Att inte se skogen för bara träd

Professor Göran Sjöberg

Nyårskrönika av Göran Sjöberg:
Att inte se skogen för bara träd!

Jag satt häromkvällen framför ett avancerat svepelektronmikroskop tillsammans med en forskarstudent och tittade på de bilder som skapades i mycket hög förstoring på bildskärmen av ytan på en liten spåna som bildats vid ett av de svarvförsök som ingår i det aktuella forskningsprojektet. Man kunde här se oerhört små detaljer på ytan och som vi tillsammans försökte tolka. Eftersom vi båda är väl insatta i de materialmekanismer som verkar vid de svarvförsök som genomförts letar vi båda efter tecken som kan bekräfta våra olika hypoteser och blir båda lika upphetsade när vi tycker oss se sådana tecken i de bilder som en efter en framträder i den höga förstoringen.

För att fördriva tiden under de ’transportsträckor’ som utgör en ofrånkomlig del i den här typen av mikroskoparbete och där min närvaro bara skulle störa studentens arbete hade jag med mig min julklappsbok som är den alldeles nya, sjätte upplagan av ”Molecular Biology of THE CELL”, Alberts et al.. I denna tjocka (1300 sidor) och oerhört gedigna lärobok (som jag ’älskar’) har jag av naturliga skäl bara kommit till de inledande kapitlen och som handlar om den grundläggande biokemi som själva livet i våra celler består av och förundras ständigt av hur mycket man på mikroskopisk nivå, på samma sätt som inom materialvetenskapen, har lyckats kartlägga. Man vet idag ofta i detalj hur de tusentals atomer som våra proteinmolekyler är uppbyggda av är arrangerade i förhållande till varandra. Detta har man kunnat göra trots att proteinerna inte är större än att om man lägger 100 000 i rad bara får en sträcka på en millimeter. Jag läser t.ex. med fascination hur proteinmolekylerna, roterar i våra celler med ungefär en MILJON varv per SEKUND för att nu inte tala om hur de mindre molekylerna som våra celler består av rör sig ännu snabbare. Med andra ord är det ett ’våldsamt liv och kiv’ bland livets minsta beståndsdelar. Det bubblar och kokar av liv helt enkelt i varenda enskild cell – fascinerande att tänka sig – att vi bara ’håller ihop’!

Problemet är, som jag alltmer har kommit att inse, att kunna koppla ihop den detaljerade kunskapen om de mikroskopiska processerna, både inom cellbiologin och inom materialvetenskapen, till en helhetsbild där de enskilda delarna kan passa samman som varje pusselbit måste göra i förhållande till alla andra bitar i varje pussel. Det är också detta som jag anser är själva kärnan i all vetenskap. Går det inte att passa någon enskild del är det oftast inte något fel på den enskilda experimentella observationen utan det är det övergripande pusslet, förklaringsmodellen, som inte stämmer.

Så när man sitter där framför mikroskopets bildskärmar och försöker tolka den materiella verklighet är man därför helt förlorad om man inte har en hyfsad hypotes eller, för att använda liknelsen med pusslet, har en rimlig uppfattning om helhetsmönstret där den aktuella biten kan passa in. På samma sätt som i varje pussel blir man därför lycklig när en och annan bit perfekt faller på sin plats och inser samtidigt att det inte lönar sig att med ’våld’ försöka trycka in biten där den inte passar in. Ett typexempel på sådant våld är hur man nu under femtio år har försökt trycka in de pusselbitar, som alla olika experimentella observationer av de fysiologiska effekterna av mättat fett utgör, i ett pussel som de facto ser helt annorlunda än vår verkliga verklighet.

Likheterna mellan cellbiologin och materialvetenskapen är på ett övergripande plan uppenbara. Likheten gäller där framför allt i hur karaktäristiska egenskaper kan förklaras genom att de minsta observerade beståndsdelarna kan passas in i existerande förklaringsmodeller, dvs. när pusselbitarna lätt faller på plats är det i båda fallen frågan om en övertygande vetenskap.

När jag så sitter försjunken i min Alberts slås jag av en figur i kapitel 2 (Fig. 2.24) som jag tycker ’säger allt’.  Det är en principskiss som förklarar hur ett stort antal olika kemiska omvandlingsmöjligheter existerar för varje ämne i en cell, med andra ord en viss typ av molekyl, t.ex. en sockermolekyl. Här finns ofta ett stort antal sådana olika omvandlingsmöjligheter ’att välja på’, och där omvandlingar oftast sker i ett antal succesiva steg, och som underlättas av specifika enzymer, och där slutligen det ’önskade’ ämnet, t.ex. kolesterol, kan syntetiseras.

