NYHETER
16 januari – internationella LCHF-dagen
12 januari, 2025 av Annika Dahlqvist 2 kommentarer
Sedan några år är det Internationella LCHF-dagen den 16 januari . Den dagen kan vi fira att vi har hittat en kost som gör oss friskare (och slankare för dem som behöver det).
2023 gjorde vi det. Här skrev jag om det.2024.
Berätta i kommentar om ni har initierat någon aktivitet för att fira dagen.
Högt blodsocker ökar risken för demens
8 januari, 2025 av Annika Dahlqvist 10 kommentarer
Vi har vetat det förut, och läser det igen. Högt eller svängande blodsocker, diabetes eller insulinresistens, ökar risken för demens mångdubbelt.
Bästa sättet att undvika det är att äta lågkolhydratkost med nyttiga fetter (lowcarbhealthyfat, LCHF), det vill säga att undvika hög andel omega 6-fett, samt allehanda industrikemikalier och giftiga restprodukter från kemikalieindustrin.
Man kan läsa hos Mercola om kosten till djur och människor. Men det hjälper inte att äta vegetariskt, helst bör man äta animalier från djur som ätit obesprutat gräs och hö, och inte kraftfoder.
God Jul alla !!
23 december, 2024 av Annika Dahlqvist 22 kommentarer
God Jul och gott nytt år önskar jag alla LCHF-are, och även alla andra!
Vegetabiliska oljor farliga för hälsan
17 december, 2024 av Annika Dahlqvist 14 kommentarer
En föreläsning av dr Chris Knobbe, på konferens i LowCarbDownUnder, i Australien.
Han anser att vegetabiliska oljor, med hög halt av den fleromättade fettsyran omega-6, är den största orsaken till de flesta kroniska sjukdomar som mänskligheten drabbas av.
Den orsakar alltså även insulinresistens, med påföljande metabolt syndrom och Diabetes typ 2.
Knobbe bedömer att andelen kolhydrater i kosten inte spelar någon roll för hälsan.
Min kommentar: Det är möjligt att han har rätt i att kolhydratmängden inte spelar så stor roll för de som ännu inte är insulinrsistenta. Men för alla oss som är insulinresistenta, med påföljande övervikt och diabetes typ 2, tycker jag att det är ovedersägligt att kolhydrater höjer blodsockret och insulinhalten i blodet, vilket är sjukdomsframkallande i sig.
Men OK, kanske det är lämpligt att uttyda förkortningen LCHF som Low Carb Healthy Fat, än High Fat?
RFK Jr.´s Food fight: Kan han ändra Amerikas diet?
12 december, 2024 av Annika Dahlqvist 3 kommentarer
Artikel i The Epoch Times . av Sheramy Tsai, om problemen med att implementera vetenskapligt belagda kostfakta i dietråden för Amerika. Donald Trump har givit RF Kennedy i uppgift att arbeta med kostråden.
Det blir spännande att se om och hur han lyckas med att påverka något, i kamp mot den mäktiga livsmedelsindustrin, som har investerat stort i de gällande kostråden.
Krossandet av John Yudkin har kostat hundratals miljoner liv
11 december, 2024 av Annika Dahlqvist 5 kommentarer
Artikel av Lars Bern i Nya Dagbladet för 6 år sen.
En bra artikel om hur John Yudkin krossades på 60-talet av Ancel Keys och hans anhängare, för Yudkins insikt att socker och kolhydrater är större orsak till fetma och sjukdom än det fruktade mättade fettet.
Min kommentar: Stärkelsen kom in i människornas föda för 10 000 år sen, men fetman och de metabola sjukdomarna accelererade inte förrän under 1900-talet.
Under 1900-talet kom sockret som besatt dagens världsbefolkning, och den ultraprocessade maten, med fetter som är dominerade av omega-6, som livsmedelsindustrin saluför.
Jag bedömer därför att socker och vegetabiliska omega-6-fetter är de troliga största orsakerna till dagens hälsoproblem.
Stärkelse i framför allt vetemjöl blir kanske inte problem förrän människorna har blivit insulinresistenta, men då är det desto större problem.
