Övermedicinering av äldre

I Efter Tio idag: Äldre får så mycket mediciner att de kan dö.
Göran Sjönell sade i inslaget att läkarna bör ha en checklista när de ställs inför en äldre persons medicinlista.
Det låter mycket bra, men jag undrar om det fungerar lika bra på Sjönells egen mottagning?
Då det har blivit öppet för privata alternativ inom vården, har den blivit helt marknadsanpassad. Det gäller att tjäna mycket pengar till sin mottagning. Politikerna har bestämt flera saker som vi ska ägna oss åt för att tjäna in mera pengar, som levnadsvaneundersökningar, diagnossättande etc. Vi tjänar också pengar på att göra läkemedelsgenomgångar för äldre, men det går nog inte att se hur seriösa dessa genomgångar är. Ska man göra en seriös läkemedelsgenomgång för en äldrevårdspatient bör man sammankalla både vårdpersonal och anhöriga, och det är en ganska stor apparat. Prover bör vara tagna innan.
En enklare variant är att bara ha med anhöriga eller vårdpersonal, men även det är en ganska stor apparat. Ännu enklare är att ta in skriftlig symtombeskrivning från äldresköterskan, provsvar, se patienten och sedan utvärdera medicinlistan.

Jag har samlat på mig en hel hög med medicinlistor för vilka jag ska arrangera läkemedelsgenomgång vid tillfälle. Risken är stor att jag inte kommer igenom alla inom ett år. Jag ska nämligen parallellt hinna med min egen patientlista och hjälpa till med akutverksamheten vid Hälsocentralen.

Många av medicinerna de äldre, inom hemsjukvård och på äldreboenden,  har är insatta vid vårdtillfällen på sjukhusklinik, där läkarna inte alltid har en helhetssyn på patienten utan hämningslöst kan gödsla med läkemedelsordinationer, enligt alla tänkbara riktlinjer. Nittiofemåringar kan komma hem med både Waran och statiner.

 

Comments

  1. 1

    Som äldre har man kanske inte så lätt att själv ta reda på till vilken nytta vissa läkemedel ska vara och som du skriver här, det finns en del förtjänster för de doktorer som har rymliga fickor. Som vanligt gäller det att vara ganska frisk för att orka vara sjuk.

  2. 2
    Professor Göran says:

    Ja – Herregud!

    När min far gick bort tjugo år sedan så trodde vi knappt vår ögon när vi samlade ihop alla medicinförpackningar – flera plastkassar fulla. Det kändes absurt på något sätt när vi gick tillbaka till apoteket med påsarna och även där stirrade de på påsarna.

    När min mor efter många hemska turer med sjukhusvården och inte minst med medicinering som gjorde att hon fick absurda halluscinationer och till slut blev inalgd och fick ett ben amputerat . Hon fick då en hel del mediciner och inte minst för smärtlindringen. (Egentligen hade de från början tänkt låta henne dö kallbrand eftersom hon ”inte ville bli av med benet”.) Så småningom efter ett par år när hon hamnat på ett permanent äldreboende diskuterade jag hennes medicinering med sjuksköterskan och frågade då vad de olika medicinerna var bra för och det visade sig då att hennes lista var ”ärvd” från sjukhuset. Eftersom hon påverkades mentalt av de starka medicinerna så undrade jag om vi inte kunde prova att fasa ut en del. Jodå – det skulle nog gå bra och efter en tid så hade vi minskat listan till kanske en tredjedel. Men utan min inblandning så hade detta knappast skett.

    Min misstanke är att när de äldre blir ”neddrogade” blir de också mer ”lätthanterliga” och jag tror därför att det inte finns något incitament för vårdinrättningar att ta tag i frågan. Läkemedelsbolagen applåderar ju knappast att mediciner fasas ut hos de äldre.

    Och när det gäller min gamla svärmor så var det nog ingen tvekan att man snabbt ”tog livet av henne” genom en ”slapp” medicinering. Gumman var fullständigt klar i huvudet och en fighter när hon kom in på sjukhuset och sa därför vad hon tyckte om vården men denna obstinata attityd tog man ur henne på mindre än två veckor.

    Var finns idag moralen och värdigheten i vården?

  3. 3

    Kan bara hålla med. Skrämmande och se vilka mängder det handlar om. Gamla är inte lika alerta utan litar på sin läkare

  4. 4
    Kattmoster says:

    Det här är ett problem och det gäller inte bara äldre även om vi yngre, i regel, har bättre förutsättningar att läsa oss till om våra mediciner kolliderar.