Det är en sak att exakt ha kunna kartlägga de olika kemiska stegen i syntetiseringsprocesserna, vilket man är imponerande duktig på idag, men det är en helt annan sak att förklara hur den aktuella sekvensen ’valdes’ bland alla alternativa sekvenser och som skulle resultera i att helt andra ämnen syntetiseras.  Med andra ord är det först när man kan skapa en förklaringsmodell där man övertygande kan passa in den aktuella syntetiseringssekvensen i ett förklarande helhetsmönster som det kan bli frågan om vetenskaplighet. Det hela är oerhört komplext och det spelar ingen roll hur mycket våld man utövar på pusselbiten, som i fallet med det mättade fettet – vetenskap blir det aldrig innan biten fallit på plats.

Med denna ’nyvunna’ insikt rusar jag entusiastiskt upp med den tjocka boken i högsta hugg och avbryter studentens mikroskoparbete för att förklara ’ett och annat’ om vad som är vetenskap. Dessutom har jag rätt att bete mig på detta abrupta sätt eftersom jag är hans handledare.

Med denna Nyårskrönika önskar jag också alla LCHF-are nya vetenskapliga segrar, både på det på det praktiska och teoretiska planet, när det gäller förhållandet mellan vår kost och vår hälsa.

Comments

  1. 1

    ”Det bubblar och kokar av liv helt enkelt i varenda enskild cell – fascinerande att tänka sig – att vi bara ’håller ihop’!”

    Jo… – Göran – wåra Kroppar är ju ett ”mini-Universa” – som bastår av ca 13 miljarder kroppsceller och ca 100 miljarder hjärnceller – som på ett näst intill perfekt sätt samverkar = interagerar i alla lägen med varandra – antingen Wi är helt friska eller mer eller mindre sjuka.
    FANTASTISKT !

    Ifall Wi tankaren bensinare med diesel – så går den hackigt – och stannar till slut helt och hållet. Inget konstigt alls.

    Tankar Wi wåra kroppar med ett övermått av socker och kolhydrater – så sker samma sak. Först ”hackar” Kroppen och sen dör den helt enkelt. Inget konstigt alls.

  2. 2
    Rolf Löfgren säger

    Det är alltid trevligt att läsa dina krönikor, Göran.

    Ett Gott Nytt År med många framtida krönikor i LCHF spåret.

  3. 3

    Gott Nytt År!

  4. 4

    Att det inte finns någon begränsning i storhet kan man ana men hur är det med tanken att det inte gör det heller i litenhet.

  5. 5

    Josef Boberg Skrev:

    Tankar Wi wåra kroppar med ett övermått av socker och kolhydrater – så sker samma sak. Först ”hackar” Kroppen och sen dör den helt enkelt. Inget konstigt alls.

    Tankar Wi wåra Kroppar med ”diesel” = ett övermått av socker och kolhydraterr – och på tok för lite av animaliskt fett och vegetabiliskt fett av typ kokosolja och olivolja – så sker samma sak. Först ”hackar” Kroppen och sen dör den helt enkelt. Inget konstigt alls. – skulle det vara…

  6. 6

    Dennis Skrev:

    Att det inte finns någon begränsning i storhet kan man ana men hur är det med tanken att det inte gör det heller i litenhet.

    Dennis – det är både och – som jag ser det.

  7. 7
    Professor Göran säger

    Som jag ofta har nämnt har min hustru och jag våra gemensamma dagliga ’morgonandakter’ i ’vetenskapens namn’ och andakter som går till så sätt att vi läser ett stycke i någon intressant grundläggande bok och samtidigt diskuterar väldigt livligt i sokratisk anda. Detta betyder att våra bokläsningar ofta går väldigt långsamt, ibland kanske bara en kvarts sida under en timmes ’andakt’ – men vår kunskapsprocess tar ofta stora språng framåt.

    Som jag nämnde i min förra krönika studerar vi just nu en oerhört intressant bok av professor emeritus David Lewis-Williams ”Conceiving GOD, THE COGNITIVE ORIGIN AND EVOLUTION OF RELIGION”.

