Krönika av professor Göran Sjöberg:
Evolutionen – Från fruktätande apa till köttätande Homo Sapiens, del 2
På LCHF-kryssningen höll jag ett föredrag om evolutionen med fokus på människans utveckling från våra närmaste släktingar bland aporna. Den första delen av denna utveckling handlade om de evolutionära energifördelar alla vi tvåbenta hominider har över aporna vid förflyttning på plan mark och som gjorde att vi var bättre än aporna på att samla frukter och andra växter på de savanner som bredde ut sig i Östafrika då regnskogarna krympte för så där 10 miljoner år sedan när klimatet snabbt blev kallare och torrare. Denna första del behandlade jag i min förra krönika.
Här är fortsättningen som handlar om hur vi sedan utvecklades från att i huvudsak varit vegetarianer, på samma sätt som aporna, till att istället som Homo bli alltmer köttätande men hur vi till slut, evolutionärt, lät oss överlistas av de ettåriga gräsen och bli deras lydiga jordbruksslavar.
Läs mera
Arkeologerna har funnit skelettdelar i Östafrika som gjort det möjligt att identifiera och klassificera ett stort antal olika arter av Hominider och det är mer än troligt att man kommer att hitta fler sådana arter som möjligen också kan verifiera det övergripande utvecklingsmönstret bland dessa Hominider. Man behöver knappast påpeka att det råder hårda strider bland arkeologerna om tolkningarna av dessa fynd. Motsättningarna inom LCHF-rörelsen är i jämförelse nog mer att likna vid vad som förekommer på en söndagsskola.
Det ligger i evolutionens natur att arternas anpassning till de förändringar som inträffar i omgivningen sker i små steg men förändringar som till slut ackumuleras så att vi kan tala om helt nya arter. Den första typen av Hominider, Ardipithecus, som man lyckats karaktärisera (här har man hittat två olika arter) uppstod för så där 5 miljoner år sedan och försvann efter någon miljon år och det ligger då i sakens natur att denna typ också hade stora likheter med apor trots att de i huvudsak, som alla Hominider lär ha gått på två ben. De långa armarna gjorde att de som aporna var bra på att klättra omkring i träden och även fötterna hade drag som antyder att de även med dessa kunde greppa om grenar ordentligt.
En typ av Hominid med mer människolika drag dök upp då Ardipithecus troligen redan hade försvunnit, alltså för runt 4 miljoner år sedan, och denna Hominid kallas av historiska skäl, troligen mest rasistiska, Australopithecus som betyder den ’sydliga apan’ för att det första skelettfyndet av denna typ hittades i Sydafrika och vid tiden före andra världskriget då de flesta människoliknande varelser som inte såg ut som vita nordeuropéer i den tidens anda gärna liknades vid apor.
Av Australopithecus har man hittat sju olika arter och de flesta i Östafrika där arkeologerna trots allt verkar vara överens om att de uppstod evolutionärt. Ett karaktäristiskt drag hos dessa Hominider är att deras kraftiga käkpartier är anpassade till att äta en tuff vegetarisk kost som rötter och andra växtdelar. Enligt Lieberman så måste de ha tuggat och tuggat hela dagarna för att komma åt stärkelsen i rötterna men föredrog säkert frukt och ratade knappast heller kött om det vankades. Australopithecus existerade under drygt två miljoner år innan alla dessa arter försvann för ungefär en och en halv miljon år sedan men då hade redan den typ av Hominid som räknas till människosläktet (Homo) funnits i en halv miljon år troligen som en direkt evolutionär utveckling från någon Australopithecus i Östafrika.
