Bassöe upptäckte Fettrik avmagringskost

Artikel i Aftenposten.no: Han var den förste som upptäckte lavkarbo.
Det är inte sant, det är hur många som helst som har upptäckt lågkolhydrat-högfett-kostens fördelar under historiens lopp. Den kosten var till och med allmänt rekommenderad diabeteskost innan insulinet kom.

 

Comments

  1. 1

    Bara I norge 😉

  2. 2
    Peter Jensen says:

    Aftenposten menar nog att Bassøe var den förste som i Norge forskade på LCHF, inte den förste globalt eller historiskt sett.

    Värt att notera, och som inte står nämnt i artiklen, är att professor Kaare Norum, som då var chef för Statens Ernäringsråd i Norge (motsv. Livsmedelsverket i Sverige), fick sin professur finansierad av potatisbranschen i Norge och kallades pga. detta ”Potetprofessoren” (potatisprofessorn). Klart jävig alltså.

    Han är nu pensionerad, men gjorde i alla år enveten propaganda för att man skall äta massor av den ”nyttiga” potatisen och var ganska duktig på att snacka skit om alla som inte höll med honom. Till bilden hör att Norum inte är vare sig medicinare eller naturvetare utan bara ”ernäringsfysiolog”, dvs. dietist med kortare högskola bakom sig.

    Bröd- och potatisindustrin i Norge är närmast helig och får inte utmanas (Norge har höga importtullar på det mesta som rör jordbruket) och det är totalförbjudet att föra in en enda potatis i Norge utan särskilt införseltillstånd.

    Utifrån detta är det inte konstigt att Bassøes uppfattningar och forskningsresultat inte alls uppskattades av etablissemanget i Norge. Det hela påminner faktiskt ganska väl om en viss Annika D…

  3. 3
    Göran Sjöberg says:

    Peter Jensen

    Jag tror nog också att det ‘som vanligt’ är tidningarnas rubriksättare som hårddrar det hela.

    Bassöe trodde nog att potatis var väldigt nyttigt och kämpade för detta om än kanske på lösa grunder. Svårt att veta och man kan ju säga vad man vill om denna forskares möjliga jäv från potatisindustrin men han verkade ju aldrig ha ‘fegat sig’ inför myndigheterna. Han kanske hade fått en inblick i hur det går till på höga höjder i samhället under Quislings tid. Och han fick som framgår av artikel också betala ett högt pris och hade väl kanske därför också god anledning till att misstro läkarkåren där säkert fanns en och annan ‘anpassling’ på höga poster.

    Jag tycker också att det finns likheter med vår Annika som inte heller ‘fegar sig’.

  4. 4
    Peter Jensen says:

    Jag var lite otydlig i mitt inlägg – i artikeln står det att Bassøe blev motarbetad av norska Statens Ernäringsråd och det var där professor Norum var chef. Bassøe var säkert inte förtjust i att alla skulle äta massor av kolhydratrik potatis, men eftersom Kaare Norum var potatisindustrins man blev Bassøes forskningsresultat undanstoppade, vilket ju är skandal. Idag är det professor Drevon som gör sockerpropaganda i Norge och gör allt för att motarbeta t.ex LCHF-förespråkaren Dr. Sofie Hexeberg – Norges svar på Annika D.

    Men allt är inte nattsvart i Norge. Jag är där ofta och kan konstatera att LCHF-kosten är på stark frammarsch. Så starkt att det bidrog till att smöret tog slut i butikshyllorna i Norge före jul, medan margarinet stod orört. Det går även att köpa LCHF-brödmix från kvarnen ”Møllerens” (Mjölnarens) och det blir ett utmärkt grovt bröd – jag äter faktiskt en smörgås av det just nu, med rejält med nödimporterat belgiskt smör på eftersom det fortfarande är brist på norskt smör…

  5. 5
    Goran van Den Buske says:

    Så går det när vi alltid låter egennyttiga psykopater styra oss..Hedervärda, altruistiska personer tillåts aldrig klättra till någon position i närheten av makten… Gäller nog tyvärr alla samhällsystem.

  6. 6

    Kanske den första i Norge, men den första mera allmänt – och alltjämt den bäst dokumenterade – var Wolfgang Lutz i Österrike på 1960-talet.

    Hans bok finns nu i 16:e upplagan, men vill man se den mera gedigna dokumentationen bör man söka en upplaga från 1970-talet, t.ex den 5:e. På Stephan Rössners blogg skrev vi rätt mycket om Lutz´s enorma förteckning av ”hälsovinster”, kan läsas i kommentarserien här:

    http://www.seniorbloggen.se/skribenter/kost-och-overvikt/#comment-5081

    Det finns också en engelsk version i tryck, men den är inte mycket att ha, omarbetad för amerikanska läsare.

  7. 7
    malin johansson says:

    Nä, rubriken stämmer kanske inte, men i texten står det att han var den förste läkaren i Norge som forskat på Lavkarbo.
    Lyft hellre fram att han faktiskt forskat på det o att de försöker nå ut med det budskapet precis som vi andra. Lyft det som Bassöe o Lindberg gjort o gör.
    Vem som var först är ganska oviktigt att strida om.

