Vattenåtgång för matproduktion

Taffel.se.

Veganer och vegetarianer brukar ofta argumentera att djurproduktion tar så mycket vatten. Man har då inte funderat på hur mycket vatten som går åt till vegetabilieodling.  I detta blogginlägg påvisas att till de flesta ovanjordsgrönsaker åtgår det stora mängder vatten. Rotsaker, bönor och ärter drar minst vatten, och innehåller förhållandevis mycket näring. Men de drar ändå mer vatten än djurhållning.

 

Comments

  1. 1
    Anni Sundquist säger

    Hej Annika! Intressant. Har du räknat med vattenåtgången för odlingen av djurfodret?

  2. 2
    Annika Dahlqvist säger

    Anni, jag har inte räknat utan hänvisar till artikeln.
    Normalt behöver man inte bevattna gräsbetesmarken. Bönderna brukar ofta ha ett vattenfyllt badkar på betesmarken för att boskapen ska få dricka. Kraftfoder behövs inte utan boskapen ska äta gräs och hö. De blir sjuka av kraftfoder, det är inte deras artegna föda.
    Vid torka behöver vegetabilieodlingen självklart mera bevattning än gräsbetet.

  3. 3
    XMargareta säger

    Annis fråga är nog betingad av att det brukar anföras vilken enorm vattenåtgång det är per kilo kött och proteinekvivalent jämfört med växtdito, men jag är rätt säker på att det är beräknat på att djuren får just konstgödslat kraftfoder.

    Borde kanske? nästan vara tvärtom vid naturbete och att korna äter hö om man använder naturgödslet i regenerativt jordbruk, till jordförbättring, för då ökar jordens vattenkvarhållande förmåga och då går det inte åt lika mycket vatten om man tex odlar grönsaker i jorden, som om man enbart konstgödslar.

    Det vatten, som går att beräkna för att det sker energiförluster mellan näringsnivåerna i form av djurens egen värmeproduktion och energiåtgång vid kroppsrörelser blir ju ett kretslopp för vattnet återuppstår vid förbränningen..

  4. 4
    Vittvrak säger

    Spana in den här föreläsningen av Walter Jehne
    https://youtu.be/123y7jDdbfY ska man tro honom, och det vill man efter att ha lyssnat, så skapar gräsbetande djur sitt eget vatten och mer därtill.

  5. 5

    En siffra som ofta används för att beskriva nötköttets påfrestning på klimatet är att det går åt 15-16 000 liter vatten till att producera ett kilo nötkött. Men stämmer det? 
    Vattenfotavtrycket
    Svaret är både ja och nej. Men för att förstå vilket vatten det är man pratar om så måste man förstå hur vattenfotavtrycket beräknas. Vattenfotavtryck delas in i tre kategorier: 
    * Grönt vatten som är regnvatten 
    * Blått vattensom är yt- och grundvatten 
    * Grått vatten som är det vatten som går åt för att ta hand om föroreningar från produktionen.
    I ett ändrat klimat är det för bönder, kommuner och företag viktigt att ha koll på det totala vattenbehovet, vattenfotavtrycket. Då lägger man samman regnvatten, dricksvatten och vatten för att späda föroreningar. 
    Räkneexempel:
    94% av vattnet som går åt till ett kilo kött är regnvatten. 350 mm regn under växtperioden ger 3,5 miljoner liter /hektar. 1 ko behöver gräs från ungefär 1 hektar per år. Slaktad väger kon minst 250 kg, vilket ger 14 000 liter grönt vatten per kilo kött. 
    En ko behöver dricka 100 liter per dag. Det är mindre än 1 % av fotavtrycket. 2% är vatten som behövs för rengöring, dessa sammanlagda 3% är blått vatten. De 3% som är kvar är vatten för att späda föroreningar dvs grått vatten. 
    Källa: Water footprint network
    Regnet faller på gräset oavsett om kon äter det eller inte
    Grunden till kons foder är gräs och klöver, regn är en förutsättning för att gräset och klövern ska växa. Om korna äter gräset eller inte spelar ingen roll för vattnet. Det avdunstar från mark, växter och djur till luften och blir regn igen. 
    Regn är inte vattenförbrukning utan en gåva att ta vara på. För lite regn kan kräva bevattning av grödor och trädgårdar men åkrar med gräs i Sverige bevattnas väldigt sällan. Kor har förmågan att ta vara på gräset och göra kött och mjölk av det. Men de behöver dricka vatten till maten precis som vi människor.
    Slutsatsen är att det stämmer att på det vis man räknar vattenfotavtrycket så används 15-16 000 liter vatten för att producera ett kilo kött. Det är en del av kretsloppet och vattnet förbrukas inte och 14 000 liter är regnvatten som kommer fortsätta att falla oavsett om korna äter gräset eller inte. 
    Genomsnittlig användning av vatten i Sverige
    Man kan sätta den siffra i relation till att människor i Sverige i genomsnitt använder 140 liter per person och dag för bl a dusch, toaletter, tvätt, disk och mat. (Källa: Svenskt vatten) 
    I Sverige används 4 % av det tillgängliga sötvattnet. Av detta vatten behöver jordbruket 3 %, hushållen 15 % och industrin 59 %. (Källa: Statistiska centralbyråns statistikdatabas)