Man har identifierat fem olika homoarter i följande ungefärliga tidsordning, Homo Habilis (2,5 – 1,5 miljoner år, MÅ), Erectus (1,5 – 0,2 MÅ), Heidelbergiensis (0,7 – 0,2 MÅ), Neandertaliensis (0,3 – 0,1 MÅ) och slutligen Homo Sapiens (0,2 – ?) Det mest karakteristiska draget hos alla Homo i jämförelse med Australopithecus, är den större hjärnan. Alla homoarter associeras också med framställning av verktyg och där dessa med tiden blev alltmer raffinerade. Att Homo Erectus var väldigt bra på att framställa pilspetsar talar om att jakten och köttet blev en allt viktigare del i tillvaron. I jämförelse med Australopithecus minskade också käkpartiernas storlek vilket visar att rötter fick mindre betydelse i kosten. Att vår egen tjocktarm har så ringa storlek i förhållande till tunntarmen antyder också att vi alltmer övergav den vegetariska dieten hos Australopithecus och istället anpassades till just en köttdiet. Att Homo Sapiens uppenbarligen kan leva på en ren köttdiet och må bra av detta bevisar bl.a. inuiterna och bara för att vi mår bäst på en sådan köttdiet betyder detta förstås inte att vi inte kan äta grönsaker i nödfall även om vi blir sjuka om vi nu uteslutande skulle leva på en sådan kost. Det är förstås ingenting konstigt med detta – t.o.m. frukt och bladätande schimpanser äter kött när de får möjligheten.
All ”lyckad” evolution i ett långsiktigt perspektiv handlar om att överleva och i symbios med omgivningen och i detta perspektiv drog de ettåriga gräsen, i första hand korn och vete, den verkliga vinstlotten för 13 000 år sedan genom att kemiskt överlista oss människan med en kemisk drogverkan som gjorde att vi tog dem till vår barm så att vi nu föröder hela världen med vårt jordbruk.
Vad vi menar med drogverkan kan diskuteras men att bröd är det som kanske är svårast att avstå ifrån säger en del i denna fråga. Priset som vi betalar för denna drog är väldigt högt eftersom vi med tiden blir allt sjukare och detta inträffade faktiskt omedelbart när jägarna övergick till jordbruket. Varje arkeolog kan visa detta genom att jämföra skeletten från jägare med skeletten från de jordbrukare som där de levde sida vid sida. Alla kolonialläkare kunde för hundra år sedan med förvåning rapportera att de aldrig kunde hitta några av alla våra ”välfärdssjukdomar”, som t.ex. cancer eller diabetes, hos naturfolken.
Jag vågar mig på en översättning: ”En rimlig definition av sinnessjukdom är att ha tappat förbindelsen tilll den fysiska verkligheten och se sina villfarelser som mera verkliga än världen sådan den faktiskt föreligger.”
Ja, om detta skall gälla så har vi ju postgymnasial utbildning som bygger på sådan galenskap. Nämligen utbildning av dietister, i varje fall så länge man använder läroboken ”Fetma”, sammanställd av S. Rössner och A.K. Lindroos.
@ Piltson: #100 & 101
Derrick Jensen tillhör som sagt min nuvarande dystopiska läsning och det är helt uppenbart av det han skriver att han är nära lierad med Lierre Keith som han tydligen också har skrivit en bok tillsammans med.
https://www.derrickjensen.org
För närvarande tar dock ”Mad in America” priset för mig i dystopi. Jag önskar att jag kunde se något ljus på den ”medicinska vetenskapens” himmel men tyvärr upplever jag det hela som ett ganska enhetligt mörker men med enstaka ljuspunkter som t.ex. antibiotikan.
Robert Whitaker beskriver övertygande, och framför allt med ett historiskt perspektiv, hur psykiatrin försökt göra sig ”rumsren” inom det medicinska etablissemanget, under de senaste två hundra åren, genom att själv hävda att alla de bisarra metoder man använt är ”vetenskapliga” medan dessa metoder i själva verket bara skadat de mentalsjuka patienterna. För mig är det Whitaker skriver klart vetenskapligt för att det ger en trovärdig förklaringsmodell, med djupa insikter i själva nervfysiologin, till den aktuella situationen inom psykvården.
Det ”vansinne” som pågår inom den vanliga sjukvården, som t.ex. förskrivningen av statiner, är en mild klapp på kinden i jämförelse med vad personer med psykiska problem de facto utsätts för. Ungefär en tiondel av befolkningen blir nu med dessa psykofarmaka i det långa loppet alltmer kronikst nervskadade genom den snedvridna dopaminfysiologin om det nu är sant vad Whitaker hävdar och jag ser själv inga hinder för att tro på hans förklaringsmodell.
Allt handlar här, som vanligt, i grund och botten om pengar – stora pengar – och knappast om någon omtanke om patienterna verkliga hälsa. Att tillfälligt dämpa psykiska symptom på ett ”billigt” sätt med piller innebär en oerhört grym kostnad för alla dessa patienterna på lång sikt.
Professor Göran Skrev:
Sant.
Lars Henrik Skrev:
Detta är ju ett vanligt framfört påstående, och bl a ett av skälen bakom tillkomsten av det stora fryslagret av all världens olika växtgener på Svalbard.
Min tro är nog att detta kanske håller på att bli förbikört av den moderna växtförädlingen som numera kan designa nya växtegenskaper på valfri art snabbt och precist med ”skalpell och mikroskåp” till skillnad från den traditionella förädlingen ”som använde sig av slägga för att åstadkomma slumpvisa mutationer i DNAt och sedan skulle man leta i spillrorna efter de rätta egenskaperna ungefär som efter nålar i en höstack” om jag får citera en av de sanna experterna jag hörde för ett tag sen.
Det kan ju också vara så att den här mångfaldens bevarande ungefär motsvarar mitt eget idoga sparande i och utanför ladorna under åren av diverse skrot och prylar ”som kan vara bra att ha nån gång” när jag byggde upp och drev mitt jordbruk.
Visst dök det upp tillfällen när man använde något, men berget växte oerhört mycket snabbare än förbrukningen. Det uppstod stor lättnad och utrymmesvinst när man av olika yttre tvingande anledningar måste städa och kasta allt för återvinning till förmån för nyinköp av fräscht material när behov uppstod. Ett kretsloppstänkande som kanske kan läggas även på gensamlandet?
@ Jan Nilsson:
Tack Jan, Du visar med exakthet vad som är problemet på vår planet idag. Du verkar inte se någon skillnad på mänsklig kultur och naturlig natur. Jag skulle gärna säga något elakt till dig men jag tror att du tillhör en majoritet av mänskligheten.
Saknar du verkligen inte de där små bina och humlorna som förr i tiden trängdes runt de prunknande vårblommande buskarna. Saknar du inte sjöfågeln när du ger dig ut i skärgården. Vad är konsekvensen när arter försvinner. Vi vet ju att naturen lever i symbios och varje litet djur är en liten kugge i ett gigantiskt maskineri som inte har några instruktionsböcker. Nyligen gick en serie på SVT om naturens samspel. Du finner säkert serien på Kunskapskanalen. Risken är överhängande att vi redan har förstört naturens samspel och då kan bara vår Herre i himlen rädda oss.
Vi får hoppas att människor som du inte får politisk eller ekonomisk makt att styra vår tillvaro och miljö. Du och din majoritet av gelikar är ett hot mot allt som lever på Jorden.
@ Jan Nilsson:
Intressanta funderingar igen!
Tyvärr håller jag i stort sett med George W även om jag själv upplever att du ärligt vill förstå hur ”det hela ligger till” och fortfarande tror, på samma sätt som jag själv gjorde till inte för så länge sedan, att den industriella genmanipuleringen av växter och djur är till mänsklighetens fromma. Idag är jag själv väldigt övertygad om att detta är en illusion som drivs av de rena vinstintressena hos de gigantiska internationella, industriella jordbruksföretag som Montsanto och knappast sker med någon omtanke om människors hälsa eller om jordbrukares väl och ve runt om vår planet. Jag har en vän som lever på ett mindre jordbruk och som jag ofta diskuterar med och han tvekar inte ett ögonblick på att han är ”helt i händerna” på dessa internationella företag – från utsäde till besprutningsmedel – där han inte ens vet vad han kommer att få betalt förrän efteråt.
Problemet, som jag ser det och som George W trycker på, att vi idag på väldigt många sätt påverkar vår jord på ett sätt som de facto är förödande. Det finns i vårt moderna samhälle en sanslöst övertro på att vi med förenklad vetenskap skall komma tillrätta med de ekologiska problem vi själva skapat på många olika områden.
Våra jordbruksmarker förstörs över hela jorden, som Jared Diamond så ingående beskriver, och det slår mig att när vår granne nyligen harvade och sådde åkermarken utanför vår tomt så kunde jag inte upptäcka en enda mås. Jag kan inte tolka detta på annat sätt än att marken inte innehåller några maskar längre. Om det nu är som jag tror så har vi skapat rent sterila marker och har svårt att tro att det är något bra när nu alla jordbruksmarker runt om i världen ”steriliseras” på detta sätt.
