Läkartidningen: Oralt glukostoleranstest identifierade flest kranskärlssjuka med diabetes. Diabetes fastställdes bäst med oralt glukostoleranstest, bättre än HbA1c och Fasteblodsocker. (Äsch länken blev fel, men nu tror jag att det har blivit rätt)
Erling undrar i kommentar om vi inte borde förespråka glukosbelastning ändå.
Jag tycker absolut att man bör kolla blodsockerutvecklingen efter måltid. Det avslöjar insulinresistens.
Det är bara den höga glukosdosen till testmåltiden jag reagerar på. Man skulle kunna testa ut hur hög glukosdos som behövs för att fastställa en diabetes.
Själv har jag absolut ingen lust att vid upprepade tillfällen belasta min kropp med 75 gram glukos. Vem vet vilken skada för en känslig metabolism den belastningen kan utgöra? Den kanske kan utlösa en latent diabetes?
Socialstyrelsen har förresten kommit med nya gränsvärden för graviditetsdiabetes. Fasteblodsockergränsen är så låg som 5,1.
En timme efter glukosbelastning ska man ha <10 i blodsocker, och efter två timmar<8,5. Det är bra att man sänker gränserna. Då kan man på ett tidigt stadium rekommendera LCHF-kost till den insulinresistenta gravida. Bara man inte klåfingrigt går på med insulinbehandling på ett tidigt stadium.
Vore bra om man kunde testa fram den optimala dosen vid oralt glukostoleranstest, för standarddosen är ju så himla äcklig att trycka i sig, så man nästan kräks.
Det finns andra helt oskadliga alternativ till glukostoleranstest.
Fasteinsulin har i stora studier för många år sedan visat sig bäst korrelerat med all slags hjärtsjukdom. Jämfört med alla dåvarande vanliga riskfaktorer, bl.a LDL- och total kolesterol.
Men om man använder måttet fasteinsulin i vården så sprider man ljus över vad fler och fler anser vara grundorsaken till kärlsjukdomar, insulinresistens. Och även insulininsprutande diabetiker kan då börja fatta att insulin är något man ska ha så lite som möjligt av. Alltså en potentiell fara för läkemedelsförsäljning.
Att mättat fett nu friskförklarats, eller att påståendena om dess farlighet helt saknat grund gör att de diabetiker som tidigare var rädda för ”åderförfettning” nu kan välja bort både blodsockerhöjande kolhydrater och minska eller sluta med skadande insulininjektioner, som så många nu redan gjort.
Det var inga större problem för mig att få fasteinsulinet uppmätt, bortsett från att doktorn inte förstod varför. Att ha hittat på uttrycket ”åderförfettning” helt utan vetenskaplig stöd och spridit det så att nästan alla blev räddare för fett är helt oförsvarligt. Syndare ?
Men en hel del vetenskapsmän och -kvinnor har blivit grundlurade genom att ”mättat fett dieten” för att orsaka diabetes 2 hos råttor i många år har saluförts som en ”högfettsdiet”. Alltså innan studierna startas får man reda på ”vad som orsakar diabetes”, mättat fett. Att dieten innehöll 20% rent socker kom bara fram om man tittade mycket noga på innehållsdeklarationer!
En hel generation med diabetesforskare har på ett så enkelt sätt grundlurats redan innan dom börjat titta på sina forskningsresultat. Fabrikanten av råttmaten (Unilever eller?) lär ha svarat att råttorna äter inte ”fett-dieten” med mindre än att det är uppblandat med socker; inte deras fel…
Misstag eller raffinerat bedrägeri?
Förmodligen ett raffinerat sockerbedrägeri.
@ sten:
Jag tror också på fasteinsulinet som måttstock. Det är klart bättre än fastesocker och HbA1c.
Lite OT men ändå. Jag minns med beklagande den kvinna som var på provtagning samtidigt med mig. Av samtalet mellan henne och ”stickerskan” förstod jag att hon var fastande diabetiker. En liten stund senare såg jag henne äta frukost i cafeterian. Frukosten bestod av, åtminstone, tre hela frallor, lite margarin och något lite pålägg; ost tror jag det var.