  6. 6

    Kött är mycket klimatsmartare än bönor.
 Köttfri måndag kan förstöra våra barn. Utan kött får man bristsymtom förr eller senare. Det brukar ta omkring 20 år innan alla bristsjukdomarna kommer som ett brev på Postnord. 
Vegetabilier innehåller bara bråkdelar av vitaminer och mineraler jämfört med kött. Protein i vegetabilier saknar en del aminosyror (proteinbyggstenar) i tillräcklig mängd. Fettet i vegetabilier är undermåligt på grund av för mycket fleromättat fett av omega-6-typ jämfört med animaliskt fett. 
    Och Världsnaturfonden, Att äta naturbeteskött är ett bra sätt att spara energi! Det går åt mindre energi att producera naturbeteskött än annat nötkött. Att producera kött med hjälp av kraftfoder, vilket är det vanliga sättet numera, kräver 5–8 gånger mer energi. För 1 kg naturbeteskött går det inte åt mer energi än att odla 1 kg bönor.” 
(Denna info är tyvärr numera borttagen från WWF:s hemsida på grund av agenda är veganism)

    OK, låt oss då jämföra bönor och nötkött i form av entrecôte. 
    Bondbönor, gröna, kokta vs entrecote enligt Livsmedelsverkets databas: 
    Bönor innehåller 67 kcal/hg medan  entrecôte innehåller 165 kcal/hg. 
    Låt oss då först omvandla hur många hg det går på 100 kcal. Då behövs det 1,5 hg bönor som kan jämföras med 0,6 hg entrecôte, båda innehåller 100 kcal.  Om nu 1 kg bönor kräver lika mycket energi som 1 kg entrecôte så behövs det 1,5/0,6=2,5 gånger mer energi för att göra 100 kcal bönor jämfört med att göra 100 kcal entrecôte. Köttet är alltså mer än 2,5 gånger mer klimatsmart än vegetabilier. På köpet fås ett hållbart jordbruk. Räknar man på mängden protein i stället så behöver en 70 kg människa minst 0,5 g animaliskt protein per kg eller 200 g kött, fisk per dag. Bönor innehåller mindre än hälften så mycket vegetabiliskt protein per 100 g jämfört med kött. Dessutom saknar vegetabiliskt protein en del livsnödvändiga aminosyror varför man måste äta omkring 5 gånger mer protein för att (nästan) tillgodose det livsnödvändiga behovet av aminosyror. Lägger vi ihop alla dessa uppgifter så innehåller 200 g kött tillräckligt med protein för att en människa ska må bra. Men det går åt 0,5 kg torkade bönor för att få lika mycket protein som kött.
 Till det kommer att man måste äta minst 5 gånger mer bönor än kött för att få tillräckligt med livsnödvändiga aminosyror (proteinbyggstenar). Ja då blir det till att äta minst 0,5*5=2,5 kg torkade bönor per dag för att få tillräckligt med livsnödvändiga aminosyror.
Men torkade bönor är oätliga, de måste blötläggas över natten och kokas två gånger för att få bort en del giftiga antinutrienter. Då blir det minst 8 kg kokta bönor att äta per dag.
Bönor innehåller 45 g kolhydrater per 100 g torkad vikt. Då tvingas man äta 45*25 hg=1 125 g kolhydrater per dag eller 2,3 gånger mer kolhydrater per dag än Livsmedelsverkets rekommendationer
