Det var ett symposium anordnat av ADA, American Diabetes Association, om Low Carb vid diabetes. Lokalen var fullsatt.
Först presenterades LC vid typ 2 diabetes, av dr Jeannie Tay, Hon presenterad en klinisk studie. Strikt LCHF= VLCKD (very low carb ketogenic diet). Vissa studier visar högre LDL, medan andra inte gör det. Man har också sett höjt HDL och lägre Triglycerider, vilket anses positivt. LDL börjar anses som en kontroversiell riskfaktor. (De använde tydligen en diet som var låg i mättat fett, men högre i fleromättat, så rädslan för mättat fett har de kvar).
LC-gruppen kunde minska sin medicinering mera, blodsockersvängningarna minskade, Triglyceriderna minskade i behandlingsgruppen. Patienterna följdes i två år.
Forskarna fann ingen skillnad mellan grupperna beträffande kognitiv förmåga och njurfunktion. HC-gruppen fick en signifikant sänkning av HDL, vilket anses negativt.
Dr de Bock presenterar VLCD vid typ 1. Han oroar sig för tillväxten, långsiktiga metaboliska profilen, bentäthet, träning, psykosociala problem. Då det finns lite av forskningsdata omkring T1d och LC så hänvisar han till djurstudier, fallbeskrivningar, och epilepsibarn på ketogen kost.
1. Tillväxt. Han oroar sig att barnen ska få för lite av tillväxtstimulerande insulin. Han diskuterade inte proteinets roll för insulinbehovet.
2. Långsiktiga metabola effekter. Han oroar sig för förhöjt LDL, trots att det är ett kontroversiellt ämne. Den långsiktiga betydelsen är oklar.
3. Bentäthet. Han hänvisar till vissa studier på epilepsibarn med ketogen kost. (Min kommentar: dessa epilepsibarn på ketogen kost fick också lågkalorikost, dvs svältkost, vilket kan bidra till dålig bentäthet)
4. Träning. Forskningsresultat är blandade.
5. Psykosociala effekter. Han oroar sig att T1-barn kan känna sig depriverade när de inte får äta socker. (Min kommentar: En kompromiss är att T1-barnet får en godsak tillsammans med en extra insulindutt, vid särskilt festliga tillfällen – men inte till vardags. Man kan också ge diabetesbarnet ett lågkolhydratalternativ till godsaken). Han oroar sig också för ätstörningar hos T1-barnet som inte får äta sockersaker, trots att det inte finns någon evidens för att ätstörningar skulle vara vanligare hos T1 på strikt LC..
Han tog inte upp om den stress det kan bli för T1-barn på HC som sliter med sin glykemiska kontroll, utan framgång.
Dr de Bock förnekade inte att ett T1-barn kan få bättre glykemisk kontroll med VLCD.
Jag såg just denna brittiska dokumentär Sanningen om kolhydrater. Den är mycket sevärd. https://www.svtplay.se/video/20476372/sanningen-om-kolhydrater/sanningen-om-kolhydrater-avsnitt-1?cmpid=del:an:01-02-2019:sanningen-om-kolhydrater:pla:lp-app
Fantastisk dokumentär som kan ses till den 2/5 2019. Läkaren och näringsexperten Xand van Tulleken visar hur man kan bli friskare från diabetes och minska risken för stroke och hjärt/kärlsjukdomar genom att undvika snabba kolhydrater i form av potatis, ris, pasta och vitt bröd – något som enligt Tulleken många läkare inte hade trott vara möjligt.
I dokumentären sades att den ”nya kosten” som innebär att man äter kolhydrater som inte höjer blodsockret lika mycket var ur hälsosynpunkt av en ”enorm betydelse för det brittiska folket”, men redan 2009 så utsåg 2000-Talets Vetenskap läkaren Annika Dahlqvist till Gnistanpristagare för hennes kamp för bättre mat med mindre snabba kolhydrater till barn, äldre, diabetiker och överviktiga.
Hon har sedan dess blivit hånad och motarbetad av etablissemanget, läkare och skeptikersekter som istället för att hylla henne för sina kostråd istället har utsett henne till ”årets förvillare”.
Redan i nr 1/2007 av 2000-Talets Vetenskap fanns Annika Dahlqvist med på omslaget med helbild med följande text: ”Läkaren som tar strid för folkhälsan!”
Här kan du läsa det numret gratis på nätet:
https://2000tv.se/gratistidningar/2000taletsvetenskap_2007_nr1.pdf
Samma nyhet på 2000-Talets Vetenskap hemsida:
https://www.2000tv.se/media/?id=34
Det får bli vår 70-års födelsepresent till dig! 🙂