Bättre mat i äldrevården i Norge

Jösses Berättar i kommentar att inom äldrevården i Norge serveras bättre mat än i Sverige, därav kanske den betydligt mindre coronadödligheten i Norge.
De äldre serveras där traditionell basmat: Fisk med skirat smör – och sötsak endast på söndagar, endast lätt sötad tårta.
Till skillnad från Sverige där socker förekommer snarast alla dagar i veckan.

 

Comments

  1. 1
    Elisabeth G säger

    År 2015 resp. 2017 var jag inlagd på sjukhus. Det rörde sig om två olika sjukhus, varav det ena fått pris för sin fina mat. Maten var urusel på båda sjukhusen. Det var kolhydrater morgon, middag, kväll och till mellanmål. ”Maten” var, kort sagt, nästan oätlig. Från det prisbelönta sjukhuset minns jag särskilt det kokta ägget. Det var iskallt och hade konsistens som skumgummi. Men räkna kalorier, det kunde de. På brickan man fick låg det en lapp där man kunde kontrollera hur mycket energi man fick i sig. Någon lapp avseende vilken näring man fick i sig fanns inte. Av förklarliga skäl, antar jag.

    Bra att det fungerar bättre i Norge, i vart fall inom äldrevården. Man önskar att Sverige kunde ta efter.

  2. 2

    Elisabeth G: “…räkna kalorier, det kunde de.“
    Man undrar varför. Att antal kalorier inte har med kroppsvikt att göra det visste vi. Det är den mångfaldigt motbevisade teorin om energiöverskott som fettbildande, idag övergiven av alla som vet nåt om sådant. Men kaloriräkning har kanske andra funktioner av intressant kliniskt intresse, och speciellt för åldringar? Vore intressant att få läsa om.

  3. 3
    XMargareta säger

    Det skulle mycket väl kunna vara så, att en rejäl dos nyttigt naturligt mättat fett varje dag skulle kunna motverka att en åldring blir sarcopen dv s tappar muskelmassa (och aptit) och kanske därefter falla, bryta lårbenshalsen och därför därefter inleda sin sista korta tid.

  4. 4
    Mormor säger

    Det är ganska så otroligt att den gamla myten om kalori-räkning forfarande hänger sej fast i samhället….man ser den precis överallt, konventionella likaväl som okonventionella bloggar, tidskrifter, forskningsresultat, diabeteslänkar, kostbloggar, universitetsartiklar, sjukhus-vårds-råd….och jag vet inte allt..
    Piltson, har känslan av att du redan har skrivit i någon av alla dina intressanta kommentarer om den person som ”upptäckte” att man kunde ”mäta” kalorier, men tyvärr hittar jag inte tillbaka till den tråden…!?
    Det skulle kunna hjälpa oss med att förstå hur den myten uppkom, vem som var upphovsmannen och när det var som denna idè fixerades i våra kostexperters hjärnor och vidarefördes till en intet ont anande befolkning…genom dina studier i människans kosthållning och din förmåga att sätta in dom i ett historiskt perspektiv…?? Det var väl en bra bit i alla fall före de senaste upptäckterna om nukleinsyror, mitokondrier, genetiken och metaboliska reaktionsvägar, antar jag?
    Skulle vara mycket intressant!
    Har ofta undrat, men aldrig kommit mej för att utreda denna dogmatiska åsikt..

  5. 5
    Piltson säger

    Mormor, den första som såg människokroppen som ett energisystem var Wilbur Atwater, en amerikansk kemist. Han utförde experiment med en cyklist som visade samband mellan matintag och kroppsansträngning, oavsett typen av näringsämnen. Det var på 1890-talet. Hans syn förfinades sedan av två tyska forskare, Carl Voit och Max Rubner.
    Men att detta kunde ha samband med kroppsvikt föresvävade inte dessa herrar. Den tanken lanserades i en bok utgiven 1918 av Lulu Hunt Peters, en amerikamsk läkare. Det var nog första gången som någon som föreslog att man kan påverka sin kroppsvikt genom att bara reglera energitillförsel utan att beakta typ av näringsämnen. Läs här om henne:

