LCHF-kost och ketoacidos – igen

Åke Sjöholm m fl har skrivit en artikel i Läkartidningen, om två fall av ketoacidos hos LCHF-are.
Det gällde två personer med typ 2-diabetes, som åt enligt LCHF, och drabbades av ”normoglykemisk” ketoacidos, dvs med endast måttligt förhöjda blodsockervärden. De var sjuka och hade symtom på ketoacidos, med bla  kussmauls andning (hyperventilation för att vädra ut koldioxid för att sänka försurningen).

Sjöholm berättar om hur de två hormonerna insulin och glukagon reglerar blodsockret. Han skriver om hur höjt blodglukos stimulerar insulinfrisättning. Han skriver att lågt blodsocker stimulerar glukagonfrisättning. Som jag har fått lära mig så är det lågt blodinsulin som stimulerar alfacellerna att frisätta glukagon. Det är också den enda mekanismen som stämmer med att diabetiker med lågt insulin (gäller typ 1-diabetiker) får en skenande glukagonfrisättning, och skenande blodsockertillverkning i levern (glukoneogenes). Om det var sant att det är för lågt blodsocker som styr glukagonfrisättningen skulle typ 1-diabetiker inte får skenande blodsockerförhöjning. Om jag har rätt och författarna har fel, tyder det på skandalös kunskapsbrist hos dem.
Författarna nämner inte heller mekanismen glukoneogenes. Man kan undra varför, när den är den stora farliga komplikationen till ketoacidos. Är det kunskapsbrist, eller förnekande?

De berättar sen om två fall av ketoacidos hos typ2-diabetiker på LCHF. Den första medicinerade med metformin och SGLT2-hämmare. Det är det preparat som ger glukosutsöndring i urinen och på det sättet sänker blodsockret.

I båda fallen anges att orsaken till LCHF-kost hos dessa diabetiker var önskan om viktnedgång. Inte ett ord om att LCHF sänker blodsockret, vilket är viktigt för diabetiker. Kanske var det ämnet för känsligt för författarna att skriva om?

Jag gör några reflexioner utifrån detta:
En person som äter strikt LCHF = ketogen kost, bör söka sjukvård akut vid de allvarliga sjukdomssymtom som uppräknades i artikeln.
En person som äter ketogen kost bör sannolikt inte medicinera med SGLT2-hämmare, det verkar vara en olämplig kombination.
Metformin ska sättas ut vid akut sjukdom, det är en gammal känd sanning. Metformin kan ge ett farligt tillstånd – laktatacidos, vid sjukdom och uttorkning. (Det bör också temporärt sättas ut inför kontraströntgen, då det kan skada njurarna då.)

I diskussionen varnar författarna t2-diabetikerna för LCHF pga risken för ketoacidos.  Jag menar då att kanske 99% av typ 2-diabetikerna dör förr eller senare av komplikationer till sin diabetessjukdom. LCHF kan reversera deras diabetessjukdom och ge dem bättre livskvalitet och ett längre liv.
Jag har inte sett någon uppgift att någon har dött av normoglykemisk ketoacidos vid LCHF-kost. I de fallberättelser om detta jag har läst så vårdas patienterna på sjukhus och tillfrisknar av behandlingen. Däremot dör de av högkolhydrat-lågfett-kost.

En person som fått normoglykemisk ketoacidos efter ketogen kost bör sannolikt inte äta så ketogent framöver. Kanske utöka kosten med en lagom mängd av rotsaker, men inte mer än att blodsockret hålls normalt.

Tillägg 4/7: Jag skickade denna text som kommentar till Läkartidningen. Den blev publicerad idag:
Högkolhydratkost, HCLF, är värre än LCHF.

 

Comments

  1. 1
    Lacramioara Grosu says:

    SGLT2 hämmare får inte användas vid T2DM som är C-peptid negativ därför att finns det stor risk för utveckling av normoglykemisk belgiska. Man glömmer ofta att i dynamik kontrollera C -peptid hos patienter som fått typ 2 diabetes. Jag misstänker att patienterna hade jätte lågt C-peptid , således insulinbrist, och därifrån ketoacidos. Dessutom säger man ingenting om njurfunktionen som spelar viktig roll när man använder 2 mediciner dom påverkar njurarna.

  2. 2
    Mayne Sundewall Hopkins says:

    Hoppas artikel-författarna läser dina kommentarer – och tar lärdom av dem!

