Kostrekommendation vid prediabetes

Veckans Zoë Harcombe: Kostråd vid prediabetes

Det gäller alltså hur man ska äta när man har fått en metabol störning och insulinresistens, men ännu inte etablerad diabetes typ 2.
Etablissemanget rekommenderar då fettsnålt och stärkelserikt. All stärkelse blir glukos, blodsocker, i kroppen. De rekommenderar alltså att vi ska äta majoritet av det ämne som vi inte klarar av att hantera. Det fett vi äter blir inte glukos, men vi ska ändå hålla det kort (Säger de).

Det viktigaste måste vara att hålla kolhydraterna (socker och stärkelse) kort, för att hålla blodsockret så lågt normalt som möjligt. Många studier visar också att det stämmer.
Lyckas man normalisera blodsockret med  lågkolhydratkost så kan man leva ett långt och friskt liv.

 

Comments

  1. 1
    Elisabeth K säger

    Det finns även flera naturliga sätt tex
    https://kurera.se/darfor-ar-granatapple-tranbar-och-
    rodbeta-bra-for-halsan/

  2. 2
    Mats Blomqvist säger

    Vi får nog dras med dessa korrupta idéer så länge som ”överheten” regerar våra liv.

  3. 3
    Annika Dahlqvist säger

    1 Elisabeth K
    Man kan väl knappast leva på enbart granatäpple, tranbär och rödbeta, så frågan är vad man ska äta därutöver?

  4. 4

    1 oc 3 #

    Jag tycker att granatäpple, tranbär och rödbeta är godkänt som typ kosttillskott.
    Sen är det förstås bra med LCHF – mat så långt man förmår.

  5. 5
    Annika Dahlqvist säger

    2 Mats Blomqvist
    Ja vi får dras med dessa felaktiga kostråd tills vidare, men själv känner jag det som att vi trampar i motvind.
    Frågan är vad vi kan göra. Suck…

  6. 6
    Moventia säger

    Jag är sjuk och har svårt att hålla en strikt LCHF-kost då det är andra som handlar o bestämmer. Men försöker så gott det går att hålla nere kolisarna till ett minimum. Att beställa kolhydratbefriad mat är svårt till nästan omöjligt därför att myndigheterna kör sitt eget race.

    Har kommit fram till att det inte är så mkt man kan göra utan man får vänta på att sanningen till slut segrar. Jorden är inte platt. Trots allt.

  7. 7
    Johan Larsson säger

    Jag tycker det är nära nog meningslöst att diskutera fördelningen av makronutrienter och inte samtidigt ta upp antal födointag per dag. Äter man NO-carb, så påverkas inte insulinsystemet om man äter ofta, men LOW-carb har ju trots allt innehåll som kräver att insulinet i någon mån höjs för en metabolt frisk individ och mer hos en typ-2 diabetiker. Det viktigaste man bör tänka på såväl om man redan utvecklat typ-2, eller vill undvika metabola problem OCH kärlhälsoproblem, är att äta sällan (typ-1:or kan tyvärr inte äta lika sällan, men sannolikt mer sällan än vad dietisterna föreslår).

    Det viktiga är ju den längre sammanhängande tid kroppen kan ha normalt blodsocker och låg insulinnivå. Det tar många timmar innan Autofagin sätter in, samt när glykokalyxen kan återbildas. Jag påstår att om man klarar sig på ett mål om dagen och då blandar in potatis och söta frukter, så får man bättre hälsa än att äta typisk LCHF-kost 3-4 gånger om dagen. Jag kan t o m slänga in en skvätt vitt raffinerat strösocker i fallet med ett mål om dagen och fortfarande stå för denna jämförelse. personligen äter jag 2 gånger/dag och inte en smula mellan – bara vatten.

    Så tycker jag att LCHF är passé bara för det? Nej, absolut inte. Jag bara saknar den viktiga parametern ”tid mellan födointag” i varje diskussion kring fördelning av makronutrienter.

  8. 8
    Annika Dahlqvist säger

    7 Johan Larsson
    I detta med mathållning finns det ju också flera faktorer, som tex livskvalitet och familjeliv.
    Jag tycker att det känns torftigt att sitta med ett glas vatten, medan resten av familjen äter frukost eller lunch. Att bara låta bli potatisen är inget problem.
    Finns det någon litteratur som klargör fördelarna med OMAD?