    https://en.wikipedia.org/wiki/Lulu_Hunt_Peters

    Det är oklart för oss hur denna onyanserade syn kunde bli så populär, speciellt som klinisk erfarenhet alltid visat i annan riktning, till exempel av den berömde herr Banting, och Wilhelm Ebstein i Tyskland, båda före Atwater. De nämnde aldrig kalorier. Det handlade enbart med faran från kolhydrater. Mera nyligen tillämpades LH-kost på många tusen patienter av ett halvdussin amerikanska och brittiska läkare från 1950-talet och framåt; Gary Taubes gav hänvisningar.
    Men att föreslå att kaloriteorin “idag vore övergiven av alla som vet nåt om sådant“ var överord av Piltson. En enkel sökning avkastar en rad välrenommerade institut och patientföreningar som med vidhåller tesen om “energibalans“ med snillrika praktiska anvisningar trots att det saknas erfarenhet som visar att den stämmer! Det är fråga om en obevisbar dogm, som fortfarande gäller för diverse auktoriteter.
    Den mest säregna exemplet fanns i läroboken “Fetma“, redigerad av S. Rössner och A.K. Lindroos. Där menade en namnkunnig docent i näringslära att dogmen har teoretisk grundval, eftersom “energin är oförstörbar“ enligt termodynamikens första huvudsats. Då förbisågs att mänskokroppen är ett biologiskt system, som avger överflödig energi genom svettning, alltså den andra huvudsatsen. Man tycker att förlaget, Studentlitteratur, borde ha räddat henne från denna pinsamhet.

  6. 6
    Jösses säger

    En sådan onyanserad syn kan bara vinna popularitet eftersom några måste ha insett att det finns pengar att tjäna. I praktiken klarar ju folk i allmänhet inte att leva med kalorirestriktion. Vår natur är att äta tills vi blir mätta. Äter vi riktig mat är det inget problem.

    Sakta men säkert måste det ha gått upp för livs(döds)medelsindustrin att om man kan få folk att äta lite mer, då finns det pengar att tjäna. Kan man få folk att tro på kalorihypotesen, då går det ju att lura i dem vad som helst.

    Helst skall man alltså lura i folk billiga kolhydrater, där finns det pengar att tjäna för folk överäter väldigt lätt kolhydrater. Mekanismen för detta känner de säkert till mycket väl. Billiga kolhydrater sätter sakta, sakta människans reglersystem ur balans.

    Så folk måste fås att äta sådant som industrin gör reklam för, och det gör ju folk för majoriteten går naturligtvis på sådant som sägs i reklam, annars skulle inte reklam finnas.

    Att billiga kolhydrater förstör både människor och miljö ger industrin blanka fasen i så länge som det inte regleras i lagar och förordningar. Det krävs en gigantisk översvängning och kollaps för att en fullfjädrad kapitalistisk matknadsekonomi skall kunna bli självreglerande på den punkten. Vi är inte där, ännu.

    För att förstå det krävs en intelligens, eller åtminstone ett intresse, som överskrider den genomsnittlige väljarens. Vad var det Churchill sa? – Ett femminuters samtal med den genomsnittlige väljaren, det får mig att inse att demokrati nog inte är någon särskilt bra idé.

    Värst av allt, kanske inte värst men illa nog, det är att industrin har lyckats korrumpera Livsmedelsverket och det bevisar de själva genom att på sin hemsida skriva nedanstående. Man blir mörkrädd när man läser det.

    Kan Riksföreningen för Metabol Hälsa väcka åtal mot Livsmedelsverket? Hoppas det, för nedanstående kan bara en korrupt organisation formulera. Det gäller dock att formulera anklagelserna på ett bra sätt, det kräver en del funderande. Men det är klart, även om man inte får rätt, så borde ett åtal kunna väcka en del medial uppmärksamhet. Det kanske kan rädda några liv.

    https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/energi-kalorier

    ”Hur mycket energi du som vuxen behöver beror framförallt på tre olika saker:

    • Ditt basala energibehov, alltså hur mycket energi din kropp gör av med i vila.
    • Matens termogena effekt, det vill säga den energi som behövs för att bryta ner den.
    • Din nivå av fysisk aktivitet, alltså hur mycket du rör på dig.