    Just vid dagens morgonandakt verkade en massa ”tioöringar ha trillat ned” (ett idiomatiskt uttryck som alla som tillhör min egen generation vet har att göra med svårigheterna att få tioöringarna, som ett telefonsamtal tidigt kostade i en offentlig telefonautomat, att trilla ned när man väl lyckats stoppat in dem i myntspringan – ofta fick man använda knytnäven innan man fick den efterlängtade koppllingstonen och kunde ringa sitt samtal för att kanske få någon tjej att komma ned och öppna dörren) på en enda gång.

    Dagens bokavsnitt handlade om den konsenus som uppnåddes inom den kristna kyrkan under kejsare Konstantin vid det berömda kykomötet i Nice mellan den 20 maj och 25 juli år 325 och då de kristna dogmerna för ’evigt’ (?) fastställdes i politiskt samförstånd.

    Dogmerna som fastslogs av det politiska etablissemanget är den ovedersägliga existensen av Gud Fader, av Guds Son, Kristus och av den Helige Ande. Vidare bestämde man att Uppståndelsen (’Inkarnationen’ om jag förstått detta rätt) är möjlig och trolig och dessutom att människan är en Syndig varelse och där dessutom varenda spädbarn bär denna synd med sig från början (ett Djävulens påfund?).

    Sedan dess har man bland annat med hjälp av Inkvisitionens våld lyckats få alla pusselbitar på plats under två tusen år. För mig har dock detta inte mer med vetenskap att göra än dogmen om det mättade fettets farlighet men den senare har inte funnits mer än 50 år förstås även om Inkvisitionen har verkat även här.

  8. 8

    Väldigt välformulerat. Inte illa att du klämmer ”the cell” , referensverket. Men du har fångat i din krönika det som Wille Crawford sjunger; han med värsta IQ’t resonerar som ett ägg.
    Dvs oavsett hur flitigt man läser i The Cell (det gör ju alla läkarstudenter), det går lätt att röra till det, och när man sen lämnar preklin och börjar med klinisk verksamhet blir det inte längre vetenskap utan snarare klinisk utvärdering, vilket ju är nåt helt annat. Patienterna ligger ju inte snällt som en metallflisa i ett elektronmikroskop, och de fakta man tycker sig samla ihop är grumliga och svårtydda.
    Man borde bara jobba med hårda ändpunkter: morbiditet och mortalitet.

  9. 9
    Professor Göran säger

    BJA Skrev:

    Dvs oavsett hur flitigt man läser i The Cell (det gör ju alla läkarstudenter), det går lätt att röra till det,

    Intressant kommentar!

    Jag har funderat mycket på vad läkarstudenter egentligen tillgodogör sig av den molekylära cellbiologin och något som jag själv betraktar som en ’njutbar’ vetenskap i motsats till det mesta inom medicinen. Vid ett tillfälle ’frågade jag ut’ en läkarstudent om hur hon såg på den molekylära cellbiologin. (Jag hade då själv då läst den föregående upplagan av THE CELL med stort intresse.)

    Hennes lakoniska svar på min fråga var: ”Det är ju så svårt!” Det svaret sa mig en hel del om attityderna till ämnet och hindrade mig av artighet från att ställa några följdfrågor. I min mörkersyn tror jag nu att läkarstudenterna idag kommer ut ur sin utbildning allt ’dummare’ (eller ’rörigare’ som du är inne på) om man med detta menar en allt sämre förståelse för vad som är naturvetenskap. Högfärd är kanske ett bra sätt att dölja en sådan ’rörig’ inkompetens och som möjligen min berömde kardiolog också bevisade.

    Däremot tror jag att det teoretiskt skulle vara fullt möjligt att ersätta den religion som idag behärskar ’läkarvetenskapen’ med just naturvetenskap på samma sätt som den berömde franske fysiologen Claude Bernard trodde för 150 år sedan. Tyvärr misslyckades Bernard enligt min uppfattning nästan totalt i sin mission att bryta den medeltida skolastiska inställning och som därför fortfarande genomsyrar medicinen och det verkar bli värre och värre. (Statinerna är nog typexemplet på att tron på det övernaturliga dominerar!) Jag har också mina ytterst starka tvivel på att det idag skulle kunna gå att bryta denna ’religiösa tro’ på underverk från medicinerna. Mammon är helt enkelt inte intresserad av någon vetenskap.