  9. 9

    Min man o jag har sedan flera år tillbaka helt slutat äta frukost och äter bara 2 gånger om dagen. Det går hur bra som helst.
    Om någon frågat mig om detta när jag fortfarande åt frukost så hade jag nog sagt att det inte var möjligt för mig.
    Dessutom är vi ju indoktrinerade så vi tror att frukosten är dagens viktigaste mål, eller hur? Fråga Maj-Lis Hellenius eller Charlotte Erlanson-Albertsson, professor vid Lunds universitet.
    – Men vi har funnit att med färre måltider och längre dygnsfasta så mår vi mycket bättre och upplever inte att vi är mer hungriga. När vi vaknar kan vi ta en slät kopp kaffe eller te. Vid 11-11.30 blir det brunch – alltid med 2-3 ägg tillagade på olika vis. kanske uppstekt fläsk, köttbullar, sardiner, litet hårdost. sill eller mat från gårdagen eller liknande. Hemlagad kefir med blåbär. Vi rundar av med en kopp kaffe. Dagens andra mål intas mellan 17.30-18.30. sen kanske en kopp te innan man lägger sig. – Detta är vår vanliga rutin. Någon gång emellanåt gör vi avsteg om vi t ex är bortresta eller hembjudna till någon. – OMAD har vi inte provat på.

  10. 10
    Avsluta med fyrkant säger

    #9

    Vad innebär uttrycket ”längre dygnsfasta”?

    Det låter som en omöjlighet.

  11. 11
    Konsument i Sverige säger

    #9
    Fint att du skriver om hur ni äter.
    Apropå kefir, så såg jag att Margareta delar med sig av hur man gör egen kefir…

    https://www.sunsoft.se/?p=8202

  12. 12
    Annika Dahlqvist säger

    11 Konsument i Sverige
    Apropå egengjord Kefir så stod det i Margaretas inlägg att man skulle använda ohomogeniserad mjölk – hur får man tag på det? Mjölk är ju färskvara.

  13. 13
    Ann-Margret Lundgren säger

    Annika, det finns ohomogeniserad mjölk i nästan alla större matbutiker. Den heter ekologisk Lantmjölk (Arla) och har fetthalt mellan 3,8 och 4,5 %. Det är den enda mjölk jag köper! Mycket god.

  14. 14
    Roger Granberg säger

    När du rekommenderade en kvinna med obotlig cancer att ta fem matskedor kolloidalt silver och 2 gånger 2000IE d-vitaminer, vad betyder det? 2 gånger, är det tabletter eller?

  15. 15
    Annika Dahlqvist säger

    14 Roger Granberg
    Jag vet inte om det är mig du menar och i så fall när, men det man tänker är att man tar KS uppdelat flera gånger per dag, och D-vitamin 1 gång per dag.

  16. 16
    Jösses säger

    Apropå Kefiren.
    Homogenisering handlar om att slå sönder fettet så att det inte flyter upp och med tiden kan klumpa sig lite. Ohomogeniserad mjölk säljs i praktiskt taget alla affärer. Kallas ofta ”Lantmjölk”.

    Opastöriserad mjölk är mjölk som aldrig har värmts. Lågpastörisering sker vid ca 70 grader och det dödar enzymer (vilket är negativt) och en del bakterier. Detta är i praktiken är onödigt om inte mjölken av slarv har smittats av någon som är sjuk. Högtemperaturpastörisering dödar allt i mjölken och efter det kan den förvaras i rumstemperatur.

    Opastöriserad mjölk får endast säljas direkt på gården, om den har registrerat sig för försäljning. Det här är en trist historia, tänk om det hade kunnat gå att köpa kvalitetssäkrad opastöriserad mjölk i de flesta affärer. Sådan mjölk kan drickas av de flesta laktosintoleranta eftersom den har levande laktasenzym.

    Som jag har förstått det surnar opastöriserad mjölk relativt snabbt när den inte hålls kyld. (Men i kylskåp håller opastöriserad mjölk gott och väl en vecka). Pastöriserad mjölk sägs ruttna istället. Vad som händer i kroppen om man inmundigar rutten mjölk är jag inte säker på men man lär knappast må bra. Sur mjölk är dock ingen större fara.

    Om någon tror att det är farligt att dricka opastöriserad mjölk så är det i huvudsak en myt. ALL rå mat kan bli förorenad och sprida smitta. Har man bara rimligt ren hantering av mjölken är det ingen fara. ALLA mjölkbönder jag känner dricker opastöriserd mjölk och jag har aldrig hör talas om någon som blivit sjuk av det.

  17. 17
    Lasse P säger

    Opastöriserad mjölk får säljas i butik men bara om det tydligt framgår att den säljs som t.ex kattmat.
    Att den sedan används av människa är upp till den enskilde.

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Upptäck mer från Annika Dahlqvists LCHF-blogg

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa