Krönika av professor Göran Sjöberg: Den känsliga frågan om cancer
Jag prenumererar på en intressant tidskrift som heter 2000-Talets Vetenskap. Den handlar ofta om alternativa behandlingar av våra vanliga sjukdomar och med tanke på att jag idag nästan helt förlorat min tidigare naiva syn på skolmedicinen som någon slags vetenskap blir alternativa behandlingar mer intressanta.
Men bland dessa intressanta alternativbehandlingar finns trots allt många som jag själv har väldigt svårt att tro på och som jag därför fortfarande uppfattar som rent kvacksalveri tills motsatsen kan bevisas. Man måste heller inte tro på all alternativmedicin som råkar vara emot den moderna skolmedicinen för att man själv just förlorat tilltron till den senare.
Det gäller som vanligt att läsa på och bilda sig egna uppfattningar eller som Annika ständigt är inne på genom att prova på och se om man kanske mår bättre av någon ofarlig behandling, t.ex. LCHF, även om den kanske inte har bevisats ha någon effekt i ett aktuellt sjukdomsfall – den kan ju ha det trots allt. Hela vår sjukvård genomsyras för övrigt enligt min uppfattning av ett väldigt avancerat kvacksalveri och på många olika plan. Detta kvacksalveri finns förvisso även inom alternativmedicinen men förklädnaden är här inte lika avancerad.
Den verkligt intressanta delen av det senaste numret av 2000-Talets Vetenskap (1/2015) var för mig en artikel som verkligen slog hål på min tidigare tilltro till den officiella synen att cancer orsakas av mutationer i cellkärnorna och mutationer som då förvandlar normala celler till just cancerceller. Artikeln är skriven av Bengt Larsson och handlar om Professor Thomas Seyfrieds forskning, vid Boston universitetet, och hans bok ”Cancer as a Metabolic Disease” där Seyfried summerar argumenten mot den ’rådande ordningen’ inom cancerforskningen. I artikeln nämns de i mina ögon rent geniala experiment som William Schaeffers forskningsgrupp vid University of Vermont genomförde redan för 25 år sedan.
De suveräna experiment som Schaeffer genomförde var att med hjälp av modern mikrobiologisk cellteknik byta ut cellkärnorna i friska celler mot cellkärnor från cancerceller. Enligt gängse cancerteori borde dessa tidigare friska celler då förvandlats till cancerceller eftersom cancer enligt den officiella teorin beror på att DNA:t i just själva cellkärnan har muterat och med mutationer som förvandlat normala celler till cancerogena celler.
Men vad Schaeffer fann och som stred mot dessa gängse teorier var att de celler där cellkärnorna bytts ut mot kärnor från cancerceller inte hade förvandlades till cancerceller vilket han visade genom att implanterade dem i 68 möss. Endast hos en mus växte då en tumör. För att bekräfta dessa kontroversiella upptäckter genomförde Schaeffer även det omvända experimentet genom att byta ut cellkärnorna i cancerceller mot cellkärnor från friska celler som då i logikens namn borde upphöra att vara cancerogena, med andra ord friska celler.
När han sedan implanterade dessa celler hos möss visade det sig att 97 % av mössen utvecklade tumörer. För mig är detta verkligen frågan om elegant forskning i sann naturvetenskaplig anda till skillnad mot de mesta jag kommit i kontakt med inom den medicinska forskningen och det behöver knappast påpekas att etablissemanget här lagt på locket och skruvat till ordentligt eftersom själva fundamentet inom det etablerade cancerforskaretablissemanget nu slås i spillror genom dessa resultat.
Trots att Seyfrieds bok är osedvanligt dyr har jag nu ändå beställt den för att den verkar så oerhört intressant – det blir nog en mer djupgående krönika framöver kring detta tema när jag väl läst boken – den verkar vad jag förstår kräva en hel del av sin läsare.
I detta nummer av 2000-Talets Vetenskap finns för övrigt mer intressant att läsa om cancer och kostens betydelse och där den engelske läkaren Patrick Kingsley intervjuas. Om man ska tro Patrick Kingsley skulle alla cancerceller dö inom tre månader om den som drabbats av cancer verkligen skulle äta en strikt ketogen kost men han tror tyvärr inte att så många klarar av att göra detta.
Jag frågar mig nu ändå om man idag inte kan skönja en svagt förändrad attityd inom medicinen om att cancer kanske gynnas av socker. Jag har nu flera bekanta som drabbats av prostatabesvär och nu uppmanats av sjukvården att minska ned på kolhydraterna och framför allt sockret. Patrick Kingsley’s syn på hur svårt vi människor verkligen har att ’sköta oss’, trots att vi närmar oss döden i cancer, stämmer för övrigt med min egen ’talibanska’ syn på kosten.
Det är faktiskt ruskigt svårt att hålla sig borta från alla kolhydrater och annat godis. Vi läser ständigt om hur folk har lyckats återfå sin hälsa men att ett enda felsteg får dem att trilla tillbaka i kolhydratsträsket och sedan har enorma svårigheter att ta sig ur träsket igen. Det är rent mänskligt att folk därför mer än gärna försöker förneka sina beroenden, att andra har beroenden har de inga problem att inse utan det är med sina egna de har problem. Då försöker man istället hitta ’logiska’ argument för att få slippa att gå på den ’smala stigen’ trots att de innerst inne vet att deras hälsa skulle må väldigt bra av att göra det.
Vi ju alla på något sätt svaga ’i anden’ men även den är enligt min mening rent fysiologisk – hur skulle den kunna vara något annat?
Intressant inlägg, Professor Göran, och det är för övrigt 80 år sedan det upptäcktes att cancerceller lever i en sur miljö och fermenteras av socker och givetsvis borde denna kunskap även anammas i cancervården, men det görs inte än….. (Ann Fernholm har tidigare haft intressant inlägg om detta vad gäller cancer/socker). Visst, locket läggs på när andra nydanande vinklingar upptäcks och det har det även gjorts på mindre studier som menar på att cancer kanske kan vara svamp…… För en sådär 6-8 år sedan drabbades min hustrus lillebror av cancer…. Troligen…. han skickades hem och cancerläkaren menade att nu skulle han njuta av livet, äta gott och unna sig! Men socker, tårta är väl inte bra om man har cancer sa min hustru (som var med då). Det finns inga studier som säger att socker är farligt var svaret! Dom där studierna fanns redan då men tittar nu cancersjukvården med skygglappar på hur de enligt sina riktlinjer skall cancerbehandla så blir det väl ett sådant svar!!!!
For those unable to afford the book they may find this video from Seyfried interesting.
Thomas Seyfried: Cancer: A Metabolic Disease With Metabolic Solutions
https://www.youtube.com/watch?v=SEE-oU8_NSU
And may be interested to see how these ideas are being put into practice in these other The IHMC YouTube videos
”Dominic D’Agostino: Metabolic Therapies: Therapeutic Implications and Practical Application”
”Colin Champ: Augmenting Cancer Therapy with Diet”
This is also relevant
Starvation of Cancer via Induced Ketogenesis and Severe Hypoglycemia
https://arxiv.org/pdf/1407.7622.pdf
Thomas Seyfried är en ”gammal” bekant som jag stötte på när jag under 2013 gjorde en research på befintlig cancerforskning i såväl Tyskland (har tyska som modersmål) som USA. Det gav intressanta uppslag som jag använde på en ”hälsokurs” till mina pensionärskompisar inom SPF. Det hade den intressanta följden att en kursdeltagares väninna blev botad från sin återkommande cancer sedan 2006. (jag har berättat detta tidigare). Hon hade vid denna tid cancer i bukspottskörteln vilket allmänt anses som den värsta formen. Hon blev besvärs- och symptomfri på bara några månader (vintern 2013/2014),var med på förra årets Lchf-kryssning och nu även på min nyligen avslutade kurs. Hon är fortfarande lika pigg och full av tillförsikt (ca 75 år) som hon redan var för ett år sedan på kryssningen.Hon gjorde i princip ingenting annat än att följa nya riktlinjer. (fullföljde dock på min inrådan en pågående cellgiftsbehandling som hon tålde väl.Forskning hade ju också visat att kombinationen cellgifter + ketogen kost är mycket effektiv, cellgiftsbehandling utan ketos däremot fullständigt kontraproduktiv och förödande). All medicin som hon fick utskrivet för drygt 1 år sedan har hon oöppnat lämnat tillbaka tämligen omgående. Hon har levt helt ketogent, tagit 1 dl kolloidalt silver/dag, 3g C/dag (nu ökat till min.15g t.v.),ca 50 000 IE D-vitamin/vecka samt även MSM. Hennes cancersvulst finns kvar på röntgen men är kapslad (det finns en tydlig ärrbildning). Nu skall den elimineras mha. fasta. Hennes läkare är väldigt förvånad men har också blivit nyfiken. Så det går nog framåt inom vården trots allt om än långsamt.
Tack för denna krönika Göran! Jag läste också dessa artiklar i 2000TV med intresse och hoppades att de skulle komma upp till diskussion här.
Trevligt att se att det på sina håll visas intresse för ketogen kostbehandling vid cancer (även ulf pohls berättelse ovan) . Det kan ju leda till öppningar även inom annan vård förhoppningsvis så småningom.
@ 3 ulf pohl:
Tyvärr är det nog ändå ingen som berättar om ett sådant fall på en cancerkongress. Och skulle någon göra det så skulle det förbigås med tystnad. Det skulle utmana hela läkemedelsindustrins vinstintressem, och därmed all deras sponsring av sjukvårdsapparaten och forskningen.
Läkarna i Frankrike är utåt noga med den cartesianska attityden dvs som sina svenska kolleger inte lagda för alternativmetoder på sjukhus och kliniker vid cancerbehandling som vid plågsamma strålskador. Däremot tipsar sköterskorna dessa patienter på alltfler platser om magnetisörer, handpåläggare, och vad de kallas på svenska. Behandlingen är gratis och kan ske per telefon av lokala proffs som även tituleras ”coupeur de feu” (”eldstoppare”), välorganiserade med eget fackförbund. De snabba positiva effekterna för patienterna låter sig inte förklaras men eftersom såväl smärtbefrielse som sårläkning kan konstateras och ingen patient kommit till skada ses fenomenet genom fingrarna. Dylik öppenhet gentemot skolmedicinens begränsningar är förstås otänkbar i Sverige.
Mycket intressant experiment du redovisade Göran: Alltså endast miljön där cancern växte bestämde hur både friska och cancersjuka celler utvecklades. Det liknar ”bakteriekriget” som Pasteur startade men där även han själv lär ha givit upp och på sin dödsbädd yttrat ” Bakterien är ingenting, miljön är allt”. Surt eller alkaliskt är en del av kroppsmiljön, men långt ifrån allt, även om cancertumörer kan ha pH ner till 6.
Fortsätter med LCHF inte bara för att hålla bättre kontroll på blodsockret. Många andra viktiga saker får vi i oss alltför lite av utan LCHF, som kanske för lite goda proteiner m.m. och animaliskt fett.
En beståndsdel som nästan försvinner helt med vegetarisk mat är taurin. Ignorera att det ofta ingår i eneridrycker, men lägg märke till att katter blir blinda om de inte får taurin i dieten. (Möss har massor med taurin!) Vi tillverkar taurin själva ett tag efter födseln, men produktionen avtar vid högre ålder, ytterligare en anledning att byta mediciner mot LCHF när hälsan börjar svikta. Cancerpatienter har även låga nivåer och tillskott av taurin hjälper mot hjärtsjukdom, inklusive arrythmi. Här en länk till ett papper av Stephanie Seneff. https://people.csail.mit.edu/seneff/WAPF_Slides_2012/taurine_2012.pdf
För oss som undrat hur Okinawaborna lever längre än många andra kan taurin även förklara detta: De kombinerar det höga kolhydratintaget ( ej processat tidigare) med att äta bläckfisk som har en mycket hög taurinhalt. Kanske ”Okinawaparadoxen” därmed är förklarad?
PS . För sex år sen skrevs den första doktorsavhandlingen – i Grenoble- om utbredningen av magnetisörer och eldstoppare vid akutmottagningarna för patienter med brännskador i det stora alpdistriktet Haute Savoie. Detta var helt okänt för motsvarande franska socialstyrelsen som upprört deklarerade att endast vetenskapligt godkända metoder kunde accepteras. Att metoderna fungerar hjälpte inte. Men än sen: ingen nånstans i fransk sjukvård skyltar med metoden som numera är mer utbredd än nånsin.
@ Ted Hutchinson:
Tack för länken till föreläsningen – den var verkligen storartad!
Om man inte blir övertygad av en sådan här forskare kan man undra vad man verkligen skulle kunna bli övertygad av.
Ärligt talat har hela sjukvårdsapparaten blivit rent grotesk i händerna på läkemedelsindustrin och lika grotesk är ju situationen på matmarknaden helt i händerna på livsmedelsindustrin. För mig är det faktiskt obegripligt hur någon förnuftig människa kan försvara dessa sakernas tillstånd annat än att vi alla har blivit så grundligt indoktrinerade i vår auktoritetstro. Vetenskapen som Seyfried representerar har i detta sammanhang inte en chans.
Det är egentligen en ohygglig konspiratorisk tanke att vi lever i ett helt korrupt samhälle som styrs av en liten ekonomisk elit som inte har något intresse för medborgarnas gemensamma hälsa och där våra folkvalda politiker är helt infångade i finmaskigt globalt nätverk och inte kan göra någonting även om de skulle vilja ta tag i frågan. Det är förvånansvärt att inte fler ungdomar ’floppar ut’ när de ser igenom detta.
Hej Göran. Jag har köpt och läst Seyfrieds bok och kan rekommendera den även om den var lite för svårläst för mig utan medicinsk skolning. Tyvärr blev jag illamående av insikten att cancermedicinen är precis lika åt helvete som hjärtmedicinen och det känns rätt tungt med tanke på allt onödigt lidande det medför.
Tack för bra krönika Göran!
Cancer är nog den moderna medicinens största misslyckande. 1973 höll president Richard Nixon ett tal där han förklarade krig mot cancern och utlovade att vi inom 10 år skulle ha funnit en bot mot cancern (inom parentes var detta givetvis en travesti på JFK’s löfte om att inom ett årtionde skicka en man till månen och tillbaka och Nixon hade allvarliga mindervärdighetskomplex mot JFK som han förlorat 1960-års presidentval mot).
Självfallet hittade vi inte någon bot mot cancer 10 år senare. Men när jag själv började forskarstudier på tumörbiologiska laboriatoret, Patologiska Instituitionen vid Uppsala universitet kring 1990 var ändå optimismen återigen total. HUGO-projeketet skulle kartlägga hela människans genom och alla var övertygade om att vi skulle hitta något dussintal ”cancergener” som vi strax senare skulle kunna skräddarsy läkemedel emot. Dessbättre hoppade jag av denna forskningskarriär och nu är vi tillbaka på ruta ett igen i kampen mot cancern. Det hittades inte något dussintal tydliga cancergener utan åtskilliga hundratals gener som hade ett mer eller mindre stark samband med cancer.
Idag fortsätter vi att behandla cancer med precis samma metoder (något förfinade dock) som på salig Richard Nixons tid – bestrålning och cellgifter.
@ Annika. Jag vet. För några dagar sedan hade vi en föreläsning på vår SPF förening av självaste professor Lars Ryden som bredde ut sig om själva diabetesstatistiken, hur fetma-och diabetesepidemin accelererar i världen och hur handfallna vi alla är och bla bla bla. Du vet. På en relevant fråga av någon medlem om man någonsin har kunnat bota en diabetiker2 svarade han efter någon kort tvekan: Nej! Då brast det för mig:”Efter vad jag vet så kan man i allmänhet bota diabetes på mindre än 4 dagar genom kostomläggning”. ”Jo man kan påverka sjukdomen lite grann med kosten men det orkar ju ingen människa med i längden”. Därefter gick han rask vidare i texten. Då gick jag, till allmän förtret. Det uppmärksammades verkligen, vilket var meningen och var också en känga till vår styrelse. Jag har också omgående framfört hård kritik per mail och förklarat min besvikelse över inbjudan av L.Ryden. Så nu är det lite kris i föreningen och det ska tas upp på nästa möte. Få se vart det leder och om jag blir inbjuden till en diskussion. Det är inte första gången jag har stört koncepterna på olika konferensresor och möten men dom verkar ju aldrig vilja fatta. Kanske beroende på att så många sjukskötersker har dominerat styrelsen i många år som varande hälsoexperter. Trist!
Det är inte lätt att undvika socker.
Nästan alla carkuteriprodukter har tillsatt socker.
Att bli fri från sockerberoende är som att sluta att röka! Låt bara bli allt som har med socker att göra. Drick 2 glas vatten vid varje sötsug och ät LCHF! Konstsocker som aspartam måste förbjudas det förstör hjärnceller hos alla åldrande människor, ålderdomen kommer snabbare! Frukt släcker inte sockersuget, nej det triggar sockerbehovet! Första 14 dagarna avstå helt från sockerrika frukter och grönsaker. När behovet inte är lika kännande så prova att äta ett äpple vid sockersug drick ett glas vatten. Gå till homeopat om sockersuget fortsätter. Jag har hjälpt många människor att bli fria från sockersuget. Se också till att äta mer animaliskt fett! Ibland behövs fasta men kan vara jobbigt och en terapeut bör vara rådgivande vid fastan.
@ Patrik:
Jag ser verkligen fram mot att läsa hans bok. I föreläsningen som Ted Hutchinson länkade till skrädde Seyfried verkligen inte orden när han redogjorde för det horribla lidande som cancerpatienter idag utsätts för i vår så kallade sjukvård. Det är ju här mest frågan om avancerad missvård där läkemedelsbolagen kan göra stora pengar på nya ’cancerläkemedel’.
Men folk med cancer vill så gärna tro att de blir utsatta för verklig sjukvård och inte en missvård som de de facto utsätts för – jag trodde ju själv på detta till för några år sedan. Antagligen är tanken på att de blir utnyttjade i ett infamt, korrupt system så horribelt hemsk att man bara skjuter tanken ifrån sig.
Jag har nu själv till och med blivit utsatt för övertalningsförsök från en bekant med allvarlig cancer att jag ska sluta ’misstro’ sjukvården och att jag själv därför borde låta undersöka mig för ’säkerhets skull’. Han låter sig nu också utsättas för den ena behandlingen efter den andra och är knappast intresserad av några ’motargument’. Det sorgliga är att själva prognosen säger att han inte kommer att leva så länge till och om vi ansluter oss till det Seyfried säger i sin föreläsning kommer de massiva ingreppen som planeras knappast göra någon större skillnad trots att min bekant hävdar att han haft tur som nu får denna omfattande ’vård’ vilket naturligtvis är det han också får höra från ’sjukvården’. Vilket ’sjukt’ system!
Ibland känner man sig helt hjälplös på samma sätt som Seyfried indikerade mellan raderna i sin föreläsning. Man förstår att han upprörs i djupet av sin själ.
Tack Göran för en intressant krönika. Jag har läst 2000 TV i flera år och jag uppskattar den mycket. Naturligtvis håller jag inte med om allt de skriver, men så måste det vara. I år prenumererar jag på Femman, så att jag kan ge mina barn ett varsitt exemplar också.
Sten. Det du skriver om taurin var mycket intressant. Det ska jag kolla mera. Har du tips på bra information på svenska om taurin?
Intressant professor Göran! Det rör nog på sig även inom synen på cancer!
Här en länk till första delen i en serie om Seyfrieds syn, men skrivet så att en lekman kan förstå. Jag tycker serien är mycket övertygande…dvs Seyfried är det…
https://www.diagnosisdiet.com/what-causes-cancer/
På Healthinsightuk.org finns också några intressanta artiklar om nya sätt att se på cancer som också pekar
mot en annan behandling än ”standardmodellen”… Mkt intressant även för en lekman, men även detta är på engelska förstås.
https://healthinsightuk.org/2015/01/21/cancer-and-genes-have-we-got-it-badly-wrong/
Dr Georgia Ede fann Thomas Seyfrieds föreläsning med utgångspunkt från sin bok så fascinerande att hon omedelbart köpte hans bok. Eftersom den inte är särskilt lättillgänglig för gemene man och hon tyckte budskapet var så viktigt att sprida, så skrev hon fyra artiklar på sin blog, där hon försökte sammanfatta det viktigaste av innehållet i boken. Här nedan finns länken till den första.
https://www.diagnosisdiet.com/what-causes-cancer/
Jag har gjort mig besväret att översätta samtliga fyra – och skulle gärna dela med mig av texterna, om inga upphovsrättsliga problem lägger hinder i vägen. Om jag får ett mail, så skickar jag
(sevenerik44@yahoo.se)
ulf pohl Skrev:
Jag tror att det du gjorde är det bästa man kan göra – man förstör helt enkelt känslan av konsensus och samförstånd. De officiella dumheterna får då bara inte stå oemotsagda och det man gör uppmärksammas och man får därmed igång en diskussion bland dem som verkligen är de som drabbas av dessa dumheter. Det skapar förändring så långt det nu är möjligt även om det skapar obehag bland organisatörerna/’etablissemanget’. Till och med den ’högfärdiga’ professorn får sig då en välbehövlig känga.
Utmärkt! Storartat!
Det är precis så man bör göra tycker jag.
Annika gör det.
Jag tror att vår George W. har samma rakryggade beteende som du och därmed ’förstör’ en och annan tillställning men åstadkommer då förändringar i positiv riktning även om han själv sedan får ta en del obehag. Med sakargument sätter man sig dessutom i respekt.
Fegisar gör knappast sådant och själv är jag av den uppfattningen att fjäsk för etablissemanget knappast åstadkommer någonting i längden även om sådana personer uppfattas som ’sympatiska’ och väluppfostrade genom att de just inte förstör några tillställningar och därför också blir inbjudna till nya.
@ Professor Göran:
Ja man känner sig som Hamlet ibland men tack för att du och Annika gör vad ni kan för att vrida tiden rätt igen.
@ Sven Erik Nordin:
Tack! Artiklarna ligger för utskrift för avnjutning senare i dag!
Håller med professor Göran m. fl..
Det är en pågående skandal. Cancervården borde t. ex. testa olika angrepps sätt på cancer eftersom inte ”cancerns gåta”är löst.
Bara en sådan sak som att testa cancersjuka på ketogen kost eller normal kost, och sedan efter tre månader(t ex) undersöka om det finns skillnader. Det vore intressant. Det råder något av ”paradigm-
facism” i vården, man vet att många dör av cancer under det rådande synsättet, men att ifrågasätta det anses ändå olämpligt. Varför det?
Det borde väl vara tvärtom. Vad behövs för att få en effektivare kamp mot cancern?
Ovanstående experiment med cancersjuka på en ketogen kost under en kontrollerad tid borde ge
intressanta erfarenheter, och det helt oberoende av resultatet, så vore det värdefullt att belägga ev. effekter.
@ Professor Göran. Tack för detta, det värmde verkligen! Är ju inte precis bortskämd med stöd i min omgivning.
@ Helge:
Det är många som har stångat sig blodiga mot denna rådande ’paradigm-fascism’ inom cancerforskningen som du så kongenialt formulerar det. Nobelpristagaren Linus Pauling är nog kanske den främsta i raden av icke-medicinare. Lars Bern försökte ju ta strid mot denna ’fascism’ och föreslå forskning om kostens betydelse innan han kastades ut från Cancerfondens styrelse här i Sverige.
I grund och botten handlar det om läkemedelsindustrins dominans och enorma ekonomiska intressen som här står på spel. Sedan finns denna gigantiska apparat av akademisk, mer eller mindre, ’uppköpt’ forskning som stöds av denna industri. Framför allt är det här frågan om den genetiska forskningen med sin diskutabla agenda.
Vad som förvånar mig när jag nu, återigen med stor fascination, läser om just den grundläggande cellgenetiken i ”Molecular Biology of THE CELL”, Alberts et al., (faktiskt för tredje gången nu) är hur man i denna bok oavbrutet erkänner vår okunskap och att man egentligen ’inte har en susning’ om hur DNA och generna hänger ihop och samspelar via de så kallade icke kodande 2/3 (!) av vårt DNA. I detta erkännande ligger en i mina ögon genuin vetenskaplig ödmjukhet.
Samtidigt hävdar läkemedelsindustrin, som ju de facto ligger bakom hela denna forskning (Rockefeller foundation t.ex.), att man har ’koll på läget’ när man utsätter våra cancersjuka kroppar för sin ’bombmattor’ med cellgifter och till högst diskutabel nytta. Här måste finnas någon slags ohelig allians som jag bara inte förstår mig på. Jag ser tyvärr idag detta som en väldigt subtil och sofistikerad form av konspiration fast jag är väldigt mycket mot sådana idéer.
Seyfried tar ju indirekt upp detta i sin föreläsning.
Helge Skrev:
Professor Göran Skrev:
Rockefeller foundation är helt skrupelfria vad gäller money money money. Ketogen kost kan aldrig ge liknande vinster som cancermediciner. Där har vi kärnan i problematiken.
@Helge ”Ovanstående experiment med cancersjuka på en ketogen kost under en kontrollerad tid borde ge intressanta erfarenheter, och det helt oberoende av resultatet, så vore det värdefullt att belägga ev. effekter.”
I think if people with a cancer diagnosis (and perhaps ideally even before diagnosis) took responsibility for their own health and adopted a ketogenic diet and reported online how this diet influenced their cancer test results and progress, other people in the same/similar position would be able to learn from their experience.
Here is an example of someone doing just that.
https://www.myelomabeacon.com/forum/ketogenic-diet-multiple-myeloma-t3393.html
Ketogenic diet and multiple myeloma
Edward Hutchinson Skrev:
Jag tror detta hade varit alldeles utmärkt! Anekdoter har väl också en kritisk massa kan man tycka?
Lars Henrik Skrev:
En utmärkt kommentar tycker jag.
Jag har, som en del av mina läsare känner till, ägnat ganska mycket tid de senaste åren åt att försöka förstå vad som kan kallas vetenskap. Läkemedelsindustrin vill exklusivt hävda de så kallade RCT (Randomized Controlled Trials) eftersom man med sådana, normalt enormt dyra, kliniska tester kan få kontroll över hela läkemedelsprocessen och manipulera försöksupplägg och sedan statistiskt behandla data utan vetenskaplig insyn. Det är genom att hävda denna exklusivitet ’i vetenskapens namn’ och samtidigt i stort sett ha total kontroll över hela detta ’experimentfält’ som de idag kan lyckas med sitt fifflande missbruk av vetenskapen.
Vi som är anekdoter kan i detta sammanhang bara fungera som objekt man i förbigående högfärdigt kan ’håna’ om man nu bara inte ignorerar oss vilket är det vanligaste.
För mig är dock varje anekdot vetenskaplig för att den ger ett experimentellt ovedersägligt resultat. Att man från etablissemanget sida inte är intresserad av alla dessa anekdoter gör dem inte mindre vetenskapligt intressanta. Varje statinexperiment, av alla de miljoner som nu utförs, men där ’biverkningarna’ i form av muskelskador och försämrade mentala funktioner inte rapporteras, är också i sig vetenskapliga men i mina ögon ohyggligt oetiska.
Det hela handlar om orsak och verkan. Vad gäller den ketogena kosten är ju det experimentella utfallet av denna kost rent dramatisk så man tycker att det borde vara helt omöjligt att sopa resultaten under mattan. Problemet är att det inom den rådande medicinska dogmatiken, definitionsmässigt, bara inte kan finnas något grundläggande intresse att systematisera alla dessa utfall vilket förstås gör att dessa övertygande experiment kan framställas som om de inte vore vetenskapliga.
Tala om att korrumpera vetenskapen!
@ Professor Göran:
Ja läkemedelsbolagen ”big pharma” agerar som stora företag gör när dom vill hålla konkurrensen i schack.
Ett liknande exempel är de stora livsmedelsföretagen som lobbat fram en livsmedelslagstiftning som gör det omöjligt för mindre kök att kunna tillaga mat till rimlig kostnad. Det ska vara si och så mycket kakel i köket. Enskilt rum för tvättning av rotsaker osv osv. Resultatet blir att våra äldre får frysta färdigrätter med bedrövligt näringsinnehåll.
Läkemedelsbolagen agerar enligt samma mönster och cancer är unikt i sammanhanget eftersom kvacksalverilagen explicit nämner just denna sjukdom om jag minns rätt.
Men man får ju inte heller glömma i sammanhanget att det faktiskt finns kvacksalvare och att dålig kökshygien kan leda till matförgiftning. Problemet är att storföretagen har lyckats göra lagstiftningen så absurd att den gör mer skada än nytta.
Seyfrieds teori är i ett nötskal, om jag förstått rätt, att våra celler konstant utsätts för fria radikaler som skadar vår arvsmassa/DNA. Mitokondrierna är små celler i cellerna med eget DNA som fungerar som cellens kraftverk. Dessa är mest känsliga för fria radikaler och när tillräckligt många mitokondrier slagits ut av fria radikaler övergår cellen helt till anaerob fermentering av glukos istället för den normala areoba (syrekrävande) metabolismen. Den gör det helt enkelt för att undvika att dö av energibrist. Det i sin tur leder till skadliga biprodukter och fler fria radikaler som skadar omkringliggande celler och som dessutom kan göra att celler börjar dela på sig okontrollerat. Dvs början till cancer.
Fria radikaler utsätts vi konstant av från miljön. Högt blodsocker skapar fria radikaler så även joniserande strålning från t ex solen, och mycket annat.
Kroppen har dock mekanismer för att hantera detta. När små kolonier av cancer uppstår tar immunförsvaret hand om dem och ser till att de skadliga cellerna bryts ner och ersätts. Detta sker konstant. Dvs cancerogena celler uppstår och bekämpas av immunförsvaret hela tiden.
Men om vi av någon anledning utsätts för alltför hög oxidativ stress (fria radikaler) och vi dessutom har ett svagt immunförsvar så kan de cancerogena cellerna få fäste och utvecklas till cancer.
Cancerogena celler har en svaghet – de kan bara få energi från glukos. Att sluta äta glukosdrivande mat räcker dock inte för att ta kål på cancern eftersom kroppen noterar den höga glukosåtgången och börjar tillverka glukos (glukogenes) från protein och leverfett.
Men kombinerat med kalorirestriktion och preparat som hämmar cellernas förmåga att metabolisera glukos så kan cancern försvagas och immunförsvaret få det andrum det behöver för att kunna bekämpa cancern effektivt.
Bästa sättet att förebygga cancer borde enligt det här vara att inte utsätta kroppen för hög oxidativ stress och det utsätts vi främst av genom blodsockerhöjande mat. Dessutom bör vi äta naturligt fett eftersom det stärker immunförsvaret. Vi bör också motionera eftersom det främjar den areoba (syrekrävande) metabolismen och stimulerar vår mitokondrietillväxt.