    Bernards essä ”An Introduction to the Study of Experimental Medicine (1865)” är nog något av det bästa jag någonsin läst angående vetenskaplig metodisk inställning till experimentella undersökningar och en essä som jag har därför tvingat mina egna forskarstudenter att läsa. Inte minst den student jag nu ’övervakade’ för några dagar sedan ’sög i sig’ detta verk och han har idag också en rent formidabel attityd till sin forskning.

    Tvingas läkarstudenter läsa något sådant idag?

  10. 10
    Professor Göran säger

    Nu kunde jag inte låta bli att gå in på Wiki och se vad man skriver om Claude Bernard – det var ett tag sedan jag läste hans essä.

    https://en.wikipedia.org/wiki/Claude_Bernard

    Det som står där tycker jag är en alldeles utmärkt och kort sammanfattning av hans person och verk och framför allt hans syn på vad som är vetenskap inom medicin och en syn som jag helt delar. Det slår mig också hur långt bort man idag befinner sig från detta tankesätt i den forskning som totalt domineras av läkemedelsbolagen.

    Som person verkar han dock ha varit väldigt okänslig när han utförde sina försök på djur men detta är möjligen en ovidkommande punkt i detta sammanhang men det tål ju att diskuteras med tanke på vad som pågår i dagens djurfabriker.

  11. 11
    Professor Göran säger

    I dagens ’morgonandakt’ kom hustru och jag igenom hela två sidor i David Lewis-Williams ”Conceiving GOD, THE COGNITIVE ORIGIN AND EVOLUTION OF RELIGION”; en bok som bara blir intressantare och intressantare.

    De två aktuella sidorna behandlade området ’Doktriner’.

    Lewis-Williams huvudtes är här att det är själva nedskrivandet av doktrinerna i en ”Helig Skrift” som innebär religionernas stora ’förbannelse’. Med hjälp av sådant ’för evigt’ fastslaget ’hokus-pokus’ har man inte bara torterat och halshuggit miljontals interna ’Gudsförnekare’ utan även spillt blodet på många fler miljoner ’hedningar’ av olika slag. Det som ISIS håller på med idag är en utmärkt illustration på en mångtusenårig verksamhet inom alla religioner och USA’s fundament vilar de facto på blod av ’hedniskt’ slag och det är därför knappast någon tillfällighet att Ronald Reagan på sin tid hade väldigt svårt att skriva under konventionen mot folkmord – jag tror han till slut kände sig tvingad att göra detta.

    Men när doktrinerna inte var nedskrivna var läget inte lika prekärt.

    David Lewis-Williams nämner som exempel här de religiösa uppfattningarna inom San-folket, ett folk som han själv är specialist på. Hos detta jägar- och samlarfolk, som håller till i Kalahariöknen, finns inga samhällsklasser och därför heller inget prästerskap som med hot om döden kan bestämma vad man ska tro på. En del tror här t. ex. att Gud är en liten ’rackare’ (fellow) täckt med gult hår medan andra tor att han är en Land-Rover men eftersom Gud bara tillhör varje enskild människas övernaturliga erfarenheter så har man förstås olika uppfattningar om hur Gud skulle kunna se ut och ingen bryr sig speciellt mycket om andras uppfattningar. Framför allt blir man inte ihjälslagen om man skulle råka tro att Gud ser ut som en Land-Rover och denna tolerans skapar en viss fredlig harmoni i dessa samhällen till skillnad mot mer ’civiliserade’ samhällen.

    Jämför nu detta med vad som pågått inom ’läkarvetenskapen’ under femtio år kring det mättade fettet och kolesterolet där ’Farligheten’ varit en nedskriven doktrin under lika lång tid.

    Inom medicinen finns det förstås många doktriner nedskrivna och som försvaras med hot om uteslutning ur gemenskapen och därmed att bli av med sitt ’dagliga bröd’ om nu någon läkare skulle ifrågasätta doktrinerna i praktiken.

    Det handlar här, som jag ser det, uteslutande om läkemedelsbolagens makt och där läkarkåren fungerar som en välbetald gisslan.

    Är det någon som tvivlar på att ’läkarvetenskapen’ är något som är fjärran från vår verkliga verklighet och de facto därför utgör en ’religion’?