  8. 8
    Annika Dahlqvist says:

    Piltson, Den första LCHF-aren jag kommer på var William Banting, som skrev ”Letter on corpulence, addressed to the public”, på 1860-talet.
    En annan var Karl Petrén som formulerade diabetesdieten på 1910-talet:
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_Petr%C3%A9n

  9. 9

    Ah, tack för Petrén. ny upptäckt för mig!

    Banting borde jag ha tänkt på. Han har t.o.m. lovprisats av Rössner (”Gå ned i vikt med Stephan Rössner”, 1997 sid. 14ff). Men med en liten eftertanke, att det var ”svårt att förstå att någon överhuvud taget kunnat gå ned i vikt på en sådan diet.”

  10. 10

    Och så har vi Ebstein, utgiven på svenska 1880talet.. Saxat från Fetsmart:

    “…inskränkande af kolhydraterna; socker, sötsaker af alla slag, potatis i hvarje form förbjuder jag obetingat. Brödmängden inskränker jag tll 80 högst 100 gram om dagen, och af grönsaker tillstädjer jag sparris spenat olika kålsorter och i synnerhet leguminoser…”

    “Af köttsorter förbjuder jag inga; jag låter patienterna icke undvika, utan tvärtom uppsöka fettet i kött. Jag tillåter fet skinka, fet svin- och fårstek, förtärandet af njurfett, och om annars icke något fett finnes, tillråder jag att sätta benmärg till köttsoppan. Jag låter såserna beredas feta och, likasom Hippocrates på sin tid, äfven grönsakerna, med den skilnad att jag använder smör i stället för den af honom brukade sesamoljan.”

    “Om korpulens och dess behandling enligt fysiologiska lagar”
    af Dr Wilhelm Ebstein, Göttingen, övers. av Carl Ekeroth.
    Fjärde upplagan, Stockholm 1883.

  11. 11

    Fransmannen Brillat-Savarin ca 1826 i Smakernas Fysiologi konstaterar också att äter man mycket stärkelserik mat och dricker öl blir man överviktig och äter man kött och fett håller man sig smal.
    Före honom var väl Linne´ på 1700-talet som konstaterade att lapparna som levde på kött, fågel och fisk var friska, lätta och smidiga långt upp i åren i kontrast till de stora, tunga skåningarna som levde på bröd och gröt.

  12. 12

    Jag undrar om LCHF diskuterades redan i en bok från 1824 av fransmannen Jean-Anthelme Brillat-Savarin.
    Han levde från 1755 till 1826.
    Kolla nya filmen som berättar om stabilt blodsocker här:
    http://www.youtube.com/watch?v=WD65emF2zPs

  13. 13

    Citat från den bok från 1824 som två redan nämnt; Brillat-Savarin ”Smakens fysiologi Den klassiska introduktionen till gastronomien”, utgiven av Wahlström&Widstrand, sidorna 262-264.

    ”…att fettbildningen hos såväl människan som hos djuren uteslutande har sin grund i mjöl- och stärkelserik föda…”

    (med ”djuren” syftar han på tamdjur som för handel är uppfödda/gödda)

    ”…ofelbara slutsatsen, att en mer eller mindre sträng avhållsamhet från allt vad mjöl- eller stärkelserik föda heter måste leda till att fetman avtar.”

    Till läsarna som ändå inte vill avstå mjöl och stärkelse säger han bland annat;

    ”Nåväl ät, lägg på hullet, vill ni bliva fula, oviga, besvärande av andtäppa, och dö av tarminflammation?”

    Han fortsätter dock att lugna läsarna med att föreskriva en viss diet och visa att;

    ”…det ännu finns några njutningar kvar för er på denna jord, där man lever för att äta.”

    Igen framhåller han risken med mjöl och stärkelse och säger;

    ”Undfly alla mjölrätter, under vilken form de än uppträda. Har ni inte steken, salladen, grönsakerna att trösta er med?”

    I Brillat-Savarins diet betonar han alltså att undvika allt med mjöl i sig. Han tillåter dock en form av bröd – om man aboslut inte kan avstå från bröd – och det är rågbröd, då detta enligt dåtidens forskning visat sig inte vara så krävande och inte heller så frestande. Han förespråkar att äta bl.a. kött, grönsaker, sallad samt angående soppor förespråkar han de gjorda på grönsaker och rotfrukter samtidigt som han förbjuder de som är gjorda på bröd eller nudlar samt på puréer (troligtvis mjöl i de sistnämnda). Ris förbjuder han inte. Sött förbjuder han inte, men förbjuder alla former av bakverk och liknande som har mjöl i sig. Han förespråkar istället chokladkräm men däremot avråder han att ta en bit frukt till denna. Däremot kan en frukt, sylt/bär ätas som en efterrätt i sig. Frukosten ska inte ätas för tidigt (frukost förr betydde ofta lunch idag), men inte heller för sent så det kommer för närainpå middagen och då matsmältningen från frukostintaget ännu inte avslutats, men oavsett detta menar han att man äter middagen ändå, alltså oavsett man är hungrig eller inte;

    ”…detta ätande utan aptit är en mycket verksam orsak till fetma, isynnerhet som tillfället bjuder sig titt och tätt.”

  14. 14

    Diabetesförbundet är inte vidare imponerade av mycket fett i dieten! Om insulinets historia.

    http://www.diabetes.se/Templates/Extension____310.aspx

Speak Your Mind

*