Sen bör vi nog inte gå in i ett kärnkraftverk under drift heller, men jag tror solens joniserande strålning gör betydligt mer nytta än skada i form av D-vitamin. Malignt melanom beror mer på vetebullar än solande.
Jag anser ju att forskare och sk. vetenskapsmännen är de största anekdotiska exemplen! I allt för många vetenskapliga belägg? Har det nämligen visat sig att det hela har varit en anekdot från forskaren på beställning av vissa ekonomiska rådgivare? Den medicinska sk. vetenskapen är ingen vetenskap, nej det är ett maktmedel att slå oliktänkande i huvudet med.
Vi borde också alla ha i minnet att så gott som alla läkemedel idag är potenta gifter (örtmediciner är ju idag utmobbade) och när det handlar om vacciner så innehåller även dessa gifter som förstärkande adjuvanter (bl.a.methylkvicksilver). Det är ju också vid närmare eftertanke en helt absurd tanke att påstå kunna bota en kostskadad organism genom att förgifta delar av den. Den kollektiva intelligensen tycks absolut ha tagit skada av jordbruket de senaste tusentals åren så att denna bluff (skolmedicinen) har kunnat vinna acceptans. Stenåldersmänniskan på paleolitisk tid hade ju en konstaterad större hjärnvolym än nutidsmänniskan. Varför, kan man fråga sig? Den borde ju ha ökat istället!
Tumörens enorma sockersug! Forskning & Framsteg:
https://fof.se/tidning/2012/3/tumorens-enorma-sockersug
När det gäller nära bekanta som är allvarligt sjuka i cancer och som dessutom ser fram mot de omfattande operationerna som snart ska utföras är det knappast läge att börja argumentera för en ketogen kost när de anser att det är man själv som istället borde bli mer positiv till sjukvården.
När man sedan ger sig ut och söker på vetenskapliga artiklar om effekten av ketogen kost på cancer och ser just hur cancertillväxten stannar av med sjunkande insulinnivåerna blir man lite ’deprimerad’ för att uttrycka det milt.
Intressant är att Seyfried nämnde att förhållandet mellan halten av blodglukos och blodketoner bör vara mindre än 1 för optimal verkan på cancer och även andra metabola sjukdomar via sänkta insulinnivåer. Det är faktiskt inte så svårt att uppnå dessa nivåer som man kan tro om man nu lyckas hålla sig borta från kolhydraterna. Nyss när jag mätte på mig själv var ketonvärdet ungefär 8 och glukosvärdet 5 och då finns det faktiskt lite grönsaker i min köttsoppa – morötter ger dessutom en väldigt god smak för att nu inte tala om lök och gröna ärtor.
Och det är knappast fel på min bekant utan själva systemet som lett fram till dagens ’vansinne’ och ett system som gör att jag känner mig så maktlös.
Läs gärna: https://antropocene.se/2015/march/cancerfonden-ger-sjuka-kostrad.html
Experten Skrev:
Kanske p g a kvicksilver, bly, kadmium, PCB, DDT, bisfenoler, PAH, bekämpningsmedelsrester, läkemedelsrester, försurning ?
https://bionews-tx.com/news/2015/03/13/md-anderson-researchers-discover-that-glucose-starvation-may-be-vital-to-tumor-suppression/
MD Anderson Researchers Discover that Glucose Starvation May Be Vital to Tumor Suppression
Undo it:
https://ornishspectrum.com/proven-program/nutrition/
Jätteintressant diskussion detta om cancer och ketogen kost. Jag skrev en längre artikel om cancer och ketogen kost i LCHF-magasinet för något år sedan på grundval av bl a Otto Warburg och Thomas Seyfried. Sen var det jag som skrev den artikel om Kingsley som professor Göran nämner inledningsvis. Den skrev jag i 2000-Talets Vetenskap. Jag har förmånen att vara redaktör för båda dessa tidningar.
Faktum är att forskningen om sambanden mellan cancerceller och socker låg på is ungefär 90 år efter Warburgs upptäckt. De senaste fem åren har dock intresset ökat bland allt fler forskare. I Sverige tycks det dock vara rena natta, vilket inte är särskilt ovanligt som vi alla känner till.
Bästa hälsningar
Bo Zackrisson
redaktör
@ Mats Granvik:
Redan Platon visste – för att nu inte tala om mystikern Phytagoras, som förstås inte sa så mycket – att matematiker bara måste ha rätt för hur skulle de bevisligen kunna ha fel om nu inte Frege en gång för alla ’bevisade’ att de hade fått det mesta om bakfoten. Det svammel som Parmenides presterade i detta sammanhang övergår faktiskt det mesta i fråga om tautologier men han lär också ha varit vegetarian.
Phytagoras tålde förstås inte bönor trots att han var vegetarian och som han tydligen blev under det destruktiva inflytandet av Parmenides.
För övrigt kan matematik bara inte vara vetenskap och därmed ha något med vår verklighet att göra mer än möjligen det Frege påpekade angående vår aritmetik, om jag nu förstått honom rätt. Att läkemedelsbolagen älskar matematik är heller knappast någon tillfällighet.
En verklighet existerar trots alla påstående om flera och köttbuljong gynnar dessutom ett hälsosamt ketogent tillstånd enligt min egen uppfattning. Vad jag har förstått är det dessutom väldigt svårt att leva i ketos som vegan och dessutom med hälsan i behåll och det blev som bekant inte så mycket kvar av Lierre Keith innan hon bet i gräset och blev köttätare – en traumatisk resa som hon beskrev i sin intressanta bok ”Vegomyten”.
Jag tror Seyfried redde ut denna fråga om veganism i sin föreläsning också.
@ Experten:
Absolut finns det andra ämnen än socker som inducerar cancer, men all cancer göds av socker.
@ Experten:
Seyfried reder ut detta på ett vetenskapligt sätt. Patrik har i inlägg #29 sammanfattat det hela bra och föreläsningen är suverän.
Ingen vettig människa betvivlar att miljöfaktorer av olika slag bäddar för cancer men det är alltid energiomsättningen i mitokondrierna som har skadats i cancerceller av dessa faktorer och skador som gör att de går över till energiproduktion via glykolys (utan syre) och som är väldigt ineffektiv. Dessa celler kan och måste då bara leva på socker till skillnad mot normala celler som lever lika bra på fett och ketonkroppar vilket gör att de går att svälta ihjäl cancercellerna om man nu försätter kroppen i ett ketogent tillstånd.
Är man intresserad av vetenskapliga artiklar kan man om man nu är intresserad av att svälta ut cancer genom att minska på kolhydraterna t.ex. läsa den här som är övertygande.
https://cancerres.aacrjournals.org/content/71/13/4484.short
Det går tyvärr inte att ”svälta ihjäl” cancercellerna, eftersom kroppen via glukoneogenesen hela tiden ser till att vi har tillräckligt med glukos i blodet – även om vi lever på enbart fett och protein. Men man kan förstås i alla fall ”jäklas” med dem genom att hålla blodsockret på en låg nivå.
Sven Erik Nordin Skrev:
Så kan man ju formulera det förstås och tack för påpekandet.
Om jag nu ska tro på bilderna som Seyfried visar i sin föreläsning kan tumörer, även väldigt aggressiva, försvinna genom en ketogen kost men som alltid inser man att de fysiologiska mekanismerna är väldigt komplexa när man börjar bena i det hela. Men med andra ord hjälper man ändå kroppen att bekämpa tumörerna och ofta på ett väldigt effektivt sätt när man minimerar blodsockret. Enligt Seyfried är nog insulinet själva nyckeln till förståelsen kring cancerns tillväxt.
När nu flera i min bekantskapskrets drabbats av cancer, och en faktiskt dog i natt, blir mitt intresse allt starkare för denna fråga. När jag fått och läst Seyfrieds bok, vilket nog kommer ta sin tid, kan jag säker redogöra för detta på ett tydligare sätt i en ny krönika.
@ Rolf Löfgren:
Här är en artikel på Svenska om hur katter med en utbredd hjärtsjukdom gavs taurin som tillsats i kattmat vilket löste dessa problem. Katter tillverkar inte taurin själva, förmodligen pga att möss är den naturliga födan i vilt och dessa är mycket taurinrika. https://www.katter.nu/hjartsjukdom-hos-katt/
Här en artikel om möjliga samband mellan bättre canceröverlevnad och Taurin på Svenska.
https://www.artvestgallery.com/taurin-cancer/
Det finns betydligt mer på Engelska.
I prof Görans länk från Cancer Research talas om ”the immune-stimulating effects of protein”. Man använde lågkolhydrat/högproteindiet. Alltså ej ökning av fett.
Intressant. Man har ju lärt sig att det är förenat med risker att äta mer protein än vad som behövs för muskeluppbyggnad/underhåll etc. Det är kanske inte hela sanningen. Nu gällde ju detta möss men man undrar. Och inser att allt är mycket komplext när det gäller cellernas liv.
ALn Skrev:
Precis! Det är nog denna oerhörda komplexitet som nu ständigt slår mig och de är därför jag är så väldigt emot all kaxig dogmatik inom medicinen.
Vad den här artikeln tydligt pekar på är ändå att det är själva kolhydraterna som verkar vara ’boven’ när det gäller cancer och även i många andra metabola tillstånd som hjärtsjukdom och diabetes. Att ersätta kalorierna från kolhydraterna med fett är mindre stressande för kroppen än med protein.
Som jag brukar uppmana folk.
”Ät inga kolhydrater! Mycket talar för att de fungerar som ett gift i kroppen och det verkar därför vara klokt att undvika dem om man nu klarar av det.”
Visst var det kolhydraternas roll som var i fokus i artikeln men uttrycket ” de immunstimulerande effekterna av protein” fick mig att vilja veta mer. Vad menar de? Vad är proteinets roll/roller och vad är verkligen för lite eller för mycket. Det kanske inte stämmer med 1 g per kilo normalvikt. Och om det kanske har någon betydelse vad det kombineras med av livsmedel i övrigt.
Vi är väl många nu som känner till kolhydraternas enorma påverkan på metabolismen och har dragit ner på dem i åratal. Men kommentaren om immunstimulans fick mig att undra över proteinets hela påverkan.
ALn Skrev:
Nu är jag verkligen inte någon ’expert’ på hur proteiner fungerar som bränsle annat än att protein kan betraktas som ett slags nödbränsle när fett och kolhydrater saknas. Tydligen belastas njurarna på något sätt av nedbrytningsprodukterna av en del aminosyror om jag nu förstått detta rätt.
