NYHETER
Att balansera insulindos med mat och rörelse
12 november, 2024 av Annika Dahlqvist 3 kommentarer
Jag tittade i tidningen Leva med diabetes, och hittade en artikel om dietisten Karin Lindau. Hon arbetar med barn och ungdomar med typ 1 diabetes. Hon säger att ”insulindosen avgörs av kolhydratinnehållet i maten, och därför får man lära sig kolhydraträkning”.
Men: ”vissa tror att man inte får äta sötsaker och att man måste undvika eller äta så lite kolhydrater som möjligt. Och ta så lite insulin som möjligt.
Men för typ 1 handlar det om att äta det man behöver, och tillsätta rätt mängd insulin. Man behöver inte dra ner på kolhydrater.”
Det är tragiskt. Forskning har visat att diabetiker typ 1 blir friskare och får mindre hypoglykemier om de håller kolhydratintaget lägre, och därmed insulindoserna lägre.
Det är sannolikt insulintillverkarna som har lobbat fram åsikterna att t1-diabetikerna kan äta ”normal” mängd av kolhydrater, inklusive socker – om de bara justerar insulindoserna efter kolhydratmängden.
Om diabetikerna t1 håller lågt kolhydratintag, och därmed låg insulindos, kommer de sannolikt att få en framtida bättre hälsa. Forskning har nämligen visat att ett lågt normalt och stabilt blodsocker ger en förbättrad hälsa i hela kroppen, och högre kolhydratintag går inte att förena med ett stabilt normalt blodsocker.
Kostfonden har bidragit till en studie på kost vid typ 1 diabetes.
Hur ska vi äta för att hålla en normal vikt?
7 november, 2024 av Annika Dahlqvist 28 kommentarer
Jag håller på att läsa ett par artiklar av Zoë Harcombe, om tidiga forskningsprojekt om viktnedgång, och hur det går med vikten på längre sikt, efter viktnedgången.
Det gäller projekt av Ancel Keys, Francis Benedict och Tv-serien Biggest loser.
Jag har en del funderingar om ämnet. Den klassiska metoden med kalorier in och ut fungerar inte för de som har viktproblem. Lågfett-högkolhydrat fungerar inte för oss. Lågkolhydrat-högfett, LCHF, fungerar för många, men inte alla.
För oss som har problem med den långsiktiga viktkontrollen, vi måste inse att chansen att bli ”frisk” är låg. Bantningsprojekten vi har sysslat med i många år har ofta skadat vår metabola balans. Ofta ”vill” kroppen gå upp till sin förra övervikt, eller ännu högre. Zoë skriver om människor som frosseriäter, känner sig övermätta, men samtidigt fortfarande hungriga, och försöker mota den hungern med att äta ännu mer. Vilket oerhört grymt tillstånd, som förstör hälsan och livskvalitén!
Det råd jag kan tänka mig är att äta minimalt av kolhydrater, för att hejda hyperglykemin och hyperinsulinemin. Inget/minimalt av socker av något slag, eftersom sockret kan öka insulinresistensen. ”Normalt” av protein, och resten av energibehovet i form av naturligt fett. Avstå från alkohol eftersom det kan skada hälsan, och grumla omdömet och starta alkoholsug.
Om inte detta hjälper kan man prova lågkolhydrat, inget socker, normalt med naturligt fett, och resten av energibehovet i form av naturligt animaliskt protein.
Ett annat exempel på teknik för viktkontroll är tidsbegränsat ätande, periodisk fasta. Där kan man prova sig fram till vilken regim som funderar för en själv. Ett begränsat ätfönster på 1 till nio timmar. Att begränsa sig till att äta under en timme per dag fungerar bra för många. Kroppen får vila från bearbetning av mat under många timmar. Många har uppfattat att periodisk fasta är nyttig för den totala hälsan.
Erfarenheter från ”Ozempic-hypen”: Ozempic har effekten att förlångsamma magsäckstömningen, samt ge ökad utsöndring av mättnadshormoner. Detta orsakar ett minskat matintag, och vikten brukar gå ner.
När medicineringen upphör, upphör också läkemedelseffekterna. Kroppen vill gärna återfå sin gamla vikt, och även gärna mer därtill, och signalerar därför hunger. Det är därför stor risk att Ozempic blir en kronisk medicinering, vilket har okända långtidsbiverkningar.
Fetmaoperationer. Det finns olika metoder för ingrepp. En vanlig är Gastric bypass.
Vikten brukar gå ner, men livskvalitén blir lidande då man inte kan äta fullstora måltider. Risken ökar för alkoholberoende. Man måste också kompensera för näringsbrister, tex vitamin B12.
