Kost och benskörhet

Jag såg en länk till en studie som gällde kostmönster och frakturbenägenhet.

Som jag förstod det hade feta mjölkprodukter och charkprodukter korrelation till starkare ben?
Ändå skriver de omättade fetter, fast mjölkfettet brukar kategoriseras som mättat.
Varför skriver de bara om charkprodukter och inte oprocessad animalisk mat ?
Intressant att de som åt mindre ”fruktogrönt” fick färre frakturer.

 

Comments

  1. 1

    Ännu mer kondencerat kan man säga att högt kalkintag tillsammans med D-vitamin ger starkare skelett.

    I sydvästra Frankrike är det också sällsynt med snö och halka, fast det nämner man inget om. Som alltid är det svårt att sortera ut signifikanta faktorer vid registerstudier.

  2. 2

    Fosamax och andra bisfosfonater
    Läs gärna Seeking Sickness (Alan Cassels, 2012)

    Jag är osäker på vilket år min gamla mamma fick sitt första recept på Fosamax.
    Jag skulle tro att det var omkring år 2000.
    Hon hade inte brutit något men förmodligen blivit några centimeter kortare.
    Sommaren 2004 bröt hon lårbenet (inte lårbenshalsen) trots Fosamax-medicinering.

    Fram tills sommaren 2003 litade jag, precis som de flesta, på uppgifter i bipacksedlar, Fass och på kontakter med vårdpersonal.

    Men när min pappa drogades på ett äldreboende och jag upptäckte (tack vare Internet) att den nytillkomna medicinen redan var indragen i England på grund av allvarliga biverkningar, men fick fortsätta att säljas ytterligare ett år i Sverige, då blev jag upprörd och började intressera mig för läkemedelsfrågor fast jag inte hade/har någon koppling till vården.

    Efter min mammas lårbensbrott, 2004, sökte jag information om Fosamax på nätet. Jag beställde hem Gillian Sansons nyutkomna bok – The Myth of Osteoporosis.
    Efter många om och men slutade mamma med Fosamax, men jag tror inte att någon vet hur länge medicinen stannar kvar i kroppen och om den någonsin försvinner.
    Bisfosfonater innehåller bl.a. fluor liksom många andra mediciner t.ex. statiner och antidepressiva av SSRI-typ.

    Biverkningsrapporterna har duggat tätt genom åren.
    Det har bl.a. handlat om onormal hjärtrytm, allvarliga smärtor i skelett, leder och muskler, benförlust i käkarna (osteonekros) .Bisfosfonater har också kopplats till ögoninflammationer och cancer i matstrupen. Det finns också bevis för att långtidsanvändning i själva verket kan öka risken för vissa frakturer t.ex. den sort som min mamma drabbades av – subtrockantär femurfraktur (?).

    Ibland brukar jag undra om mamma kanske skulle ha klarat det blygsamma fallet utan lårbensbrott/operation, rehabilitering, sämre gångförmåga etc. om hon inte hade tagit Fosamax under en längre tid.

  3. 3

    Selling Sickness (Ray Moynihan och Alan Cassels)
    Seeking Sickness (Alan Cassels)
    Overdiagnosed (Gilbert H. Welch mfl)

    Ray Moynihan och Alan Cassels skrev den internationellt bästsäljande boken – Selling Sickness – för många år sedan. Den är fortfarande lika aktuell.

    Tidigare i år kom Alan Cassel ut med en bok som handlar om olika typer av screening, t.ex. bentäthetsmätningar, kolesterolmätningar, PSA-tester, mammografi och mycket annat.
    Den heter – Seeking Sickness.
    Han refererar bl.a till Gillian Sansons ”gamla” bok – The Myth of Osteoporosis.

    Gilbert H. Welch har skrivit förordet till Seeking Sickness.
    Han – och medförfattare – har också skrivit en bok om screening – Overdiagnosed.

    Det bästa man kan göra är att söka information på många olika ställen på nätet och i böcker samt försöka att bilda sig en egen uppfattning. Det är extra viktigt vid livslång, förebyggande medicinering där man egentligen inte vet så mycket om långtidsbiverkningarna.