Om kroppen istället använder aminosyrorna i proteinet för att bygga upp ny kroppsvävnad belastas kanske in njurarna lika hårt och man kan som muskelbyggarna plussa på med protein utan att bli sjuk. Hur som helst verkar de flesta vara överens om att för mycket protein inte är något kroppen mår bra av. ’Kaninsjukan’ – dvs. då man blir sjuk av att äta för mycket magert, proteinrikt kött – är också en välkänd konsekvens av för mycket protein. Det är väl bara att ’Googla på’ och bli ’expert’ här också efter ett tag när pusselbitarna faller på plats.
I övrig gäller mina egna ’kaxiga’ uppmaningar att undvika kolhydrater helt och hållet framför allt alla oss som ätit för mycket kolhydrater och hamnat i det metabola syndromet med allt sjukligt elände som detta för med sig.
En annan ’mindre kaxig’ formulering som är mer i linje med Annikas förnuftiga uttalanden är: ”Ät inte mer kolhydrater än du tål!”
Vad gäller övre gränsen för fett gäller illamåendet som en utmärkt regleringsmekanism – kroppen verkar vara förnuftig på många sätt men tydligen inte vad det gäller kolhydraterna av någon anledning som jag själv inte riktigt förstått.
Kanske är det så att vi under utvecklingen fram till Homo Sapiens fick jobba väldigt hårt för att komma åt energin i kolhydraterna hos diverse vilda rötter och blad och därför triggades när vi någon gång kom över mer lättillgängliga som t.ex. i frukter. Allt levande är annars väldigt bra på att försvara sig mot att bli uppätna utom frukter som ber om detta för att vi ska sprida fröna och möjligen gäller detta också de ettåriga gräsen som kanske därför har överlistat oss när vi nu sprider dem överallt.
Om jag förstått rätt så är det inte lämpligt med glukos dropp efter en stor cancer operation.
Någon som har åsikter om lämpligheten?
Tack på förhand.
@ 48 ALn:
Det finns många böcker och artiklar som förespråkar lågkolhydrat-högprotein. Jag tror att dessa bottnar i kvarvarande fettskräck. Författarna vågar inte ta tjuren vid hornen och utmana fettskräcken.
Då blir det automatiskt att de måste försköna högt proteinintag.
Men vi har kommit fram till att protein bör vi inte ta in mer är ”normalt” utav, utan det är fettet som ska utgöra resten av näring och energi sedan man dragit ner på kolhydrater och ätit ”lämpligt” av protein.
Experten Skrev:
Så är det. I stort sett allt som är giftigt kan leda till cancer. Om det utvecklas till cancer avgörs av två saker – hur stor cellulära skador giftet ger och hur bra vår kropp och immunförsvar klarar att rensa bort och reparera skadade celler.
Om vi tex vistas i solen så kommer solens joniserande strålning skapa fria radikaler i kroppen som skadar våra celler, men har vi ett fungerande immunförsvar repareras skadorna innan cancer utvecklas.
Äter vi socker skapas också fria radikaler men det leder normalt inte till några problem eftersom skadorna repareras. Även cellernas egna energiomsättning skapar fria radikaler.
Det är när balansen rubbas som vi får problem. Dvs om cellskadorna är stora och/eller immunsystemet är försvagat.
Dvs om en frisk människa utsätts för stark radioaktiv strålning eller något annat gift som leder till omfattande skador kommer cancer utvecklas eftersom cellskadorna blir för stora för att immunförsvaret ska kunna hantera det.
Har vi å andra sidan en svagt immunförsvar kan cancer utvecklas av mycket små cellskador, och vår celler skadas alltså hela tiden av bl.a. bakgrundsstrålning, miljögifter, cellernas ämnesomsättning och det vi äter.
@ 50 jala:
Ingen som är känslig för socker bör ha glukosdropp. Det finns andra dropplösningar som inte innehåller socker, som Ringer-acetat tex.
En cancerpatient bör inte ha glukosdropp, eftersom det höjer blodsockret, vilket göder cancern.
Tack Annika.Jag gjorde för ca ett år sedan en Whipple operation med tillstötande komplikationer. När jag vaknade upp ur narkosen och morfindimmorna och såg att jag fick glukosdropp så gick jag fullständigt i taket och krävde att de tog bort glukosdroppet. Jag hotade med att rycka väck det själv. Mycket motvilligt plockades det bort. Jag vägrade insulin och statiner och fick veta att jag kunde dö om jag inte tog det.
@ jala:
Imponerande kämpatakter!
Det är inte klokt att man som LCHF-are måste uppleva sjukvården som rent fientlig. Enligt Socialstyrelsens beslut är de dock skyldiga att stödja oss.
Jag betraktades som paranoid och självmordsbenägen. Deras okunskap om kostens betydelse är enorm. Jag fick dricka lite vatten och sockerstinna näringsdrycker. Jag vägrade näringsdrycker och krävde med emfas att få 40% grädde vilket ansågs vara livsfarligt. Nu väntar jag på en sista operation av ett stort och komplicerat ärrbråck som sitter på sidan. Nu är jag beredd och kommer att ha mig kokta ägg, kokosolja, d-vit och omega 3.
@ jala:
Jag önskar att alla som hamnar i ’klorna’ på sjukvården skulle ha din karaktär och blir nästan deprimerad när jag tänker på min cancersjuka bekant som inte hyser det minsta tvivel på deras förträfflighet.
Jag har alltid gått min egen väg och aldrig trott att någon är bättre än någon annan. Inte alltid så populärt. Tycker nog att elever och undersköterskor var mest sympatiska.
@ jala:
Svår Vitamin C brist blir ju scurvy eller skörbjugg, vävnaderna faller helt enkelt isär.
Rimligtvis är vävnadssvagheten en kontinuerlig funktion mellan mycket låg och normal Vitamin C nivå. Vad gränserna går vet inte jag; välkomnar existerande forskningsresultat!
T.ex en vävnadsbristning av ”armeringen” i kroppspulsådern kallas för bråck och kan sedan lätt leda till läckage/kollaps och död om det inte upptäcks och opereras omgående.
Efter vad jag förstår kan man ha normala blodnivåer av vitamin C men trots det lida av Vitamin C brist: Glukos och Vitamin C delar samma cellreceptorer och äter man kolhydratrika måltider även med bara lite metabolt syndrom eller försämrad blodsockerkontroll dyker den relativa Vitamin-C nivån efter varje måltid ned i proportion till hur mycket blodsockret går i höjden. Alltså en anledning till att många blir friskare av LCHF eftersom alla vävnader är viktiga och Vitamin C även har andra funktioner. En av många anledningar som gör att LCHF fungerar får vi gissa, eftersom det lär dröja tills vi får kvaliciferad oberonde forskning på ett sådant ekonomiskt ointressant område. Det styrker även iden om att Vitamin C från t.ex grönt som Broccoli är betydligt hälsosammare än vitamin C från frukt, speciellt när blodsockerkontrollen vid kolhydratsintag försämrats.
jala Skrev:
Kan det vara så att de ännu inte utbildat sig in i den fasta auktoritetstron? Spekulativt men jag kunde inte låta bli efter att ha läst ”Resan från mörkrets hjärta” av Eva-Lotta Hultén. Hon är ganska övertygande när hon skriver om den konventionella utbildningens förmåga att få elever att underordna sig auktoriteter, om jag tolkar henne rätt.
@ sten:
Vet inte hur c-vit påverkar ärrbråck i buken men misstänker att det inte var så bra när man fick öppna mig en gång till på samma ställe.
@ Lars Henrik:
När du säger det så var det den äldre personalen som var mest motsträviga till mina kostvanor.
@ jala:
Förmodligen riktigt. Nedanstående är allmänt accepterat:
”Hur vet man då om man lider brist på C-vitamin? Ett tecken kan vara att man får många småinfektioner som man har svårt att bli av med. Andra tecken kan vara trötthet, retlighet, blödande tandkött eller försämrad sårläkning. Brist på C-vitamin förekommer också ofta vid håravfall, blödningar i huden och förhöjda kolesterolvärden.”
I början av min övergång till LCHF fick håravfall som sedan försvann. Julen 2014 tappade jag fullständigt aptiten och fick väldigt mörk urin utan lukt.Tvingade i mig små portioner och kosttillskott, kokosoljan tog jag när jag hade nära till toaletten. Efter två veckor ringde jag vårdcentralen och fick en tid 11 dagar senare för jag ville träffa min läkare som inte hade någon tid innan. Lämnade urinprov och blodprov. Jag brukade alltid få vänta ganska länge, min läkare kom ut och hämtade en annan patient 2 ggr och varje gång så tittade hon konstigt på mig. Nåväl, jag blev inkallad och fick besked att man inte hittat något konstigt i vare sig blodprov eller urin. Hon undrade om ingen hade sagt något, jag var nämligen alldeles gul i ansiktet. Du är allvarligt sjuk och omgående till akuten.
Hon skrev ut en akutremiss och jag fick inte ens åka hem. Det konstiga var att jag fortfarande inte var trött utan kände mig lika pigg som vanligt.
@ jala:
Sa läkaren att du hade gulsot ? Hur behandlade dom det ?
Någon som vet om man kan bli gul från LCHF, kanske pga att man äter mer fett än tidigare och levern rensas ut?
Hon sa att jag var allvarligt sjuk. Undersökningen på sjukhus konstaterades att jag hade operabel buksportkörtelcancer. Det gjordes en whipple operation som lyckades bra dock tillstötte komplikationer vilket i o för sig inte är ovanligt. Googla på Wipple operation.
@ Sven Erik Nordin. När jag diskuterade problematiken (att inte kunna svälta ut cancerceller genom ketos därför att då bryts det ned protein istället) för några år sedan så nöjde jag mig med det beskedet (jag diskuterade då med både cancerfonden och hjärt-/lungfonden men det var inte dom som påpekade detta utan någon kommentator). Sedan fick jag rätt nyligen, kanske rent av på denna blogg, lära mig att detta BARA kan hända om det finns någon liten kolhydratmetabolism kvar. Minimiglykoneogenesen i ketos räcker då inte till för cancerns vidkommande. Detta stämmer också överens med mina egna erfarenheter enligt ovan #3.
@ Jala. Hjälpte operationen och är du friskförklarad nu? I så fall sedan när? Jag ser en viss parallellitet till det jag beskrev i #3.
@ jala:
Din berättelse tycker jag är oerhört intressant.