Man mäter fel parameter – titta på ett diagram som visar samband mellan långtidssocker, fastesocker och insulinnivå.
Då blir det plötsligt enkelt att se vad man skall mäta!
Om man däremot skall mäta blodsockret så är det glukosbelastningen som är effektivast men frågan är ju om det provet verkligen behövs – det finns ju oftast annat som indikerar prediabetes och då är ju midjemåttet det mest framträdande. Avslöjar inte alla men de flesta!
@6 Thomas Jansson:
Ursäkta min okunskap – Om jag nu skulle vilja ha ett diagram över samband mellan långtidssocker, fastesocker och insulinnivå – får man ”automatiskt” svar på det om man ber sin vårdcentral om test på fasteinsulin (enligt Sten 2) ??
Jag är inte diabetiker (vad jag vet) men vore intressant att kolla värdena, eller är det onödigt när man äter LCHF sedan många år och oftast mår rätt bra??
@ EvaLi:
Länk till sambandsdiagrammet välkomnas. Betr. fasteinsulin: Utdrag av slutsats från en 2007-studie på ca 3000 friska kvinnor 60 -79 år som varade i 5 år. ”Fasting insulin and homeostasis model assessment for insulin sensitivity (HOMA-S) were linearly associated with a combined outcome of coronary heart disease or stroke (n = 219 events), but there was n o a s s o c i a t i o n of fasting glucose or glycated haemoglobin with these outcomes. Results were similar for coronary heart disease and stroke as separate outcomes.
Alltså: Högt fasteinsulin och hög insulinresistens visade ökad risk för kärlsjukdom i form av både stroke och hjärtattack. Varken fastesocker eller långtidssocker visade ett liknande samband. (De två måtten som ovetande diabetiker typiskt får.)
https://journals.plos.org/plosmedicine/article?id=10.1371/journal.pmed.0040263
Här en viktig sammanfattande artikel om ytterligare studier som bekräftat ACCORD studien.
Alla dessa visade att dödligheten ökade både med försiktigt behandland DB-2 och med intensiv behandling.
Mitt imellan, med Hba1c medelvärde 7.5 fann man minsta dödligheten!
Ett biresultat var detta: Av insulinbehandlade patients hade de med de 3 lägsta doserna och 2 högsta doserna en signifikant riskökning jämfört med de i mittgruppen, HbA1c 7.5%. 10 grupper. De som var tablettbehandlade visade högre dödsrisk endast i lägsta och högsta gruppen.
Alltså både försiktig och intensiv medicinbehandling av Diabetes försämrar överlevnad.
Kost utan blodsockerförhöjande ingredienser provades inte.
https://www.healio.com/endocrinology/diabetes/news/online/%7B1a0f7758-f1b2-4aba-b85a-582906adc9ae%7D/intensive-glucose-control-may-increase-mortality-risk
För att återknyta till cancerdebatten vi hade nyligen bör nämnas att nedanstående studie fann att risken för bröstcancer var 50% högre i fjärdedelen med högsta fasteinsulinet jämfört med den lägsta fjärdedelen. https://www.sciencedaily.com/releases/2009/01/090109173207.htm
Insulinresistans ligger alltså bakom våra två största sjukdomar. Studierna här är bara en ytskrapning av vad som finns om insulinresistans.
Att göra (skadande) experiment med glukostoleranstest måste alltså anses som oansvarigt när det finns utmärkta och verifierade diagnosmetoder. Den första studien ovan var på hela 3000 kvinnor under 5 år.
Alla ”vanliga” markörer visade klart sämre svar; men vi fortsätter mäta med dessa ”Trasiga skjutmått”. Var problemet ligger kanske någon ansvarig kan förklara. Finns det någon ansvarig i Sverige? Vem ?
Tillsvidare blir det att minska insulinresistensen.
Enkla knep, om dom finns, välkommnas !
@ Thomas Jansson:
Har Du tillgång till diagram som visar sambandet?
Kanske kan motivera ännu mer till att mäta fasteinsulin.
Jason Fung har gjort ett antal videofilmer över sina föreläsningar och i en av dessa så visar han sambandet mellan insulin och blodsocker. Då blir det ganska självklart att man mäter helt fel parameter!