När det gäller genmanipulerade (GMO) grödor så bygger dessa på att de ska tåla Roundup i allt högre doser om jag nu inte missförstått detta. Problemet är, som min vän påpekar, att resistenta ogräs dyker upp – ”naturen försöker överleva” – och allt värre nu med de högre doserna som GMO medger och att dessa jordbruksgifterna inkorporeras i själva växterna.
Mycket talar för att vår hälsa i det långa loppet försämras på grund av dessa gifter. Det finns många rapporter om att djur som föds upp på GMO-grödor blir sjuka men åter friska när man slutar mata dom med sådan föda. De jordbrukare som utfört dessa ”experiment” noterar att djuren, då man tar bort GMO-fodret, uppenbarligen blev ”lyckliga” och jag antar att du som jordbrukare kan förstå att en kollega som noterar detta beteende hos sina djur inte ”svamlar” även om det inte är ”vetenskapligt” bevisat. Man kan ju undra vad som händer med oss människor när vi äter samma GMO som djuren.
Professor Göran Skrev:
Instämmer.
…en illusion som drivs av de rena vinstintressena hos de gigantiska internationella, industriella jordbruksföretag som Montsanto och knappast sker med någon omtanke om människors hälsa eller om jordbrukares väl och ve runt om vår planet…
Varför kopplade alla mitt inlägg 104 till dagens ganska besinningslösa korståg mot tre bokstäver som jag aldrig nämnde eftersom jag, kanske otydligt, egentligen bara avsåg den alltid prisade mångfalden?
Ryggmärgsreaktionen och valet av substantiv och adjektiv i citatet ovan tycker jag nog visar ganska klart den stora bristen på sakliga argument som finns här även bland väl pålästa debattörer. Tyvärr är det så att också hela den seriösa ekologiska forskning som kanske(?) finns (t ex ”100 procent ekologiskt” från SNF 2013) är ”biased”. Jag har sett några stora europeiska opartiska peer reviewstudier som konstaterade att en ytterst låg procentandel av den existerande mängden refererenser till ekologisk forskning (100.000-tals) var vetenskapligt relevanta för framförda påståenden och resultat.
Min hyfsat praktiska ekonomikunskap har svårt att acceptera argumenten om vinst, megaindustri och omtanke som sakliga argument för eller emot metodval och produktion i några sammanhang annat än där det handlar om slavarbete. För dom som lever på lön av anställning är vinst ett irrelevant begrepp som tycks likställas med rofferi från kapitalägare oavsett storlek.
För den som bygger upp sin egen arbetsplats i eget företag är vinst=överskott som ska täcka kostnader för eget och lånat kapital, plus amorteringar, plus utveckling, dvs nyinvesteringar, plus rimlig ersättning/lön för ägarnas egna arbetsinsats. Räcker inte vinsten till allt detta för alla företag, så måste man förr eller senare se sig om efter en annan bättre affärside.
Jag kanske också borde läsa Jareds dystopier först, men i min markvetenskapliga värld beror alla stora jord och markskador på husgrunder och tomtmark, asfalterade ytor, försaltning av nacl när vattentillgången sinar, vind- och vattenerosion pga felaktig arbetsmetodik och hydroteknik.
Jordprofilens organiska innehåll är kulturberoende och förändras ständigt men långsamt både uppåt och neråt som ett bekymmer endast för den aktuelle ägarens och brukarens verkstad.
Att konstgödsel betraktas som gift har enbart att göra med gränsdragningar som gjordes i den tidiga ekofilosofin när man skulle försöka skilja mellan ”naturligt” och ”konstgjort”. Gränsproblematiken kvarstår och är ständigt föremål för revideringar vid ekofilosofernas årliga kyrkomöten.
Biociderna är ett tydligare problem som började uppmärksammas i samband med USAs storskaliga ”bombningar” med Agent Orange i Vietnam och flygbesprutning av lövsly i svenska skogar med samma preparat.
Man lyckades tydligen inte utplåna Vietnams jordar. Nu 40 år efteråt har jag med egna ögon sett vietnamesiskt jord och skogsbruk, som trots en fördubblad befolkning ( nu 90 milj på halva Sveriges yta) hör till världen andra eller tredje största exportörer av både matris och skogsflis.
Jan Nilsson skrev:
Farligt att avslöja missförhållanden i Danmark.
Journalisterna Kjeld Hansen och Nils Mulvad publicerade namnen på 12 smittade svingårdar för fyra år sedan. De blev åtalade.
https://www.gp.se/nyheter/varlden/1.2362685-tre-danskar-doda-i-grissmitta
Får hoppas att allt fler ansluter sig till det ”besinningslösa korståget” och får stopp på den nya EU-lagstiftning rörande GM-djur som Flavio Forabosco, docent vid Sveriges lantbruksuniversitet, så gärna vill införa.
https://t.sr.se/SdhlGn
Agent Orange tillverkades av Monsanto där numera Bill Gates har investerat stort.
https://en.wikipedia.org/wiki/Agent_Orange
Påminner om Monsantos patent? Inkluderar allt!
https://www.freepatentsonline.com/7851676.html
Monsanto efterliknar 5:e Mosebok 5:7-10
https://runeberg.org/bibeln/05_05.html
Finns det några moderna studier på temat kost-hälsa i de folkgrupper som lever på landsbygderna i det enorma stäpp/ökenbälte som sträcker sig från medelhavsområdet över hela mellanöstern-mellanasien -mongoliet-mansjuriet.
Om man tar bort de tämligen begränsade odlade jordbruksområdena med lite högre nederbörd eller bevattning, så kvarstår enorma ytor av mer eller mindre tät gräsvegetation där olika boskapsskötande folkgrupper försörjt sig både ekonomiskt och kostmässigt på nästan renodlad animalieproduktion i närmare tiotusen år.
Jag hamnade härom året mer eller mindre av en slump på en turistcamp hos mongolättlingar till Djingis Kahn. Där fick jag en både historisk och aktuell inblick i Mongolfolkets levnadsförhållanden – idag tre milj människor på en gräsbevuxen högplatå tre ggr Sveriges yta och mycket långt ifrån alla hav.
Här saknades i stort sett all odling, familjerna ägde och flyttade runt till olika betesmarker med sina jurtor och sina flockar av olika idisslare ( ko-jak-får-get-kamel) och ridhästar. Alla djurslagen gav dem hela behovet av mat (mjölkprodukter på sommaren och kött under den stränga vinterperioden), fibrer till kläder och tältdukar för jurtorna, läder och skiten till bränsle i de stora områden som helt saknade skog.
Den nuvarande kulturen hade återupptagits i sin 2000 år gamla form efter det sorgliga mellanspelet med Stalin och andra ryssar fram till 1990.
Man levde nu högt på gamle Djingis bravader för 900 år sedan när han med sin rörliga och gräsbetesdrivna krigsmakt lyckades lägga under sig ett rike bestående av spannmålsätare, som på ganska kort tid utsträcktes från Stillahavskusten i norra Kina till Donau i Ungern. Större än någonsin förr eller senare.
Det var ett intressant möte med till synes friska och tåliga människor med en ganska extrem LCHFkost utan grönsaker och spannmål ute på den isolerade landsbygden som fortfarande härbergerade omkring halva befolkningen.
Från medelhavsområdet kan jag också peka på några traditionellt vanliga produkter som Ancel Key sannolikt uteslöt när han ”skapade” sin medelhavskost. Det är den stora samlingen av olika får- och getostar från hela området som har dokumenterade anor från romartiden samt de feta, torkade skinkorna från bl a ollonsvin som också finns i många olika varianter från Spanien och Italien.
Romarna ansåg att endast får- och getmjölk dög till ost. Fårmjölken har därtill en betydligt högre fetthalt än ko- och getmjölk, samt en i motsvarande grad lägre laktoshalt, vilket kanske hade betydelse för laktoskänsliga konsumenter.
Det finns i de här områdena även flera rastyper av fettsvansfår, vilka som namnet antyder lagrar en stor och som slaktprodukt uppskattad fettpuckel omkring svansroten.
@ Jan Nilsson:
Intressant läsning igen!
Jag läste för ett tag sedan en oerhört intressant bok om Djingis Kahn
https://www.amazon.com/Genghis-Khan-Making-Modern-World/dp/0609809644/ref=sr_1_1?ie=UTF8&qid=1399528119&sr=8-1&keywords=Djingis+Kahn
Jag skrev också en krönika kring denna läsning.
https://annikadahlqvist.com/2013/08/05/medicinska-dogmer-eller-nyfikenhet-och-tolerans/
Jag kände ändå inte till att Mongolerna idag har återvänt till sina gamla vanor.
Apropå att återvända till sitt ”ursprung” läste jag nyss i Derrick Jensens ”Endgame” att när indianerna på 1700-talet då och då kidnappade barn hos nybyggare i Amerika och som sedan på något sätt hämtades tillbaka (lösensumma?) så var det tydligen mer regel än undantag att barnen rymde tillbaka till indianerna.
Det finns mycket man inte känner till här i världen och som döljs av tron på det moderna livets ”välsignelser”. Den tron kanske bygger på att det idag i stort sett är omöjligt att leva som man gjorde förr och fortfarande vara en fungerande del i vårt samhälle. Man behöver heller inte avvika speciellt mycket för att bli betraktad som en ”kuf”.
Att ha LCHF som livsstil ligger här nära till.
Jag läste Wetherford ungefär samtidigt och åstadkom detta reportage med illustrationer efter Mongolietresan – http://www.busvebacken.se/HusdjursSkötsel
Efter den senaste klimatrapporten från IPPC sammanfattade jag lite fler tankar med bl a egen kritisk granskning av idisslarnas förmenta klimatgasproduktion – dvs den finns förstås men jag kan inte se några skäl till att det vore annorlunda om växtmassan bröts ner i någon av de övriga kretsloppsalternativen. Se – http://www.busvebacken.se/HållbarhetsTankar
@ Jan Nilsson:
Tack för oerhört intressant länk – jag ska med intresse ta del av vad du skrivit när jag kommer tillbaka från Chalmers.
Min hustru och jag har själv funderat på att gör en liknande resa – den kanske blir av.
Faktum är att min hustru för några år sedan gjorde egen ganska stor jurta som ett konstprojekt och som vi nu varje år reser upp i vår trädgård och där vi är en hel del och har fester. För övrigt har hon gjort ett stort antal filtar på mongoliskt vis.
Nu är det dags att resa jurtan igen.
Artikel från Mercola:
”Large Pig Study Reveals Significant Inflammatory Response to Genetically Engineered Foods.”
https://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2014/05/18/gmo-foods-inflammation.aspx?e_cid=20140518Z2_SNL_Art_1&utm_source=snl&utm_medium=email&utm_content=art1&utm_campaign=20140518Z2&et_cid=DM45113&et_rid=523599129
@ Lars Henrik:
Tack för att du satte in länken!
GMO är ju lite OT på denna tråd men jag läste också med stort intresse denna intervju hos Mercola. Man förlorar nästan hoppet om framtiden när man läser hur livsmedelsindustrin korrumperar det mesta inom livsmedelsforskningen.
Det hela är sanslöst omoraliskt och vad som pågår underminerar vanliga människor tilltro till den ”vetenskapliga processen” i det långa loppet.
Läkemedelsindustrin har med sin ”forskning” sedan länge passerat alla moraliska gränser och är idag rent kriminell.
Man mår helt enkelt illa när man tänker på hur läget är!
Professor Göran Skrev:
Sant – men så länge som det finns liv så finns det hopp – som jag ser det.
@ Professor Göran & Josef Boberg:
Jag tror hoppet står till kunskap. Dessa människor och företag lyckas med detta kriminella trixande därför att alltför få informerar sig om vad som sker.
Bröd och skådespel till folket!
Lars Henrik Skrev:
Nja… – Henrik – snarare dödens skådespel till folket !
Angående ”Large pig study…” så råkar jag ha en hel del kunskap både om försöksuppläggning och resultatgranskning i liknade fodersituationer från mina bondeår.
Om jag skulle välja foder mellan dessa två som blindförsök, så visade det här försöket inga skillnader i resultatutfall.
Jag anser att försöksledaren här för det första lagt upp hela försöket utan att ha en föregående hypotes om vad man letade efter och för det andra falsifierat den statistiska redovisningen genom att välja siffror ur den långa raden av mätvärden som genomgående inte visade några utslag mellan försöksgrupperna.
Hela rapporten fyller gott och väl alla kriterier som ni här (förmodligen med rätta) vill tillskriva både Big Pharmas och Monsantos försöksverksamhet.
Läs gärna ”Full Paper” och bedöm själva hur utfallet och ffa spridningen i mätvärden varit på uterusvikter och Stomach inflammation!