Biverkningar av GLP-1-preparat
3 december, 2024 av Annika Dahlqvist 11 kommentarer
Biverkningar av GLP-1-preparat (tex Ozempic och liknande)
Det har inte hittills framkommit så mycket allvarliga biverkningar av detta läkemedel, som är indicerat vid t2-diabetes och kraftig övervikt. Det allvarligaste är risk för aspiration (inandning av kräkning) vid sövning. Preparatet minskar magsäcksmotoriken vilket gör att innehållet långsammare lämnar magsäcken. Det kan ta en vecka eller mer innan magsäcken är tömd. Man bör därför göra uppehåll med medicinen minst en vecka eller två före planerad operation. Vid akut operation kan man göra ultraljudsundersökning av magen för att se om det finns innehåll kvar och /eller göra magsäckstömning med grov slang (så kallad magpumpning).
Andra rapporterade biverkningar: Extrem förstoppning eller tunntarmsobstruktion, illamående, diarre, kräkningar, dimsyn, synnedsättning och diabetisk retinopati, optikusneuropati.
Och hungern återkommer efter utsättning av medicinen, vilket ger ökande kroppsvikt.
Äldre kvinnor har ökad risk för saltbrist
27 november, 2024 av Annika Dahlqvist 13 kommentarer
Jag hade förut problem med känsla av dimhjärna och yrsel . Jobbigt och tråkigt. Men när jag provade att inta mera salt upphörde problemen och jag kände mig pigg och klar i huvudet igen.
Jag har naturligtvis inte varit till vårdcentralen för att kolla natriumhalten i blodet, men när man får en distinkt effekt av att vidta en åtgärd kan man tro att det hänger ihop.
En studie har visat att det är särskilt äldre och kvinnor som råkar ut för natriumbrist vid värmeböljor. Det finns även uppgift om att lågkolhydratkost medför ett större behov av salt. Alla tre faktorerna stämmer in på mig. Jag tror att saltbrist är vanligare än man kan tro hos befolkningen. Särskilt när myndigheterna skrämmer oss för saltet.
Jag tar nu en nypa havssalt 1-2 gånger dagligen i ett halvt glas vatten, och slipper då känsla av dimhjärna och yrsel. Vi kan inte själva tillverka det nödvändiga saltet utan det måste tillföras.
Långvarig/ kronisk smärta, behandlingsförslag
25 november, 2024 av Annika Dahlqvist 19 kommentarer
Jag såg nyss på TV 1, på Fråga doktorn, om långvarig/kronisk smärta. Långvarig smärta där läkarvetenskapen inte hittar någon organisk orsak i kroppen.
Det handlade om att man ska bearbeta sina reaktioner på smärtan, och inte längre bli så rädd, för att man tror att orsaken till smärtan är farlig.
Jag refererade till min egen historik. På 90-talet och början av 2000-talet var jag sjuk. Jag hade multipla smärtor i min kropp. Det är inte helt lätt att minnas hur det var, men jag hade svår läges- och rörelserelaterad smärta i båda mina axlar, samt nacke, armbågar och händer. Dessutom hade jag plågsam tarmkatarr, IBS, matstrupskatarr, med flera besvär. Jag hade också problem med övervikt, som jag inte klarade av att banta ner. Efter några hektos viktnedgång gick jag snart upp igen, och mer till. Dessutom orkade/hann jag dåligt med mitt arbete som distriktsläkare, och det blev många timmars övertid med pappersarbete. Därmed hann jag inte vara hemma mycket med mina barn, utan maken fick ta det största ansvaret för dem. Som man förstår mådde jag inte bra mentalt.
Jag hade sedan 70-talet ätit fettsnålt, och det (lilla) fett jag åt bestod av vegetabiliskt fleromättat fett. Det blev då att jag åt mera kolhydrater, för nåt måste man ju äta. Detta var enligt etablissemangets rekommendationer.
Jag var inte heller rädd för socker, utan det var en tröst för mig.
I november 2004, för 20 år sen, kom min dotter hem från Umeå, där hon studerade på läkarprogrammet, och berättade om en grupplaboration i fysiologi hon deltagit i den senaste veckan. Den bestod av att eleverna fick välja att delta i en grupp, som följde olika kostprogram för viktnedgång. Hon hade valt att gå med i gruppen som åt lågkolhydrat. Hon hade blivit förvånad för att hon hade gått ner tre kilo under den veckan. Hon var inte överviktig tidigare.