    För egen del har jag både psoriasis, psoriasisartrit och en luxerad höft med artros. Min reumatolog är mycket bra men jag saknar en samordnande läkare, någon som jag kunde vända mig till med besvär som inte är direkt relaterade till min artrit. Den läkaren skulle kunna ha koll på samtliga åkommor samtidigt som min reumatolog avlastades från sådant som egentligen inte hör till hennes område. Visst kan jag vända mig till en allmänläkare på min vårdcentral men jag får ändå inte den samordning som jag tycker vore en vinst.

  5. 5

    Tänk om man skulle använda kosten och vitaminer, mineraler, örter som medicin istället, vad annorlunda det skulle se ut.

  6. 6
    Annika Dahlqvist says:

    @ 4 Kattmoster:
    Din ”samordnande” läkare skulle alltså inte vara en allmänläkare på en vårdcentral, utan någon annan?
    Då skulle det inrättas en ny specialitet, en ”samordningsläkare”, eller en annan ”allmänläkare” än de som finns på vårdcentralerna idag.
    När denna nya specialitet är inordnad kanske inte heller den faller alla på läppen – då måste man inrätta ytterligare en ny allmänläkarspecialitet?
    Så länge kan man försöka hitta en existerande allmänläkare, eller familjeläkare, som uppfyller ens önskemål om basal allmän läkarkunskap och översikt över vårdens labyrinter.

  7. 7
    Kattmoster says:

    @ Annika Dahlqvist:
    Jo, det skulle mycket väl kunna vara en allmänläkare och det vore antagligen det bästa eftersom vederbörande ska vara specialist på lite allt möjligt. Dessvärre fungerar dagens allmänläkare inte som samordnare; i vart fall inte där jag bor.

  8. 8
    Jan-Erik S. says:

    BYTE AV FÖRPACKNING!!!
    Är det någon som har reflekterat om hur ofta det byts förpackning på läkemedel???
    Är det någon som har reflekterat över varför det görs???

    Jag kan berätta sanningen!

    Reste tidigare mycket till läkemedelsindustrin i Sverige. Frågade då varför det inom läkemedelsindustrin så ofta byttes förpackning och/eller varför tablettformen ändrades.
    Normalt så görs ju inte detta ofta inom ex.-vis livsmedelsindustrin då man ville köpa det ”man var van vid och som man visste smakade bra”.

    Svaret var:
    De sålde myyyyycket mer då eftersom brukarna, ofta del äldre, inte vågade fortsätta med det som var ”gammalt” dvs utgående förpackningar och tablettformer.
    Till skillnad mot livsmedel så är ju dessutom smaken aldrig något viktigt vad gäller läkemedel.

    Kan inte citera men det var ungefär vad de 3 största läkemedelsbolagen sade till mig.
    Samma med ”bäst före datum” eller ”sista förbrukningsdag”.
    Många följde det blint trots att det nästan aldrig hade någon som helst betydelse (undantag finns naturligtvis).

    Känner Ni Er lurade? Det borde Ni göra.

    Vad säger du Annika om detta? Hur är relevansen i mitt påstående?

    PS: Har både företag och namn på de läkemedelsföretag som gett mig informationen men skulle aldrig drömma om att nämna detta.

    Ska man skapa en folkrörelse även mot detta?
    Varför inte ge ett läkemedel med samma vikt och ingredienser ett nummer oavsett hur många varianter som kommer ut på marknaden???

    Tänk så enkelt om du är utomlands och vill ha Alvedon tex: Då säger du bara nr (exempel) 4321 oavsett var du är i världen och du vet du får motsvarigeheten.

  9. 9
    Annika Dahlqvist says:

    @ 7 Kattmoster:
    Avsikten med dagens allmänläkare är ju att de ska vara ”basalläkare” och samordnare i vården.
    Jag vet inte hur man ska göra om de inte fungerar som avsett. Det känns tveksamt att arrangera en parallell organisation. Ska dagens allmänläkare då omskola sig till bättre allmänläkare? Hur ska den omskolningen organiseras? Eller är dagens allmänläkare obildbara och måste ersättas med andra?

  10. 10
    Annika Dahlqvist says:

    @ 8 Jan-Erik S.:
    Jag känner inte riktigt igen problematiken. Jag skriver ut nya recept när de gamla har gått ut, när patienten har en stående medicinering. De läkemedel som köps receptfritt blir jag inte inkopplad på.
    Vad gäller internationell samordning vore det enklaste att använda den ”generiska” beteckningen tex paracetamol i stället för Alvedon.
    Ett nummer tycker jag vore sämre eftersom det då skulle bli större risk för felexpediering.

  11. 11
    Kattmoster says:

    @ Annika Dahlqvist:

    Jag tror inte på någon parallell organisation. Det skulle bli väldigt konstigt. Däremot tror jag att man borde bli tydligare med att allmänläkaren ÄR samordnande läkare. Som det är nu har jag ingen allmänläkare, eftersom jag inte har någon ”allmän” åkomma, bara ”specialiståkommor”. Jag är visserligen listad på en vårdcentral men om jag skulle gå dit skulle den läkare jag träffade se ut som ett stort frågetecken. Och detta är inga fantasier. Maken har samma erfarenhet. Detta är inget klander mot läkarna utan mot organisationen.

  12. 12
    Jan-Erik S. says:

    #10:

    Kruxet är att när förpackningarna/tabletterna byter form och patienterna (företrädesvis äldre) får hem dessa och de nya inte stämmer i form och förpackning så slängs de gamla.

    Sen har du en poäng i det du säger att medicin borde ”döpas” efter det aktiva innehållet ex.-vis Paracetamol..

    Varför inte döpa ett läkemedel där aktiv substans nämns först?

  13. 13

    Tycker länken nedan från DM lite exemplifierar problemet…. vad gäller allmänläkare, samordnare osv…..

    http://www.dagensmedicin.se/nyheter/tv-elizabeth-dean/

    Vi är nästan tillbaka till vad Aaere Waerland ville för länge sedan då storsjukhusen började byggas.
    Enligt honom skulle det ovanför sjukhusingångarna stå – ”Här botar vi inte sjukdomar! Här lär vi ut rätt livsstil! ” Det är ju egentligen det sjukgymnasten Elisabeth säger i 9 minuters sändningen.
    Mer preventivt och mycket behöver ändras i vår sjukvård enligt henne och även andra……

  14. 14
    Annika Dahlqvist says:

    @ 11 Kattmoster:
    Vad ska vi då göra åt missförhållandena?

  15. 15
    Annika Dahlqvist says:

    @ 13 Zonen:
    Jag orkade inte lyssna till allt hon sade, men tyckte att det lät som det gamla vanliga: ”ät mindre – spring mer”.
    Sen tycker hon som så många andra att vi inom sjukvården ska sluta att behandla sjuka och i stället ägna oss åt förebyggande hälsovård, enligt ovan. Problemet är att det finns många sjuka som vi lämnar åt sitt öde om vi bara ägnar oss att ge råd till friska om att springa och svälta.
    Själv ägnar jag mig åt civil olydnad och säger till mina patienter att de kan äta mindre kolhydrater och mera naturligt fett om de vill bli friskare.

  16. 16
    F d anhörig says:

    (jag blir så upprörd över detta så det hamnade under fel inlägg)
    (jag klistrar in det här också under ”Övermedicinering av äldre”)

    Nedanstående tar död på vem som helst oavsett gammal eller ung.
    Definitivt på en gammal människa.

    Rakt avskrivet från några medicinlistor. Jag har medicinlistorna i original! Det handlar om en gammal man som drabbades av stroke. Behandlades i äldrevården under tre år. Sen dog han. Han var rädd för personalen. Han hade hälsningar från personalen – säg åt din dotter att hon ska inte lägga sig i medicineringen. Han sa till mig: – säg inget mer, man vet aldrig vad såna här människor (personalen) kan ta sig till.

    Seloken Zoc, Plavix, Persantin, Aricept, Cipramil, Zoloft, Remeron, Heminevrin, Imovane, Zopiklon, Furadantin, Risperdal, Haldol, Buronil, Oxascand, Losec, Marziné, Novaluzid, Gaviscon, Laxoberal, Laktipex, Dimor, Movicol, Inolaxel, Lactulos, Alvedon, Propavan,
    Dexofen, Tradolan, Stilnoct, Klexane, Stesolid, Morfin, Heracillin, Trimetoprim

    Läkemedelsbiverkningar:
    Andningssvårigheter, Svettningar, Aptitlöshet, Avföringsproblem, Agitation, Domningar, Fobier, Förlamningskänsla, Elektriska stötar, Illamående, Försämrat minne, Hasande gång, Huvudvärk, Hyperventilation, Känsla av att golvet gungar, Muntorrhet, Köldrysningar, Muskelvärk, Muskelsvaghet, Rädsla, Myrkrypningar, Overklighetskänsla, Ristningar, Darrningar, Sömnighet, Trötthet, Utmattning, Ångest, Skakningar, Svårigheter att svälja, Näsblod, Allergisk reaktion, Utslag, Eksem, Stelhet, Yrsel, Aggressivitet, Fallbenägenhet, Svårigheter att urinera osv.

    Detta kommer jag aldrig över!

  17. 17

    Man undrar varför ingenting händer! Detta är en DN-artikel från år 2008:
    http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/gamla-i-sverige-drogas-med-livsfarlig-medicin

    Inom äldrevården drogar man gamla människor än idag. Det läser vi ju om stup i kvarten i tidningarna.

  18. 18
    berittis says:

    #16 Fd anhörig
    Det är ju fruktansvärt! Jag blev helt gråtfärdig när jag läste ditt inlägg. Och hur många andra gamla har det på det sättet? Alla har ju inte ens nån anhörig. Och ev. anhörig kanske inte ens tänker på att kolla medicinlistan eller litar helt oreserverat på läkarna.
    Jag förstår dig när du skriver att du aldrig kommer över det.

  19. 19
    ulf pohl says:

    #16
    Jag tror vi måste ta till oss att farmakologin i allt väsentligt är kommersiellt (av ILSI) styrd kvacksalveri som handlar om förgiftningar och funktionsstympningar av organ och system. Biokemiska och cellbiologiska reaktioner blir då ofrånkomliga ”biverkningar” som man bagatelliserar så mycket som möjligt. Den påstådda nyttan av medicinerna ser man sällan om ens alls. Kroppen är ingen maskin utan ett ytterst komplicerat system som farmakologin inte har det minsta hum om och inte vill veta av heller. Farmakologi och naturvetenskapen biologi är inte på något sätt kompatibla. Rätta mig om jag har fel.

  20. 20
    ragnhild says:

    @ F d anhörig:

    Ja, då klistrar jag med – detta var bara för starkt, och vi behöver lätt finna tilbaka till inlägget- evnt. ursäkta mig:

    Det er vel den styggeste historien jeg har hørt hittil. Nei, jeg vet – dette kan en aldri komme over. Der finnes mange historier hvor pårørende har kjempet og blitt traumatiserte – MEN, denne var grusom – jeg kjenner brystet snører seg sammen – JEG gråter og lider med deg og for deg Fd anhörig –

    Ta vare på innlegget ditt – det må komme videre/spridas. Jeg tror ikke noen helt har vært klar over vanviddet som beskrives her ell.?

    Kunne inngå i en kronik om ”äldrevård” – en kronik om hur/hvordan legemiddelindustrien/läkemedelindustrin skor sig på uinnsatta neglisjerande sjukhemsläkara som kombinerar denne med sin praksis på annat hold.

    Alt for for grusomt/cruel til ikke å reagere – jeg utfordrer dere! Noen som ikke gråter af denna beretningen? .. det är inte till att fatta – Kära…….

    Tack Fd anhöriga

  21. 21

    Nr 15
    Nog ställde hon krav på stora förändringar inom sjukvården som verkade kunna bli bra.
    Visst det vanliga var med och i Sverige har vi ju redan till mindre delar motion på recept dock alldeles för lite om bra kosts betydelse, där enbart vissa ”läkare” förstått poängen (civil olydnad) och jobbar efter detta! 😉

    Det viktiga tyckte jag var det preventiva tänket/arbetet som bör öka samtidigt som etablerade sjukdomar behandlas. Mest kostnadseffektivt för vår sjukvård är förstås en bra kostrådgivning och den är vi ju hästlängder ifrån än, när nu vården mestadels styrs av vad nu läkemedelsstudier säger.

    Självklart behövs jättestora förändringar i alla led om nu detta skall kunna genomföras och förmodligen omöjligt så länge bl a SLV är så mycket fel på det, som dom nu är! Se bara på ditt inlägg om fleromättat fett!

  22. 22

    @ F d anhörig:
    Usch, jag blir ju alldeles gråtnödig, det är ju hemskt nog att hantera sorgen efter en mamma så jag förstår verkligen och känner med dig.

  23. 23
    ragnhild says:

    @ ulf pohl:

    Där vaknade jag! Tack.

  24. 24
    ragnhild says:

    @ Gäst:
    Det träder fram ett klart bild av äldrevården och deras ”drogstrategier”… och för att spara ännu mera på personalressursen:

    http://www.nrk.no/nyheter/distrikt/ostfold/1.8295209

    Som var en i ett konsentrationsläger- liknande fängelse – sjokkerande!

Speak Your Mind

*