    Man behöver röra på sig och anpassa mängden mat efter sitt behov för att ligga i energibalans. Energibalans innebär att energiintaget via maten motsvarar energiförbrukningen. Om man är i energibalans ligger kroppsvikten stilla.

    Energi kan mätas i kilokalorier (kcal), ibland förkortat till kalorier.

    Energi är ett positivt laddat ord, men det kan också bli för mycket. Det gäller särskilt om man ofta äter den sortens livsmedel som innehåller mycket energi, det vill säga kaloririka livsmedel. Exempel på det är bakverk, godis, snacks, feta mejeriprodukter och charkuterier, majonnäs, feta såser och friterad mat.

    Många människor får i sig mer kalorier än de gör av med, med övervikt som följd. Andra har svårt att få i sig tillräckligt. Som med så mycket annat gäller: lagom är bäst.”

  7. 7
    Piltson säger

    4 Mormor ”…hittar jag inte tillbaka till den tråden…!?”

    Mormor, det är oklart vilket inslag du söker, men här saxar vi en bit av den betraktelse där några av de tidiga LC-förespråkarna nämndes:

    ”…På 1920-talet tog en amerikansk kardiolog, Blake F. Donaldson, hand om sjuttontusen patienter med ett likartat program och fick likartade resultat. Han menade att ”fett kött skulle vara en ofrånkomlig del av varje bantningsrutin” och förbjöd socker, mjöl och stärkelsehaltig mat. De flesta minskade något kilo i veckan utan att någonsin känna hunger.
    Tjugo år senare hade hans kollega Alfred Pennington i New York framgång med ett LC-program. Han avfärdades som en tok av amerikanska läkarförbundet men följdes på 1950-talet av en rad kolleger. En av dem, George Thorpe i Kansas, sade rentut att kalorirestriktion aldrig skulle kunna fungera, eftersom det ”inte ger selektiv minskning av kroppsfett utan ger sig på alla kroppsvävnader”, viket ju också beskrevs i ett tidigare avsnitt.
    I England fanns på 1950-talet dr Richard Mackarness, som också tillämpade LC-kost. Statistik saknas, men även här rörde det sig om flera tusen patienter. I Österrike fanns dr Wolfgang Lutz, vars bok om kolhydratbegränsning nu säljs i 16:e upplagan. Han höll på i fyrtio år och räknade in drygt tiotusen patienter. I Kalifornien har Diane Schwarzbein visat fyratusen patienter tillrätta med fetma och diabetes2 genom att dra ned kolhydraterna och tillåta fett utan begränsning…”

    Av dessa är Diane Schwarszbein två böcker fortfarande värda uppmärksamhet. Hon skrev på grundval av bred klinisk verksamhet och sin egen uppnosighet mot okunniga ”riktlinjer”.

  8. 8
    Mormor säger

    Piltson, tack för några utmärkta redogörelser för hur konceptet av kaloriräkning uppstod och hur det sedan långsamt spred sej.
    Det var just professor Wilbur Atwater jag tänkte på, kom ihåg att du nämnde honom som upphovsman i någon tråd här på Annikas blogg. Professor Atwater var född 1844 och dog 1907, vilket faktiskt är intressant att veta och gör det lite svårt att förstå hur kalorihypotesen har överlevt ända in i våra dagar.
    Han var professor i kemi och beskrivs nånstans som ”the father of modern nutrition and metabolism”.
    Läkaren Lulu Hunt Peters, 1873 – 1930, var också en okänd personlighet, trots hennes ”bestseller book” som sålde 2 miljoner copies under åren 1922 till 1926, med titeln ”Diet & Health; with key to the calories”. Där beskrevs redan konceptet av kalorireduktion för att gå ner i vikt.
    Precis som i dag, vi har liknande böcker med lätt förändrade titlar och Dr Peters bok är tydligen fortfarande ”in circulation and still quoted today..”.
    Det är väl ganska så fantastiskt!?
    På ungefär 100 år har vi inte kommit längre…för räkna kalorier det kan vi…fortfarande…

