Vetenskapen bakom LCHF

Comments

1. 1
   Professor Göran säger

   13 juli, 2012 kl. 20:59

   Här tror jag det lämpligaste stället är för min senaste Lördagskrönika kan vara och som handlar om förhållanden mellan vetenskap och bildning.

   Av en del kommentarer på LCHF-bloggarna under de tre år jag deltagit i diskussionerna har jag förstått att jag ibland kan upplevas som ”udda” och därför inte borde delta i diskussionerna. Det kanske också ligger i sakens natur att en adjungerad professor i metallurgi per definition måste vara udda i dessa sammanhang och att han därför helt enkelt borde avstå från att delta med motiveringen att bloggar framför allt är till för ”vanliga människor” och att man som ”professor” därför skall hålla sig borta. Själv tror jag, som varje bloggdeltagare säkert förstår av mitt flitiga deltagande, inte på denna uppdelning av mänskligheten.

   Alla är vi olika men själv tror jag starkt på demokrati och de sociala mediernas betydelse i detta perspektiv. Jag tror också starkt på varje människas förmåga att utvecklas genom att skaffa sig gedigna kunskaper och framför allt genom att utveckla ett kritiskt positivt tänkande. Om man nu råkat få förmånen att studera och forska inom naturvetenskap under många år och därmed kunnat skaffa sig djupare kunskap än de flesta ”vanliga människor” har fått möjligheter till tror jag att jag med detta perspektiv kan bidra i denna kunskapsprocess.

   Men jag tror också att jag även är udda bland professorer genom att jag under några år studerat vetenskapsteori som är ett akademiskt ämne i sig men som ligger betydligt närmare filosofi än naturvetenskap och därför knappast berörs inom andra ämnesområden. Med andra ord har jag för ovanlighetens skull funderat ganska ordentligt på vad den ”vetenskapliga processen” innebär och hur vi egentligen skaffar oss ”sann kunskap”. Detta intresse är faktiskt inte alls så vanligt bland professorer som man kanske skulle kunna inbilla sig utan även här stannar man som ”skomakaren” normalt ”snällt vid sin läst” inom sitt eget akademiska ämnesområde.

   Anledningen till att jag startade denna ”resa” inom vetenskapsteorin var faktiskt att jag ville förstå varför den officiella ”kostvetenskapen” kunde hamna så snett för femtio år sedan. Jag förstod ganska snabbt när jag började med LCHF att vår nuvarande officiella kostvariant knappast kunde kallas vetenskap av den enkla anledningen att den stämmer så dåligt med vår verklighet och inte minst i perspektivet av de senaste 50 årens landvinningar inom molekylärbiologin och nu de senaste årens succé med LCHF.

   Frågan om vad som är ”sann kunskap” är då naturlig och svaret är helt enkelt att det inte finns någon ”sann kunskap”. Vi kan egentligen bara jämföra två förklaringsmodeller av verkligheten med varandra och konstatera att vi tror mer på den ena, dvs. den mer vetenskapliga, än på den andra för att verkligheten förklaras bättre och det är därför jag själv tror att LCHF är en betydligt mer vetenskaplig kostfilosofi än den som SLV förespråkar.

   Det är faktiskt själva helhetsmönstret och inte en och annan avvikande detalj som är intressant och detta innebär faktiskt ett överväldigande försvar av LCHF i jämförelse med SLV’s kostråd. Enskilda fall dyker förstås då och då upp som bryter detta mönster men pusselbitarna faller ändå ständigt på plats. I detta övertygande helhetsmönster ligger också storheten i Gary Taubes genomgång av 200 års forskning i hans ”Good Calories & Bad Calories” kring orsakerna till vår nuvarande fetmaepidemi. Att som en viss debattör gör kalla en sådan genomgång för skitsnack säger mer om debattörens bristande bildning än om marginella brister i Gary Taubes analys.

   Och här väcks förstås frågan om vad ”bildning” är . Bara för att man är ”utbildad” inom t.ex. naturvetenskaperna så innebär detta knappast att man automatiskt blir ”bildad”. Ofta förknippar man istället snarare bildning med vad som i dagligt tal kallas humaniora men även med samhällsvetenskaperna.

   Enligt Wikipedia: ”Humaniora är de vetenskapliga ämnen som studerar människan som kulturell varelse. Hit räknas ämnen som filosofi, historia, idéhistoria, estetik, arkeologi, retorik, språk och litteraturvetenskap. Till humanvetenskaperna räknas dessa samt även sociologi, pedagogik, kulturantropologi och psykologi. Gränsen mellan humaniora och samhällsvetenskap är flytande. Vidare räknas ibland även religionsvetenskap eller teologi till humaniora, även om dessa ämnen vid svenska universitet har egna fakulteter i Uppsala och Lund.”

   Om man tillhörde aristokratin så var det förstås humaniora man i första hand studerade och inte ”matnyttiga” naturvetenskapliga ämnen som fysik och kemi. En gentleman hade förstås sin ekonomiska trygghet säkrad på annat sätt (ingick i själva definitionen av gentleman) och han behövde därför inte bekymra sig om det ”timliga”. Idag är själva aristokratin ett minne och faktiskt en anakronism som Marcel Proust så väl formulerade redan för över hundra år sedan.

   Men även om man hyser en berättigad misstro mot de ”goda avsikterna” hos aristokratin och idag hos den lilla ekonomiska elit som ersätter denna aristokrati anser jag det är nödvändigt att vi skaffar oss den ”bildning” som historiskt tillhört dessa översta skikt i samhället så gott vi nu förmår. Inte för inte står just B’et i ABF för Bildning. Vi kan inte bara som vissa gör fnysa och förakta bildning som sådan. Denna attityd gynnar knappast LCHF som rörelse. Det blir ett slags ”under-dog” perspektiv där man egentligen skjuter sig själv i foten. Applåder får man då bara från dem som inte förstår det nödvändiga med bildning. Jag tycker därför själva knäfallet för just obildning är både trist och beklagligt – detta vädjar till det lägsta hos människan. Min uppfattning är att man faktiskt måste anstränga sig även om det är jobbigt om man nu vill åstadkomma någon förändring till det bättre i samhället!

   Ett sökande efter bildning betyder förstås att vi försöker skaffa oss åtminstone rudimentära kunskaper i alla de ämnen som tillhör just humaniora. Men en bildningsresa är förstås en lång resa och kan inte jämföras med att ha gått igenom en elementär ”koranskola”. Inom parentes kan nämnas att det trots allt var just de intellektuella under islams storhetsperiod för tusen år som förde det vetenskapliga kritiska tänkande från grekerna vidare och som senare togs upp i renässansen Europa och därmed la grunden för vår nuvarande västerländska naturvetenskap.

   Så mitt råd är att kasta ut TV’n. Den fungerar bara som ett ”Opium för folket” som den holländske grafiker Paul A. Weber så träffande fångade på ett av sina grafiska blad för mer än femtio år sedan. Och gör istället som räven på samma blad. ”Tag en bok under armen och studera!”
2. 2
   Bokmal säger

   13 juli, 2012 kl. 21:37

   Professor Göran Skrev:

   ”Tag en bok under armen och studera!”

   Jag har läst nästan alla, under fem LCHF-år!
   Böcker: https://www.kostlotsen.se/index_lenkar.html
3. 3
   Professor Göran säger

   13 juli, 2012 kl. 21:51

   @ Bokmal:

   Tack för fin länk – den ska jag spara!
4. 4
   Rolf Aronsson säger

   14 juli, 2012 kl. 09:23

   Tack, Göran!
   Detta var gott att läsa. Just den tanken hur det kunde gå så snett för 40 – 50 år sedan inom kostområdet är den fråga som sysselsatt mig ända sedan LCHF-idén kom in i mitt liv för snart 7 år sedan. (Då även mitt liv fick en nytändning, eftersom jag traskat runt i kostträsket (kolhydrater ++ och mättat fett –) i hela mitt aktiva liv…). Numera vet jag ju vad som hände och lite grand också varför, vilket också innebär att jag har kunnat ta ut kursen för hur framtiden ska hanteras för mig och mina medmänniskor.

   Dina perspektiv i ämnet har många spännande förgreningar. Dock har vi maktfaktorn som mänskligheten haft med sig under hela sin existens, tror jag i alla fall, som en drivande kraft. Makt + egen vinst är en oemotståndlig drivkraft, helt i paritet med sexualdriften!

   Bildning och kulturfernissa är verktyg för denna inre drift vi har. Att komma ur detta har definivit med kunskap att göra men också med utvecklad empati. (Kärlek. Hjälp, tolka mig rätt!). Dock har vi alla att kämpa med de krafter jag nämner om ovan. Mogenhet och s. k visdom är väl något som kan komma in i fältet som motkrafter?

   Angående ”sann sanning” är det ett subjektivt begrepp som den enskilde måste bygga upp för sin egen del och kontinuerligt arbeta med. Omfånget av underlag, premisser etc. handlar om vad och hur många komponeneter den enskilde kan hantera.

   Jag kan tycka det är en omöjlighet att veta vad varje människa har för verktyg med sig i sin skapelse. Hur sann sanningen är, är avhängigt av denna resurs. Vi talar här nu förstås om den upplevda sanningen som helst borde vara kongruent med verkligheten (Jaha, det kanske finns skillnad på verkligheten inom det mänskliga medvetandet och världens materiella förhållande?? Intressanta tankar!). Emellertid kan det vara en omöjlighet att utifrån ta ställning till en människas sanningsuppfattning.

   Offentlig sanning eller kollektiv sanning däremot tror jag inte finns!

   Plats för debatt!

   Julihälsningar 2012
   Rolf Aronsson
5. 5
   Rolf Aronsson säger

   14 juli, 2012 kl. 09:31

   Professor Göran:

   En förfrågan blev bortglömd i ovanstående epistel:

   Tillåts det mig att kopiera över Din tankegångar till min hemsida? De är belysande och kan hjälpa många att komma vidare i kostargumenteringen. (Hemsidan finns under mitt namn)

   Mvh
   Rolf Aronsson
6. 6
   gammal växtdoktor säger

   14 juli, 2012 kl. 09:39

   Professor Göran: dina inlägg/krönikor är något av det allra mest läsvärda och att jag tycker det, beror kanske på att jag har en liknande ”yrkesskada”. När jag utbildade mig inom naturvetenskaperna på 1960-talet, fick jag en mycket gedigen utbildning, tyckte jag. UTOM att vi inte hörde talas om vetenskapsteori, vilket var en stor besvikelse när jag så småningom upptäckte den världen på egen hand. Jag tycker att det är förödande att så många vetenskapsmän inte förstår vad de sysslar med, eller borde syssla med, och ändå är så tvärsäkra och ”högfärdiga”. Vad är sanning? Inför den frågan är det klädsamt med ödmjukhet och nödvändigt med kunskap om hur man skall kunna närma sig ”sanningen”.
7. 7
   Professor Göran säger

   14 juli, 2012 kl. 12:39

   @ Rolf Aronsson:

   Självklart får du sprida mina funderingar via din hemsida.
8. 8
   Kerstin säger

   14 juli, 2012 kl. 19:56

   Professor Göran:
   Intressant kommentar och det mesta köper jag, men på en punkt vill jag, som också är vetenskapsteoretiker (FD) invända. Jag menar att det är galet att säga att ”det inte finns någon sanning”. Om detta vore korrekt skulle all vetenskap vara meningslös. Trots allt söker vetenskapen sanningen, även om man, som Popper hävdade, aldrig kan bevisa att man har den, även om man nu skulle råka ha den.

   Min gamle professor Håkan Törnebohm påpekade alltid att man måste skilja mellan X och Xtak (som jag inte vet hur man skriver i en blogg), forskare söker avslöja X, men teorierna är alltid Xtak. Dessa kan förstås aldrig vara exakta avbildningar av verkligheten/sanningen, av flera skäl, men detta innebär ju inte automatiskt att sanningen inte finns, att verkligheten inte finns, bara att den kan vara svår eller omöjlig att klarlägga i alla detaljer. Däremot, menar jag, att man kan vara längre ifrån eller närmare sanningen, och att man kan troliggöra en riktigare avbildning, än andra sådana, av verkligheten i vissa teorier.

   Att tro eller hävda något annat är att sälla sig till de totala ontologiska och epistemologiska relativisterna och den logiska konsekvensen av detta ställningstagande är att sanningen sitter i svärdseggen, eller i makten rätt och slätt. Att hävda detta är samtidigt att hävda att forskare/vetenskapsmän inte är något annat än propagandister och att vi borde avskaffa dem för alla är ju ändå saliga på sin tro.
9. 9
   Professor Göran säger

   14 juli, 2012 kl. 21:27

   @ Kerstin:

   Jag håller med dig!

   Men Popper hävdar ju knappast att det var han själv som påstår att vi inte kan veta om vi nått fram till ”sanningen” utan hänvisar här till Xenofanes på ett väldigt övertygande sätt ( i essä nr 2 i ”Parmenides Värld”) och denne grekiske filosof är också mitt eget ”rättesnöre” i denna fråga. För mig är då världen ”enkel”! Jag TROR helt enkelt att verkligheten existerar men med Berkeley inser jag att jag knappast kan bevisa detta. Denna tro hjälper mig dock i min vardag och inte minst i biltrafiken. Jag uppfattar det som att du delar denna uppfattning med mig – en materialistisk världsåskådning.