Jag blev inspirerad och entusiastisk över att jag hade fått tips till en ny metod, utöver alla misslyckade jag hade provat tidigare. Jag provade direkt. Jag åt lågkolhydrat, lågfett och lågkalori. Det fantastiska var att jag klarade av det. Jag började gå ner i vikt ca ett kilo i veckan, och under vårterminen -05 gick jag ner nästan 20 kg. Det var en fantastisk upplevelse med så snabb viktnedgång, utan att bli särskilt hungrig eller svag.
Men det mest fantastiska var att jag upptäckte att jag snart blev frisk från alla mina krämpor och sjukdomar. Under de 20 år som följt efter detta har jag inte återfått sjukligheten. Vikten har fluktuerat något, sannolikt beroende på att jag har slarvat många gånger och ätit mat med socker och stärkelse vid sociala tillfällen, men jag har aldrig kommit upp till den övervikt jag hade före kostomläggningen.
Jag hade under åren knutit många internetkontakter med personer som jag hade kunnat resonera med, och då kommit fram till att jag kunde äta mera naturligt fett, och undvika det vegetabiliska fleromättade fettet, vilket gjorde att jag mådde bättre och led ännu mindre av hunger.
Sedan 2015 lever jag som pensionär, och har alltså inte längre något stressande arbete.
Många personer har berättat om positiv effekt av LCHF på sina problem med långvarig smärta.
LCHF-antagonisterna avråder från den kosten och hotar med olika farliga resultat av den. Jag önskar att de kunde slappna av och acceptera LCHF som ett alternativ att prova till exempel vid långvarig smärta, förutom förstås vid diabetes och metabola syndromet.
Att balansera insulindos med mat och rörelse
12 november, 2024 av Annika Dahlqvist 3 kommentarer
Jag tittade i tidningen Leva med diabetes, och hittade en artikel om dietisten Karin Lindau. Hon arbetar med barn och ungdomar med typ 1 diabetes. Hon säger att ”insulindosen avgörs av kolhydratinnehållet i maten, och därför får man lära sig kolhydraträkning”.
Men: ”vissa tror att man inte får äta sötsaker och att man måste undvika eller äta så lite kolhydrater som möjligt. Och ta så lite insulin som möjligt.
Men för typ 1 handlar det om att äta det man behöver, och tillsätta rätt mängd insulin. Man behöver inte dra ner på kolhydrater.”
Det är tragiskt. Forskning har visat att diabetiker typ 1 blir friskare och får mindre hypoglykemier om de håller kolhydratintaget lägre, och därmed insulindoserna lägre.
Det är sannolikt insulintillverkarna som har lobbat fram åsikterna att t1-diabetikerna kan äta ”normal” mängd av kolhydrater, inklusive socker – om de bara justerar insulindoserna efter kolhydratmängden.
Om diabetikerna t1 håller lågt kolhydratintag, och därmed låg insulindos, kommer de sannolikt att få en framtida bättre hälsa. Forskning har nämligen visat att ett lågt normalt och stabilt blodsocker ger en förbättrad hälsa i hela kroppen, och högre kolhydratintag går inte att förena med ett stabilt normalt blodsocker.
Kostfonden har bidragit till en studie på kost vid typ 1 diabetes.
Hur ska vi äta för att hålla en normal vikt?
7 november, 2024 av Annika Dahlqvist 30 kommentarer
Jag håller på att läsa ett par artiklar av Zoë Harcombe, om tidiga forskningsprojekt om viktnedgång, och hur det går med vikten på längre sikt, efter viktnedgången.
Det gäller projekt av Ancel Keys, Francis Benedict och Tv-serien Biggest loser.
Jag har en del funderingar om ämnet. Den klassiska metoden med kalorier in och ut fungerar inte för de som har viktproblem. Lågfett-högkolhydrat fungerar inte för oss. Lågkolhydrat-högfett, LCHF, fungerar för många, men inte alla.
För oss som har problem med den långsiktiga viktkontrollen, vi måste inse att chansen att bli ”frisk” är låg. Bantningsprojekten vi har sysslat med i många år har ofta skadat vår metabola balans. Ofta ”vill” kroppen gå upp till sin förra övervikt, eller ännu högre. Zoë skriver om människor som frosseriäter, känner sig övermätta, men samtidigt fortfarande hungriga, och försöker mota den hungern med att äta ännu mer. Vilket oerhört grymt tillstånd, som förstör hälsan och livskvalitén!