  9. 9
    Piltson säger

    Mormor, ett enkelt sätt att gå UPP i vikt kan vara att skära NED antal kalorier i maten genom att byta ut fett mot kolhydrater. Och ett lika enkelt sätt att gå NED i vikt kan vara att göra tvärtom: MINDRE kolhydrater, MERA fett. Inte alltid, men ofta. Gary Taubes hänvisade till vetenskap som bekräftar det.
    Det betyder att ”energibalans” kan vara ett nyttigt begrepp för reglering av kroppsvikt. Man skall bara vända det till tvärtemot vad som sägs i propagandan. Folktron går på tvären mot hederlig sakkunskap.
    Men folktron har ett oförnekligt faktum på sin sida. Nämligen att kolhydrater per viktenhet mat bara innehåller hälften så många kalorier som fett innehåller per viktenhet mat. Det tycks ju göra folktron trovärdig.
    Jovisst, och detta verkar bekräftat av att kaloridata används som instrument för kundupplysning på matpaketen. Läsaren uppfattar det som en varning: så LITE fett som möjligt. Och det, befarar vi här, är precis vad matfabrikerna hade avsett. Vilket bör ge allmänheten en ledtråd: slopa snacket om ENERGI, tänk istället på matens SAMMANSÄTTNING.
    Även en annan detalj in matpaketens innehållsdata arbetar på tvären mot folkhälsan. Det får vi återkomma till, om bloggvärden tillåter.

  10. 10
    Jösses säger

    En intressant liten skillnad till är att i Norge tar man oftast salt på gröten, inte socker som i Sverige.

  11. 11
    Mormor säger

    Apropå salt….
    Det var en del diskussioner här hos Annika för nåt tag sen om att en halv tesked salt i ett glas vatten innan sängdags kunde förhindra obehagliga kramper i ben och fötter på natten…
    Eftersom det händer att jag lider av dessa kramper och ibland vaknar flera gånger per natt och måste då stiga upp och försöka få dom att gå över…och ont som katten gör det!!…så började jag faktiskt testa detta råd….hade redan försökt med tillskott av magnesium, vilket konstigt nog inte hjälpte mej alls….
    Och till min förvåning så märkte jag redan första natten, att Inte nog med att kramperna höll sej i schack…..dom bara uteblev helt enkelt….men att jag dessutom sov som en gris natten igenom…
    Dom första gångerna trodde jag att det var bara en tillfällighet….men efter några nätter med samma resultat varje gång jag tog mitt glas med vatten och salt….så har jag nu faktiskt gjort det till en vana….
    Förklara detta, den som kan….!?
    Och jag är en som saltar på maten innan jag ens hinner smaka på den, så det är inte det att jag får i mej för litet under dagen…

  12. 12
    Jösses säger

    Samma här. Om jag har ätit extremt kolhydratfattigt nån dag, då kan det bli lite vadkramp på morgontimmarna. Om jag innan läggdags tänker på vad jag ätit under dagen och kommer ihåg att ta ett extra glas vatten och lite salt (bara ett kryddmått räcker för min del) då blir det aldrig någon kramp.

    Det är väl i princip samma fenomen som vid idrottande. Då svettas det ut både vatten och salt och fyller man inte på ordentligt, då kan krampen komma.

  13. 13
    Elisabeth G säger

    # 11

    Jag delar din erfarenhet, Mormor. En halv tesked salt i ett glas vatten gör mer nytta för mig än magnesium. Kramperna försvann och jag sov som en stock redan första natten. Vad det beror på vet jag inte men salt funkar för mig också.