   Intressant är att Popper vad jag förstått tar ”avstånd” från det lingvistiska, egentligen i sitt angrepp på Wittgenstein, och här tror jag faktiskt att han skjuter sig själv i foten även om jag också inser att Wittgenstein var ute och ”cyklade” vilket han för övrig själv insåg under senare delen av sin filosofiska karriär.

   För mig är varje begrepp (ord om man så vill) ett sätt att socialt kommunicera men den ”mening” jag själv lägger in i ett begrepp kan ju knappast var exakt samma sak som någon annan lägger in i samma begrepp. Lingvistikern Emil Saussure som av någon outgrundlig anledning ingår i postmodernisterna apostlaskara, utreder detta ”språkspel” på ett föredömligt sätt i sin ”Kurs i allmän lingvistik”. (Jag tror faktiskt inte att postmodernisterna egentligen har ”förstått” Saussure utan ser i honom endast ett försvar för en relativistisk (strukturalistisk) syn på just verklighetens obetingade existens.)

   Filosofen Schopenhauer tycker jag själv har slagit huvudet på spiken när det gäller detta
   då han i sin kritik av Kant (som han övrigt hyste en devot beundran för) pekar på att Kant hamnade snett när han hävdade att det finns en ”andlig substans” (fundera på strukturalisternas förkärlek för ”tecken” som andliga substanser) medan det i själva verket endast kan finns en materiell substans. Detta, Kants ”misstag”, kan möjligen härledas till att han förleddes av Newton ”exakta fysik” och ”trodde” att newton hade avslöjat ”sanningen” om naturen ”lagar”. Ett slags knäfall för den Pytagoreiska och Platonska förkärleken för den ”andliga substansen”.

   Jag brukar använda en bokhylla som metafor. Om vi har ett begrepp vilket som helst, t.ex häst, så motsvarar detta ord endast en etikett på en av hyllorna som egentligen kan rymma oändligt mycket information om just detta begrepp. När vi sedan kommunicerar med varandra förutsätter vi ändå att den vi kommunicerar med egentligen ”förstår” vad vi menar när vi i detta fall använder just ”etiketten” häst. Det ligger förstås i sakens natur att vi alla har olika mycket ”kunsakp” i vår egen hylla med etiketten ”häst” – en hästuppfödare i Katzakstan har antagligen betydligt mer i den hyllan än en traditionell eskimå på norra Grönland.

   Jag inbillar mig ändå med matematikern och en av teoretikerna bakom logiken i våra datorer, Alan Turing, som vad jag förstått, hävdade att om håller man på tillräckligt länge med att kommunicera med någon så kan man kopiera det budskap man vill överföra till den personen.

   Detta stämmer ju också med Xenofanes syn på saken.

   Vad gäller ontologin och fenomenologin med bl. a. Hegel, Husserl, Heidegger, Sartre och de efterföljande strukturalister (postmodernisterna) så betraktar jag denna filosofi mer som ett ”bottenlöst träsk” och en ”infektionssjukdom” som idag håller på att ruinera den vetenskapliga processen på våra universitet och det skamliga är i mina ögon att denna sjukdom också verkar krypa in i våra naturvetenskaper. Den teoretiska fysiker Alan Sokal tycker jag stack hål på denna ”obegripliga” postmodernistiska ballong på ett föredömligt sätt. Mellan raderna i Popper kan man läsa samma ”förakt” för dessa ”filosofer” och inte minst Heidegger.

   Jag skulle vilja formulera detta på följande sätt: ” Bara för att ingen förstår vad dessa moderna filosofer säger så betyder detta inte automatiskt att de har ”rätt”!” Detta gäller förstås också Hegel som redan Schopenhauer så vasst påpekade.

   Ja – det finns förstås oändligt mycket mer att säga i denna fråga om vad som är ”sanning” inom kosten.

   I mina ögon är som sagt LCHF dock närmare ”sanningen” än alla andra kostalternativ för att LCHF stämmer helt enkelt bättre med vår verklighet. Att var och en blir salig på sin kosttro är en ren postmodernism i mina ögon.
10. 10
    Kerstin säger

    14 juli, 2012 kl. 23:19

    Professor Göran:
    I huvudsak är vi alltså överens då, fast det var många ord för att uttrycka det. 🙂
11. 11
    Rolf Aronsson säger

    15 juli, 2012 kl. 16:18

    Professor Göran, Kerstin o.a.!

    Ja, orden behövs för att ”verkligheten” förhoppningsvis ska kunna bli densamma hos er två kunniga mäniskor. Men hur mycket mer ord kan det behövas för att någon sann uppfattning av verkligheten ska förstås av exvis en som inte läst särskilt mycket men har stor erfarenhet av livet? Sanningen kommer här helt säkert att framstå på olika sätt.

    Jaha. Vad är alltså sanning – ordinnehållet, uppfattat av hjärnan, eller den verklighet hon lever i och är en del av (elementarpartiklar, energier m.m. sådant.)

    Vem kan veta vem som är ute och cyklar?? Är det frågan om kunskapsnivåer för att veta sanningen? Professorer kan säkert uttala sig om detta. Men hur förhållandet mellan människans inre tillvaro och verkligheten hon finns i är, rent objektivt, har det inte nämnts något om i föregående kommentarer. Det förefaller mig att dessa två ”världar” borde vara kongruenta men sällan är det.

    Frågeställningen kan utökas med följande: ”Vad står tanken för – sanningen eller något annat?”

    Julihälsningar

    Rolf Aronsson
12. 12
    Professor Göran säger

    15 juli, 2012 kl. 20:02

    @ Rolf Aronsson:

    Jag tror att du tillhör ett undantag (enligt Bertrand Russels aforism) bland människor som ”tänker” dvs ifrågasätter och i vårt fall nu kosten. Det flesta människor ägnar inte så djupa tankar åt vad man stoppar i sig och detta gällde också mig själv fram till 1999.

    Som en gammal kollega, som jag träffade på på IKEA idag, sa: : ”Du var då verkligen avdelningens stora kakmonstret !” Och mitt svar var, eftersom jag fick anledning att börja ”tänka”: ”Men så hamnade jag också på akutmottagningen!”

    För de flesta tror jag faktiskt också att det är så att man börjar ”tänka” kring ett problem först när man själv på något sätt har drabbats av detta problem och sedan kommer på en lösning som fungerar i praktiken (verkligheten) och detta gäller ju inte minst vår egen Annika. När det gäller kostdoktorn så har jag aldrig förstått hur det kom sig att han blev så engagerad i LCHF. Många andra som är engagerade i detta har, som jag förstått, haft ”personliga problem” och som fått sin lösning via LCHF. Drivkraften är kanske också att man samtidigt har känt sig lurad av de myndigheter som man tidigare satt sin tilltro till men vars råd ledde åt helt fel håll. Man har med andra ord själv funnit ”sanningen och livet”.

    Min gamla kollega som jag träffade på på IKEA är i samma ålder som jag själv och dessutom helt normalviktig. Hon har hela livet tänkt väldigt mycket på att leva sunt (medelhavskost) och dessutom jagat allt fett enligt SLV’s anvisningar och knappast heller varit några kakmonster. Hon har därför knappast haft någon anledning att ifrågasätta våra officiella kostråd och att börja tänka självständigt kritiskt kring vår kost.
13. 13
    Rolf Aronsson säger

    16 juli, 2012 kl. 13:28

    Jo, kost handlar det om på dessa bloggar. Men vi hade kommit lite OT här och funderade kring sanningsbegreppet, eller hur?

    Jag var inne på kongruensen mellan våra ”hjärnvärldar och den omgivande världen och var sanningen kan förväntas finnas (och kanske upplevas, vad vet jag.).

    Julihälsningar
    Rolf Aronsson
14. 14
    Professor Göran säger

    16 juli, 2012 kl. 15:22

    @ Rolf Aronsson:

    Det vi har i våra hjärnor kan inte vara någonting annat än ”modeller” av den materiella verkligheten.och en modell knappast vara annat en ”blek kopia” av just verkligheten.

    Man skulle också kunna säga att ”verkligheten” är ”sanningen” och dit kan vi aldrig nå med våra modeller för att då skulle vi i princip vara den verklighet som vi gör modeller av. Detta skulle vara kongruens med andra ord.
15. 15
    Professor Göran säger

    25 juli, 2012 kl. 17:52

    En liten Onsdagskrönika inte minst för att jag missade min senaste Lördagskrönika

    Kommentarerna på alla ”trådar” på olika LCHF-bloggar spretar uppenbarligen åt många olika håll och visar därmed klart och tydligt hur oerhört komplex ”kostfrågan” är och hur lite vi i själva verket förstår om växelspelet mellan vår ”hälsa” och vad vi äter. Med andra ord är det mer frågan om tro än om vetande. Att erkänna detta innebär förstås inte att man behöver förneka att LCHF är en mer vetenskaplig ”tro” än den officiella ”tron” på kolhydrater.

    Tvärtom visar alla tusentals ”LCHF-anekdoter” genom sina lyckade experiment på sig själva att LCHF är en betydligt mer ”vetenskaplig” kost än den officiella som ju faktiskt var den som ledde in dessa ”anekdoter” i de sjukdomstillstånd som de sedan med hjälp av LCHF lyckats ta sig ur. En rimlig hypotes är därför att kolhydrater fungerar som ett långsamt verkande gift på våra kroppar och att vi bör avstå från dem.

    Och har man väl bitit sig fast i en ”kostidieologi” av någon anledning och sedan levt enligt denna ideologi en längre tid är det förstås väldigt svårt att erkänna att man i grund och botten ”tagit fel” vilket kanske visat sig genom att man blivit ordentligt sjuk. Speciellt om man investerat i en kostideologi av moraliskt etiska skäl – som t.ex. veganism – så kan detta vara ytterligare ett skäl att inte ”kasta in handuken” innan det är absolut nödvändigt. Många LCHF-are gör ju som sagt inte detta av ideologiska moraliskt etiska skäl utan snarare av rent egoistiska ”överlevnadsskäl”. Genom att ha hamnat i det metabola syndromet med övervikt, hjärtproblem och diabetes så har LCHF ofta erbjudit en räddning undan en massa sjukdomselände.

    Om en moraliskt etisk kostideologi sedan manifesterat sig som en ”community”, dvs. en sammanslutning med ”gemensamt ryggkliande”, så finns förstås ett stort socialt kapital investerat och att göra sig av med detta kapital (framför allt sina vänner) kan vara väldigt tungt. Men för att överleva fysiskt så kan man förstås tvingas till kraftiga mentala eftergifter. När det gäller LCHF är det förstås mer frågan om att erkänna ett ”drogberoende” och sedan förmå sig att avstå från drogen kolhydrater. ”Community” är här hela vårt samhälle som genomsyras av kolhydrater.

    Det är egentligen av dessa ideologiska skäl som jag är så fascinerad av Lierre Keith ”Vegomyten” för att den skildrar just en sådan resa och i detta fall in i veganernas ideologi och sedan efter att Lierre nått ”vägs ände” efter ett ”eländigt liv” (ur hälsosynpunkt) en helomvändning dvs. själva ”avhoppet” från veganideologin.

    https://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9172411872&gclid=CNa1jNXFtLECFW0vmAodpWQAHw

    Av samma anledning tycker jag ändå som ”diehard” LCHF-are att en person som Michel Blomgren är väldigt intressant eftersom han har gjort en liknande resa in och ut ur LCHF-ideologin och där han idag vad jag förstår ”toppar” SLV vad gäller intaget av just kolhydrater – 80 %?

    https://michelblomgren.blogspot.se/p/om-mig.htmlrligt

    Som metallurg och forskare försöker jag också nu ”förstå” det mest elementära i en disciplin som inte är min egen. I dessa försök att förstå hur våra kroppar fungerar så blir jag ärligt talat nästan helt utmattad redan inledningsvis. Som fysiologen Claude Bernard konstaterade för mer än hundra år sedan så är våra kroppar oerhört komplexa men detta betyder inte att vi inte ska undersöka fysiologin vetenskapligt. Han anses med rätta som en av grundarna av molekylärbiologin.

    https://en.wikipedia.org/wiki/Claude_Bernard

    Till att börja med är det därför förstås lämpligt att lära sig ABC, dvs. läsa och försöka förstå det mest elementära, innan man ger sig i kast med mer avancerade medicinska undersökningar. Eftersom det är alla våra celler som ska ha mat så är det bäst att börja med hur det metabola maskineriet fungerar på denna ”elementära” nivå. Här är nog Molecular Biology of the Cell det standardverk som man behöver förstå i grova drag om man nu till slut ska debattera vilken mat som nu cellerna mår bäst av.

    https://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0815341067

    Efter att nu läst 1000 sidor i detta 1600 sidor stora verk är jag otroligt imponerad av hur man har lyckats kartlägga vissa metabola mekanismer i minsta detalj dvs. ned till atomnivå. Lika imponerad är jag av de ständigt återkommande påpekandena i denna bok om hur försvinnande lite vi fortfarande känner till om hur våra proteiner växelverkar med varandra och inte minst hur de återkopplar till vilka gener som skall avläsas i cellkärnan (och därmed producera specifika proteiner) genom att cellen utsätts för yttre signaler av många olika slag.