En metod som har blivit tilltagande populär är Carnivore-kost . Man äter då endast mat av animaliskt ursprung. Själv skulle jag sakna grönsakerna alltför mycket.
Inget tillsatt socker till barn under tre år
2 november, 2024 av Annika Dahlqvist 4 kommentarer
Sveriges Radio: Forskare har tittat på hur det gick med den långsiktiga hälsan för de barn som föddes snart efter kriget, då det fortfarande var ransonering på socker. Det tycks som att det var positivt med lite socker. Därför rekommenderar de minimalt med tillsatt socker till barn under de första åren.
Så bra råd!
Tarmcancer ökar bland unga
30 oktober, 2024 av Annika Dahlqvist 2 kommentarer
Det sägs att troliga orsaker till ökning av tarmcancer kan vara intag av rött kött och mättat fett (jag såg det i en annan artikel), men så vitt jag vet så är framför allt socker och fleromättat fett (särskilt omega 6) gödande för cancer. Och ju mer människor anstränger sig att följa de gällande kostråden med högt kolhydrat och fettsnålt, och snålt med naturligt oprocessat mättat fett, så kanske de ökar risken för tarmcancer. Kvinnor har ökat mest i tarmcancer de senaste åren, och kvinnor brukar vara duktigast på att följa officiella kostråd.
En underbar kväll med BAO
26 oktober, 2024 av Annika Dahlqvist 8 kommentarer
Jag har just bevittnat en underbar kväll med Benny Anderssons Orkester, BAO, på SVT 2.
Det är helt otroligt att såna sammanträffanden har kunnat ske som att Björn och Benny har träffats och kunnat göra musik ihop – att de knöt till sig Agneta och Annifrid, och på senare år Helen och Tommy, samt alla musiker i Orsa spelmän, med flera inblandade.
Äter barn för mycket rött kött?
24 oktober, 2024 av Annika Dahlqvist 11 kommentarer
Detta var en nyhet igår, eller om det var förrgår.
Jag tycker att det vore utmärkt om barnen äter frikostigt av rött kött, och i så fall mindre av socker.
Någon som vet RCT-evidensen för intaget av rött kött, med avseende på långsiktig hälsa?
Djurkött är viktigt för hälsan och bör vara en del av kosten
16 oktober, 2024 av Annika Dahlqvist 2 kommentarer
Artikel om detta , undertecknad av nästan tusen läkare. Sofie Hexeberg har länkat.
Kött innehåller många essentiella näringsämnen, och det är svårt att tillgodogöra sig alla dem med en vegansk kost. Särskilt är det svårt i fattiga länder att ge folket en näringsrik kost utan animalier. De fattiga vegetarianerna blir undernärda och hälsan sviktar. Det kan hända att de har tillräckligt med kolhydrater men för lite av animalisk mat, och kan då bli överviktiga, men ändå undernärda.
Om orsaker till insulinresistens
8 oktober, 2024 av Annika Dahlqvist 9 kommentarer
Veckans Zoë:
Ben Bikman om insulinresistens.
Ben Bikman har skrivit en bok: Why we get sick. Den handlar om insulinresistens.
(prenumerera på Zoës nyhetsbrev! Jag kan inte skriva av dem, och får väl inte heller göra det)
Insulinresistensen (förstadium till diabetes typ 2) hänger ihop med de flesta av våra kroniska sjukdomar.
Högt kolhydratintag. Bukspottkörteln ökar produktionen av insulin tills den inte orkar mera pga insulinresistens. Hela kroppen blir insulinresistent. Hjärnan, hjärtat, musklerna och fettväven påverkas av insulinrestistensen.
Insulin från bukspottkörteln är ett hormon som styr mycket i kroppen. Det reglerar blodsockernivåerna. Gör att levercellen tillverkar fett, och lagrar in det i levercellerna, vilket ger fettlever.
Påverkar tillväxten, det är ett tillväxthormon. Ett anabolt hormon.
Insulinresistens medför hyperinsulinemi, för mycket insulin i blodet. Mer ju mer kolhydrater man har ätit. Insulinresistens ger hyperinsulinemi – ger diabetes typ 2. Hade insulin varit lätt och billigt att mäta skulle kontroller av det visat om insulinresistens och diabetes2 var i annalkande.
Det finns andra faktorer som orsakar insulinresistens.
Ålder och genetik. Ju äldre du är och ju mera diabetes i släkten desto högre risk att bli diabetiker, eller få kronisk sjukdom.
Äldre personer har mera insulinresistens. Därför bör dessa vara särskilt försiktiga med kolhydrater.