Det finns inga garantier för ett evigt friskt liv – inte ens för LCHF-are 🙂
Vi förundras när vi läser om att även sena utvecklingsstadier av cancer kan reverseras med en strikt LCHF-kost som sätter oss i ordentlig ketos och med lågt blodsocker, dvs. större mängd ketonkroppar än glukos i blodet – detta är allt man behöver bry sig om enligt Seyfried. Man behöver då en blodsockermätare och dessutom ketonstickor man kan kissa på och sedan kasta ut alla kolhydrater ur kosten som man kan komma på.
Om jag själv skulle drabbas av cancertumörer skulle jag bli väldigt strikt – inte ett salladsblad – och dessutom be att få vänta med eventuella operationer i ett par månader och sedan se om kroppen kan bekämpa tumörerna på egen hand. Kemoterapi påstås också fungera mycket bättre om man befinner sig i ketos. Då ’jävlas’ man antagligen med cancercellerna på två olika sätt så kemoterapi skulle jag nog acceptera som ett steg två. I akuta nödlägen – som att man till exempel inte kan kissa längre – kan operation rimligen vara nödvändig. Det gäller att läsa på och bli expert på sin egen sjukdom.
Dogmatiken i det hierarkiska sjukvårdssystemet kommer per definition uppifrån med professorerna i spetsen på pyramiden. Även läkare och kanske främst specialister, som ’min egen’ kardiolog, kan bevisligen bli väldigt otrevliga om de känner att dras auktoritet är ifrågasatt i grunden av patienter som enligt deras uppfattning bara borde vara ’tacksamma’ för den ’goda vård’ de får.
Det är möjligt att det är som du säger – och kanske är det för få som i dag klarar av att leva i ketos tillräckligt länge för att ge ett statistiskt underlag för att se om man kan ”svälta ut” cancern på det sättet. Men inuiterna (t.ex.) torde ha befunnit sig mer eller mindre i ständig ketos, när de levde på sitt traditionella sätt (med fisk och sälspäck som basföda), så visst går det… Och de var så vitt man vet helt förskonade från cancer på den tiden. Fast om blodsockret kryper under 4,0, så mår man ju inte riktigt bra… Åtminstone inte jag… Och cancercellerna tycks vara väldigt skickliga på att ”suga ut” glukos även vid låga koncentrationer… Men det verkar som om även experterna är oense om detta. Hur som helst så försöker jag själv hela tiden hålla blodsockret nere – och ketonhalten hög…
Tur att vi inte är fiskar!
Annars kan även dom få i sig snabba kolhydater, så att den inducerade cancern växer snabbt. Kanske via algblommning och annan modern alltför snabb energiomvandling. Att dom ofta kan leva i sådan nästan syrebrist överhuvudtaget utan att få cancer borde vara en större fråga, tack för att du tar upp den.
Tur att jag börjat intressera mig för permakultur så att möjligheterna att själv bestämma både vad vi och fiskarna får i sig snabbt ökar.
Inuiternas ständiga (?) ketos har ju ifrågasatts av Per Wikholm (de åt ju en del örter och även alger i form av bytesdjurens maginnehåll), men säkert hade dom ändå alltid tillräckligt med ketoner i blodet så att dom inte ”ramlade ur” någon fettförbränning och då händer ju inget ”socker”-/insulin- och IGF-1-relaterat. Här är vi ju dock alla på väldigt tunn is eftersom de akademiskt efterfrågade studierna saknas av känd anledning.
@ ulf pohl:
Jag var i mycket dåligt skick efter att de hade skurit upp mig en gång till och har haft mycket svårt att komma tillbaka. Jag visste inte varför de skar upp mig en gång till. Jag vaknade upp på uppvaket fick inga svar på mina frågor om vad som hade hänt. Nåväl Sahlgrenska skickade över mig till NÄL, fortfarande ingen som visste vad som hänt. Efter några dagar blev jag hemskickad. Efter dryga tre månader kallade onkologen mig och frågade om jag ville ha cellgifter. Jag tackade nej och talade om att jag hade mått så dåligt så jag orkade inte inte med en pärs till. Kallades till Sahlgrenska för uppföljning. Tiden ändrades. Så äntligen kom jag till Sahlgrenska och trodde jag skulle få svar på mina frågor. Det var inte samma läkare som hade kallat mig och han verkade inte veta något om mig. Jag frågade varför jag opererades två gånger och fick till svar att det var jag inte. Sköterskan som var med gick in i ett annat rum, kom tillbaka och berättade för läkaren att jag var visst opererad två gånger, jag fick inte reda på varför. Uppföljning skulle ske inom ett halvår. Min distriktsläkare hade sett mitt bråck och skickade en remiss till NÄL. Tiden gick och till slut ringde jag och fick en tid till en kirurg. Mitt bråck röntgades och beslut togs att det gick att operera trots att det satt väldigt svårt till. Jag fick samtidigt reda på vad som hade hänt, jag hade spytt blod som man försökt att stoppa via något rör i sidan. Det lyckades inte så jag åkte in på en operation till. Bråcket var tänkt att göras så fort som möjligt i Januari. När han fick reda på att jag skulle flytta så tyckte han att det var olämpligt då jag på tre månader inte får lyfta tunga saker. Han berättade att operationen var lyckad så tillvida att Cancern är borta. Har varit på två sjukhus och undersökts. Det första sjukhuset jobbar inte med bråk utan bara akuta cancer patienter. Nästa sjukhus undersöktes av ung utländsk läkare som gav mig ett annat alternativ, ett bälte som höll in bråcket. Jag svarade att jag inte var intresserad. Han berättade att man skära ganska mycket och det kommer att göra mycket ont. Jag frågade om det kommer att göra lika ont som när jag opererade bort stora delar av magen vilket inte skulle göra. Då bad jag honom vässa knivarna, han hämtade en äldre kvinnlig mörkhyad läkare, avsevärt mer kunnig än honom, hon visade den yngre hur man skulle skära med tanke på att bråcket var stort.Jag kommer att kallas till ett möte till efter att de fått röntgenbilderna från NÄL. Deras expert kommer att titta på och därefter så bestäms det en tid. Troligtvis blir jag sövd och får stanna ca fyra dagar.
Jag har stor tillförsikt att de vet vad de gör. Däremot så får de inte bestämma vad jag skall äta.
@ ulf pohl:
Det här med inuiternas ketos verkar som Per Wikholm är inne på vara diskutabel men de hade knappast några höga blodsockertoppar.
Däremot har jag inte hittat något som säger att ett ketogent tillstånd på något sätt skulle vara skadligt – tvärtom – allt talar för att vi mår bra av det.
Vad som däremot inte är diskutabelt är att det inte fanns några cancerfall rapporterade bland inuiterna innan de utsattes för vår västerländska matstil med vårt socker och mjöl. Samma sak gällde för andra naturfolk som i stor sett levde på kolhydrater men knappast av våra moderna sädesslag i någon större utsträckning – Weston Price har ingående rapporterat om detta. Gary Taubes tar också upp detta faktum – Pimaindianerna t.ex. Därför kan det knappast vara kolhydraterna i sig som ’orsakar’ cancer.
Rimligare är hypotesen att det är de höga insulinnivåer som genereras av våra snabba kolhydrater och tillhörande insulinresistens i det så kallade metabola syndromet som gynnar tillväxten av cancercellerna när väl miljögifter och annat gjort sitt genom att skada mitokondriernas energiomsättning.
Detta är för mig troliga hypoteser.
jala Skrev:
Här har LCHF troligen hjälp till att hålla cancern i schack!
Det ruskiga i din berättelse är ju att man inte verkar veta vad man håller på med inom sjukvården när det gäller den enskilde patienten. Det är lite av en happening. Sjukvården verkar knappast vara till för patienten utan patienten verkar snarare vara en ’resurs’ som sjukvård och läkemedelsbolag kan göra sig en rejäl ’hacka’ på om fallet är ’allvarligt’
Jag brukar ibland tänka på hur mycket hjärtspecialisterna har förlorat på min egen ’obstinata’ vägran och samtidigt på hur jag har bidragit med exakt samma summa till lanstingets ekonomi. Jag borde egentligen få ett diplom 🙂
@ Jala. Vilken bedrövlig historia! Mycket värre än jag kunde ana. Du har verkligen drabbats orimligt hårt. Hoppas det ändå ordnar sig så småningom. Även jag är imponerad av din själsstyrka och även av din uppenbarliga obrutna tillförsikt och livsvilja. Fortsätt så.
@ Professor Göran. Håller helt med, vi öser nog delvis ur samma källor. Socker och insulin är troligen inte någon direkt orsak till cancer men däremot en förutsättning till cancerns tillväxt vid ett samtidigt försvagat immunsystem. Här spelar nog också alla sorters förgiftningar (även från läkemedel, antibiotika mm.) in. (brist på glutation=överskott på fria radikaler, glutation går åt för att bl.a. avgifta kroppen från ”läkemedel” och då blir det för lite kvar för att neutralisera de fria radikalerna i mitokondrierna). Att glutation förbrukas pga. medicinering har jag från farmakologisk håll, en apotekare.
Inget sjukhus jag någonsin varit på har varit så svåra att få kontakt med som Sahlgrenska. Definitivt inte patientvänligt. Livsviljan har jag kvar och är inte beredd att kasta in handduken ännu på många år. Ber att få återkomma med detaljer efter bråckoperationen.
Den tyske cancerforskaren Johannes F Coy skriver i stil med Warburghypotesen att aggressiva cancerceller jäser socker till mjölksyra och konsumerar då 20-30 gånger mer socker än andra celler. De omger sig med mjölksyra, som skyddar dem mot immunförsvar, kemoterapi och strålning. Dessutom fräter mjölksyran på omgivande celler så att de aggressiva kan sprida sig.( Die neue Antikrebsernährung)
Tysklands ”fitnesspåve” läkaren, triathlonmästaren och joggingprofeten dr Ulrich Strunz har kommit med boken Das neue Antikrebsprogramm, där han i sina vanliga muntra ton tar ett helhetsgrepp på vad man själv kan göra för att komplettera en cancerbehandling. Det handlar om allt från kost till stresshantering och meditation. Han rekommenderar daglig motion också för mycket trötta cancerpatienter. En lagom intensiv rörelse förbränner överskott av blodsocker.
Thomas N Seyfried rekommenderar mycket riktigt ketogen kost men kalorirestriktiv. Rätt och slätt ketogen kost räcker inte. Dessutom bör man inte överdriva proteinintaget. Tumörceller kan i viss mån tillgodogöra sig äggviteämnet glutamin.