    Så långt jag nu kommit på denna resa in i denna ”främmande medicinska disciplin” så ser jag ändå med ”skräck” på vad de kemiska substanser som läkemedelsbolagen fram och kallar mediciner kan ställa till med i våra kroppar. Ärligt talat kan de ju knappast ha någon ”susning” om vad dessa mediciner kan ställa till med på längre sikt och det verkar faktiskt som de knappast är intresserade av detta utan snarare drivs av att optimera sina kvartalsrapporter.

    En brasklapp är här på sin plats.

    Mediciner som antibiotika som angriper främmande organismer i kroppen som bakterier har jag inga problem med medan ”mediciner” som statiner som angriper ett av kroppens nyttigaste ämnen kolesterol verkar för mig inte ha så mycket med vetenskap att göra.
16. 16
    Professor Göran säger

    25 augusti, 2012 kl. 20:10

    Jag har förstås levererat en ”Lördagskrönika” idag på en aktuell tråd och denna ”extra” krönika ”gömmer jag” på denna tråd eftersom den handlar om LCHF som vetenskap men en tråd där få verkar vara aktiva. Ändå erbjuder tråden en möjlighet för mig att , inte minst för mig själv, sortera och klargöra mina senaste tankar kring LCHF och jag tror själv att detta är väldigt viktigt. För att travestera den svenska kultförfattare Erik Beckman (en annan av mina favoriter) så jämför han sådana här skriverier som inte är ”populisitska” med en ”kvarglömd gymnastikpåse” som hänger ”kvarglömd” på en krok i omlädningsrummet men där djupa tankar döljer sig och som någon kanske kommer att hitta så småningom – hoppet lär ju vara det sista som överger människan.

    Och här är mina senaste tankar.

    Just nu läser jag en bok som vetenskapsteoretikern Karl Popper refererar till. ”The ORIGINS of Scientific Thoughts” av Giorgio de Santillana från 1961. Den handlar som titeln antyder om den period för 2500 år sedan då vi började ifrågasätta det teokratiska tänkande, dvs. då allting var förutbestämt av olika gudar, till förmån för ett mer uttalat ”naturvetenskapligt” intresse genom att studera naturen förutsättningslöst och istället försöka komma på förklaringar som verkligen fick de pusselbitar man observerade på himmelen och i naturen att falla på plats och bilda ett mer övertygande förklaringsmönster. Detta är en intressant brytningsperiod i den mänskliga samhällsutvecklingen

    Hela det jordbrukarsamhälle, med städer och annat ,som uppstod för ca 6000 år sedan och som ersatte det tidigare existerande jägar- och samlarsamhället hade ett klart etablerat behov av en administrativ struktur och en ”ideologi” som kunde hålla ihop det hela. Kosmologin, dvs. läran om himmelen (där gudarna förväntades rumstera om) blev då av central betydelse i den hierarki som hängde ihop med jordbrukarsamhället och där översteprästerna som gudarnas företrädare här på jorden då fick ett avgörande inflytande på den hierarkiska samhällsorganiseringen. Jag är lite osäker men jag undrar om det inte fortfarande heter om vår regent ”Konung av guds nåde!”

    Nå – vad har detta med LCHF att göra?

    Jo faktiskt en hel del. LCHF är inte en diet utan faktiskt en livsstil som gör upp med stora delar av det jordbrukarsamhället i den form detta antog för 6000 år sedan när det började producera ettåriga monogrödor i form av säd dvs. kolhydrater. Vi utmanar faktiskt en 6000 år gammal jordbrukstradition till förmån för en livsstil som ligger närmare de jägar- och samlarsamhällena som existerade tidigare. Det jordbruk som är baserat på boskapsskötsel som vi förespråkar är här ett mellanting. Med andra ord så förespråkar vi inte ”utveckling” utan istället ”avveckling” och detta faktum är faktiskt inte att leka med.

    Vem inbillar sig att de som satsat allt sitt ”kapital” på effekterna av denna utveckling och som faktiskt styr vår värld idag via gigantiska världsomfattande företag stilltigande skulle låta en rörelse som LCHF äventyra vad de uppnått efter 6000 år?

    Vi har nog till mans svårt att föreställa oss vad som står på spel. Vetenskapen är förstås på LCHF’s sida när den pekar på att kolhydraterna fungerar som ett ”gift” i våra kroppar och att vi blir friska om vi slutar upp med dessa. Eftersom det idag är en oerhörd mängd människor som på grund av kolhydraterna hamnat i det ”metabola syndromet” på grund av just kolhydraterna och som kan bli friska om de slutar upp med dessa så finns förstås en samhällelig laddning i denna fråga som inte minst visar sig i den hätska debatt som grasserar.

    För att återknyta till den bok jag för närvarande läser så låste ”etablissemanget” (Platon- Aristoteles) för 2400 år sedan tyvärr fast sig vid den ”vetenskapligt-religiösa” förklaringsmodell som deklarerade att jorden befinner sig i centrum och att alla himlakroppar roterade kring denna vår jord. Inom vetenskapen las då tyvärr också ”locket på” och låg kvar där under 2000 år. Det fanns sedan inget utrymmer för kritiskt ifrågasättande. Eftersom denna förklaringsmodell stämde med det som gemene man upplevde genom att titta på himmelen dag och natt så var detta på samma sätt som den ”vetenskapligt-religiösa” modellen från vårt eget kostetablissemang idag och som säger att du blir fet om du äter fett en förklaring som man kunde leva med till vardags.

    I detta perspektiv kan vi förstås förstå hur svårt det måste ha var för de religiösa auktoriteter som 2000 år senare dvs. på 1500-talet konfronterades med Kopernikus och Galileos vetenskapliga observationer och förklaringsmodeller som påstod att jorden i själva verket cirklade kring solen. Man hade helt enkelt under alltför lång tid satsat sin samhälleliga auktoritet på en ”rimlig” förklaringsmodell, och även om denna inte hade så mycket med vetenskap att skaffa, var den oerhört svår att överge utan vidare.

    Man kan ju tycka att den nuvarande kostmodellen (fett är farligt) som hamnade snett ”bara” för så där femtio år sedan, vilket förstås är en blinkning i förhållande till tidsperioden om 2000 år, i vetenskapens namn borde vara lätt att ”korrigera”.

    Men som sagt, oerhört mycket står på spel idag . 6000 års jordbrukstradition, en gigantisk världsomspännande industri som idag (till skillnad mot för hundra år sedan) gör lika gigantiska vinster på denna för att inte tala om den läkemedelsindustri vars enda intresse är att folk ska fortsätta vara sjuka för att inte äventyra deras lika gigantiska vinster.

    Mot detta står då LCHF och alla de människor som blir friska när de tar bort det som gjort dem sjuka och att de blir upprörda när de inser att de har blivit utsatta för ett veritabelt lurendrejeri där läkarna och det medicinska etablissemanget i symbios står för själva ”skurkrollen”. Jag trodde själv på vad läkarna sa för tretton år sedan men idag är förtroendet i stort sett obefintligt. För mig är det de representerar samma religiösa trams som de teokratiska samhällena gjorde för 2500 år sedan men dock med den stora skillnaden att de i ”vetenskapens namn” i stället för ”gudarnas namn” hävdar sin auktoritet. För mig är detta ännu mer skamligt.
17. 17
    ragnhild säger

    25 augusti, 2012 kl. 22:16

    Lchf-loppet går av stabelen snart.
    Lchf-toget går – när? På tid med demonstrasjon som setter søkelyset mot:
    1. Matindustrien som er i full gång att överföra vestvärldens sjudommer till resten af kloden
    2. Myndighetenes frislepp av skitmat (dette er det fler enn lchf´are som kan ställa sig bak?
    3. Forskningsfusk
    4. Ancel Key og Kolesterolmyten
    5. Legemiddelindustriens ”verdens-herredømme”.
    m.m.

    Ni förespråkare gör så mycket bra; bloggar, ställer upp i media, skriver böcker…. bloggläsarna är också aktiva. Resultat; alt flera hakar på lchf-livs-stilen med bättre hälsa som resultat. Men establissementet – som du säger prof. Göran – de är på 1500-tals-nivån- fattar intet, upplever sig mobbad – har andra hensyn att ta = industrien karieren, livet…… troen/samhällsindoktrineringen är inte lätt att bli af med. Tror man ”jorden är rund” … då bjuds det på problem…..

    Vi – inkl. bloggläsarna har på egen kropp fått kunskap – så kanskje är det tid för lite action…. (vad vet jag 😉 )…..

    Regi: LCHF
    Sted: Stockholm (flest övernattings-ställen der)? … ock blaskor…- eller….
    Jeg kommer 🙂 Med hemlagat, samanrullad banner, om inte McDonald är hyrat inn i som säkerhetsvakt på flygplatsen.

    Tro om Huddinge Post* ville hakat på – även New York times – eller daily mail

    * De tok opp sak om packet som efter 100 år skulle öppnas nu 2012 här i Norge, så….
    p.s. ursäkta svorskan. – Skal, skal inte – våga… varför inte det då ….. yes 🙂
18. 18
    ragnhild säger

    25 augusti, 2012 kl. 22:26

    Yes 🙂 = skickad som kommentar…. ”den som intet vågar… m.m.”
    I bland handlar det om att vinna över sig själva… – bryta ner murar …
19. 19
    Rolf Aronsson säger

    2 september, 2012 kl. 20:06

    Undertecknad vill gärna applådera vad som nyss skrivits här. Som prof. Göran beskriver läget är det en omöjlighet att förändra underlaget för den kostsyn som utvecklats de sista 50 åren. Det är övermäktiga krafter som etablerat sig och som numera kan tyckas oövervinneliga – framför allt också för att utvecklingen som helhet har pågått så länge (7-8000 år)

    Emellertid har vi, enskilda människor, tillsammans den maktpotential som behövs för en ändring, om inte på ett år så kanske på, säg 15 – 20 år. (Obs. detta är mina privata tankar.) Att likt David ge sig på Goljat (den nutida Goljat är större och farligare än bibelns!!) är bortkastad energi.

    Så för att komma förbi pessimism och känsla av maktlöshet/underlägsenhet bör vi tänka på den avgörande roll den enskilda människan har. Genom att följa kommersens egen lag (Det måste finnas vinst!!) kan vi genom våra inköp bestämma vad som ska produceras och många farliga livsmedel kommer att försvinna. Efterfrågan är den avgörande och den svagaste punkten hos producenterna – i vårt fall livsmedelsindustrin och Läkemedelsindustrin.

    Som avslutning vill jag peka på att som enskild människa kan vi i Sverige fortfarande bestämma vad vi ska äta. Det går att realisera LCHF-kost och det bör vi vara tacksamma för. Mer än 90 % av utbudet i butikshyllorna inte är riktig mat och det kommer att försvinna om vi inte köper det! Det finns redan exempel på varor som utgått.Denna ”makt hos folket” kan realiseras utan våld eller upplopp…

    Ser fram emot fortsatt tankeutbyte.

    Septemberhälsningar 2012

    Rolf Aronsson
20. 20
    1940 säger

    2 september, 2012 kl. 20:46

    @ Rolf Aronsson:
    ” …det som inte är riktig mat kommer att försvinna om vi inte köper det … ”.
    Norrmejerier har slutat med lightprodukter 🙂
21. 21
    Lasse P säger

    22 september, 2012 kl. 21:10

    Jag måste erkänna att jag blir mer o mer skeptisk till insulin-fettinlagringteorin för nu har jag letat o letat o frågat, men det verkar som att det inte finns vetenskapligt stöd för det påståendet.
    Det är ju faktiskt så, om man läser runt lite, att en del folkslag ,trots allt, lever på hög andel kolhydrater men håller sig smala och välmående ändå, vilket förbryllar mig, t.ex ris, är ju ”dåligt” i LCHF-kost men i många asiatiska länder äter man ris i huvusak varje dag men är för den skull, inte speciellt överrepresenterade, vad gäller övervikt och metabola sjukdomar.
    Kan det vara så enkelt att västerlänningar är mer kolhydratintoleranta, medan andra folkslag är mer kolhydrattoleranta . Detta påstående har jag inget som helst vetenskapligt stöd för, utan jag fick den tanken jämförelsevis av att vi nordbor ar i huvudsak laktostoleranta medan resten (90%) av befolkningen är laktosintoleranta. Som sagt, en tanke bara.
    Jag har tidigare frågat Doc (Kostdoktorn) var det finns fakta som bevisar Insulin-fettinlagringsteorin, men inte fått tillstymmelse till svar så jag frågar till Annika Dahlkvist oxå: Vart finns/presenteras fakta om detta påstående?
    Kommer inget svar så är jag benägen att tro att det bara är en ”myt”, tyvärr.
    Jag själv börjar tro att det finns andra faktorer som vi vet för lite om än, (forskning pågår)men som spelar väsentlig roll i hur metabolismen fungerar i vår kropp.
    Läs gärna denna länk:
    https://www.tandlakartidningen.se/wp-content/uploads/2012/06/Lerner-8.pdf
    Kanske är detta den felande länken, jag kan för lite om detta men läs, analysera och lämna feedback.
    Jag har även lämnat denna länk hos Jacob Gudiol, bara för att få feedback från olika håll.
    Jacob är definitivt motståndare till insulin-fettinlagringsteorin och jag är beredd att hålla med honom, om inget annat kan presenteras
22. 22
    Annika Dahlqvist säger