  12. 12

    Professor Göran Skrev:

    Är det någon som tvivlar på att ‘läkarvetenskapen’ är något som är fjärran från vår verkliga verklighet och de facto därför utgör en ‘religion’?

    Jo… – Göran – jag kan tro att det är ca 80 % av medborgarna i världens alla länder som tror att läkarvetenskap är vetenskap grundad på verklighet = fakta. Snarare är väl läkarvetenskap att se som vet ingen kunskap om sambanden mellan kost och hälsa, tyvärr tyvärr… 😥

    Det ämnet lär ju numera vara mer eller mindre helt borta i läkarutbildningen också. Märkligt, minst sagt – enär fler än 90 % av sjukdomarna har kopplingar till just kosten.

    Men etablissemangets språkrör gör ju bara så gott dom kan i sin omedvetna okunskap. Så det är upp till oss av vanligt folk = väsentligt flera än 90 % av medborgarna i världens alla länder – att ”smitta” dom med annat än sin hopplöst föråldrade evidensbaserade vetenskap.

    Apropå religioner så har jag vuxit ifrån det eländet.

    Gott slut av 2014
    och
    Gott Nytt LCHF-kost-År 2015 !

    önskar Josef

  13. 13
    Professor Göran säger

    Josef Boberg Skrev:

    Jo… – Göran – jag kan tro att det är ca 80 % av medborgarna i världens alla länder som tror att läkarvetenskap är vetenskap grundad på verklighet = fakta.

    Jag ska nog inte vara så kaxig jag heller med tanke på att jag själv trodde på detta till för femton år sedan. Då hade jag ändå levt med naturvetenskapen som modersmjölk i nästan femtio år så man tycker ju att jag borde ha kunnat se igenom det hokus-pokus man håller på med inom sjukvården också. Men det är nog så att det är först när man av någon anledning fått en orsak att börja fundera självständigt (hjärtinfarkt t.ex.) som man kan ’öppna ögonen’.

    Finns det förresten någon LCHF-are som blivit det ’utan anledning’?

  14. 14
    Georg W säger

    @ Professor Göran:
    Ja tror som du att lchf-medvetandet är framtvingat av fysiska sjukdomsorsaker hos oss gamlingar. Men mina barn äter lchf p.g.a. nedärvd intelligens och en önskan om att skydda reproduktionen av människor.

    Jag förstår ärligt talat inte orsaken till att yngre, friska människor äter LCHF, men de gör det ändå. kanske är det så att den metabola sjukdomen yttrar sig tidigare i livet för nästa generation skitmatsätare. Mycket tyder på det.

  15. 15
    LCHF-Bengt säger

    Jag själv blev tvingad att byta livsstil för att det fanns ingen annan bot mot mina krämpor, och då blev jag frisk, och sen den dagen upphörde alla mina problem kan man säga.

    Som jag ser det blir yngre personer sjuka tidigare i livet, mina krämpor började i 30-årsåldern, men numer börjar sjukdom redan i skolåldern, fruktansvärt att detta får fortsätta utan radikala åtgärder.

  16. 16
    Lars Henrik säger

    @ Georg W:
    Jag är övertygad om att många unga vet eller tror att de får en bättre hälsa och ett längre liv om de håller sig borta från de flesta kolhydrater. Det är nog framför allt den vågen som bär upp Kostdoktorn, Jonas Colting m fl.

    De har läst på och förstått detta redan innan de metabola sjukdomarna slagit till på allvar. Möjligen har de bara hunnit drabbas av övervikt, ’brödmage’, gasighet och dålig hy.

    De är det stora hoppet för framtiden som jag ser det. Vi andra kan få kämpa med jämnårigas sedan länge fastrostade föreställningar. Kanske är det lättare att få gehör för nya tankar bland yngre? Jag tror det kan vara så.

  17. 17

    Lars Henrik Skrev:

    De är det stora hoppet för framtiden som jag ser det. Vi andra kan få kämpa med jämnårigas sedan länge fastrostade föreställningar. Kanske är det lättare att få gehör för nya tankar bland yngre? Jag tror det kan vara så.

    Det tror jag med = det är jag in i märgen övertygad om.

  18. 18
    Professor Göran säger

    De senaste fyra kommentarerna tycker jag är uppmuntrande när det gäller synen på framtiden.