  14. 14
    Mormor säger

    Elisabeth G, detta var mycket intressant att få veta, tack för det!
    Undrar verkligen vilken biokemisk reaktion som ligger bakom…?
    För som Jösses skriver, kan jag förstå kramperna….. För vi har det till exempel här i Italien mycket varmt under delar av året och man svettas ymnigt…svetten innehåller väl både natrium och vatten plus annat, så att dessa förluster måste återställas…och alltså slipper man då obehagliga kramper!?
    Men det här med sömnen är förvånande…har också funderat på om det har något med klor-atomen att göra?? Förutom hettan under sommaren, vilket bidrar till sena middagstider…. Med läggdags nära inpå, så hinner man inte smälta maten fullt ut antagligen…och då undrar jag ibland om klor-atomen möjligen kan underlätta syntesen av acido cloridrico..? Verkar troligt…?
    Så då skulle man i så fall slå två flugor i en smäll med intag av en salt-drink före sänggåendet…..
    låter detta plausibelt?

  15. 15
    XMargareta säger

    Ett symptom på Hyponatremi dvs. ett underskott på natrium i förhållande till vätskevolym är just muskelkramper

  16. 16
    Lars Henrik säger

    Hur ska man resonera om kalium-Natrium balansen i detta sammanhang? Jag tänker kanske främst på hjärt- och njurfunktion här.

  17. 17

    När man börjar få muskelgrupper av mineralbrist. Är det så allvarligt att döden står och knackar på! Eftersom hjärtat är en muskel och drabbas lika som resten av kroppen. Det är förmodligen därför som handel med salt, startade vår civilisation.

  18. 18
    XMargareta säger

    LarsHenrik.

    Det sker ingen reglering av upptaget i tarmen av natrium eller kalium.
    Mängden av dessa regleras hormonellt i njurarna.
    Är man frisk och inte tex är utsatt för obalanser pga av olika orsaker, så regleras det finstämt.
    (Om tex kaliumhalten i blodplasman mer än fördubblas uppstår hjärtarytmier.)

  19. 19
    Lars Henrik säger

    Det är bl a av arytmiskäl samt kramper jag intresserade mig. Jag har då och då känt av arytmi under flera årtionden. Magnesiumtillskott har hjälpt mig men även att hålla calciumintaget på låg (eller kanske rimlig nivå).

    Jag läste på Viktväktarnas sida att man ska sträva efter att hålla kaliumintaget betydligt högre än natrium.

    Detta har med säkerhet redan diskuterats här tidigare men jag behöver en uppfräschning.

  20. 20
    Lars Henrik säger

    Jag funderade även på belastningen på njurarna i samband med regleringen av olika mineraler. Detta har ju också en koppling till hjärtat via olika signalsystem. T ex betasignaler.

  21. 21
    XMargareta säger

    Tror inte jag kan ge någon upplysning i den riktning du anger
    Undrar lite vad du menar med betasignaler i detta sammanhang?
    (Menar du TGF-beta? Har ju att göra med hur tumörer tillväxer och sprids)
    Varför viktväktarna säger, att det skall vara högre intag av kalium än natrium begriper inte jag.
    Kanske för att de menar att natrium ger högre blodtryck?
    Det är i många delar av kroppen viktigt med balansen natrium/kalium och calcium/magnesium/fosfor till exempel.
    Regleringen sker i och med intag och kroppens egen reglering.
    Känt är som förut nämnts, att balanserad reglering kan rubbas om man tex svettas för mycket och att därför natrium försvinner för mycket i svetten.

    .

  22. 22
    Lars Henrik säger

    Som jag har förstått det så är betasignalerna jag syftar på de som hämmas av sk betablockerande mediciner. Syftet ska här vara att till del hindra pressade njurar från att ”piska på” ett ansträngt eller sviktande hjärta från att jobba hårdare än det i längden klarar av.

    Njurarna kan å sin sida vara ansträngda just pga att justera mineralbalanser och behöver mer hjälp från hjärtat.