    22 september, 2012 kl. 22:09

    @ 21 Lasse P:
    Det är bara att läsa innantill i en fysiologilärobok. Där står allt om insulin och fettinlagring.
    Asiaterna är numera ofta metabolt sjuka. De har diabetes i högre frekvens än vi. Där är en hotande sjuklighetsbomb.
    Vi kan bara spekulera om vad som har gjort oss sjuka, men när vi har blivit sjuka så tål vi inte kolhydrater.
23. 23
    Lasse P säger

    23 september, 2012 kl. 14:23

    Jovisst, men är det verkligen riset som är boven,det måste ju ha tillkommit någonting eftersom ”fetmaproblemet” har tilltagit.
    Dessutom….om förklaringen på insulin-fettinlagringsdebatten är så enkel som du skriver ,varför har den aldrig framkommit tidigare ,det är ju iallafall en debatt som stångats fram och tlllbaka under längre tid mellan diverse personer med, trots allt, högre utbildningar och viljan att läsa och ta åt sig fakta, borde ju vara hög ,även om det innebär att man får backa, men det är kanske inte allom givet att det är så och det är väl där det jag kallar ”revirpissandet” kommer in.
    Jag tvekar inte på att LCHF fungerar, för det har fungerat jäv…t bra för mig och det är tack vare att jag var på en föreläsning av dig på Mittuniversitetet för några år sedan som myntet ramlade ned, men jag vet inte vad jag skall tro när det råder så pass delade meningar om vilka faktorer (och hur) som är involverade i metabolismens funktion.
    Jag kan dessutom för lite själv för att kunna läsa och förstå tunga förklaringar på medicinsk fackengelska.
    så jag försöker förlita mig på dom som skall kunna detta, samt nya rön som det skrivs om i populävetenskapliga magasin (vilket man, enligt vissa,inte skall ställa så stor tilltro till).
    Men jag forsätter att fråga och fundera (även om jag vart som en katt bland hermelinerna på Jacob G:s sajt) så lär jag väl mig allt eftersom.
24. 24
    Lasse P säger

    23 september, 2012 kl. 15:01

    Jo..det är bara jag igen.
    Måste bara ge dig denna länk, som oxå gör mig förbryllad över hur man tolkar de läroböcker som du hänvisar till ,det är ju trots allt ”färskbakade” personer som skriver här men jag får intrycket att dessa går två skilda utbildningar….eller??
    https://www.underlakare.se/Trad.aspx?tradID=1572&forumID=30&huvudforumID=1&sida=14
25. 25
    Professor Göran säger

    23 september, 2012 kl. 16:29

    Jag gillar verkligen namnet på den här tråden: ”Vetenskapen bakom LCHF”! Jag blir lika ”triggad” varje gång jag ser att tråden ”aktiveras”. Det är kanske här jag ska skriva mina lördagskrönikor i fortsättningen för att inte onödigtvis reta upp våra vedersakare som då och då dyker upp här på bloggen. Och om de inte är intresserade av vetenskap så slipper man förstås deras infantila kommentarer eftersom de rimligtvis inte kan ge sig in på denna tråd som de inte är intresserade av vetenskap. Detta bör bli ett intressant experiment.

    Ärligt talat har jag under några år ägnat oerhört mycket tid åt att försöka klargöra för mig själv ”vad vetenskap är” och vad jag kommit fram till är egentligen inte mer än vad min favoritfilosof Xenofanus kom fram till redan för 2500 år sedan.

    ”All kunskap är bara en flätad väv av gissningar!”

    Med tanke på den oerhörda komplexiteten i våra fysiologiska processer (25 000 rattar, proteiner, som dessutom skruvar på sig själva = homeostatisk reglering) är ödmjukhet i förhållande till de förklaringsmodeller vi vill föreslå ett klokt förhållningssätt. En sådan attityd kan man dock inte beskylla etablissemanget för när de dogamtiskt fastslår att mättat fett är farligt och att vi blir feta för at vi äter för för många kalorier.

    Kopernikus och Gallileos heliocentrism utmanade på 1500-talet som bekant kyrkans och Ptolemaios geocentrism (som dock fungerade förvånansvärt väl som kosmologiskt verktyg) men ändå accepterade kyrkan att Gallileos beräkningarna fungerade bättre i praktiken och anammade därför också dessa beräkningar som gav en bättre kalender men man ville iabsolut nte höra talas om någon ny förklaringsmodell. Inom filosofiska kretsar kallas denna attityd instrumentalism – man bryr sig helt enklet inte om några förklaringar.

    Det är idag samma sak med LCHF och vårt ”etablissemang” – de verkar nu acceptera att LCHF ”fungerar” men är knappast intresserade av några alternativa förklaringshypoteser till sin egen tautologiska ”en kalori är en kalori” och som alla tautologier kan en sådan definititonsmässigt inte ”förklara” någonting utan är bara ett naivt konstaternade som i sig därför inte kan ha något med vetenskap att göra.”En kalori är en kalori” är med andra ord en inneboende barnslig förklaringsmodell. ”Du är dum för att du är dum!” är ett påstående som kanske gör det barnsliga i denna tautologi ännu mer tydligt.

    Det är därför som insulinhypotesen är så provocerande för ”etablissemanget”. Hypotesen är vetenskapligt sund och logisk och är framför allt inte tautologisk vilket förstås betyder att den inte är av en naiv art men samtidigt betyder detta att den att kan ”ifrågasättas” som hypotes vilket inte kan göras med en tautologi.

    Som Annika påpekar är det ett elementärt faktum att insulin är ett fettlagrande hormon och där insulinnivåerna dessutom hänger ihop med storleken på vårt kolhydratintag. Här finns en logik och det är därför en väldigt rimlig hypotes att det är det ständiga påslaget av insulin som skule kunna kan ”föklara” att man går upp i vikt med i genomsnitt tre gram per dag och därmed också samla på sig så där trettio kilos övervikt på lika många år och att denna övervikt knappast kan ha med ”glufstendenser” i sig själva att göra annat än som en sekundär effekt som i så fall då triggas av kolhydraterna och insulinpådragen som t.ex. vid sockersug.

    Att ha som förklaringsmodell att man genom att ”glufsa” tre gram (fett?) för mycket varje dag kan förklara vår nuvarande fetmaepidemi har i alla fall i mina ögon faktiskt ett starkt ”löjes skimmer” över sig. Av någon konstig anledning blir SLV försvarare här på bloggarna väldig provocerade av detta mitt resonemang om ”tre gram för mycket” varje dag. Är det någon som kan förklara varför de blir provocerade?

    Kolhydrats/insulin-hypotesen förfaller mig mycket bättre som förklaringsmodell.
26. 26
    Lasse P säger

    23 september, 2012 kl. 17:15

    Prof. Göran….Du är vad jag anser, en beläst person med sansade åsikter, kan du förklara för mig hur i h..vete man kan ha så vitt skilda åsikter om samma sak när man borde ha gått samma eller likvärdig utbildning.
    Den enda orsaken måste vara att ena parten läst och ”studerat” men ej förstått och vilken av de två det är som förstått, är för mig omöjligt att avgöra då jag kan för lite
    Om du läser dessa två länkar,så förstår du vad jag menar, det handlar om två läger med bildade och kunniga personer i båda och som måste ha studerat utifrån samma faktaunderlag…eller har jag fel?
    Med faktaunderlag menar jag elementär studielitteratur under utbildningstid sam ev.vidare- eller specialistutbildning
    https://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/10773/LKT0847s3460_3463.pdf
    samt
    https://www.underlakare.se/Trad.aspx?tradID=1572&forumID=30&huvudforumID=1&sida=14
    Återkom gärna med respons.
27. 27
    Annika Dahlqvist säger

    23 september, 2012 kl. 19:59

    @ 26 Lasse P:
    Jag har inte hunnit/orkat läsa ”underläkar”-länken. Men underläkare har fått lära sig av professorerna och tror blint på dem. De har ännu inte varit ute i verkligheten och förstått att professorernas teorier inte stämmer i verkligheten. Vissa läkare är så korkade att de aldrig förstår det. De tror att alla vi som får hälsovinster av LCHF blir ”inbillningsfriska” och att de som blir sjuka på lågfett-högkolhydrat ofta är ”inbillningssjuka”.
28. 28
    Professor Göran säger

    23 september, 2012 kl. 20:25

    @ Lasse P:

    Problemet som jag ser det är att det finns en ”ocean” av studier av varierande kvalitet kring förhållandet mellan vår kost och vår hälsa; och vad som är hälsa är ju förstås ofta någonting väldigt subjektivt.

    I det här fallet så förespråkar företrädare för LCHF denna kost för diabetiker och i den andra är man tydligen mer inne på att öka på proteinerna istället för fettet och där man mäter hälsan med viktreduktion och denna viktreduktion tycker jag är en högst diskutabel parameter för vår hälsa men att fetma hänger ihop med sjukdom är förstås alla överens om.

    All vetenskap innebär en förenkling eller en generalisering av förklaringsmodellerna och så långt jag kan förstå det hela så är den största förenkligen och det mest generellla påståendet vi kan göra är att påstå att ”kolhydrater verkar som ett gift i våra kroppar” på likande sätt som alkohol. En del tål mindre och andra mer innan de blir sjuka och beroende. Det finns också ett dosberoende som med alkoholen – ju mer kolhydrater man vräker i sig ju större är risken att man blir sjuk och beroende.

    Och sedan är vi förstås alla olika och en del kan äta ”hur mycket som helst” utan att ta skada. I dagens kolhydratstinna värld så har ju dessa personer förstås dragit en ”vinstlott”.

    Intressant är förstås att när man helt avstår (0%) från kolhydraterna som ju faktiskt är det enda näringsämne som bevisligen omedelbart kan förgifta de av oss som inte har en insulinapparat i topptrim och nästan omedelbart döda dem där denna apparat totalt havererat (de sockersjuka), så hamnar vi alla i det ketogena tillståndet och lever då bara på fett och protein. Det senare tillståndet verkar faktriskt vara en höjdare ur hälsosynpunkt.

    I undersökning nummer två som du länkar till så innehåller kosten tydligen 40% kolhydrater och detta är förstås långt från 0%.

    Man måste använda sitt sunda förnuft och inte låta sig förvillas av väldigt subtila argument och enskilda undersökningar där man ändrar flera parametrar samtidigt.

    Om man misstänker att kolhydrater är ett gift som jag själv anser så borde man faktiskt genomföra vetenskapligt kontrollerade undersökningar där man helt tar bort detta gift och sedan studera resultatet på dem som redan är sjuka i samhället. Men eftersom läkemedelsbolagen står för nästan all forskning i vår värld så är risken nog inte så stor att sådana undersökningar kommer att genomföras.

    Vi är förstås tusentals och åter tusentals LCHFare som gjort dessa kostexperiment på oss själva och då fått vår hälsa tillbaka men det är i alla fall för mig betecknande att dagens medicin verkar helt ointresserad av detta och om det är något som avslöjar dess ovetenskapliga inställning så är det faktiskt just detta ointresse för att undersöka vad som kan vara sant och vad som kan vara vad de så gärna vill kalla ”anekdoter”.
29. 29
    Lasse P säger

    23 september, 2012 kl. 20:57

    @ Annika Dahlqvist:
    Jo…visst kan det förekomma någon form av dominas- eller auktoritetsförhållande, men om du läser den första länken (läkartidningslänken) så är det ju inga dunungar som är oense precis.
    Jag får intrycket att studielitteraturen som används är skriven ungefär som lagtext, det finns utrymme för olika tolkningar, men vilken tolkning som är rätt, vet man inte förrens den prövas i domstol och man får ett prejudikat.
    Nu kan man ju inte pröva läkarstuderandelitteratur i domstol, så jag undrar. Vem har tolkningsföreträde??
    Nu var det ju inte heller funktionaliteten i LCHF som jag avsåg heller, för att det fungerar är väl de flesta enig om, utan det är delar av förklaringsmodellen som det tvistas om, bl.a insulin-fettinlagringshypotesen som är en källa till oenighet.
    Ta t.ex Anders Tengblad (Diabetesdoc) som ju säger att LCHF fungerar men tror samtidigt inte på Insulin-fettinlagringsteorin.
    https://diabetesdoc.bloggsida.se/kost/varfor-fungerar-lchf

    Inte ens Jacob Gudiol påstår att LCHF inte fungerar ,detta svar har jag fått från honom

    ”Det som dessa författar skriver är SKITSNACK. Visst, LCHF kan hjälpa människor, det har jag aldrig sagt emot. Men de förklaringsmodeller som ges i dessa böcker och i inlägg på internet är rent påhitt. Det finns ingen vetenskap att backa upp det med och jag har visat detta väldigt väl flera gånger om.”