  4. 4

    SVT:s Fråga Doktorn m.m.
    Upprörande, ofullständig information

    Förra säsongen av SVT:s Fråga Doktorn var det en kvinna som frågade om man kunde stå kvar på osteoporosmediciner (bisfosfonater) livet ut.
    Doktorn svarade – det är ingen bra idé eftersom när man stått på dem 3-5 år så har de slutat verka.

    En annan kvinna frågade, 2010-10-26, Webbdoktorn i Finland:
    ”Osteoporosmediciner – varför ska man hålla en paus?” (googla om Du vill läsa hela artikeln)
    Jag citerar delar av hans svar:

    ”Bisfosfonaterna är ett bra förstahandsval vid behandling av osteoporos. Efter en tid (3-5 år) leder den minskade nedbrytningen dock till att benvävnaden blir hård och skör och risken för benbrott ökar.

    Senast efter fem år ska man därför göra ett uppehåll med osteoporosmedicinerna ifall man använt bisfosfonat. Vi vet ännu inte med säkerhet hur lång pausen skall vara innan bisfosfonatmedicineringen kan sättas in på nytt.” Slut citat

    Hur många patienter känner till detta?

    P.S.

    Gå gärna in på http://www.askapatient.com, slå in Fosamax eller någon annan bisfosfonat, i sökrutan och
    läs patientberättelserna. Enligt Webbdoktorn tillhör nedanstående mediciner gruppen bisfosfonater: Alendronat, Bonviva, Didronate, Fosamax, Fosavance, Optinat, Risedronat, Riseos och Riseratio.

  5. 5

    För att motverka benskörhet ska man skaffa sig ett starkt skelett redan i unga år genom enveten fysisk aktivitet. Skelettet blir starkare under belastning. Detta gäller upp till ca 35 års ålder. Därefter gäller det att bromsa nedbrytningen. Kalk och D-vitamin, och för kvinnor östrogentillskott efter menopausen, undvik steroider som cortison etc. Ju äldre man blir desto skörare benstomme. Rensa ut mattor och trösklar i hemmet – de flesta fallolyckorna sker hemma.

  6. 6
    F d anhörig says:

    Dacke Skrev:

    Ju äldre man blir desto skörare benstomme. Rensa ut mattor och trösklar i hemmet – de flesta fallolyckorna sker hemma.

    Nåja, på landets äldreboenden finns varken trösklar eller mattor att snubbla på, just där ramlar det äldre allra mest. Läkemedelsbiverkningar handlar det om – yrsel, muskelsvaghet, trötthet, förvirring m m, bland annat sömnmedel, blodtryckssänkande medel, antidepressiva medel mfl.

    Statistiskt kan det nog verka som om fallolyckor sker i hemmet eftersom fallolyckor på äldreboenden inte alls anmäls i samma utsträckning, t o m nästan inte alls.

  7. 7

    Fast kalcium kan faktiskt ge svagare skelett efter vad jag làst, eftersom kalciumòverskott gòr att magnesiumet verkar sàmre i kroppen, och magnesium behòvs fòr att skelettet ska kunna byggas upp (fòr att kalken ska kunna gòra sitt jobb s.a.s.). Detta àr anledningen till att man hittar hògst frekvens av benskòrhet i lànder dàr man dricker mycket mjòlk och àter mejerier. (Och vi lchf-are bòr se upp, och komplettera med magnesiumtillskott om man àter mycket mejerier!)

  8. 8
    Annika Dahlqvist says:

    @ 7 Anne:
    Det där med mängden av kalcium och magnesium vi behöver är ytterligare forskning som fattas.
    Att mejeriätande länder har mera (?) osteoporos bevisar inte vilka skillnader det är som orsakar det.
    Det finns många skillnader mellan mejeriätande och andra länder som kan orsaka. Tex är mejeriätande oftast rikare länder som följer kostråden med hög andel omega-6-fetter och industrifetter.

  9. 9

    Annika Dahlqvist Skrev:

    Det där med mängden av kalcium och magnesium vi behöver är ytterligare forskning som fattas.

    INSTÄMMER

Speak Your Mind

*