Själv tar jag det nya preparatet Pomi-t mot en relaps av prostatacancer. Det minskar min PSA-ökning från 50% till 11% och det utan att jag för tillfället tar medicin. Pomi-t består av kapslar som innehåller enkelt torkade beståndsdelar av broccoli, granatäpple, grönt te och undermedlet gurkmeja, alltså inga syntetiska ämnen. Studien som resulterat i Pomi-t har letts av den prisbelönte engelske cancerforskaren Robert Thomas, som också gett ut boken Lifestyle and Cancer.
Fantastiska berättelser och otroligt pålästa och kunniga människor här, Tack! Det jag saknar i inläggen är syrebristen i blodet och hos de organ som drabbas! Och framförallt STRESS ingen med svår stress klarar sig tillräckligt länge för att kunna avgöra att stress var inte orsaken. Faktum är att stressade människor klappar ihop totalt och det första som märks är att syret minskar. Andningen och cirkulationen är det absolut viktigaste, det spelar sedan ingen roll vad man äter eller dricker om inte stressymtomen åtgärdas så kommer sjukdom av sig själv höll jag på att säga. En stor faktor vid cancerbesked är hur patienten reagerar på beskedet, uppgivenhet och vanmakt är rena katastrofen. Patienter med cancer har ofta innan de ens vetat om sin cancer haft känslan av hopplöshet, vanmakt, inträngd i svåra situationer osv. Så meditation och fysik ”lugnande” aktivitet är bara plus! Allt är inte bara kost och biologi även själen kräver sitt vilket tyvärr många glömmer.
Är det någon som hört talas om någon som har cancer i hjärtat? Nej, juste det det är ytterst ovanligt, kanske 1 patient på 2-5000 cancer patienter! Och vad beror det på då, jo hjärtat är det organ som först får det näringsrika, syrerika blodet från lungorna! Så syretillförsel är absolut viktigt vid all cancerbehandling. Calciumcarbonat ökar syremängden i blodet med 50% men det finns också andra moment för att åstadkomma detta! Ökad syretillförsel gör också organen mer basiska om de är skadade och skyddas således/läkes mot cancer och metastaser.
Jag fick i kväll ett oväntat besök av en gammal bekant som hjälpte en släkting i närheten och som blivit sängliggande och i behov av ständig ’sjukvård’. Hon hade många ’ohyggliga’ berättelser om misshandel inom vår sjukvårdsapparat av flera av hennes anhöriga.
Hon var väldigt kunnig men vad som förvånade mig var att detta med kosten knappast fanns med på hennes världskarta.
Det slår mig därför att det måste bli frågan om en ren ’omvändelse’ i synsättet på sjukdom och kost för att man ska inse den enorma inverkan av kosten kan ha på vår hälsa och först då verkligen kunna ta tag i frågan.
Kjell Holmsten Skrev:
Så är det. Något som är effektivt för att förebygga cancer är motion eftersom det gör att kroppen syresätts och mitokondrietillväxten stimuleras. Anledningen till att cellerna går över till fermentering som Seyfried beskriver är just brist på syre.
Motion på tomma glykogenlager är särskilt hälsosamt. Alla borde motionera innan frukost och dessutom hoppa över frukosten.
@ Kjell Holmsten:
Du har alldeles rätt… Syre verkar vara rena giftet för cancerceller. Basisk och syrerik miljö, liksom hög värme är något cancercellerna tycks må väldigt dåligt av. När det gäller syre har man ju också konstaterat minst sagt anmärkningsvärda framgångar med syrebehandling under högt tryck. Cancerpatienter har under perioder fått andas i det närmaste rent syre under vistelse i tryck-kammare. Tryck-kammare finns ju inte precis i varje hushåll, men det verkar som om behandling också under normalt tryck har verkan.
När det gäller stress, depression och ”psykisk status” är det ju känt att immunförsvaret påverkas kraftfullt (liksom av socker). Särskilt tycks ångest, kränkningar och undertryckt ilska ha starkt negativ inverkan på immunförsvaret – som ju både när det gäller cancer och andra sjukdomar ofta kan sägas vara det som står mellan oss och döden. Meditation, yoga och avslappningsövningar verkar också kunna ha en avgörande betydelse för hur cancer utvecklas. Men även här – liksom när det gäller kosten – tycks man inom den traditionella vården vara märkligt ointresserade! Hela den etablerade sjukvården är inriktad på kirurgi, cytostatika och strålning. Och att man på ICA eller COOP för en billig penning kan köpa sådant som är kraftigt verksamt mot cancer, det skrattar man överlägset åt. Men t.ex. gurkmeja,ingefära och vitlök (för att bara nämna några produkter) har dokumenterad anticancereffekt… Men alla dessa alternativ är naturligtvis ett kraftfullt hot mot ”cancerindustrins” fullkomligt astronomiska vinster – varför de med alla tillgängliga metoder motverkas av läkemedelsföretagen – ofta förfärligt nog i samförstånd med olika myndigheter…
Stress,positiv eller negativ.Vi föds och vi dör,allt där i mellan är en spännande resa i livet.Är vi rädda för döden så lever vi inte.
https://www.ocala.com/article/20140925/ARTICLES/140929780
USF prof tells of hyperbaric chamber helping treat cancer
Dominic D’Agostino: Metabolic Therapies: Therapeutic Implications and Practical Application
https://www.youtube.com/watch?v=yWRnma8Tet0
Dominic is working with a Dog Charity on dogs with cancer.
Tack för alla intressanta kommentarer och länkar på min krönika.
När jag växte upp betraktades alla som höll på med hälsokost för att nu inte tala om alternativmedicin som lite ’knäppa’.
Idag inbillar jag mig att vinden ändå på något sätt har vänt och att det istället är klart positivt att ta hand om sitt eget ’välbefinnande’ med hjälp av ett sunt leverne genom en kombination av kost och motion. Det senaste året har t.ex. försäljningen av ekoprodukter tydligen ökat med hela 30 %.
Vi som kommit upp i åren men blivit sjuka ’i förtid’ har möjligen en större drivkraft att förändra våra kostvanor än de yngre som i första hand gör det för att framstå som mer attraktiva . Denna vändning kanske beror på att de katastrofala effekterna av vårt jordbruk och läkemedelsindustrins korruption blir alltmer uppenbara och att det nu finns en omfattande gräsrotsrörelse som ifrågasätter etablissemanget.
Stort tack Göran för detta debattinlägg. På baksidan hade jag , som chefredaktör ett klarläggande. Jag ser att många debattörer okritiskt anammar Warburgs försök med cancer. Men observera att han undersökte hela tumörer, då på 1920-talet (Ernberg muntl), så när man okritiskt kallar detta för cancerceller förutsätter man att hela tumören till 100% består av just genförändrade mänskliga celler. Men så enkelriktad bör man inte vara. Kontrollera noggrant följande uppsats och kan ni så får ni också se videoupptagningen: https://www.enby.se/english/paper/6/microorganisms-in-blood-and-tumour-tissue-from-patients.htm#video När den artikeln jämte video visades på en gynekologkongress i Montreal 1994, så blev reaktionen precis den Annika Dahlqvist replikerade i början av debattinläggen. Efter presentationen blev det helt tyst i lokalen. Auditoriet var mer än förstummade – man kunde till och med höra den berömda knappnålen.
Ingemar Ljungqvist , chefred http://www.2000tv.se
Intressant kunskap som Enby redovisar, men jag har inte fått svar på frågan av honom om varför hjärtat mycket sällan får cancer? Ett organ som bevisligen emottar liter vis med infekterat blod? Hjärtat klarar anstorminingen av detta blod? Beror det på att hjärtat inte kan bli syrefattigt, beror det på ph-balansen i blodet som sällan eller aldrig kan annat än vara ph-neutralt? Däri ligger en misstanke om att i en del fall blodet bygger upp denna farliga mängd orsakande mikrober efter att cancern etablerats i ett organ, och då menar jag i det exakta ögonblick då cancern etablerar sig i ett redan skadat organ? Det räcker ju att några tusen cancerceller finner sin rätta miljö.
@ Professor Göran:
Håller med om ”knäppa hälsokostare”. Innan mitt insjuknande trodde att sjukvård fungerade ungefär som man sett på filmer som ”ER” och att uppföljning om fel följde standarder liknande ISO9000 och att ”zero defects” måste ha en framträdande roll inom vården där ofta människoliv istället för kasserade produkter ofta gäller. Från min industribakgrund var det djupt inrotat att om man inte får orsaken till felen utredd befinner man sig på svag is som kan bli ödesdigert i längden. Efter mina sjukhusvistelser förstod jag dock att uttrycken ”Zero defects” och ”Corrective action” inte gäller långtidspatienter, kanske rutiner inom sjukvård om de finns där överhuvudtaget, utanför ER. Men från början av min vård betraktade jag mig aningslöst som ett havererat flygplan och antog att doktorer och professorer som fick del av mina diagnoser utgjorde en slags haverikommission som var på väg att först utreda och sedan eliminera orsakerna så att hälsan kunde återställas.
Men när det gäller ”kroniska” sjukdomar har ordet ”bota” bytts ut mot vård, vilket kan vara på sin plats när man vet att tillståndet är obotligt. Kruxet är att man inte vet och när någon mot förmodan blir frisk från en kronisk sjukdom antar man vanligen att den tidigare ställda diagnosen var felaktig, utan att ens försöka gå till botten av orsakssambanden, eller åtminstone ”rapportera till högre ort.”, för att samordna statistik etc..
Den milsvida skillnaden mellan å ena sidan haverikommisioner som utreder orsaker och å andra sidan sjukhusvård som vanligen idag kamouflerar just orsaker med mediciner betyder åtminstone att flygsäkerheten fortsätter att höjas för varje registrerat tillbud.
Att läkemedlesbolag numera har alltför stort inflytande i läkarutbildning bidrar naturligtvis till att vårt sjukvårdsystem fortsätter att vara symptomkamouflerande istället för orsaksorienterat. Att det även i detta land förekommer ”svängdörrar” mellan reglerande socialstyrelse och reglerade läkemedelsbolag är ett mycket ruttet äpple som våra folkvalda snarast bör avlägsna. Och de bör snart inse att ju större motstånd de möter, desto ruttnare.
För många tusen år sedan i Kina betalade många välbeställda husläkare för att hålla familjen frisk.
Full betalningen fortgick dock endast så länge familjen var frisk.