    Däremot är han kritisk till annat.som du säkert vet.
30. 30
    Professor Göran säger

    24 september, 2012 kl. 15:20

    @ Lasse P:

    Det här stycket som du citerar från min ”gamle favorit” bekräftar återigen för mig avsaknaden av de mest elementära begrepp om vad vetenskap egentligen handlar om. Det hela påminner mig mer om ett barn som kaxigt skriker om han nu råkar ha hittat någonting som inte helt ”stämmer” i ett resonemang för att alla då ska tycka att barnet har varit ”duktigt”. Betecknande är kanske att han helhjärtat stöder det officiella förklaringsparadigmet som jag nämnde i mitt inlägg ovan #25.

    >>”En kalori är en kalori” är med andra ord en inneboende barnslig förklaringsmodell. ”Du är dum för att du är dum!” är ett påstående som kanske gör det barnsliga i denna tautologi ännu mer tydligt.>>

    Barnet äger förstås ingen helhetsbild och kan förstås inte heller lägga fram någon egen vetenskaplig eller logiskt förklarande hypotes. Det är inget fel med att vara skeptisk och komma med invändningar men det blir väldigt jobbigt med själva kaxigheten. Om inte den hade funnits skulle man kanske ta själva invändningarna lite mer seriöst. Vetenskapsmän har aldrig en kaxiga attityd utan sådana attityder hittar man framför allt hos försvarare av olika dogmatiska system och kanske framför allt hos dem som håller till i källarvåningarna. Min hypotes här är därför att ju mer kaxighet man utstrålar ju mindre vetenskapligt kritisk är troligen ens tänkande.
31. 31
    Lasse P säger

    24 september, 2012 kl. 16:01

    @ Professor Göran:
    Om det bara gällde honom, men det är ju två läger med både professorer, läkare, psykologer,styrkelyftare,tandläkare,sotare, charkuterister, hemlösa och jag vet inte alla som valt sida om detta och eftersom det nu är på detta vis så är det någonting som är fundamentalt fel någonstans.
    De källor som finns ang. Insulin-fettinlagringshypotesen (Läroböcker) borde ju vara så pass exakt formulerade att det inte skall finnas utrymme för feltolkningar.
    Eller…kan det förhålla sig så att det finns felande länk som ingen har tillgång till, jag vet inte men något stort j..la fel föreligger någonstans.
    Det enklaste vore väl att gå igenom de prov eller tentor som gjorts i ämnet och sedan se vilka som har IG resp. G och uppåt och sedan se vilken grupp (för och mot) man tillhör och där ger vi G och uppåtgruppen tolkningsföreträde..
32. 32
    Professor Göran säger

    24 september, 2012 kl. 17:03

    Ärligt talat så är ”insulinhypotesen” faktiskt ”bara” en hypotes men som i mina ögon har mycket som talar för sig inte minst i sin logik och ”förnuftet” i denna och detta är en väldigt viktig del i en vetenskaplig hypotes och faktiskt den ”egenskap” som man ursprungligen (Parmenides) förknippar med just vetenskap. Men som med alla hypoteser så måste de undersökas med experiment för att ”öka i trovärdighet” ( ”corroboratio” a la Karl Popper). Detta synsätt är också det synsätt som Gary Taubes förespråkar och den mannen har jag respekt för.

    Men jag tror inte att det är någon tillfällighet att inga forskningpengar satsas på att klargöra själva orsaksammanhangen (som Claude Bernad försökte piska in i medicinen för 150 år sedan men misslyckades med) – det finns helt enkelt inget ekonomiskt incitament för att testa denna insulinhypotes. Läkemedelsbolagen och livsmedelsindustrin leds ju knappast av några obegåvade människor men att de knappast har någon moral är nog bevisat bortom alla tvivel och de har definitivt inget intresse av att finna orsakerna bakom våra ”vällevnadssjukdomar”. Att LCHF ”fungerar” måste faktiskt ge dem mardrömmar.

    För mig är den mest vetenskapliga hypotesen den hypotes som har det bästa förklaringsvärdet och då anser jag själv att ”insulinhyposen” som förklaringsmodell är oändligt överlägsen ”kalorihypotesen” som förklaringsmodell av den enkla anledningen att den senare just bara är en tautologi och som sådan inte förklarar någonting överhuvud taget.

    Men så sant som du påpekar så är inte ”min favorit” ensam om att omhulda denna tautologi utan han har faktiskt hela etablisssemanget inklusive SLV bakom ryggen och detta gör honom i alla fall inte i mina ögon till någon respektabel ”fighter” för ”sanningen” – tvärtom – och detta gäller förstås även de som energiskt angrep Gallileo med den katolska kyrkan bakom ryggen (t.ex. kardinal Bellarmino hur begåvad och intelligent denne man än var). Bara för att man ansluter sig till en officiell koncensus så står man ju knappast på vetenskapens sida utan snarare tvärtom skulle jag vilja påstå. Opportunister är tyvärr historien full av och detta gäller inte minst dem som i Grekland lyckades kväsa vetenskapen under mer än tusen år. Detta anser jag också även gäller för dem som använder sin energi till att idag motarbeta LCHF istället för att använda sin energi och intelligens på att avslöja den uppenbara ovetenskapligheten hos etablissemangets kostråd. Men sådant kostar på!

    Det hela är faktiskt i mina ögon till slut frågan om moral. Dvs. slåss du för egen vinning eller förförsöker du förändra världen till en bättre? I det senare fallet får man som Annika betala ett högt pris men detta kan förstås moralen vara värd och en sådan attityd ökar också trovärdigheten när man påstår att man kämpar för ”sanningen” om kosten och människors hälsa..
33. 33
    Annika Dahlqvist säger

    24 september, 2012 kl. 19:46

    @ 31 Lasse P:
    Jag förstår inte riktigt din poäng. Jag tycker att det viktiga är att LCHF fungerar för bättre hälsa och viktnormalisering. Förklaringsmodellen är underordnad detta. Har man problem med förklaringsmodellerna finns det annat i världen man kan bry sig mera om.
34. 34
    Professor Göran säger

    24 september, 2012 kl. 20:19

    @ Annika Dahlqvist:

    En klok synpunkt tycker jag 🙂
35. 35
    Lasse P säger

    24 september, 2012 kl. 21:29

    @ Annika Dahlqvist:
    Poängen är att om ni som skall kunna detta inte kan vara överens i det som borde vara enkelt att vara överens om, hur skall vi som inte kan, då vara säker på vad som är rätt.
    Jag menar att detta med insulin-fettinlagringsoenigheten är bara EN del i det stora hela, och skall LCHF kunna vara riktigt trovärdig och vinna folkets förtroende, så måste även förklaringsmodellerna vara det.
    Samma sak med detta att minimera kolhydratintaget, jag vet att det funkar men hur argumenterar man mot att ”Det finns ju faktiskt folkslag som är smala och välmående med bra blodvärden etc. fast dom äter hög del kolhydrater” och det är ju faktiskt sant ,det oxå.
    Vänd på steken och lotsas för ett ögonblick att du är en tjock lastbilschaufför som inte har en aning om vad triglycerider är men vill gå ned i vikt och står mellan ”LCHF är grejen för dig” och ”LCHF förespråkarna ljuger, det finns inget vetenskapligt stöd” . Snacka om att stå mellan hötapparna, och vore det då inte skönt att kunna säga ”Så här är det, och här har du det vetenskapliga stödet för det”. Som det är i dag så kommer belackarna att kontra med ”jo..tjena, det där är ju bara observationsstudier som inte bevisar orsakssamband”.
    Nä…100% säkerhet, så man kan köra upp det någonstans på Prof. Görans ”gamle favorit”
36. 36
    Professor Göran säger

    25 september, 2012 kl. 05:21

    @ Lasse P:

    Det är ju detta som är själva ”problemet”.

    Alla vill vi så gärna TRO på EN sanning och att den dessutom ska vara enkel – helt enkelt en ”one-liner”. Detta kännetecknar all populism. Dessutom tenderar kaxighet (= dogmatisk attityd) tyvärr attrahera mindre skolade människor och det är väl därför den ständigt dyker upp. För mig är ”stöveltrampet” då nära och det är förstås obehagligt. En LEDARE har dykt upp som ”pekar med hela handen”. Det brukar som bekant sluta med en katastrof men det kan ju ta sin tid.

    Om vi ska förklara vår väldigt komplicerad fysiologiska verklighet så måste vi skaffa väldigt mycket rationell kunskap och där dessutom pusselbitarna måste kunna läggas ihop så att vi ser ett ”hyfsat” mönster om vi skall våga kalla detta för en vetenskaplig förklaring.

    Men igen – en vetenskapsman kan aldrig vara så kaxigt tvärsäker som min ”favvo” – det ligger helt enkelt inte i vetenskapens natur. Vetenskapen är istället alltid ödmjuk och sökande efter ”sanningen” men inser också att den inte kommer att nå den helt och hållet.. Det viktigaste för ”favvon”, imbillar jag mig, är förstås att han vill visa att LCHF-rörelsen har FEL och att han som LEDAREN äger SANNINGEN och då kan man förstås undra åt vilket håll det barkar eftersom han egentligen inte har några andra idéer än SLVs.

    Så egentligen är det nog bara frågan om att skaffa så mycket kunskap som möjligt och sedan välja den förklaringsmodell som man tycker verkar bäst och blir resultaten av ”plöjningstävlan” så ypperliga som för mig själv och min fru så tenderar man ju också att tro på förklaringsmodellen med insulin. Men som sagt – vetenskapliga försök behövs.
37. 37
    Q säger

    25 september, 2012 kl. 10:32

    @ Professor Göran:

    ”Den som äter LCHF kan inte bli sjuk ” säger LEDAREN.

    Mer oneliner kan det knappast bli.
38. 38
    Professor Göran säger

    25 september, 2012 kl. 17:53

    @ Q:

    Nämen Q!

    ”Den som äter LCHF kan inte bli sjuk ” vet jag inte någon ledare för LCHF-rörelsen som skulle kunna ha sagt. Tvärtom – denna typ av påstående är alltför ”kaxigt” och har därför ingenting med den vetenskapliga ödmjukhet som genomsyrar LCHF 🙂

    Däremot så tror jag att många ”initierade” LCHFare vill påstå att ”De flesta som satsar på LCHF blir friskare och många blir dessutom av med sin övervikt.” Detta tror jag dessutom själv på och det stämmer nog bättre med verkligheten än favvons ”kaloriräkning”.
39. 39
    Annika Dahlqvist säger

    25 september, 2012 kl. 19:38

    @ Q:
    Var har någon ledare sagt detta? Jag tycker att vi tjatar hela tiden om att LCHF inte garanterar mot sjukdom, utan bara minskar risken för den.
40. 40
    Annika Dahlqvist säger

    25 september, 2012 kl. 19:45

    @ 35 Lasse P:
    Jag skulle önska att alla var ense om förklaringsmodellen för LCHF, men jag kan inte göra något åt om vissa vägrar inse att det höga insulinets fettinlagrande och sjukdomsframkallande effekt + det höga blodsockrets sjukdomsframkallande effekt är den viktigaste mekanismen bakom det metabola syndromet.
    De absolut flesta av LCHF-arna är dock överens om denna föklaringsmodell.
    Det finns många vetenskapliga studier som stöder den modellen, det är antagonister som inte vill inse det.
    Det enklaste är att läsa Kostdoktorns sida om vetenskapen bakom LCHF.
41. 41
    Annika Dahlqvist säger

    25 september, 2012 kl. 19:56

    @ 29 Lasse P:
    Jag gick in nu och tittade på Diabetes.docs sida. Han förnekar inte att högt insulin är sjukdomsframkallande, men han berättar att det finns de som förnekar att insulin är fettinlagrande.
    Beviset kan varje människa få för sig själv. Om de går upp i vikt av att äta kolhydrater så är det bara att inse fakta för dem.
    Jag kommer att tänka på att inom skolmedicinen ansågs det vara ett konstfel att sätta in typ 2 diabetiker på insulin, innan det stora paradigmskiftet (inducerat av läkemedels- och livsmedelsindustrin) på 80-talet, från lågkolhydrat till lågfett – just därför att insulin ökar fettinlagringen. Och man ville inte att typ 2-diabetiker skulle öka i vikt, för det var negativt för deras hälsa..
42. 42
    Lasse P säger

    25 september, 2012 kl. 22:59

    Dock finns det få studier som bekräftar att man skulle gå upp i vikt av förhöjt insulin, det verkar vara så att övervikten kommer först och det förhöjda insulinet sedan.
    Så skrev Anders Tengblad.
    Jovisst……varje människa är sitt eget facit och jag har nog kommit till vägs ände i frågan.
    Nu till något annat, jag lade in en länk till en tandläkartidning, där det stod en del om att skelettet kan påverka metabolismen, jag vet inte om du läst den, men du får den igen och det skulle vara roligt om du och andra intresserade, skulle vilja kommentera, för det känns som att det är en okänd del i hur metabolismen kan påverkas av olika saker (iallafall för mig, jag har aldrig hört talas om detta tidigare)

    https://www.tandlakartidningen.se/wp-content/uploads/2012/06/Lerner-8.pdf
43. 43
    Annika Dahlqvist säger

    26 september, 2012 kl. 17:15

    @ 42 Lasse P:
    Jag hinner/orkar inte läsa hela den artikeln i Tandläkartidningen. Kan du sammanfatta vilka praktiska konskvenser rönen har för vår livsstil?
44. 44
    Professor Göran säger

    26 september, 2012 kl. 19:45

    @ Lasse P:

    Du verkar faktiskt ha en ”ärlig” vilja att försöka förstå hur vår metabolism fungerar och om man satsar på en sådan utforskning utan förutfattade meningar, som jag själv också påbörjade med för tre år sedan, så är det faktiskt lätt att bli chockad när helt plötsligt inser viken religiös grund som hela medicinen vilar på och där kostvetenskapen nog tillhör den mest religiösa avdelningen. Om man dogamtiskt hävdar något som inte har med verkligheten att göra så är man i mina ögon definitionsmässigt ”religiöst dogmatisk”.