Med andra ord går det åt omkring 12,5 gånger mer bönor än kött. Så det behövs alltså mer än 10 gånger mer fossil energi att äta vegetabiliska bönor än att äta riktigt animaliskt kött.
Äter man andra grönsaker med mindre mängd protein och energi än bönor så krävs det ännu mycket mer energi
Sedan tillkommer ett annat problem med vegetabilier, de kräver mer konstgödsel (=fossilt bränsle) medan korna är självgående gräsätare med automatgödselfunktion. Korna kan återställa våra jordbruksmarker medan vegetabilierna förstör jorden de odlas på.

    Konstgödseln minskar jordarnas bördighet. Naturgödsel är mat för maskar, bakterier, svampar m fl organismer som gör jordarna levande. Genom att gödsla med naturgödsel som innehåller organiskt material bygger man upp mullhalten och förbättrar jordstrukturen. Ensidig konstgödsling ger endast energi till växterna men förstör jorden och gör den på sikt till ett odlingsmedium. Redan idag använder t ex växthusodlare inte jord utan mineralull som de gödslar med näringslösning.
    Konstgödsel förstör miljön och ger mat med dåligt näringsvärde. Genom att ensidigt satsa på kvantitet i jordbruket kan vi idag framställa enorma mängder mat – med dåligt näringsvärde. Detta vet Sveriges bönder som därför regelmässigt ger sina djur mineraltillskott eftersom djuren lätt blir sjuka om de enbart äter eget odlat foder. Vi människor ska däremot överleva på det som odlas på de svenska åkrarna.
    På hundra år har jordbruksutvecklingen lett till förstörda jordar och ökenbildning på en del håll i världen. I Sverige har vi ett klimat som gör att vi ännu inte fått så ödesdigra effekter, men på sikt är det moderna jordbruket på väg att slå ut sig självt genom att förstöra själva grunden för odling, nämligen jordens bördighet.
    För att inte nämna att vi är beroende av det som vi haft i miljoner år. kommunicerande bakterier… en död jord är början på slutet…
    Det verkar lätt att hitta kapital för att sälja vegan” mat ” eftersom insatsvarorna är billiga och marknaden förberedd med ” lurade människor “. Men jättesvårt att hitta någon som vill satsa på verklig kvalité.

    Veganer har kul med statistik.
    Fakta: – Över 66% av världens torra mark är antingen för brant, för kallt, för vått, för torrt, för varmt eller bara för långt bort för att odla grödor / grönsaker. Därför växer det gräs och andra foderråvaror till vårt husdjur. Det är inte lämpligt för något annat.

    Tugga nu på denna veganska tolkning av samma information.
    Vegan faktum; – Nästan tre fjärdedelar av hela vårt land används för att odla mat till djur.
    Det påverkar lätt intryckliga sinnen.

    Slutsatsen blir: Ät mera kött och rädda planeten!
    Tyvärr har ju veganer en total och förnekelse till evidensbaserade fakta.

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.