    Man vill ju så gärna tro att grundläggande förändringar är på gång (revolutioner) och, som jag är inne på i inledningen av den här krönikan, leta efter tecken som bekräftar de hypoteser man har. Tyvärr ser jag inte själv några tecken på några större förändringar bland ungdomar när jag tittar mig omkring på olika matställen men jag kanske har fel.

    Framför allt brukar jag gå på IKEA och äta deras köttbullar och där är man ofta men inte alltid förvånad när vi ber om att få byta ut ut alla tillbehör mot bea. Och tittar man runt på brickorna så ser jag själv inga större tecken på att LCHF skulle ha slagit igenom ’på bred front’, varken bland vuxna eller barn och ungdomar men det kanske är små förändringar som jag inte ser. Inte ens på högskolan ser jag några tecken i lunchrummet bland studenterna medan det bland de äldre i personalen är flera som ’försökt’.

    Det verkar därför för mig fortfarande vara bland oss äldre som blivit sjuka som det finns en viss medvetenhet om att man ’borde’ minska på kolhydraterna men att det verkar ändå svårt för de flesta att låta bli dom. Det måste nog till grundläggande förändringar från ’etablissemanget’ för att LCHF ska slå igenom på bred front. Trots allt finns vi ’på kartan’ som en ’hotande’ gräsrotsrörelse och det är här mitt stora hopp finns.

    Nå – ’statistiken ljuger inte’ (utom kanske när det gäller läkemedelsbolagens statistik) och brödförsäljningen verkar rasa så någonting måste vara på gång.

  19. 19
    Georg W säger

    @ Professor Göran:

    IKEA är helt fel ställe att leta efter LCHF-are. Vi är kvalitetsmänniskor och söker efter bra alternativ till det genomkorrumperade konsumtionssamhället. Om man ropar LCHF i en loppis så visar det sig att hälften äter lchf och den andra hälften är nyfikna.

    Jag föddes allergisk mot socker men hann att bli 20 innan jag kunde fastställa det. Sedan hann jag bli 48 år innan jag fick klart för mig att smörgås och spagetti är socker. Idag kan du fråga vilken 16-åring som helst vad insulinmetabolism är och de kommer att förklara det för dig. Obs. gäller ej skärmskadade pojkar. De fattar lika mycket som de bryr sig, m.a.o. noll.

    Däremot tror jag att 80% av ungdomarna som besöker loppis är vegetarianer och de tror att grönsaker innehåller mycket näring. Men insulinmetabolism känner de till i alla fall.

  20. 20
    Lars Henrik säger

    Många av oss som blivit sjuka och inte ser någon ’vettig’ hjälp i skolmedicinens arsenal är ju, som sagt många gånger, villiga testare av LCHF. För övriga medmänniskor undrar jag om inte benägenheten är omvänt proportionellt till hur mycket man bejakar vetenskap och teknik? Jag tycker detta stämmer i min omgivning.

    Kanske låter detta paradoxalt men den ’etablerade’ vetenskapen (ja, i varje fall den medicinska) talar ju om för oss att hjärnan behöver kolhydrater och att fett är dåligt, speciellt mättat dito och kolesterol lika så.

    Kan en person som omfamnar denna etablerade vetenskap börja med LCHF utan att själv ha blivit sjuk och börjat läsa på? Kan en person som inte har samma tilltro eller är mer kritiskt lagd vara mer benägen att ge det en chans?

  21. 21
    Georg W säger

    Det är väl synd att kalla ALLA LCHF-are för kvalitetsmänniskor 🙂 jag menade naturligtvis alternativmänniskor.

    Fast enligt min personliga mening är LCHF strikt kvalitet. Från ullstrumporna till bostaden, inte bara mat. Annars är man GI eller viktväktare. LCHF är att placera högsta kvalitet (ekologiskt) i livet som norm. Det är därför de handlar på loppis 😉

  22. 22
    Anders S säger

    Standardsvar underlättar för vårdcentralen:

    ”Veckorna gick utan att kvinnan fick någon kallelse till röntgen men en dag damp det plötsligt ner ett brev. Men i stället för en remiss hade läkaren skickat ett röntgensvar.

    ”Röntgen visar att din fot är normal och visar inga besvär med stortån. Återkom om du har några besvär”, stod det i brevet.”

    https://www.expressen.se/kvallsposten/fick-sitt-rontgensvar–innan-hon-rontgades/

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Upptäck mer från Annika Dahlqvists LCHF-blogg

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa