För några dagar sen var det en ”nyhet” i media att det var nyttigt med mindre salt i maten. Vi borde minska saltintaget med en tesked per dag. Orsaken var att blodtrycket minskade med mindre salt. Hjärtinfarkt och stroke minskade.
Mindre salt har ´kostexpertisen’ propagerat i flera decennier. Jag kan inte säga vem som hittade på det.
Människokroppens vätskeinnehåll består av fysiologisk koksaltlösning. Vi kan inte tillverka saltet själva utan det måste tillföras. Det avgår ständigt salt i urin och svett, och det måste ersättas via munnen. Onödigt mycket salt avskiljs i njurarna och avgår i urinen. Kroppen är bra på att reglera salthalten i kroppen, förutsatt att det inte är brist, för då går det inte.
Naturligtvis är det ingen fördel med att översalta maten, och hur mycket salt som är lagom vet jag inte exakt. Jag vet inte hur många som väger sitt saltintag, och jag tror att det kan vara svårt att bedöma.
Min föräldrageneration åt varje morgon eller förmiddag salt sill och potatis. Det var nog någon ljus sås till, men jag vet inte säkert vad den såsen bestod av. Mjölk eller grädde, smör? Även om sillen hade avsaltats före tillagning innehöll den säkert fortfarande mycket salt när den åts. Så jag tror att mina föräldrar fick i sig ganska mycket salt. De som kroppsarbetade åt mera av måltiden och fick då i sig mera salt. På den tiden var det inte så vanligt med diabetes och hjärtsjukdom.
Jag vet inte hur forskarna har kommit fram till att salt är en stor bov för hjärtsjukdom. Rätteligen borde man göra RCT-studier på saken. Det skulle innebära lottade grupper där en grupp åt mera salt och en annan mindre. I övrigt skulle grupperna vara lika, och äta samma mat. Sen skulle man se på utvecklingen av hjärtsjukdom under många år för att se om ’merasalt’gruppen fick mer eller mindre av hjärtsjukdom. Jag har inte studerat forskningen på detta, men jag tvivlar på att sådan forskning är gjord?
Det vore bra om någon intresserad kunde fråga någon ’saltexpert’ om referens till seriös saltforskning.
Tills annat framkommer fortsätter jag att salta som jag tycker ’normalt’ på maten. Ibland kan jag känna av ’hjärndimma’ och då tycker jag att den släpper om jag tar ett ’saltskott’, ca en halv tsk salt i ett glas vatten. Vilket salt som är bäst är svårt att veta, men det salt vi fick i oss under evolutionen var säkert mest havssalt. Så jag tror att havssalt är bäst. Det är troligen bäst om saltet inte innehåller klumpförebyggande medel.
Om någon hittar länk till bra saltforskning kan ni skriva länken i kommentar.
En intressant artikel om Salt och blodtryck , av Björn Folkow, i Läkartidningen 2003. En intressant uppgift är att njurarnas tyngsta uppgift är att dagligen återuppta sammanlagt ca 1,5 kg salt i distala tubuli, som har utfiltrerats högre upp i njuren, i glomeruli. Då kan man förstå att några enstaka gram mer eller mindre inte spelar någon stor roll för hälsan – huvudsaken att det inte är för lite salt i kroppen för att upprätthålla saltbalansen i blodet. Men naturligtvis är det inte bra, på något sätt, att belasta kroppen och njurarna med ett mycket stort saltintag.
https://vm.tiktok.com/ZGeJYARVv/
1 Tony
Det var en bra föreläsning.
Det är säkert rätt allt du säger om salt, något måste de ju hitta på ”experterna” , undrar vad hjärndimma betyder, hur känner du när den kommer?
Vi publiserte fem artikler i Helsemagasinet 2018 (tema i nr. 7) om saltets historie og bruk, som var omfattende kjøleskap og frysere ble oppfunnet. Inntaket kunne i Norden være så høyt som 80-90 g/d uten at det førte til de påståtte negative konsekvensene som myndighetene i dag hevder. Stammer i Amazonas har redusert fruktbarhet og lavt blodtrykk pga. et alt for lavt saltinntak. Variasjonen i hvor mye salt man tåler, varierer sterkt fra person til person. Det finnes intet vitenskapelig belegg for at alle bør kutte saltinntaket til det halve fra dagens (moderate) inntak på omkring 10 g/person/da. Vi anbefaler den godt dokumenterte boka The salt fix (2017) av DiNocolantonio, som våre myndigheter neppe har lest.
Jag följer Dr Barbara O’Neill på Insta. Tycker hon är fantastisk!
3 Lena Åström
Du måste ha haft tur som inte har känt av hjärndimma.
Hjärndimma består av en känsla av dimma i hjärnan, vilket är bevärande för tankeverksamheten och välmåendet. Jag vet inte om det fungerar samma för alla, men i alla fall jag har funnit att (för mig) saltbrist bidrar till hjärndimman.
Håller med dig, Annika. Jag saltar o kryddar mer nu på äldre där. Tror att smaklökarna behöver mer krydda i maten.
Med vänlig hälsning/Renée
Jag trodde att hjärndimma var en följdsjukdom till stroke. Visste inte att vem som helst kan få det??
Men det är ju skillnad på salt och salt som du haft med en artikel om tidigare. En läkare påpekade att industrisaltet NaCLär farligt för det tar bort nödvändig törst. Kan ge upphov till vätskebrist. Naturligt havssalt är en helt annan produkt med så många olika mineraler som behövs för att fylla vårt naturliga behov.
Och vad gör nitriten som tillsättes i industrisaltet? Cancer?
Är det nitrit i Seltin också?