  23. 23
    Jösses säger

    Det finns en teori om att saltåtercirkulationen av blodet som sker i njurarna, den är så hög så att om man äter 5 eller 15 gram salt per dag är helt irrelevant ur perspektivet njurbelastning.

    En parantes är att ordet lön på många språk kommer från tiden då man fick betalt i salt, salario och salary till exempel.

  24. 24
    XMargareta säger

    Lars Henrik.
    Ok då förstår jag.
    Din fråga får nog besvaras av en medicinare.
    Skulle tro, att vid njursvikt man nog vad gäller vissa läkemedel får justera ner viss medicinering pga lägre elimineringshastighet.

  25. 25
    Lars Henrik säger

    Ja, det hade varit bra med en medicinares kunskaper i denna fråga. Det är väldigt komplexa system.

    Det som kopplade mig till hjärtat via njurar och mineralbalanser var den effekt natriumet sägs ha på blodtryck. Just högt blodtryck och förhöjd puls har sagts mig vara symptom på att hjärtat tvingas arbeta hårdare än normalt för att försörja t ex njurarna med blod. Enligt uppgift kan detta bero på pressade njurar som ”piskar på” hjärtat via signalsystemen dem emellan. Betablockerare får i detta läge hjärtat att slå lugnare och mer effektivt.

    Jag tror inte att det behöver handla om något så allvarligt tillstånd som njursvikt. Bara ansträngda njurar. Blodtryck och puls samt möjligen viss ansamling av vätska i vävnader är kanske i detta läge de enda noterbara symptomen, förutom möjligen avvikande halter av ämnen som natrium, kalium, kreatinin etc som dock kräver blodanalys av labb.

    Är det belagt att natrium ökar blodtryck över viss halt?

  26. 26

    Jag kan förklara hur det hänger ihop, fast jag tror inte en enda människa håller med mig. Njursvikt är en annan pandemi i västvärlden. Njurstenar ökar lavinartat. Det beror på den ökade mängden växtföda med fria radikaler. Det som också heter Oxalsyra. Eftersom vi skandinaver inte längre har uppehåll från växtföda. Utan äter det utan säsongsuppehåll året runt. Så får inte kroppen en chans att bearbeta eländet. Då det ständigt tillförs nya fria radikaler/Oxalsyra. Detta är nyckeln till en god hälsa!!!

    Ni har hört det förut (: syremolekyler från växtföda är magetiska och de stannar i vävnaden, och till slut när dessa små magneter stulit tillräckligt mycket mineraler från din kropp så blir den så stor att kroppen kan rensa ut den och då hamnar den i njuren. Det är dags för er att förstå att grönsaker är magnetiska genom fotosyntesen och oerhört skadligt för kroppen. Det är faktiskt fria radikaler och oxalsyra som gör slut på våra kroppar. Kan man reducera dessa syremagneter och ångest/stress så blir man frisk tills man är 120 år. Sedan dör man knall fall för att telomererna tagit slut. Är jag verkligen ensam om att veta detta?

  27. 27
    Jösses säger

    Även salt vs blodtryck är omtvistat. Nu är det lite lurigt att mäta blodtryck. Jag uppfattar det som bäst att mäta själv hemma i lugn och ro. Mätare finns att köpa både hos Apotek och Clas Ohlson t ex.
    När du har fått in lite rutin på att mäta, pröva då att ändra ditt saltintag.
    Några dagar med så lite salt du vågar.
    Några dagar med ”normalt” saltintag.
    Några dagar med extra mycket salt.
    Vad händer under dessa dagar med ditt blodtryck?

    Min gissning är att det inte händer särskilt mycket, antagligen blir variationen hos blodtrycket inom felmätningsmarginalen. Kroppen reglerar salthalten i blodet inom +/- 3% om jag minns rätt.
    Försök också att äta samma mat (sort och mängd) i övrigt under dessa dagar. Äter du helt olika mat under dessa mätdagarna kan det lika gärna vara maten som ger variationen.