  3. 3
    Arvid says:
  4. 4
    thomas Häggberg says:

    RRV har ju redan vid sin kontroll av Läkemedelsindustrins påverkan på läkemedelsverk och skolmedicin påtalat att deras påverkan talar för en institutionell korrumperad påverkan på vår skolmedicin: (för ett år sedan) och detta har ingen politiker vågat ta i………
    Så alla experter hos Skolmedicinen är egentligen jäviga och dessa förlitar sig våra politiker på. dessa….
    Sorgligt, men så är det! Kunde för en tid sen läsa i DM i Dk att där hade dom på ett statligt sjukhus inrättat en avdelning ledd av en professor vad gäller rätt diabeteskos för diabetestvå sjuka…… För tio år sen sa Socialstyrelsen i vårt land att en ketogen kost är enligt vetenskap och beprövad erfarenhet för just diabetes II sjuka och än har detta inte införts i Sverige! Oerhört trångsynt och läkedemedelstyrt i vårt land fortfarande…… Åsså pratar man än om hur man skall korta våra köer i vår sjukvård….. Enkelt egentligen! Ge adekvata kostråd istället….. Oerhört kostnadseffektivt…..

  5. 5
    Gunnar Isaksson says:

    Här är en intressant artikel om SLGT2 hämmare.

    Nu försöker man helt fräckt beskylla LCHF för biverkningar av den medicinen.

    http://www.lakemedelsvarlden.se/fda-varnar-for-sglt2-hammare/

  6. 6
    Ingrid Björck says:

    Klokt svar och verkligen bra underbyggt!
    Bra Annika❤️

  7. 7
    Patrik says:

    Instämmer med föregående. Mycket väl formulerat Annika. Jag är en person som tenderar att bli förbannad när man tänjer på sanningen (m.a.o. ljuger) på sätt som kan skada andra människor. Och både din och Eenfeldts repliker pekar på detta på ett sätt som är sakligt och korrekt, d.v.s. inte som jag skulle uttryckt mig

    Jag tycker det vore bra om ni satte ihop en replik tillsammans och skickade till Läkartidningen.

  8. 8
    Annika Dahlqvist says:

    7 Patrik
    Jag skickade mitt inlägg till Läkartidningen som kommentar.

  9. 9
    Lars Henrik says:

    Håller med Patrik ovan om att dylika påståenden under vetenskaplig förklädnad bör bemötas av läkare eller annan expertis. Om bemötandet görs av lekmän blir de antagligen lite för lätta att avfärda oavsett om kritiken är rätt i sak.

    Jag har dock full förståelse för att det kan vara krävande att ge sig in i debatter.

  10. 10
    Annika Dahlqvist says:
  11. 11
    XMargareta says:

    Alltså återigen sammanblandning, så att sikten skyms.

    Vad gäller regleringen av blodsocker, insulin och glukagon, så är den enligt min upplaga av den fysiologisk- medicinska ” Människans fysiologi.” tryckår 2001 och enligt författarnas förord avsedd för fysiologi-studerande vid universitet och vårdhögskolor.

    1. Den viktigaste regulatorn av insulinfrisättningen är koncentrationen av glukos i blodet, som flödar genom bukspottkörteln. När glukoskoncentrationen ökar stimuleras frisättningen och tvärtom.

    I likhet med insulinfrisättningen regleras frisättningen av glukagon främst av blodets koncentration av glukos.
    Den stora skillnaden är at glukagonfrisättningen stimuleras när glukoskoncentrationen minskar och hämmas när koncentraionen ökar.

    2. Insulin verkar hämmande på glukagonfrisättningen, genom att förstärka den hämmande effekt, som ökad blodkoncentration av glukos har.

    3. Sedan finns lite text om, att aminosyror i blodet stimulerar både insulin och glukagon + att det finns en del andra regleringar som tex adrenalin och en del reglering från tarmen samt även nervös påverkan pus en påverkan från andra hormoner, som tex cortisol.

  12. 12
    XMargareta says:

    Klargörande:

    Den sammanblandning jag menar är den, som Kostdoktorn tar upp, med den nämnda medicineringen.

  13. 13
    Annika Dahlqvist says:

    11 XMargareta
    I vilket fall måste glukagonfrisättningsstimulansen av lågt insulin vara mycket kraftig eftersom den kan få glukagonfrisättningen att löpa amok vid insulinbrist hos typ 1-diabetiker.

  14. 14
    XMargareta says:

    Ja det håller jag med om, eftersom den höga blodsockerhalten vid för lågt insulin inte ger den normala effekten på bukspottkörteln.

  15. 15
    I Like Neil Young says:
  16. 16
    XMargareta says:

    Det finns andra studier, där det verkar motiverat med kolhydratrestriktion vid diabetes typ 1.
    Resultat bättre värden.

    https://www.naturalmedicinejournal.com/journal/2018-07/low-carbohydrate-diet-treatment-type-i-diabetes-children

    Endast en person i studien råkade ut för ketoacidos.
    Några hade det lite jobbigt med lågt blodsocker, men det är väl inte så konstigt om man måste balansera med insulinsprutning

  17. 17
    Mormor says:

    Varför inte lyssna på professor Roger Ungers speech vid mottagandet av Rolf Lufts award 2014, där han precis förklarar glucagonets roll i sammanhanget?

