 14
    Lars Bern says:

    Tack för en utmärkt krönika som ökade min kunskap på flera punkter.

  15. 15

    De som tror på darwinismen har ju då heller inga problem med att inse att
    evolutionen kommer att se till att raketbränslet kolhydrater inte är något
    som helst problem för framtidens människor.
    Survival of the fittest.

  16. 16
    Gudrun Isén says:

    @ Josef Boberg:
    Jag tycker det var en väldigt spännande vändning på livsgåtan som han presenterade. Vi har ju vant oss vid att tänka materien först och sen medvetande som en ”bieffekt” av den fysiska hjärnan. Som att materien är det enda verkliga. Men han tänker sej att medvetandet var först….Jag begrep inte allt för han var ju väldigt inne i både vanlig och kvant-fysik. Men rysligt intressant var det. / mvh Gudrun

  17. 17
    Helena Hesselmark says:

    Xenofanes skrev såvitt man kan avgöra ungefär så här:

    ”Θεοί παραπάνω, λέει ο Ησίοδος και ο Όμηρος
    ό, τι το ανθρώπινο μάτι είναι επαίσχυντες πράξεις και η μιζέρια
    κλεψίματα και ζουν σε μοιχεία και λαμπερή”

    Han angriper den antropomorfa framställningen av gudarna.
    Xenofanes sökte efter en mer förnuftsmässig gudsuppfattning, vilket gav honom en plats i filosofins historia.

    med tillönskan om ett Gott Nytt År för alla oavsett vilken gudsuppfattning man har.
    Helena Hesselmark

  18. 18
    Professor Göran says:

    @ Helena Hesselmark:

    Själv tillhör jag den del av den svenska befolkningen som varken genom uppfostran eller utbildning kommit i kontakt med detta ”bildningens språk”. (Jag har för mig att Bertrand Rusells far läste grekiska för honom redan som 2-åring för att sätta honom på rätt spår här i livet men båda tillhörde förstås den yppersta engelska aristokratin). Men jag har trots allt nu blivit lite sugen på att lära mig grekiska sedan jag ingående har studerat Karl Poppers ”The World of Parmenides” och på detta sätt blivit intresserad av den grekiska filosofin. När jag sedan fick hem Charles Kahns doktorsarbete om Anaximander så insåg jag klart mina bildningsbrister på den här punkten och faktiskt ännu mer när jag nu försöker ta del av Hermann Diels, Heraclitus. Vi får se hur det går med mina studier i grekiska – jag är ju ingen tvååring precis.

    Trots detta antar jag att jag att det i ditt grekiska textcitat någonstans döljer sig vad jag kommer ihåg var Xenofanes antagande, eller kanske påstående, att om hästar skulle kunna göra skulpturer av sina gudar så skulle dessa gudar också se ut som hästar. Detta var antagligen också synonymt med att ”häda” på den tiden och kanske också en av anledningarna till att han befann sig i ständig landsflykt. (Sokrates stannade som bekant kvar ”på sin post”.)

    I mina ögon var Xenofanes den förste s.k. ”materialisten” som en del av den naturfilosofiska skolan på Mindre Asiens östkust och sedmera i södra Italien där den Eleatiska skolan grundades och där det vi idag kallar vetenskap etablerades med Parmenides som kanske dess främste företrädare,

    Att Xenofanes klara syn på religionen knappast var i överensstämmelse med ”etablissemangets” uppfattning var kanske också anledningen till att han då, för 2500 år sedan, på samma sätt som Annika idag, blev ringaktad, inte minst av Platon och sedan Aristoteles, i jämförelse med de andra samtida stora filosferna, som t.ex. Parmenides och Heraklitus, och som kanske ”kom undan” för att de uttryckte sig i mer luddigt.

  19. 19

    Josef Boberg Skrev:

    Thomas Tombola Jansson Skrev:

    Slutsatser:
    1) Kvinnor är av naturen bättre fysiker än män.

    2 och 3) Utbildning är skadlig – desto längre utbildningen är desto sämre blir svaret!

    VÄL TALAT

    1) Kvinnorna tillför många bra synpunkter tack vare att de som regel är betydligt mera prestigelösa än män.

    2 & 3)) Utbildning utan logiskt och kritiskt tänkande (vanligt bondförnuft) ger ofta sämre resultat än ingen utbildning alls – det är min erfarenhet. Det handlar om inbillning snarare än utbildning!

    Bäst att tillägga att det finns massor med duktiga professorer och andra yrkeskategorier som kan massor och gör ett utmärkt jobb med undantag av ett fåtal – märkligt nog verkar många av de mindre lämpade ha hamnat i kost och näringsbranchen,,,,

  20. 20
    Professor Göran says:

    @ Helena Hesselmark:

    Nu blev jag lite intresserad av ditt grekiska citat igen och testade därför en automatöversättning och fick fram följande:

    ”Gudarna ovan, säger Hesiodos och Homer
    vad det mänskliga ögat
    är skamliga handlingar och elände
    erövra och lever i äktenskapsbrott och blanka”

    Här finns förstås ingen av den antropomorfiska kritik av gudarna som Xenofanes är känd för och heller ingenting om hans liknelse mellan hästar och människor och deras gudar. Jag känner inte heller igen det här citatet av vad jag läst om Xenofanes.

    Däremot är det ju mer än välkänt från den grekiska mytologin att det framför allt var hos gudarna som levernet var ”ogudaktigt” och att Xenofanes därför rimligen inte skulle ha varit sen att påpeka detta förhållande är därför trots allt ganska troligt i mina ögon.

    Intressant i detta sammanhang är ju också det faktum att det, i vår egna kristna religion, var guds egna söner (änglarna) som stod för det ogudaktiga när de förförde, (det hela är lite oklart på den här punkten – ”gick in till” ,”tog till hustrur”) människornas fagraste döttrar om man nu ska tro på Första Moseboken (kapitel 6:2-4) (Zeus var känd för samma sak men han var en gud förstås.) Detta nämns som en av huvudanledningarna till människornas ondska, om jag nu över huvud taget fattar vad som står i bibeln, och att Gud därför bestämde sig att förinta människosläktet och allt annat levande på jorden genom den stora flodvågen. Hade det inte varit bättre om Gud hade tagit itu med sina egna mer eller brottsliga söner?

  21. 21
    Helena Hesselmark says:

    #20
    Ungefärlig översättning:
    Gudarna övar, det påstår Hesodius liksom Homeros,
    allt som för mänsklig blick är skamliga dåd och gemenhet,
    stjäl och lever i hor och gillrar försåt mot varandra.

    Ordförklaringar
    http://www.bibeln.se/las/uppslagsdel/g/gudasöner

  22. 22
    Professor Göran says:

    @ Jan-Erik S.:

    Tack för detta enastående beröm.

    Faran är förstås att sådant beröm ”stiger en åt huvudet” och speciellt när jag som min hustru bestämt hävdar verkar vara en väldigt lättsmickrad typ!

    🙂

  23. 23

    GOTT NYTT ÅR 2013
    Tack för en inspirerande tråd!

    Inser att jag behöver fortsätta mitt intag av folacin för att i någon mån refrecha upp vindlingarna i huvudkontoret.

Speak Your Mind

*