Det råd jag kan tänka mig är att äta minimalt av kolhydrater, för att hejda hyperglykemin och hyperinsulinemin. Inget/minimalt av socker av något slag, eftersom sockret kan öka insulinresistensen. ”Normalt” av protein, och resten av energibehovet i form av naturligt fett. Avstå från alkohol eftersom det kan skada hälsan, och grumla omdömet och starta alkoholsug.
Om inte detta hjälper kan man prova lågkolhydrat, inget socker, normalt med naturligt fett, och resten av energibehovet i form av naturligt animaliskt protein.
Ett annat exempel på teknik för viktkontroll är tidsbegränsat ätande, periodisk fasta. Där kan man prova sig fram till vilken regim som funderar för en själv. Ett begränsat ätfönster på 1 till nio timmar. Att begränsa sig till att äta under en timme per dag fungerar bra för många. Kroppen får vila från bearbetning av mat under många timmar. Många har uppfattat att periodisk fasta är nyttig för den totala hälsan.
Erfarenheter från ”Ozempic-hypen”: Ozempic har effekten att förlångsamma magsäckstömningen, samt ge ökad utsöndring av mättnadshormoner. Detta orsakar ett minskat matintag, och vikten brukar gå ner.
När medicineringen upphör, upphör också läkemedelseffekterna. Kroppen vill gärna återfå sin gamla vikt, och även gärna mer därtill, och signalerar därför hunger. Det är därför stor risk att Ozempic blir en kronisk medicinering, vilket har okända långtidsbiverkningar.
Fetmaoperationer. Det finns olika metoder för ingrepp. En vanlig är Gastric bypass.
Vikten brukar gå ner, men livskvalitén blir lidande då man inte kan äta fullstora måltider. Risken ökar för alkoholberoende. Man måste också kompensera för näringsbrister, tex vitamin B12.
En metod som har blivit tilltagande populär är Carnivore-kost . Man äter då endast mat av animaliskt ursprung. Själv skulle jag sakna grönsakerna alltför mycket.
Inget tillsatt socker till barn under tre år
2 november, 2024 av Annika Dahlqvist 4 kommentarer
Sveriges Radio: Forskare har tittat på hur det gick med den långsiktiga hälsan för de barn som föddes snart efter kriget, då det fortfarande var ransonering på socker. Det tycks som att det var positivt med lite socker. Därför rekommenderar de minimalt med tillsatt socker till barn under de första åren.
Så bra råd!
Tarmcancer ökar bland unga
30 oktober, 2024 av Annika Dahlqvist 2 kommentarer
Det sägs att troliga orsaker till ökning av tarmcancer kan vara intag av rött kött och mättat fett (jag såg det i en annan artikel), men så vitt jag vet så är framför allt socker och fleromättat fett (särskilt omega 6) gödande för cancer. Och ju mer människor anstränger sig att följa de gällande kostråden med högt kolhydrat och fettsnålt, och snålt med naturligt oprocessat mättat fett, så kanske de ökar risken för tarmcancer. Kvinnor har ökat mest i tarmcancer de senaste åren, och kvinnor brukar vara duktigast på att följa officiella kostråd.
En underbar kväll med BAO
26 oktober, 2024 av Annika Dahlqvist 8 kommentarer
Jag har just bevittnat en underbar kväll med Benny Anderssons Orkester, BAO, på SVT 2.
Det är helt otroligt att såna sammanträffanden har kunnat ske som att Björn och Benny har träffats och kunnat göra musik ihop – att de knöt till sig Agneta och Annifrid, och på senare år Helen och Tommy, samt alla musiker i Orsa spelmän, med flera inblandade.
Äter barn för mycket rött kött?
24 oktober, 2024 av Annika Dahlqvist 11 kommentarer
Detta var en nyhet igår, eller om det var förrgår.
Jag tycker att det vore utmärkt om barnen äter frikostigt av rött kött, och i så fall mindre av socker.
Någon som vet RCT-evidensen för intaget av rött kött, med avseende på långsiktig hälsa?
Senaste kommentarer