    Vad jag kan förstå handlar blodtryck primärt om stela blodådror. Jag kan inte se hur salt skulle kunna påverka detta. Socker däremot, det verkar ställa till det överallt i kroppen med ”glykering”, inflammation, rubbad bakterieflora och inte minst felreglering av hormoner.

    Som sagt, salt på gröten i Norge, socker på gröten i Sverige. Naturligtvis påverkar inte en sådan liten detalj det direkta utfallet för Corona, men många bäckar små.

  28. 28
    Jösses säger

    PS. Använd oraffinerat salt utan antiklumpmedel/kemikalier.

  29. 29
    Annika Dahlqvist säger

    Lars Henrik och XMargareta
    Jag är inte specialist på salter. Det jag har varit med om är Natriumbrist, vilket kan göra en patient mycket sjuk. Natrium tar man prov på som kan tyda på saltbrist. Jag tycker att det var ett intressant tips att man kan ta en saltshot på kvällen mot kramper. Det kanske hjälper även mot ’hjärndimma’ på dagen?
    Magnesium är annars en mineral som många (de flesta?)har brist på, vilket kan ha negativa effekter på hjärta och blodtryck bl a. Men det kan man inte ta blodprov på, eftersom blodet har kvar sin normala halt in i det sista. Man får prova att ta magnesiumtillskott och se om man mår bättre. Överskott av magnesium är inte farligt, det är bara laxerande – det tas inte upp mer än vad som behövs till blodet.

  30. 30
    Lars Henrik säger

    Georg,
    Nu när du påminde oss om oxalater så återupptog jag mina små studier i ämnet och hittade denna intressanta pod med funktionsmedicinaren Peter Martin:

    https://poddtoppen.se/podcast/1065616324/halsosnack-med-lotta-och-victoria/157-peter-martin-varfor-din-grona-smoothie-inte-ar-sa-nyttig-som-man-trott

    Jag tror du har rätt i att oxalsyra och oxalater bör tas på allvar.

    XMargareta, Mormor, Jösses och Annika,
    Jag tar också saltshots ibland på kvällen då inte magnesium alltid räcker till för att minska kramper. Dock tycker jag mig, sedan en kort tid tillbaka, märka att även en minskning av calcium kan hjälpa. På mig har detta tydlig effekt på arytmier i varje fall.

  31. 31
    Annika Dahlqvist säger

    30 Lars Henrik
    På vilket sätt minskar du calcium?

  32. 32

    Enligt min uppfattning ger hårdost ett överskott av kalcium och låter man bli hårdost så blir kalciumnivåerna bra. Under förutsättning att man tar sitt magnesium.

  33. 33
    Lars Henrik säger

    Jag minskar intaget av ägg eller mjölkprodukter.

    Tidigare har jag haft dagar med både youghurt eller fil, ost, samt äggröra eller annan rätt med stort ägginnehåll. Dessa dagar samt eventuellt dagen efter känner jag ofta av arytmi. Tar jag bort antingen äggen eller youghurt/fil och tar mina 300 Mg magnesiumcitrat minskar arytmin eller håller sig helt borta.

  34. 34
    säger säger

    Benkramp kan bero på hjärtsvikt och/eller nedsatt mikrocirkulation.

    Det är viktigt med en kvalificerad medicinsk utredning av tillståndet.

  35. 35
    Annika Dahlqvist säger

    34 säger
    Det är problem i primärvården med läkarbrist, så att de äldsta inte får vård för sina multipla sjukdomar.
    I det läget tycker jag att om i övrigt friska personer med kramp i vaderna på nätterna, kommer till rätta med det med en saltshot på kvällen och/eller magnesiumtillskott, de inte behöver söka läkare, för kvalificerad medicinsk utredning, för det.

  36. 36
    Annika Dahlqvist säger

    32 Georg W
    Hårdost är livets krydda, och tar man någon ostskiva ibland gör det nog inte så mycket för kalkvärdet.

  37. 37

    Om vi läser den här tråden, så får vi en omfattande diskurs om det stora folkprobmemet, kramp i vaderna.