    När jag då gav mig in i detta så trodde jag till att börja med också att ”favvon” kanske visste något väsentligt men efter ett tag insåg jag att han faktistkt inte hade något eget att komma med utan sanrare med religös iver (lite jesuitiskt faktiskt) istället slöt upp bakom den officiella koncensusuppfattningen vilken jag själv helt klart definierar som religiös av den enkla anledningen att man här hela tiden doktrinärt hävdar att man VET. Tyvärr indoktrineras de som går igenom alla hälsovårdsutbildningar, från läkarutbildning högst upp till dietistutbildningen längst ned, med dessa dogmer där första ”budordet” faktiskt är att ”fett är farligt”. Herregud säger jag bara! Detta är faktiskt mer eller mindre avancerad idioti.

    Eftersom grunden för kostvetenskapen villar just på detta fettsyndrom och även det kompletterande nonsens som hänger ihop med detta som att ”en kalori är en kalori” och att fett dessutom innehåller dubbelt så många kalorier per gram i jämförelse med kolhydrater och att vi sedan ”äter för mycket” och ”rör oss för lite” så är ju diskussion egentligen helt ”körd”.

    Man kan inte föra en konstruktiv debatt där motståndaren är fanatiskt ansatt av religiösa dogmer. och med detta religiösa nonsens som grund vilket, om jag nu inte missuppfattat det hela”, även min ”favvo” fortfarande omfattar, så står frågeställningen faktiskt mellan oss som har en mer vetenskaplig intställning och detta ”officiella” religiösa B-lag.

    Fortsätt därför att läsa på efter bästa förmåga och försök skaffa dig en stabil grund att stå på genom att belysa frågan från alla håll och kanter. Sedan har du kanske möjlighet att selektivt sortera mellan alla de undersökningar som publiceras i det ”oändliga havet” där det är så lätt att ”drunkna”.

    Och läs framför allt Gary Taubes GCBC för att få en ”översikt” trots ”favvons” ivriga försäkringar om att detta är SKITSNACK. För mig är det Gary Taubes som är seriös även om han anses ”svårtillgänglig” men detta kan jag faktiskt inte förstå. För mig är han lättläst även om det tar tid att gå igenom hans bok för att den är så faktaspäckat med massor av referenser (459 st). Vad jag anser om vad ”favvon” presterar vill jag av artighet här inte formulera i skrift.
45. 45
    Lasse P säger

    27 september, 2012 kl. 01:24

    @ Annika Dahlqvist:
    För vår livstil vet jag väl inte, däremot möjliga kopplingar mellan halten av osteokalcin i blodet och förekomst av diabetes och fetma och teoretiska möjligheter att finna bot på detta.
    Överraskande nog är kopplingen:
    Låg halt av osteokalcin-okad mängd fettceller (bukfetma)-ökad mängd blodglykos-ökad mängd triglycerider men (överraskningen)mindre mängd av insulin?
46. 46
    Annika Dahlqvist säger

    27 september, 2012 kl. 19:00

    @ 45 Lasse P:
    Det är när akademiska forskningsfynd ger ledning för vår livsstil, inkl kost, som de blir riktigt intressanta. Innan dess är de bara av akademiskt intresse.
47. 47
    Lasse P säger

    27 september, 2012 kl. 21:02

    @ Annika Dahlqvist:
    Så det du menar är att akademiska forskningsfynd bara är av intresse när det passar ett specifikt syfte?
    Är det korrekt uppfattat?
48. 48
    Annika Dahlqvist säger

    27 september, 2012 kl. 21:18

    @ 47 Lasse P:
    Jag menar att akademiska forskningsfynd är av akademiskt intresse, men när fynden spelar roll för vår livsstil och hälsa, då är det av mera allmänt intresse.
    Men det är ju bra att akademiska forskningsfynd finns tillgängliga på nätet så att de som är intresserade fritt kan ta del av dem.
49. 49
    Professor Göran säger

    27 september, 2012 kl. 22:03

    @ Lasse P:

    Nu måste du verkligen försöka se helheten om du ska komma vidare! Utan en sådan snöar du bara in på enskilda detaljer.

    Om du inte kan göra detta utan hela tiden tar fasta på diverse svagheter i LCHF-logiken så kommer du förstås hela tiden hitta undersökningar som kan ge näring åt din ”skeptiska” inställning och du kommer garanterat att stå och stampa på samma fläck. Det är ju förstås det bekvämaste förhållningssättet att inte ta ställning som favvon gör men då har man ju egentligen i grund och bottten också tagit ställning för SLV. Men det är ju inget fel i att anta en sådan ståndpunkt om man nu verkligen tror på vad SLV säger. Men man kan ju inte vela hela livet.

    Det är faktiskt den logik som ger den bästa förklaringen till vår verklighet som är den mest vetenskapliga och här måste du helt enkelt lägga SLV och LCHF sida vid sida och bestämma dig efter ditt bästa förstånd för vad du vill ”tro” på och du kan ju knappast tro på båda samtidigt eftersom de är diametralt motsatta..

    Väljer du SLV ska du äta kolhydrater men väljer du LCHF ska du du förstås göra tvärtom. Men om du tror att du måste komma fram till SANNINGEN så kommer du garanterat aldrig bestämma dig på vilket ben du ska stå. Men varför inte prova på dig själv som alla vi andra LCHFare har gjort? Fungerar det så kommer du nog TRO på LCHF annars kommer du nog inte göra det utan fortsätta att leta efter ”svagheter” och knapra kolhydrater.
50. 50
    Professor Göran säger

    28 september, 2012 kl. 21:29

    Eftersom jag för närvarande är ganska ”besatt” av att försöka förstå vad vetenskap egentligen innebär så känns det inte fel att mina lördagskrönikor i fortsättning kommer att handla mycket om detta ämne och på denna tråd som verkar passa bäst för detta ändamål..Dessutom lär jag ju knappast reta upp de troll som då och då dyker upp för jag tror knappast att de är så intresserade av vetenskap.

    Drivkraften för mig är förstås den chock som jag upplevde när jag förstod att den ”medicinska vetenskapen” och speciellt ”kostvetenskapen” har oändligt mycket mer med religion att skaffa än det jag själv skulle vilja kalla vetenskap. Med tanke på att de flesta nog vill leva i en enkel värld av ”one-liners” så kan man förstås inte räkna med att så många heller kommer att vara intresserade av att följa mina krönikor i fortsättningen men detta får jag försöka leva med.

    Ärligt talat blir man faktiskt en annan person om man har forskat inom den ”hårda” naturvetenskapen under hela sitt liv och till slut blivit adjungerad professor i jämförelse med en person som kanske inte ens har en högskoleutbildning. Man vet då rimligen ungefär hur det ”fungerar” i denna forskningsvärld vilket man knappast kan veta så mycket om man nu inte själv har gjort denna ”resa”.

    Men i grund och botten är det faktiskt frågan om en attityd som är oberoende av utbildningsnivå. Jag har träffat alltför många professorer, forskare och doktorander som inte har det minsta av ”vetenskaplighet” i sitt tänkande. De är helt enkelt inte ”kreativt kritiska” och denna attityd anser jag är själva kärnan i det vi vill kalla vetenskap. I sin forskning gör de då istället bara ”more of the same and get away with it”. Det är det enklaste sättet att göra en medioker karriär. När jag nu synat den medicinska vetenskapen så verkar det här för mig inom denna ”vetenskap” finnas få undantag från denna slappa attityd och som dessutom verkar nästan helt genomkorrumperad av forskningsfusk av varierande grad och med läkemedelsbolag som den store ”demiurgen”. Å andra sidan har jag träffat på ”vanliga människor” som just haft ett ”kreativt kritiskt” tänkande.

    Nu senast noterade jag på Kostdoktorns blog just detta kritiska tänkande i form av undersökningar som LCHFare genomför på sig själva för att undersöka effekterna av ketogen och annan kost. För mig är detta ett klart vetenskapligt förhållningsätt och därför väldigt spännande. Jag hoppas detta fortsätter! Det enda man kan sätta mot från etablissemanget är då förstås sin inneboende ”akademiska högfärd” som faktiskt döljer själva okunskapen (och stupiditeten) Ovedersägliga fakta är förstås svåra att vifta bort som ”anekdoter”. I senaste numret av LCHF-magasinet görs en intressant jämförelse mellan Luther och Uffe Ravnskov där den gemensamma nämnaren är ”etablissemangets” stupiditet och korruption i förhållande till det uppenbara pågående vansinnet som både Luther och Uffe Ravskov tar strid mot men med 500 års tidsskillnad. Galileo är ett annat exempel även om han böjde sig inför tortyrredskapen som Inkvisitionen förfogade över.

    I mitt sökande efter ”vetenskapens rötter” har jag nu till slut hamnat hos de ”gamla grekerna” och jag har precis avslutat den oerhört intressanta boken ”The Origins of Scientific Thought” , som just handlar om denna historiska period, av Giorgio de Santillana som var professor i vetenskapshistoria vid MIT och inser nu till fullo att det vi betraktar som vetenskap (det kritiskt kreativa tänkandet) faktiskt är infångat i ett samhälleligt utvecklingsperspektiv.

    Vetenskapen blomstrade för en kort period (ett par hundra år) för ungefär 2500 år sedan bland de så kallad försokratikerna men ”Etablissemanget” i det grekiskt-romerska samhället blev alltmer ointresserat av något kritiskt tänkande (Sokrates är väl typexemplet) och marginaliserade därför de tänkare som fortsatte att hävda en sådan vetenskaplig attityd. Locket skruvades mer och mer på där Platon nog var den förste som la på locket ordentligt och Aristoteles sedan skruvade fast det med all kraft. Verkligheten blev alltmer ointressant och de ”stora idéerna” tog över. Till slut hade den orientaliska mystiken tagit över och med kristendomen så svetsade locket slutligen fast under mer än tusen år. Parallellen med den ”stora idén” att ”fett är farligt” som sattes för femtio år sedan är slående men vi får hoppas att denna ovetenskaplighet inte kommer att leva lika länge.

    Jag vill förstås gärna vara optimistisk för rimligen måste det finnas en självbevarelsedrift även i vårt samhälle som gör vi till slut tar tag i själva orsaken till dagens galopperande hälsokatastrof. Men det är lätt att bli pessimistisk. Att ”hänga ut” sockret som trots allt görs idag är förstås ett positivt tecken i tiden men frågan är om detta räcker för att bromsa galoppen mot avgrunden.
51. 51
    Lasse P säger

    28 september, 2012 kl. 22:53

    @ Professor Göran:
    Jag kan inte sluta att småle när jag läser dina två inlägg här ovanför.
    Jag är själv intresserad av idéhistoria ,eftersom det ger mig olika infallsvinklar på en del av det jag sysslar med, (risk-och konsekvensanalys.) och det är väl därför jag är/ blir ”insnöad” på detaljer just pga att resultatet kan bli ödestigert för många parter om något blir fel. Vi använder och söker oss hela tiden efter ny teknik, nya metoder och även ny vetenskap, tillsammans med lång och beprövad erfarenhet, bara för att få ett så tillförlitligt resultat som möjligt.
    Jag noterar oxå att du ”tror” att jag är LCHF-skeptiker, vilket inte kan vara mer fel, för jag vet verkligen att det funkar men jag vill vara säker då jag försöker förklara LCHF:s principfunktion för mina vänner och kollegor
    och det är där mitt tjat kommer in, eftersom nya rön får mig att tvivla på att förklaringsmodellen inte är helt rätt. (Det funkar men,delvis, kanske inte på det sätt som beskrivs)
    Denna tråd handlar ju om Vetenskapen bakom LCHF och vetenskap är väl, i vissa avseenden, inte konstant så den måste ju kunna revideras i takt med att verkligheten förändras.
    Tillsammans med ”privata” funderingar så tror jag även att vår kropp fungerar på två ”bränslen” glykos- och ketondrift och jag tror att vår kropp är designad för att drivas enligt LCHF och där HCLF är ett reservdriftförfarande som skall användas under kortare perioder.
    Tyvärr har vår kost blivit mer HC (läs skräpmat) anpassad av ekonomiska tillverkningsskäl och ökad tillgänglighet, varför våra kroppar mer eller mindre fått gå på reservförfarande under för lång tid med ”driftstörningar som följd.
    Jämför med din bils bromssystem ,att du använder handbromsen istället för fotbromsen, funkar kort tid sedan är den körd, samma med hc-driften, funkar kort tid (relativt sett) osv.
    Jag har väl låtit er fungera lite som bollplank utan att fråga er om lov så det får jag väl be om förlåtelse för och jag skall tona ner mitt ”insnöade tjat” tillsvidare och läsa vidare så får vi väl se vart jag landar:
52. 52
    180 grader fel säger

    29 september, 2012 kl. 00:23

    Lasse P
    ”Tillsammans med ”privata” funderingar så tror jag även att vår kropp fungerar på två ”bränslen” glykos- och ketondrift”
    Varför skulle vi vara dåligt anpassade till glukos?
    Kollibrier lever på endast fruktos och glukos det går utmärkt, varför skulle vi under evolutionen tappat vår förmåga att omsätta glukos?

    ”risk-och konsekvensanalys” byt jobb om du inte kan inse att det kan vara tarmfloran som är förklaringen.
    All forskning pekar på tarmfloran, det råkar bara vara så att Glukos är bakteriernas favoritmat,
    Därför kan kolhydratrik mat orsaka problem, kolhydraterna göder sjukdomsframkallande bakterier.
    Kroppen fungerar med båda bränslena ” två ”bränslen” glykos- och ketondrift””
    Miljoner år har anpassat oss till fet och kolhydrater men bakterierna anpassar sig snabbare än vad vi gör.

    ”nya rön får mig att tvivla på att förklaringsmodellen inte är helt rätt.”
    Det finns lite hopp i alla fall.
53. 53
    Professor Göran säger

    29 september, 2012 kl. 06:20

    @ Lasse P:

    Nå – alla har vi väl våra ”yrkesskador” och vad gäller risk och konsekvensanalys så används den förstås som ett standardinstrument inte minst inom rymdindustrin men mer som en ”checklista” om jag nu förstått vad jag sett rätt.. När det gäller gäller sannolikhetsantaganden så är jag som Karl Popper en ”skeptiker” när de används som instrument för förutsägelser av sällsynta händelser. Dett hindrar inte att vi accepterar ett statistiskt förhållningssätt. Om du inte har studerat Popper så har du mycket intressant läsning framför dig. Till slut handlar det om ganska djup filosofi och förhållandet mellan verkligheten och den bild vi gör os av denna men här är i alla fall min egen ståndpunkt entydig. ”Det finns en verklighet som vi kan skaffa kunskap om,” Denna inställning tillsammans med LCHF underlättar tillvaron.

    Vad gäller den ”förödande” komplexiteten i våra ”livsprocesser” så kan jag livligt rekommendera dig att gå på djupet när det gäller att förstås hur våra celler fungerar genom att sätta tänderna i Alberts et al. om du nu inte redan har gjort det. och om inte så har du ett par års ”upptäckarglädje” framför dig.

    Konkret är det ganska intressant att googla bilder på insulin och glucos och hur detta signalsamspel fungerar på cellväggen och då dyker bilder upp som just pekar på denna komplexitet men man kan även få fram förenklade bilder. I mina föreläsningar brukar jag ha med två olika bilder, en förenklad och en komplex, för att varna för de som påstår sig äga ”sanningen”.

    Även professor Lustigs föreläsningar om fruktosmetabolismen är ganska illustrativa på den här punkten och här är det lätt att gå förlorad i detaljerna.

    Nå Krebbs citronsyracykel är ganska komplex men här verkar vi inte tvivla på att allt ”sitter”.

    Och sedan har vi ju förstås ”homeostasen” och där finns lite att bita i.

    Jag förstår mig helt enkelt inte på kaxiga typer som min favvo på den punkten.
54. 54
    Lasse P säger

    29 september, 2012 kl. 17:48

    @ 180 grader fel:
    ”Kollibrier lever på endast fruktos och glukos det går utmärkt, varför skulle vi under evolutionen tappat vår förmåga att omsätta glukos?”
    Jag tror inte att vi har förlorat förmågan att omsätta glykos, däremot tror jag inte att det är det optimala bränslet för människan, dessutom är det fel att kolibrier endast lever av nektar, de äter även insekter men i mindre mängd, men å andra sidan så har kolibrier en extrem hög ämnesomsättning som är en anpassning till glykosdrift, så jämförelsen kolibri-människa är inte relevant.
55. 55
    Lasse P säger

    29 september, 2012 kl. 17:50

    @ Professor Göran:
    Tack för dina tips, jag tror jag skall betrakta dig som en ”favvo”, fast i positiv bemärkelse 🙂
56. 56
    180 grader fel säger

    29 september, 2012 kl. 19:10

    Lasse p
    Vi blir inte sjuka av glukos, vi blir sjuka av bakterier.
    Om glukos var ett gift så skulle kolibrier dö direkt

    I miljoner år har vi anpassat oss till glukos och fett, vi blir inte sjuka av det som vi är anpassade till.

    Börja i munnen socker ger inte hål i tänderna men bakterier som lever på socker gör hål i tänderna.
    I magen så lever andra bakterier på socker och immunförsvaret skapar inflammation som försvar mot .
57. 57
    Lasse P säger

    30 september, 2012 kl. 10:48

    @ 180 grader fel:
    Du som är bakteriefrälst ,här är något för dig.
    https://illvet.se/sjukdom-behandling/injicerad-avforing-gor-magen-frisk
58. 58
    Professor Göran säger

    4 oktober, 2012 kl. 20:41

    Här är nog en lite speciell lördagskrönika och eftersom den har ett visst ”nyhetsvärde” publicerar jag den redan nu på torsdag kväll för eventuell komplettering senare med några av mina vanliga mer filosofiska spekulationer.

    Den handlar om ketonmätning. Som de flesta initierade LCHFare vet så tillverkar kroppen (i levern tror jag att detta sker) ketoner av fett om man nu inte äter kolhydrater. Detta är en fysiologisk process som kroppen ”drar igång” när glukosnivåerna (blodsockernivårena) i blodet blir för låga. Kroppen är inte dum! Annars skulle ju inte de traditionella eskimåerna ha mått så bra. Ju mindre kolhydrater man äter ju mer ketoner bildas också. Även om jag älskar kemi så ska jag avhålla er läsare från kemiska formler utan bara konstatera att det produceras tre olika typer och att en av dessa fungera som ett ”superbränsle”. Denna keton ersätter då glukos som ett otroligt effektivt bränsle för hjärnan vilket betyder att den också fungerar bättre (en siffra på 25% har nämnts).

    Att starta upp denna ketonproduktion tar dock en viss tid, upp till tre veckor innan den har kommit igång ordentligt, och under de första dagarna råder därför ofta en viss näringsbrist som påverkar hjärnan negativt och man kan känna sig seg och kanske få huvudvärk men efter ett tag så har man hamnat i det ”turboläge” som vi kallar det ketogena tillståndet för och då är detta ”historia”. Då och då dyker det upp ”larmrapporter” från motståndare till LCHF och ärligt talat så tillhör de flesta läkarna detta läger och egentligen hela ”etablissemanget” som Annika brukar uttrycka det. Kvällstidningarna inte är sena att ”hugga på” dessa ”feta maskar”. Man kan då se rubriker som ”Du blir dum i huvudet av att äta fett!” eller något i den stilen och tittar man närmare på det hela så visar det sig förstås att testerna har varat mindre än en vecka.

    Det är alltså väldigt intressant att veta hur läget är när det gäller ketonproduktionen och detta kan man ganska lätt mäta nuförtiden antingen med ketonstickor som man köper på apoteket och sedan kissar på och avläser värdet. Dessa värden är dock lite osäkra för att det är ju inte i urinen ketonerna gör någon nytta utan i blodet. Men man kan då skaffa en blodketonmätare som fungera på samma sätt som en blodsockermätare. Man pickar sig i en fingertopp och den lilla blodsdroppen låter man sugas in i en lite sticka som går in i själva mätapparaten och så får man mer exakt reda på hur läget är med ketonerna i kroppen men ”kissestickorna” ger ju ändå en hyfsad indikation på läget och de stickorna kostar bara en tiondel av ”blodstickorna”.

    Så jag beställde en sådan blodketonmätare från Abbott Scandinavia AB (det är något speciellt med det namnet – det väger tungt på något sätt – inte att leka med!) men trots att ordern bekräftades kom aldrig någon mätare.

    Till slut kom dock häromdagen följande brev som hade skickats från Solna 26 september.

    —————–

    Bäste kund,

    För en tid sedan gjorde du en beställning på en FreeStyle Precision blodsockermätare på Abbott Diabetes Cares hemsida. Vi har haft ett mindre leveransproblem från vårt centrallager, och vi beklagar att vi inte återkopplat till dig tidigare angående detta.

    Vi har nu fått in produkt på lager och innan vi kan slutföra din order behöver vi lite kompletterande information från dig.

    – Vilken typ av diabetes har du?
    – Vilken diabetesklinik tillhör du och vilken diabetessjuksköterska går du till?

    Maila eller ring gärna in ditt svar på

    Diabetes.sverige@abbott.se

    020-190 11 11

    Med Vänliga Hälsningar
    Elin Plym-Forshell
    Quality & Customer Service Manager

    ————————-

    Nu är jag ingen språkmänniska och det kryllar ofta av stavfel i mina blogginlägg men jag kan ändå inte låta bli att reflektera över den “eländiga” språkbehandlingen hos Abbotts officiella ansikte mot den svenska marknaden. Men man ska inte vara petig för budskapet är ändå klart och tydligt och det är ju det viktigaste: ”Är du inte diabetiker och inlemmad i vårdapparaten blir det bara ingen mätare! Förstått!” Nu är ju min fru allvarligt sockersjuk men vägrar utsätta sig för den officiella ”diabetesvården” så mätaren känns därför lite avlägsen just nu. Men man vet ju aldrig för vi är ju ändå båda ”ömmande fall”.

    Nå – jag svarade med följande brev.

    —————————-

    Trollhättan 2012-10-02

    Kära Elin Plym-Forshell – Quality & Customer Service Manager!

    Ditt brev Solna 26 september 2012

    Den här typen av brev är både ovanliga och trevliga för att de får mig att verkligen åter tro på mänsklighetens goda sidor och att alla företag inte bara är ute efter ”egen snöd vinning”. Tack därför för ditt engagemang i dina kunders hälsotillstånd! Detta förefaller mig faktiskt osedvanligt ovanligt och speciellt med tanke på det ringa värdet i den produkt som jag beställt.

    Vad gäller er FreeStyle Precision blodsockermätare så är jag framför allt intresserad av den för dess möjlighet att mäta ketonhalterna i blodet. En vanlig blodsockermätare har jag redan. Blodketonvärden intresserar mig och min hustru för att hon har typ 0 diabetes vilket kanske också är svaret på din första fråga.

    En speciell anledning till att vi är intresserade av att mäta våra blodketonvärden är att vi äter en s.k. ketogen kost vilket i klartext betyder, som du säkert redan känner till, att vi inte äter några kolhydrater överhuvud taget förutom de ”oundvikliga” och istället satsar vi på att äta så mycket mättat fett som möjligt vilket för mig som väldigt allvarligt hjärtsjuk sedan 1999, och med en by-pass som ännu inte har genomförts, gör det hela speciellt intressant med tanke på att både jag och min hustru samtidigt mår så förbaskat bra utan några mediciner överhuvud taget. Antagligen är ketonvärdena på topp och det är för att verkligen mäta upp dessa som vi nu längtar efter vår ketonmätare.

    Som svar på din andra fråga så måste jag därför i ärlighetens namn erkänna att vi aldrig ens skulle drömma om att besöka en diabetesklinik och där utsätta oss för vad jag själv skulle vilja kalla den vetenskapliga inkompetens som jag tyvärr anser genomsyra hela denna yrkesgrupp med få undantag. Diabetessköterskan skulle med största säkerhet råda oss båda två att börja äta kolhydrater igen medan vi lika naturligt då skulle föreslå henna att sluta äta kolhydrater och speciellt om hon skulle råka lida av samma övervikt som hennes ordförande. Själva har vi som 60+ are fått tillbaka vår ungdoms kroppar. Du förstår själv att ett sådant besök därför med rimligt stor sannolikhet också bara skulle leda till otrevliga konfrontationer och sådana vill vi förstås alla undvika om det är möjligt och säkert även den stackars oskyldiga diabetessjuksköterskan som vi skulle träffa på där. Det är ju inte alltid så lätt att vara människa och livet är alldeles för fullt av otrevliga överraskningar oberoende av var man nu råkar befinna sig – eller hur? Du har säkert själv råkat ut för sådant i din yrkesverksamhet. Dessutom leder sådant också till en onödig stress för båda parter och detta är förstås inte bra. Jag antar att detta är svar på din andra fråga.

    Jag hoppas också med detta enkla personliga brev ha svarat på dina frågor, och kanske till med över förväntan, och ser nu verkligen fram mot den försenade leveransen av vår boldketonmätaren FreeStyle Precision.

    Och än en gång tack för ditt engagemang för oss sjuka människor och tveka inte att höra av dig igen om du har några ytterligare frågor och som jag med samma sanna glädje gärna vill besvara.

    Med de vänligaste hälsningar

    Göran Sjöberg
    Professor

    ——————–
59. 59
    Jan-Erik S. säger

    4 oktober, 2012 kl. 21:03

    Suveränt formulerat!!!
    Hatten av för Dig Göran!
    Så synd att det är så relativt få människor som hittar till denna och liknande bloggar.
    Men medvetenheten ökar mer och mer! Märker det själv bland kollegor och vänner vilka undantagslöst bara har mycket goda erfarenheter av LCHF så snart de provat på.
60. 60
    Anita! säger

    5 oktober, 2012 kl. 07:42

    Klockrent, Professor Göran!
61. 61
    LenaK säger

    5 oktober, 2012 kl. 09:37

    @ Professor Göran:

    WOW! 🙂 Ska bli synnerligen intressant att få ta del av hennes svar! (för det får vi väl? 😉 )
62. 62
    Professor Göran säger

    5 oktober, 2012 kl. 22:39

    Jan-Erik S. självklart är jag medveten om att få läser vad jag skriver och eftersom innehållet i skrivandet går på ”tvären” mot konsensus och att jag dessutom inte forskar inom det medicinska området är det knappast någon risk att jag skulle kunna få något medialt utrymme i allmänna media. Det är ändå ”skönt” att få skriva ned sina funderingar men eftersom de ofta tenderar att bli djupt filosofiska så lockar de förstås inte heller fler läsare men några intresserade dyker förstås upp. Detta är ju en anledning till att jag nu skriver mina krönikor på den här tråden för att inte störa huvudflödet på Annikas trådar. Jag inbillar mig ändå att de som är ”seriösa” i sitt intresse för varför vi har den absurda kostsituation vi har idag också är intresserade av de mer grundläggande vetenskapligt filosofiska frågeställningarna.

    Svarsbrevet till Abbott var ju lite speciellt som sagt. Det filosofiska djupet låg här inte på ytan men det fanns i ”undertexten”. I detta skrivande var jag faktiskt lite inspirerad av en svensk ”kultförfattare” Erik Beckman och speciellt hans bok ”Kameler dricker vatten” och brevkommunikationen med en ”International Cooperation ……” som återges där och som är väldigt komisk – lite Kafka faktiskt. Litteratur på hög nivå!

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Erik_Beckman

    Hans texter och berättelser tar ofta fasta på det absurda i förhållandet mellan auktoriteter och den ”vanliga människan” och dessa förhållanden vrider och vänder han på med språkets hjälp och det är precis detta som mitt brev gör och denna stackars ”Quality & Customer Service Manager!” är ju förstås bara en bricka i spelet som gjort sin ”lakejtjänst” åt företagsledningen vilket förstås är anledningen till att jag, ärligt talat, gör ganska grov ”narr” av henne i mitt svarsbrev.

    Den främsta anledningen till att jag gör narr av henne är förstås att brevet från Abbott till de som beställt deras mätare i sig själv verkligen är ”idiotiskt” inte bara i sitt upplägg men också språkligt – hon använder t.ex. uttrycket ”och vi beklagar att vi inte återkopplat till dig tidigare angående detta” och här intar hon en typisk ”idiotisk” myndighetsposition för varför skulle han annars ha använt ordet ”återkopplat”. Ett sådant ord är ärligt talat bara högfärdigt nonsens för ”imponera” på ”vanligt folk”. Om det hade funnits någon ”ärlighet” i brevet hade hon förstås skrivit ”och vi beklagar att vi inte har svarat dig tidigare”. Nå personer som är satta att kommunicera med företagets kunder kan förstås knappast vara ”kompletta idioter” och hon förstår därför säkert att jag gör narr av henne och hennes företag och det är nog ingen större risk att hon kommer svara på mitt brev för då vore hon, i alla fall i mina ögon, ”en komplett idiot” och skulle ledningen få reda på att hon svarade så skulle hon nog få sparken men säker kan man ju förstås aldrig vara. Om hon skulle svara så skulle det nog vara ett utmärkt ämne för en ny lördagskrönika

    För att avslutningsvis dyka djupt i det stora filosofiska havet så konstaterade redan de gamla grekerna, och framför allt då vetenskapens fader Parmenides, att det fanns ett stort glapp mellan de som tänkte (filosoferade) och de som bara ”existerade”. Självklart så var det därför bara en liten överklass som hade möjligheter att filosofera på heltid och då låg det förstås nära till hands att också tro att man själv då var ”förträfflig” medan vanligt folk var ”idioter”. Men det var ju dessa som skulle försörja denna överklass.

    På det sättet kan man ju säga att det har varit naturligt att överklassen i alla tider stått för vetenskapen men idag så är mitt intryck att de i stället strävar bort från detta förhållningssätt (postmodernismen är väl ett slående exempel) och sedan bara drivs av någon slags cynism som de facto förvandlar dem till ”idioter” för vi vill väl inte tro att sådana som Rössner verkligen är ”idioter”. De flesta är faktiskt så ”smarta” att de skaffar sig en filosofi (t. ex. cynism) som gör att de moraliskt inför sig själva kan försvara vad de verkligen håller på med även om man då kan framstå som en idiot i vanliga människors ögon när man blir avsöljad med byxorna vid knäna.

    Det är nog därför jag tycker det nu är så kul att LCHFare skaffar sig olika mätare och använder dem systematiskt vetenskapligt för att kartlägga orsakssammanhang. Men jag har ännu inte fått min ketonmätare från Abbott.
63. 63
    Annika Dahlqvist säger

    6 oktober, 2012 kl. 09:49

    @ Professor Göran:
    Jan-Erik menade inte att det var få besökare som läser dina krönikor, utan att det är relativt få som besöker min blogg. Av bloggbesökarna tror jag att de flesta intresserat läser dina krönikor.
    Det är 4000 – 5000 sidvisningar dagligen på min blogg. Om det är mycket eller litet kan man ha uppfattning om.
    Det är hundratusentals människor i Sverige som äter LCHF, i större eller mindre utsträckning, men det är väl för mycket begärt att alla dessa ska gå in på min blogg dagligen år efter år.
64. 64
    Professor Göran säger

    6 oktober, 2012 kl. 13:46

    @ Annika Dahlqvist:

    Anledningen till att jag håller till på din blog i första hand är att jag tycker att du har en väldigt ”rak och tydlig” LCHF-linje som jag helt delar. Jag har ingen känsla av att du ”fjäskar” för att få fler bloggbesökare. Men 4000 besökare varje dag är i mina ögon inte så ”pjåkigt”. Det är kvaliteten och då främst på besökarna som räknas.

    Det är en sak att förklara på ett enkelt sätt och en annan att vara populistisk och detta får nog bli ämnet för någon framtida lördagskrönika skulle jag tro.
65. 65
    Lars Sundström säger

    4 maj, 2015 kl. 09:16

    Hej
    Ibland kan det vara svårt att landa en fråga. Nästan svårare än att formulera den. Men efter att ha läst Prof. Görans tidiga filosofiska inlägg så känns detta rätt. Eller så får ni väl flytta på mig.

    Hej
    Jag har alltid haft otroligt dålig kosthållning men har aldrig haft problem med fetma. Så vart har allt onyttigt tagit vägen?

    Jag är 50 år, 192 cm lång och väger 70 kilo. Mina siffror, utom ålder, är oförändrade sedan 30 år. Innan LCHF som startade i augusti 2014 bestod min föda av pasta/ris/potatis, bröd och mycket socker. Jag kunde vräka i mig 2-3 hg godis vilken dag som helst i veckan. Sitta med godis på jobbet. Chips och bullar på kvällarna. Drack väl en del öl också (Fast helst vin de senaste 10-15 åren). Tränade inte något specifikt och inga långa raska promenader. Satt mest på både jobb och fritid. Snusat sen jag var 17, detta är dock knappt ett minne blott. Mina två bröder har skaffat sina gubbmagar för säkert 15 år sedan, och båda har fysiska arbeten. Har alltid ätit sallad och grönsaker, men har aldrig stoppat i mig något fettsnålt. Min maximala närhet till ”nyckelhål” var Bregott.
    En svullande soffpotatis alltså.

    Så. Hur kan en rimlig förklaring se ut? Är jag en abnormitet, en av de som får livsmedelsindustrin att gnugga händerna? Jag vet att 20-30% av befolkningen inte blir feta och verkar inte heller skapa annan sjukdom. Så rent metaboliskt vart tar all denna energi vägen?

    /Mvh
    Lars Sundström
66. 66
    Annika Dahlqvist säger

    4 maj, 2015 kl. 17:21

    @ 65 Lars Sundström:
    Det är så att hjärtinfarktpatienterna har en normal medelvikt och normala kolesterolvärden, så vikten säger inget om risken att få hjärtinfarkt.
    Men det finns starka indicier på att högt sockerintag ökar risken att få hjärtsjukdom, så jag rekommenderar på det starkaste att du upphör med sockerfrossandet. Inga särskild restriktioner vad avser naturligt fett, men kraftigt avrådande från industriprodukterna margarin som Becel och Milda.
    Därefter kan du minska något på stärkelseintaget. Med åldern har man större tendens att bli insulinresistent, och det höga blodsockret som blir av det ger förtjockning av artärväggarna.
67. 67
    Lars Sundström säger

    4 maj, 2015 kl. 17:57

    Hej Annika
    Jag äter LCHF sen augusti förra året. Inget socker eller mjöl tar sig över mina läppar. Jo, lite vin och någon 85% choklad ibland men annars rätt strikt. Jag förstår logiken och nyttan med riktig kosthållning, inte tu tal om det.
    Men jag vill förstå och tänkte att du som kan det här med metabolism och biokemi kanske kan förklara varför vissa inte blir tjocka/överviktiga. Dvs varför fungerar inte mekanismen; socker => insulin => fett-bildning på samma sätt för mig?

    Andush på kostdoktorn.se säger följande om vart näringen kan ta vägen; ”till lever- och muskelglykogenlager, till fettinlagring eller ut igen igenom tarmen beroende på metabolt tillstånd”.
    Jag blir fort trött, dvs har dålig uthållighet. Jag är inte och har heller aldrig varit fet. Jag ’sköter magen’ väldigt ordentligt så jag tror att alternativ 3 är mitt sätt….. men hur förklarar man det rent metabolistiskt?
68. 68
    Professor Göran säger

    4 maj, 2015 kl. 18:57

    Lars Sundström Skrev:

    192 cm lång och väger 70 kilo.

    Själv är jag 186 cm och väger stabilt 74 kg vilket tycks vara ’idealvikten’ för min längd, efter att ha tappat 20 kg sedan jag började med LCHF för sex år sedan. I ditt fall låter det nästan som du istället tillhör de magra. Några gånger har jag läst att sådana med ’undervikt’ istället har stabiliserat sig närmare normalvikt efter övergång till LCHF men tydligen inte i ditt fall om jag nu förstod dig rätt.

    Hur som helst är vi alla olika metaboliskt. En del tendera att drabbas av övervikt medan andra förblir som du magra hela livet vilket idag dock verkar tillhöra undantagen. Däremot verkar det mesta peka på att ett överintag av kolhydrater under lång tid gör att många hamnar i det metabola syndromet. Vilka faktorer som bidrar till detta fenomen diskuteras livligt men söta drycker verkar vara en klar kandidat med sitt fruktos.

    Av egen erfarenhet vet jag att det är svårt att gå upp i vikt om man äter strikt LCHF. Jag var nere på 72 kg och jobbade stenhårt för att nu gå upp några kg genom att ’vräka i mig mat’ men detta har varit en svårt kamp. Metabolismen kanske har ställt om sig på något sätt.

    En bekant som genomgått en allvarlig canceroperation har tappat 12 kg på kuppen men han hade förstås en hel del att ta av. Han skällde ut mig för att jag var så mager. ”Du kommer ju inte ha någonting att ta av när du hamnar på sjukhus!” Det ligger säkert någonting i vad han säger men risken att hamna på sjukhus är kanske mindre i mitt fall. Jag hoppas i all fall på detta.

    Min erfarenhet säger att man bara inte kan vara kategorisk utan man måste prova sig fram. Det absolut viktigaste är nog vad kroppen säger till en. Mår man bra gör man troligen det.
69. 69
    Lars Henrik säger

    4 maj, 2015 kl. 20:08

    @ Lars Sundström:
    En anledning till viktuppgång är förståss, som Göran skriver, att man hamnat i det metabola syndromet. T ex blivit insulinresistent, leptinresistent eller fått diabetes. Jag misstänker att ganska många går omkring med just insulinresistens i olika grad utan att känna till det. Kanske är det först när de utvecklat diabetes som de låter undersöka sig och blir medvetna om situationen.
70. 70
    Annika Dahlqvist säger

    4 maj, 2015 kl. 20:22

    @ 67 Lars Sundström:
    Nej jag vet inte varför vissa inte har benägenhet att gå upp i vikt, och andra har svårt att hålla vikten nere. Det jag vet är att dessa båda har lika stor risk för hjärtsjukdom om de äter fel, dvs mycket socker och stärkelse, fettsnålt och margariner. Det ser man på att hjärtinfarktpatienter i genomsnitt inte är fetare än andra.