Etnicitet spelar roll. Störst risk har latinamerikaner, (samt pimaindianer, stillahavsöbor), asiater, afrikaner.
Kaukasier (dvs vi) hade minst risk.
Könshormoner påverkar insulinresistensen. Östrogenbrist ökar insulinresistens, (men vid graviditet, när östrogen är högt blir man också insulinresistent. Kanske för mycket och för litet östrogen ökar insulinresistensen? Och samma med testosteron?)
Andra orsaker till insulinresistens:
Kortisol och Adrenalin. Hormoner för flykt och strid. De höjer blodsockret, varefter insulinet höjs – insulinresistens.
Skiöldkörtelhormon. Sköldkörteln styr mycket i kroppen. Hypothyreos, för lite sköldkörtelhormon, thyroxin, orsakar mera insulinresistens.
Fetma och insulinresistens. Ben trodde att dessa kunde orsaka varandra. Visceralt fett, det som omger de inre organen i buken är de farligaste för insulinresistensen. Ben skriver: ”När visceralt fett från ett överviktigt djur transplanteras till ett magert djur, blir mottagardjuret insulinresistent omedelbart. När subkutant fett transplanteras in i det magra djuret förblir det insulinkänsligt”
Fettlever: Levern blir inlagrad med fett, framför allt från fruktosintag, vilket ökar insulinresistens.
Vid fettlever släpper levern ut glukos till blodet, vilket ökar blodsockret och insulinet.
Fysisk träning höjer blodsocker och insulin.
Inflammation och oxidativ stress kan orsaka höjt blodsocker och ökat insulin. (Rotfyllningar är en orsak till inflammation.)
Luftföroreningar och tobaksrök orsakar inflammation.
Mononatriumglutamat, MSG, ökar insulinet och insulinresistensen.
Konstgjorda sötningsmedel ökar insulinresistensen. (Jag ser inte evidensen för det)
För lite salt. Aldosteron arbetar för att för att återvinna salt ur urinen, vilket leder till insulinresistens.
Stillasittande ökar insulinresistensen.
Min kommentar: Man har läst om att ultraprocessad mat ökar insulinresistensen. Överskott av omega 6 nämns som delorsak till det. Jag har inte förstått allt vad mera i ultraprocessad mat som ökar insulin och insulinresistens- Någon fler kanske kan säga?
Om du vill läsa mera om detta rekommenderar jag att du prenumererar på Zoës nyhetsbrev, så kan du läsa där.
Gudiol påstår kvacksalveri – han har fel!
3 oktober, 2024 av Annika Dahlqvist 1 kommentar
Ann Fernholm skriver.
Nyligen hade SVT öst inslag om hormonvänlig mat. En okunnig anonym läkare betecknade detta som kvacksalveri. Jacob Gudiol anammade detta utan att kolla upp fakta, och skrev om kvacksalveri och ”fantasier som trendar”.
P1 Media trodde blint på Gudiol och benämnde saken som kvacksalveri och pseudovetenskap.
Media betror tydligen Gudiol som en guru som vet allting bäst. Det är inte sant. Gudiol har förtroende för akademiska titlar och misstror allt som kommer från annat håll. Han är en farlig person som stoppar sanning från att komma fram, när en felaktig myt har fått fäste.
Saken ifråga handlade om ofrivillig barnlöshet, infertilitet, som ofta beror på ”Polycystisk ovarie-syndrom” PCO(S). Det är ett syndrom som beror på högt insulin och testosteron, insulinresistens och ofta obesitas. Ägglossning uteblir. Boten blir att äta kolhydratsnål kost, då blir blodsockret lägre, följt av lägre insulin och testosteron. Då minskar insulinresistensen och övervikten, ägglossning inträffar och kvinnan kan bli gravid. Detta skulle kunna vara kända biologiska fakta, men undertrycks av vissa ”experter”, ofta influerade av farmakaindustrin som i stället vill sälja sina preparat mot alla tänkbara metabola störningar.
Nya kostrekommendationer: Högst 350 gram rött kött och chark per vecka
25 september, 2024 av Annika Dahlqvist 19 kommentarer
På Rapport idag meddelas att nya NNR har kommit ut .
Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, SLV, ställer upp och berättar. Vi ska inte äta mer än 350 gram rött kött och chark per vecka. Det ska göra oss friskare. Minska hjärtkärlsjukdomar och cancer. Ca 5000 färre personer ska dö i tarmcancer per år om vi följer dessa direktiv.
Man kan undra vilka vetenskapliga bevis som motiverar dessa direktiv. Jag tror knappast att det är riktiga jämförande studier, RCT, som bevisar. Det är troligen epidemiologiska studier man hänvisar till, och sådana är notoriskt opålitliga.
Rekommendation om minskat intag av kött riskerar att ge näringsbrister. Tack och lov är det inga kontrollanter i livsmedelsbutikerna som kollar vad vi handlar. Det är framför allt barnen i skola och förskola som kommer att få mindre kött på tallriken, samt personer inom äldre- och handikappomsorgen. Deras mat styrs av Livsmedelsverkets regelverk.
DN: Anna Bratt: Extrem köttdiet – en smått galen trend
24 september, 2024 av Annika Dahlqvist 9 kommentarer
Anna Bratt, medicinreporter på DN, skrev en krönika den 21/9: Extrem köttdiet – en smått galen trend. (artikeln är låst)
Det är den amerikanska influeraren Isabella Ma som skriver på sociala medier om trenden att äta carnivore, som spritt sig framför allt bland unga kvinnor i USA: Kött, fisk, ägg och feta mejeriprodukter. Kolhydrater skippar man helt. Följarna beskriver hur bra man mår av denna kost. De har blivit av med bl a hudproblem och övervikt.
Anna Bratt skriver att till skillnad från lågkolhydratkost som LCHF bygger köttdieten inte på någon vetenskaplig evidens, utan den har blivit populär tack vare kändisar och ”matfluencers” på sociala medier.
Kött och fisk innehåller högvärdiga näringsämnen. Kött innehåller mycket av mättade fetter, vilket många tror ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, men det är omtvistat. Kött ingår ju otvivelaktigt i människans ursprungliga föda.
Problemet är att få kosten att hålla över längre tid, men kvinnorna på dessa sociala medier tycks inte ha några problem med den saken. De är inte heller bekymrade om köttskam eller klimatskam.
Min kommentar: Min egen kost tror jag kan sägas vara carnivore plus grönsaker. Jag tycker att det går utmärkt att äta så, och jag tycker inte att jag behöver äta så enormt mycket av kött, utan ganska lagom. Vid festliga tillfällen kan jag göra avsteg med kolhydrater.
Jag kommer att tänka på anekdoten om polarforskaren Vilhjalmur Stefansson som efter några år bland inuiter, och deras kött- och fisk-dominerade kost, kom hem till USA och där möttes av tvivel på berättelsen om polar-kosten. Han lade då in sig på Bellevue Hospital och levde där på enbart animalisk kost i ett år. Han kom ut helt frisk och med normala labvärden. Anekdoten kan inte sägas vara vetenskapligt bevisande, men borde ge upphov till vetenskapliga jämförande studier.
Ny forskning: Lågkolhydratkost är den bästa kosten för diabetiker typ 1
15 september, 2024 av Annika Dahlqvist 4 kommentarer
Ann Fernholm berättar i sin blogg.
Kostfonden har alltså tillsammans med företaget Skandia bekostat en studie på kostbehandling vid typ 1-diabetes.
Man inkluderade 103 personer i studien. man lottade dem i tre olika grupper: en med högkolhydratkost, 50-60 % kh, en med måttlig lågkolhydratkost, 30-40 % kh, och en med striktare lågkolhydrat, 15-20 % kh. Deltagarna bar apparater för kontinuerlig blodsockermätning.
Forskarna var Afroditi Barouti och Anneli Björklund.
Man såg att höga blodsockertoppar blev färre i lågkolhydratgrupperna. Insulindoserna kunde sänkas, vilket också medförde att blodsockerdippar minskade.
Studien visade inga tecken på farliga biverkningar av lågkolhydratkosten. Blodfettvärdena blev inte statistiskt förändrade, och man såg inga tecken på utveckling av farlig ketoacidos.
De som hade svårast att följa den anvisade kosten var gruppen med högkolhydrat och gruppen med strikt lågkolhydrat. Måttlig lågkolhydratkost, 30-40 %, kh var lättast att följa.
Min kommentar: Studien visar att högkolhydratkost inte är bra för typ 1-diabetiker. Den ger ökad risk för blodsockertoppar och blodsockerdippar. Högt blodsocker ökar risken för hjärtkärlsjukdomar på längre sikt, samt att personerna känner obehagliga symtom vid höga och låga blodsockerepisoder, samt att det påverkar deras psykiska mående negativt.
Vilken typ av lågkolhydratkost som kan rekommenderas för t1-diabetiker, måttlig eller strikt, måste fortsatt forskning utvisa. Tills vidare får varje diabetiker själva prova ut vilken (låg)kolhydrathalt som de mår bäst på.
Nu behövs mera pengar för statistisk utvärdering av studien. Du kan swisha pengar till 1239004243, eller bankgiro 900-4243 eller plusgiro 900424-3.
Diabetesprofessor fick diabetes 2, gick ner 15 kg, och slapp medicinering
14 september, 2024 av Annika Dahlqvist 8 kommentarer
Jag läser i tidningen Leva med Diabetes, om Johnny Ludvigsson, professor i barndiabetes. Han var normalviktig och hade normalt blodsocker när han plötsligt noterade att blodsockret hade stigit.
Han kollade med sina syskon, och två av dem hade också fått diabetes trots normal vikt, varför han uppfattade att sjukdomen var genetiskt betingad. Han är nu 81 år gammal och fortfarande yrkesaktiv, mest med skrivbordsarbete, troligen forskning.
Han beslutade sig för att gå ner 15 kg i vikt, och lyckades bra med det. Han säger att viktnedgång är en fråga om energi in och ut. Han tycks inte lägga någon vikt vid att olika näringsämnen ger olika blodsockerstegring och benägenhet till fettinlagring. Han äter nu frukost och middag, med ett par kaffepauser emellan. Till frukost äter han fyra smörgåsar.
Han klarar nu sin diabetes utan medicinering. Han mår tydligen utmärkt.
En person som utan problem går ner 15 kg i vikt, genom att minska den totala matmängden, har naturligtvis lätt att mästra andra, och säga att det är bara att besluta sig och sedan genomföra det.
Min kommentar: Själv, när jag var överviktig och åt fettsnålt och kolhydratrikt, var jag ständigt hungrig. Jag hade alltid tanken på mat i bakhuvudet. Efter 2005 när jag ändrade kosten till lågkolhydrat och normalfett, släppte den plågsamma hungern och jag klarade att minska matmängden, och gick ner 20 kg på ett halvår. Så det är skillnad för olika personer.
Vad händer i kroppen när vi skippar kolhydraterna?
25 augusti, 2024 av Annika Dahlqvist 23 kommentarer
Artikel i Dagens Nyheter idag: Det här händer i kroppen när du skippar kolhydraterna.
Artikeln är låst så jag kommer inte åt den. Någon som kan referera vad som stod i artikeln?
Uppdatering 240901: Jag fick på sms ett foto av artikeln.
Som jag förstod det så kom forskarna fram till att strikt LCHF, ketogen kost, var effektivast för viktnedgång, därefter en mera liberal LCHF. Normalkosten för jämförelse gav ingen viktnedgång.
Dessutom gav lågkolhydratkosten lägre blodsocker, vilket är positivt för hälsan.
Det fanns ingen utvärdering av de långsiktiga hälsoeffekterna, för följsamheten till dieterna avtog på längre sikt, vilket gjorde att den långsiktiga effekten inte kunde utvärderas.
Min kommentar: Etablissemangets (inte minst Majlis Hellenius) trummande av avrådande av LCHF, kan troligen påverka lågkolhydratätarnas långsiktiga avsteg från LCHF, Vilket gör att hälsoeffekten av den kosten blir svår att utvärdera.
Men absolut att man bör tala om att vi som äter kolhydratlågt upplever en markant hälsoförbättring inom veckor eller månader. Detta tillsammans med ett normaliserat blodsocker bör ge en hypotes om att den dieten är bra för hälsan på lång sikt. Åtminstone vet jag inga vederhäftiga vetenskapliga bevis för motsatsen !?
Ökad risk för diabetes 2 av chark och rött kött?
24 augusti, 2024 av Annika Dahlqvist 12 kommentarer
Dagens Medicin: Studie: Kött kan öka risken för diabetes 2.
Nyhet idag att en studie har redovisats som ”visar” att risken för diabetes 2 ökar av högt intag av charkprodukter och rött kött.
Jag har inte sett studien i tryck, men faktum är att rött kött ingår i människans ursprungliga kost. Om rött kött var ohälsosamt att äta skulle inte mänskligheten finnas och frodas som den gör.
Och om man ska minska på köttintaget, vad ska man då äta istället? Blodsockerhöjande kolhydrater? Det kan inte vara nyttigt för personer med insulinresistens och diabetes 2 – och det gäller ca hälften av världens befolkning.
Jösses tipsar i kommentar att Zoë har kommenterat studien i artikel ”Rött kött och diabetes” i oktober 2023.
Zoë skriver:
Summan av kardemumman kan sammanfattas av kirurgkaptenen Peter Cleave. ” Att en modern sjukdom ska vara relaterad till en gammaldags mat är en av de mest löjliga saker jag någonsin hört i mitt liv. ”
Ytterligare en artikel om rött kött och diabetes: Rött kött och diabetes.
Fun Med har också kommenterat saken.
Senaste kommentarer