En indikation till varför cancer i hjärta är sällsynt kan fås från att hjärtat företrädesvis drivs av fett i en cykel som då aldig producerar laktat. (Dock kan även hjärtat ställas om.) Vanlig glukosdrift går däremot lätt över i anaerobic = laktatproducerande vid syrebrist. Eftersom kranskärlen får sitt blod direkt från lungorna bör anaerobisk hjärtdrift via glukos bli ytterst ovanlig. Glukos och laktat (mjölksyra) hör alltid ihop med cancer. Om det inte finns någon fettdriven cancer ser det ut som om svaret kan ligga i att endast fett tas in i hjärtats mitokondrier. Eller ingen glukos medför inget insulin ?
När man insett hur mycket lidande som kan minskas hos t.ex. cancersjuka patienter om man ersätter de tekniska och kemiska ingrepp med garanterat ofarliga, alternativa metoder som en ketogen kost innebär blir man nästan allergisk mot hurtfriska politiker som slår på stora trumman för teknikutveckling som ett sätt att lösa sjukvårdskrisen.
I senaste numret av Ny Teknik ler nu ”Innovationslandstingsrådet” (det är ingen dålig ’titel’ det !), Daniel Forslund, förtroendeingivande mot oss i den debattartikel han skrivit och där innehållet sammanfattas i rubriken ”Alla vinner på mer smart teknik på sjukhusen”.
Är det någon som tror att en sådan politiker skulle vilja satsa en enda krona på att undersöka ”innovativa kostbehandlingar” trots att landstinget bevisligen skulle kunna spara hundratusentals kronor på varje allvarligt sjuk patient som i mitt eget fall? Denna debattartikel dryper av innovativa politiska ’floskler’ eller vad sägs om det här exemplet taget på måfå:
” – att offensivt använda innovationsupphandlingar, innovationstävlingar och partnerskap med våra leverantörer”?
Det var mycket innovationer där! Och sedan undrar politikerna själva varifrån politikerförakt kommer.
Symptomatiskt illustreras artikeln av bild på en titthålsoperation av en man med prostatacaner
Vad vården behöver är vetenskap och forskning om orsaken till våra sjukdomar och inte en teknisk inriktad sjukvårdsindustri där entreprenörer efter bästa förmåga försöker sko sig på våra sjukdomar – detta är faktiskt oetiskt i mina ögon.
Hej Göran,
Ditt citat: ”…att offensivt använda innovationsupphandlingar, innovationstävlingar och partnerskap med våra leverantörer”
Kanske dom två första kom med för att klämma in den viktiga, den tredje:
”partnerskap med våra leverantörer”
Har läst om ”partnerskap” med landsting (?) som innebär t.ex lägre priser om ni köper allt hos oss, m.m.
I innovationsmyndigheten VINNOVA är Forslund chefsstrateg.
Man har budget om 2,7 miljarder om året att spendera. Inga småpengar!
https://www.hosit.se/daniel-forslund-chefsstrateg-vardutveckling-vinnova/
och
https://www.vinnova.se/sv/Om-VINNOVA/VINNOVA—Sveriges-innovationsmyndighet/
Om Forslund har helt ärliga syften bär det inte vara svårt att få dem att åtminstone matcha vad Kostfonden kan skrapa ihop. Om man ser till anekdotiska resultat med LCHF ligger detta väl framme och alltid vad jag vet långt före all dagens ”spetsteknik”.
Om du kan hitta mejladdress till Forslund kanske ett mejl kan utröna om Vinnovas inriktning är resultatinriktad eller ej.
SR P4 Skaraborg: Sola till dig ett cancerskydd
…”Varför är det här vitaminet så viktigt för oss?
– Under ganska lång tid har man känt till att det är viktigt för benstommen. Men på senare år har man också sett att det är viktigt för andra delar i kroppen. Till exempel att det är verksamt mot cancer.
– Vi tittar på prostatacancer, bröstcancer och koloncancer och där ser vi att vitamin D bromsar cancerutvecklingen och tillochmed kan leda till att cancerceller dör.”…
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=97&artikel=6119979
Hur mycket D-vitamin kan man få av att sola ansiktet och möjligen händerna på lunchtid?
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=97&artikel=6119979
…”På Högskolan i Skövde arbetar professor Dennis Larsson som forskat på D-vitamin i över 20 år. Han berättar att det är nu i mars som solens strålar blir tillräckligt starka för att kunna hjälpa våra kroppar att tillgodogöra sig detta viktiga vitamin.
– Det är bäst vid lunchtid. Så jag rekommenderar att man tar en liten promenad på lunchen och samtidigt bilda lite vitamin D, så att man bygger muskelmassa och känner sig bättre, säger han.”…
65+ Skrev:
…”Larsson och hans kolleger jobbar just nu med nya former av vitamin D som de håller på att ta patent på – som läkemedel.”…
Naturligtvis så måste det bli ett läkemedel som man kan ta patent på!!!
En kvinna jag känner väl drabbades för några år sedan av cancer i bukspottkörteln – och metastaser i levern och en njure. Läkarna förklarade att det inte fanns något att göra. Hon skrevs in i palliativa teamet på hemorten. Vården bestod av smärtlindring. Vi anhöriga gav henne (utan läkarnas vetskap) rejäla doser D-vitamin (5000 IE per dag) – och 5 ggr 15 ml kolloidalt silver dagligen, och efter några månader kunde hon skrivas ut från palliativa teamet – som cancerfri. Hon lever fortfarande och har ingen cancer. Läkarna inte ett dugg nyfikna. Kanske någon okänd variabel påverkade förloppet – men nog borde man väl åtminstone bli intresserad av det kolloidala silvrets verkan (och D-vitaminets). Ett forskarteam i Leeds har ju också efter en studie konstaterat, att ”kolloidalt silver är minst lika effektivt som traditionell cytostatika, men saknar dess biverkningar”… Något intresse för att följa upp den forskningen tycks dok inte finnas!!
@ Sven Erik Nordin:
” 5 ggr 15 ml kolloidalt silver dagligen.” Var det outspätt koloidalt silver. Själv tar jag dagligen 7500 IE d-vitamin samt 1,5 liter utspätt kolloidalt siver om dagen.Dessutom 3000 mg omega 3.
@ jala:
Varför utspätt? 10 ppm då är vi på nanonivå? Hur mycket var KS i 1,5 vatten? Intressant upplägg med D-vitamin och KS. Jag forskar i detta med att använda KS alla de jag rekomenderar berättar för mig hur det går och resultaten är lysande! Förstår varför BigPharma vill förbjuda KS. Och den dag då de förbjuder KS så gör vi det själva hemma i stället, det vet dom.
Kjell Holmsten Skrev:
Man kan ju undra varför BigPharma är så ’hysteriska’ när folk söker alternativa behandlingsmetoder som garanterat är ofarliga och dessutom verkar fungera storartat trots att inga stora RCTer har utförts. Några sådana RCTer kommer heller aldrig att finansieras av våra skattemedel och man kan ju undra varför om man nu inte är konspiratoriskt lagd.
Med tanke på de enorma pengar som idag dräneras från våra skatter till en korrupt läkemedelsindustri skulle pengar som spenderades på sådana RCTer med alternativmediciner snabbt betalas tillbaka när billiga och icke patenterbara alternativ (KS, C-vitamin, D och E-vitamin för att nu inte tala om gurkmeja) med ’evidensbaserade vetenskapliga metoder’ visar sig vara mycket mer effektiva än de oerhört dyra patenterade farmakologika som läkemedelsbolagen kränger efter bästa marknadsförmåga.
Att BigPharma inte ens själva tror på att de håller på med vetenskap framgår bäst av det faktum av att de inte vågar låta oberoende forskare fritt få granska deras kliniska data. Läkemedelsindustrin är utan tvekan ett stinkande byk och som ibland avslöjas efter läkemedelsskandaler och när domstolsförfaranden har tvingat bolagen att öppna sina arkiv.
För mig är medicinen frågan om en avancerad ’religion’ med ett stort antal fastslagna dogmer och där vi aldrig kommer få ta del av hur dessa dogmer slogs fast.
Vad som också är uppenbart för mig är att alternativmedicinen också har drag av religion men en religion som dock av olika stjäl tilltalar mig betydligt mer än den officiella.
Att det råder ett religionskrig behöver vi knappast tvivla på och där BigPharma de facto tvingar läkare, om de nu vill behålla sin legitimation och sitt levebröd, till bekännelsen
”Jag är Mammon och du skall inga andra gudar hava jämte Mig!”
Det var den vanligast saluförda i Sverige, 10mg/liter, som verkar vara den optimala – och den skall INTE spädas!
C-vitamin har nämnts här några gånger, men det är nog så att tar man det genom munnen är det inte särskilt effektivt, men får man det i höga doser som 50 gram eller mer intravenöst, dödar det tumörer. Sådan avancerad behandling sker naturligtvis under läkarkontroll bl.a. i Tyskland och USA.
Vid det berömda forskningsinstitutet National Institute of Health i USA hävdar dr Chen att intravenöst C-vitamin, alltså askorbinsyra är det mest effektiva preparatet för kemoterapi.
Den tyske läkaren Ulrich Strunz berättar om en patient med underlivscancer. Tumören opereras bort. Hon får fem kemoterapibehandlingar men tumören kommer tillbaka. Hon vägrar ta fler kemoterapier, men slutar helt med kolhydrater och socker. Hon får i stället C-vitamin intravenöst.
Hennes tumörmarkör har ett normalvärde på 35
Den 10.06.2009 visar tumörmarkören värdet 456,6
Den 26.06.2009 241,4
Den 20.07.2009 108,3
Den 30.07.2009 85,9
Intravenöst C-vitamin är märkligt nog skonsamt och skadar inga andra celler. (Ulrich Strunz, Das neue Antikrebsprogramm, s. 102 ff.)
@ Lars Conon:
Intressant!
Samma sak visade Linus Pauling på ’terminalt’ cancersjuka patienter. Etablissemanget upprepade då Paulings behandling med intravenöst C-vitamin men med betydligt lägre doser än de som Pauling hade visat var effektiva för att bekämpa tumörer.
De kunde då inte se några effekter och därmed ansåg de sig ha ’bevisat’ att Pauling hade fel. Allt detta skedde bakom Paulings rygg och som den naturvetenskapsman han var upprördes han i djupet av sin själ av denna uppenbart korrupta agenda hos det medicinska etablissemanget.
Vi slåss mot väderkvarnar men hur länge kan de tillåtas få hålla på att mala?