8 Ann-Margret Lundgren
Första gången jag minns att jag besvärades av hjärndimma var på 80-talet. Jag minns att jag frågade vid morgonfikat på jobbet om någon visste vad det var för fel när man kände det som att man hade gröt i huvudet. Det var ingen som visste. På den tiden var jag väldigt rädd för salt.
Både mer salt och mer magnesium hjälper mig mycket mot benkramper. Mg på kvällen, men salt på morgonen. Även min hjärna klarnar upp bättre. Har länge ”gått på” sötsaker och koffein för att klara eftermiddagarna, men med mer fett, protein och salt har jag blivit både piggare, mättare och mindre sötsugen. Svårt att veta exakt vilket salt, men kör både himalaya- och havs-, gärna tex Celtic. Tyvärr dyrt, men tror mineralinnehållet är bra. Undviker arsenik. Det får hellre klumpa sig; jag orkar skaka det.
Jag använder bara Seltin i matlagningen, sedan massor av år tillbaka.
Seltin innehåller kiseldioxid som klumpförebyggande medel! Alltså inte nitrit eller arsenik…..! :-))
Andra namn på kiseldioxid är silica och kiselsyra. Finns naturligt i jordskorpan och i vissa växter.
Jag är saltkänslig. När jag äter mat med mycket salt i, går jag upp i vikt av vätskan som samlas i kroppen. Därför undviker jag alltför salt mat, om det går.
Mår jättebra när jag inte äter så mycket salt!
Mitt blodtryck är normalt, och har alltid varit.
Ang hjärndimma, så förstår jag inte alls. Det har jag aldrig haft, än så länge i alla fall, trots att jag undviker för mycket salt.
Men jag tror att vi är alla olika, och reagerar på olika sätt.
Andra användningsområden för salt!
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/eJpPR9/ny-studie-husmorsknepet-kan-hjalpa-mot-svar-covid
Föreslår det intressanta nobel priset i kemi år 1997….
Läkartidningen 40/2003 hade en synnerligen intressant artikel skriven av Björn Folkow angående salt och blodtryck,
https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/OldPdfFiles/2003/27283.pdf
14 Stefan
Aftonbladetartikeln är låst. Det vore bra om du kunde berätta vilket budskap den hade?
17)
”Gurgla och skölj näsan med salt och vatten. Det gamla husmorsknepet mot förkylning kan minska risken för att hamna på sjukhus om du får covid. Det är slutsatsen i en ny vetenskaplig rapport som presenterades i USA i början av november.”
https://acaai.org/news/new-study-gargling-with-salt-water-may-help-prevent-covid-hospitalization/
Skylling av nese og svelg er en praksis med røtter omkring 2000 år tilbake som del av renseteknikker i yoga og ayurvedisk medisin. Som ung mann praktiserte jeg yoga og dro med en bolle og vann til og med på en ferie i Spania i 1968. Jeg begynte med saltvann, som jeg trakk opp gjennom nesen og ut gjennom munnen, men sluttet etter hvert å ha salt i vannet. De årene jeg skylte nese og hals, var jeg ikke forkjølet. Salt viste seg unødvendig, men kan muligens være mer effektivt enn rent vann. Dessverre kom jeg ut av rytmen for flere tiår siden, men husker innimellom i det minst på å trekke opp vann i nesen. Hadde jeg fortsatt, kunne jeg muligens ha unnsluppet smitte med Covid-virus før jul 2021! Gode, gamle vaner kan lett glemmes om man ikke holder dem ved like!
Tack för inlägget om salt o. tack till kommentator nr. 4 som avslutar med tips om boken Salt fix som jag köpt som e-bok (från bokus.se). Där står på s. 110: ”Symptoms that may indicate a greater need for salt: Cold extremities,…” Efter att ha varit mycket försiktig med salt, började jag (80 år) 16/11 med ca 1/4 tesked havssalt och har därefter nu i snart 4 veckor strött en aning havssalt på varmrätter och en del smörgåspålägg o. har sedan dess sluppit att ibland ha strumpor på fötterna på nätterna för att motverka kalla fötter (glesmaskiga strumpor som då senare på natten plötsligt snabbt fick tas av för att undgå klåda av fotsvamp mellan de två minsta tårna, som annars behövde behandlas med 12%-ig ättika på en bomullspinne). – Har även googlat på diNicolantonio Salt Fix critics o. sett detta: https://rebelthoughts.org/fact-checking-the-salt-fix/ men efter artikeln också en positiv kommentar daterad 28/6-23 10:01 am, där även hänvisas till https://www.hubermanlab.com/episode/using-salt-to-optimize-mental-and-physical-performance. Om Andrew Huberman finns en artikel, med viss kritik, på Wikipedia, till skillnad från James diNicolantonio, ej på Wikipedia, kritiserad i the Guardian 2017, där han dock får försvara sig: ”Moreover, if a high salt diet really put people’s health at risk then why are the highest salt-eating populations (Japan, South Korea, and France) living the longest with the lowest rates of coronary heart disease in the world?” he said. – Journalisten Jane Carper skriver i boken Food – your miracle medicin, 1994, på danska 1998, endast på 2 av 589 s. (exkl. appendix) om salt: ”Fødevarer, der kan fremme mavekraeft: Salt; Konserveret, røget kød.” – ”Undgå for meget salt…”Mavekraeft…er stadig en af de vigtigste årsager til kraeftdød i andre dele af verden [än USA], isaer i Japan (har högt saltintag – se ovan). – (”Fødevarer, der kan forebygge mavekraeft: Kål, te, hvidløg, løg, sojabønner, C-vitaminrige frugter og grøntsager.”)