  18. 18
    Lennart says:

    Här gäller det att tänka rätt och kunna förstå logiska samband.
    Dvs Diabetiker typ1 = hög blodsockerhalt i blodet men trots det lågt insulin (tex vid fel på insulinpump) och därmed hämmas inte
    kroppens produktion av glukagon som är blodsockerhöjande. BS fortsätter uppåt.
    När kroppen har brist på insulin bildas ketoner.
    Detta ger då ketoacidos?
    Har jag fattat rätt?

  19. 19
    XMargareta says:

    Vid diabetes typ 1 frisätts för litet insulin.
    Vid för låg insulinhalt kan glukos inte komma in i celler, för att där ge energi vid förbränning.
    Det ger en för hög blosglukoshalt.

    Levern reglerar blodglukoshalten, genom att känna av den i det blod, som kommer från tarmen i portvenen och dra åt sig glukosen, samt efter passage av blodet, åter frisätta lagom mängd till blodet som lämnar levern.

    Vid diabetes typ 1 frisätts för lite insulin från bukspottkörteln.
    Då kan inte glukos komma in i celler, vilket betyder, att det blir hög blodglukoshalt.
    Normalt innebär det, att levern inte frisätter mer glukos, men nu blir det istället, på grund av att den låga insulinhalten frisätts en stor mängd glukagon från bukspottkörten.

    Då får levern i uppgift, att med alla medel frisätta mer glukos. Först gör den det av nerbrytning av upplagrat glykogen, som består av ihopsatta glukosmolekyler och är en begränsad lagervara i lever och muskler.
    Sedan tas bl.a. fett i anspråk och det bildas ketoner.

    Många ketoner är organiska syror och om nerbrytningen av fett går för fort, vilket det då gör vi diabetes, så hinner inte kroppen med, att buffra dessa syror och vi får försurning, acidos.

    Även vid svält uppstår ketos, men en frisk kropp kan klara detta, men ketoacidos kan uppstå också vid svält.
    (För min del drar jag slutsatsen, att det vid tex fasta det då är fördelaktigt, att försöka hålla kroppen med basbildande intag.)

    Som jag förstått det, så är det vid diabetes, som ketoacidos blir farlig, eftersom där inte finns normal regleringsmekanism för begränsning. Obehandlad stark diabetes innebär, att även muskler osv bryts ner. Det tar inte stopp. Sockerkoma inträder och livet klaras inte, om det tillåts fortsätta.

  20. 20
    Lennart says:

    Bra och tydlig förklaring av ketoacidos.
    Jag föreslår att Vi byter ämne….Jag funderar över tarmflorans betydelse när det gäller hur mycket vårt blodsocker stiger efter intag av olika livsmedel. Det verkar vara stor skillnad mellan olika personer med olika tarmflora.( såg program med Mosley och Israeliska forskare)
    Min fundering= om 2 personer äter exakt samma kost i ex 4 veckor så borde väl tarmfloran därefter vara ganska lik.
    Om inte så kan vi inte använda näringstabeller och näringsvärde som anges på livsmedel.
    Israelisk forskning tyder på stor skillnad mellan olika människor.

  21. 21
    Annika Dahlqvist says:

    20 Lennart
    Eftersom det troligen är stor skillnad mellan människor vad gäller tarmfloran och dess inverkan, är det svårt att dra några slutsatser. Det behövs mer forskning.
    Det som i slutänden är viktigt att komma fram till är hur vi ska äta för att få bästa hälsa.

  22. 22
    XMargareta says:

    Jag har inga problem med övervikt själv och behöver bara hålla måttlig LCHF-diet, men har ju lagt märke till, att vissa efter en tid med LCHF kan få svårare, att gå ner i vikt och ha fortsatt välmående.

    Jag funderar jag på om Mercola har träffat rätt,( kanske framförallt för dessa personer), när han rekommenderar perioder med ketogen diet ev.fasta, periodvis avbrutet av perioder, där man tillfälligt intar lite mer kolhydrater.

    Detta därför, att man har efterhand med LCHF kan ha utvecklat bättre insulinkänslighet och därför har glukagonnivån kommit upp med leverdriven ökad glukosfrisättning som följd av det jämförelsevis låga insulinet.
    Detta problem menar han kan åtgärdas med lite mer kolhydrater tillfälligtvis.

    Jag har läst has bok: ” Fat for fuel ”, där han utvecklar detta på ett sätt, som kan vara korrekt.
    I länken diskuterar han lite om detta.

    https://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2018/07/08/the-china-study-and-other-nutrition-plans.aspx?utm_source=dnl&utm_medium=email&utm_content=art1&utm_campaign=20180708Z2&et_cid=DM220556&et_rid=358043864

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.