    Vi diskuterar de metabola orsakerna och metabola lösningarna. Vi får en medvetenhet om att D-vitamintillskott, resulterar i ökat kalcium upptag. Till slut får man kramp i vader och armar. Naglarna spricker för att de blivit för hårda. Då är kroppen helt ur mineralbalansen. För vi äter för mycket växtföda, som innehåller magnetiska fria radikaler/oxalater, som stjäl kroppens mineraler och till slut förstör våra njurars arbete. Vi har lärt oss att mineralsalt och kött innehåller mycket mineraler. Dessutom vet vi att vi måste balansera D-vitamin mot Magnecium, vid sänggåendet! Aldrig tillsammans. Då de är balanserande. Tillsammans med mineralsalt. Kan och måste människan balansera mineralbalansen artificiellt, nu och i framtiden.

    Vi (jag) har även varnat för att kramp, betyder att hjärtat är riktigt illa ute. Eftersom hjärtat är en muskel. Med en emotionell ’hjärna’. Den ska vara mjuk.

    Vilken distriktsläkare kan berätta den här historien för döende människor, nu när Annika gått i pension och Andreas bygger en folkrörelse???

  38. 38
    Lars Henrik säger

    Under senare tid, ganska många månader faktiskt, har jag klarat mig från kramper. Framför allt tackar jag magnesiumtillskottet på kvällen för detta. Även arytmin, som under lång tid tidigare varit ett besvärande problem, är nu under kontroll via magnesiumtillskott och reduktion av calcium. Magnesium påverkar även pulsen nedåt på ett märkbart sätt. Verkar vara gynnsamt för hjärtat!

    Saltshotten har jag numera sällan behövt ta till men är bra att känna till som tillfällig backupmetod.

    En annan metod som tycks ha haft effekt, även om det kan vara svårt att härleda, är minskat vätskeintag. Med detta sagt vill jag förtydliga att det inte handlar om att gå törstig. Jag dricker nog tillräckligt men inte mer än jag känner att kroppen behöver. Jag dricker också i små portioner. Inte svepa hela glas.

    #34 säger :
    Jag tror du är inne på det jag försökte beskriva ovan. Dvs att t ex kramper eventuellt kan vara ett symptom på att systemet (njurar, hjärta etc) inte helt mäktar med situationen. Dock tror jag det kan gå många många år innan man når fram till en så drastisk diagnos som hjärtsvikt.

  39. 39
    Mormor säger

    Kom att tänka på en viktig grej, som jag faktiskt hade glömt totalt, angående natrium och kalium….och det är dom viktiga cellulära pumparna! En av dom viktigaste lär vara just den som pumpar ut natrium ur cellen men pumpar in kalium, detta mot koncentrationen av dessa joner, så alltså behövs det energi för detta, den pumpen kallas för Na+/K+ –ATPase och tack vare den kan cellen stimuleras med nervimpulser, den behåller sin volym och kan även utbyta joner vid behov….. Om den pumpen avstannar av någon anledning, dör helt enkelt cellen…
    En annan viktig pump är den som bidrar till bildandet av cloridric acid i magsäcken och en tredje, också jätteviktig, finns i dom röda blodkropparna, där det tydligen sker ett utbyte mellan bikarbonat och clor…ska kolla lite mera nån dag, för skulle vara intressant att fatta varför…!? Så där kommer clor-jonen in i bilden igen…
    Sen finns det säkert flera andra cellulära pumper också…?
    Och att magnesium också behövs är känt, i o med att varje reaktion, där ATP ingår, så är magnesium nödvändigt för att ”stabilisera” fosfatgrupperna..
    Men begriper ändå inte riktigt hur sömnen och saltet hänger ihop..? Och blodtrycket?
    Frågorna hopar sej…
    Det enda säkra tycks mej vara det, att salt är livsviktigt….

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Upptäck mer från Annika Dahlqvists LCHF-blogg

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa