Inga vetenskapliga bevis för att mättat fett i mjölk är farligt att dricka, men etablissemanget ignorerar detta faktum, prestige?

Nina Teicholz skriver om det.
När elever avvisar mjölk dricker de ofta mindre nyttiga drycker. Juice tex innehåller mer än dubbelt så mycket socker som mjölk.  Helmjölk och total mjölk har minskat kraftigt sedan 70-talet, medan överviktsfrekvensen hos barnen i USA har fyrdubblats.
Vetenskapliga studier visar att de som intar mejeriprodukter snarast lever längre än de som inte gör det. De vetenskapliga kommittéerna lyckas då hitta någon enstaka studie som visar ökat LDL av mejerier med mättat fett, och bedömer av det att mejerierna är farliga. Nina skriver att det är som att säga att halvvägsresultatet i en maratontävling är viktigare än slutresultatet. Detta är ”vetenskapsförnekelse”.

 

Comments

  1. 1
    Mia Maria Rosenqvist säger

    Min erfarenhet är att jag kan varken säga bu eller bä till vetenskapliga undersökningar av olika slag förrän jag läst själva undersökningen och särskilt granskat metod urval och utförande. Sen är det också så att hittar man ett litet kort av sanning i slutresultatet så spär en del gärna på i rana glädjeyran. En del slutresultat är också svåra att härleda till resten av undersökningen. Därför tror jag kritisk granskning är helt avgörande och det är det som du ägnar dig åt. Jättebra! Och bland de enda!

  2. 2

    Kan rekommendera att lägga i en skvätt Onaka i varje glas mjölk. Innehåller bifidus som behövs för att ta hand om mjölksockret i tarmen. Smakar utmärkt och verkar ge god effekt på mig. Finns även annan probiotika. Proviva verkar passa till frukter och bär.

    Det kan vara särskilt viktigt nu, om det är så att de försöker ersätta vår tarmflora med bakterier som producerar spikproteiner. https://rumble.com/v1vtdy4-dr.-bryan-ardis-nicotine-gum-stops-covid-19-the-answer-to-the-covid-19-pand.html

  3. 3
    Ann-Margret Lundgren säger

    Jag läste kommentarerna i länken i inlägg nr 2 (mitt Microsoft Edge översatte till svenska), och funderar på om man ska skratta eller gråta! Vilken massa rappakalja! Finns tydligen många halvtokiga människor som tror på all möjlig dårskap. 🙂

  4. 4
    Piltson säger

    Det här tycks vara en evighetskonflikt, där maktpersoner vart tredje år måste rapa upp fantasifulla varningar och bemötas av mera kunnigt och hederligt folk, som påminner om att sådant snack saknar sakunderlag. Ska det aldrig sluta?
    För femton år sedan kommenterade Livsmedelsverket två rapporter som sades i visa att
    ”…livsmedel rika på mättat fett kan öka riskan för hjärt- och kärlsjukdom.”
    Tolv svenska forskare hittade allvarliga fel i den statistiska redovisningen och framhölll att Livsmedelsverkets experter
    ”verkar sakna grundkunskaper i medicin, eller också försöker de av olika skäl vilseldeda oss.”.
    Sedan blev det tyst nästan tre år, men 2011 återkom två doktorer hos myndigheten med påminnelse att
    ”Bland experter världen över finnns en samsyn att det inte är nyttigt att äta mycket smör och grädde och att risken för hjärtfel minskar om man byter ut mättat fett mot fleromättat.”
    Källhänvisning till ”samsynen” erbjöds ej. Detta var elva år efter Mary Enig hade lanserat sin bok, ”Know Your Fats”,, där hon omtalade att mättat fett är hälsosamt, delvis nödvändigt, för
    hjärnan, levern, benstommen, hjärtat, lungorna, magen och immunförsvaret.
    Piltson refererade den på sidorna 188-192 i boken Kulinaria för tio år sedan. Och nu finns Nina Teicholz¨ bok, som knappast handlar om annat.
    Därmed borde frågan väl äntligen vara slutbehandlad, tack så mycket.

  5. 5
    Huvaligen säger

    Ondskans kolportörer är journalisterna.

    Nutidens journalister arbetar efter principen. allting kan bli värre, allting kan bli värst, allting kan bli värre än värst.

  6. 6
    Lasse P säger

    Hälften av fettet i bröstmjölk är mättat….tror inte att naturen ordnat så om det vore farligt.

  7. 7

    Skaffa er Kefirgryn för att själv enkelt tillverka nyttig kefir hemma.
    Det finns Kefirdelningsgrupper på FB.
    Kefir innehåller väldigt många nyttiga stammar av bra bakterier och håller mag-tarmkanalen i god form. Förutom att hela kroppen mår bra när tarmen gör det.
    Att göra egen kefir är mycket lätt.
    Ingen uppvärmning behövs och fermenteringen sker vid rumstemperatur.
    Ingredienser – kefirgryn och EKO Lantmjölk.

  8. 8
    Johan Larsson säger

    2 Martin och 3 Ann-Margret

    Jag har lyssnat på många s k kontroversiella läkare som inte fick komma till tals offentligt under pandemiåren som jag värderar högt. Det finns dock några som var ute och cyklade med mer eller mindre ihopfantiserade hypoteser. Bryan Ardis, som pratar i videolänken hör tyvärr till den lilla skaran som förstörde lite för andra kunniga läkare utanför den ”godkända” konsensusen. De jag ansåg kunniga har inte pratat om syntetiska ormgifter. När det upptäcktes att det finns proteiner som liknar ormgift var det väl några som uppmärksammade det, men inget de drog några större växlar på. Men denna Bryan verkade snöa in totalt på det. Sådana personer används ofta för att dra alla som inte följer myndigheternas linje i smutsen. Några andra nämnvärda konspirationer från knasiga läkare var t ex intelligent robbot-graffén som byggde ihop sig till elektroniska chip efter injektionen, och någon påstod att virus inte ens existerade för att ingen hade analoga bildbevis på virus. Ingen har tydliga foton på molekylen i sarin-gas heller, men jag vill ändå inte andas in det…

    Däremot är det sant att nikotin har en positiv effekt mot covid. Det märkte franska läkare redan mars 2020. Man visste inte varför, utan först väntade man sig att rökare skulle vara en tydlig riskgrupp, vilket ju är ett helt rimligt antagande. Eftersom det var tydlig underrepresentation för rökare över hela världen, började man ju kika närmare på det och förstod att det handlade om nikotinreceptorer. Tyvärr är det inte den ”silver bullet” Bryan verkar tro. Det reducerar risken att smittas och mildrar förloppet för de som insjuknar. Även om det är statistiskt mycket signifikant, betyder det inte att alla nikotinister blir osårbara. Hade det varit SÅ bra hade det inte kunnat undkomma att bli allmänt känt, och sjukhusen skulle ha laddat upp med, för Sveriges del, några stockar snus på IVA ;).

    Min initiala hypotes, innan där fanns en vetenskaplig förklaring, var lite motsatt. Jag tänkte mig att de inte hade möjlighet att röka när de blev ordentligt medtagna – att det skulle hindra cytokin storm, eftersom immunförsvaret försvagas en period om man bryter sitt nikotinberoende. Men så var det alltså inte eftersom de rutinmässigt behandlar med nikotinplåster för beroende patienter som inte kan ligga och röka på salarna. Själv hade jag runt julen 2019 planerat sluta snusa våren 2020. Har inte blivit av än, och det beror till 90% på just denna sak. I övrigt finns det inget positivt med nikotin. Vet att det finns en del som börjat med n-tuggummi och n-plåster för att man blir lite gladare och höjer vissa kognitiva funktioner, men tyvärr så gäller det bara tills kroppen vant sig och därefter har det istället lite motsatt effekt – om allt man mår bra av skulle vara nyttigt och fungera i längden skulle alla tipsa om heroin…..

  9. 9
    Piltson säger
  10. 10
    Piltson säger

    Huvaligen 5_ ”Ondskans kolportörer är journalisterna.”
    Det vet vi inte, men det är enastående säreget att de breda medierna inte tar upp och slutgiltigt bringar reda i det mättade fettet. Piltson var bl.a. vetenskapsreporter på 1960-talet, då hade det inte kunnat fungera på detta sätt. Vi hade massivt påvisat bristen på saklig bakgrund till detta dumsnack om fett.
    Varför händer inte det idag?

  11. 11
    Piltson säger

    Piltson ovan: ”Varför händer inte det idag?”
    Det vet vi inte heller. Men även i denna avkrok intill Tübingen brukade vi lyssna på Sveriges Radio. Fann ofta att dess presentatörer var påfallande dåligt förberedda för vetenskapliga frågor.
    De hade läst nån aktuell rapport och bett nån känd auktoritet att kommentera. Gärna en auktoritet bekant för myndiga åsikter. Men följdfrågor ställdes sällan. Man blev förtvivlad över intervjuarnas tafatthet i huvudfrågorna: “Säg det och det, fråga si och så, du idiot!“ Ekonomiska och politiska ärenden hanterades inte med sådan brist på insikt och engagemang. Till slut slutade vi lyssna. Det var väl omkring 2010.
    Så har det blivit bättre idag? Det verkar inte så. Så härmed ett förslag till journalistiskt projekt i här aktuell fråga:
    Bjud in Annika Rosengren och Fredrik Nyström till samtal, båda kallas “professor“. Ämne: Nina Teicholz bok, det är faktiskt tio år sedan den kom ut. Ge vardera en vecka att förbereda sig och boka sedan minst en halvtimme utan inblandning efter kort inledning.
    Vidarebefordra gärna till “Vetenskapsradion“, ska vi även föreslå inledande hållpunkter för samtalet? Nog kan man väl att Sveriges Radio klarar det på egen hand?

  12. 12
    Annika Dahlqvist säger

    11 Piltson
    Det skulle var intreesant, men hur skulle man få till det?
    Någon som kan övertala ledningen på SR eller SVT att arrangera den diskussionen?

  13. 13
    Piltson säger

    Ja, om inte det går kan väl nån förening eller stiftelse ordna ett offentligt arrangemang med publik och lägga det på Youtube. Då behöver man en timme med tid för publikfrågor.

  14. 14
    Mormor säger

    Bra idé, Piltson!
    Tycker mej komma ihåg att det bildades nån slags riksförening för hälsa för nåt år sen…just det här förslaget kunde kanske vara en bra grej för den föreningen att genomföra..?

  15. 15
    Piltson säger

    Tack, Mormor
    Ja, Youtube har blivit ett normalt medium för belysning av intressanta hälsofrågor, när radio, TV och tryckta medier sviker, vilket är situationen i Sverige. Här vill vi inte ange lämplig värdorganisation, men det finns ett halvdussin föreningar och intressegrupper som vore tänkbara. Däremot föreslår vi gärna några tvisteämnen som kunde vara värda att belysa med fem separata episoder i detta nya medium:
    – Att begreppet övervikt uppstår genom ”energiöverskott” och ska motverkas med kaloriräkning enligt anvisningar från diverse auktoriteter. Begreppet energi är en nyhet i detta sammanhang. Tidigare hade man andra idéer om det – alltsedan Hippokrates och i modern tid sedan Brillat-Savarin 1825.
    – Att fett i övermått skall undvikas i mat, eftersom det är mer energirikt än andra näringsämnen.
    – Att det fett som föredras skall vara vegetabiliskt, ”fleromättat” snarare än animaliskt, vilket inte kom på tal innan japanerna övertog de tropiska fetterna som basmaterial för motorbränsle och deras motståndare kom på att istället använda majs, solrosolja och soja för livsmedelsförsörjningen.
    – Att förmenta ålderskrämpor och civilisationssjukdomar skall förebyggas med medicin till friska personer, vilket bl.a. medfört att material och metoder för hälsovården förvrängs av kommersiella intressen och sjukdomsstatistiken leder vilse. (En utgångspunkt kunde här vara James Le Fanu: ”To Many Pills”, 2018, kapitel 4 och 7).

    Förutom sådana specifika ämnen kunde man tänka sig bredare och mera allmänna frågor, t.ex:
    – I vad mån Socialstyrelsens anvisningar och riktlinjer för vårdpersonal är i befolkningens intresse.
    – I vad mån forskning och terapi rörande cancer är i patienternas och hela befolkningens långsiktiga intresse, här just aktuellt i annan ”tråd”.
    Som sagt, möjliga värdorganisationer får utse sig själva, här ges inga förslag. Inte heller vill vi föreslå deltagare i sådana samtal men vill inte dölja att vi i vart och ett av dessa ämnen gärna såge Fredrik Nyström som deltagare. I vårdfrågor och internmedicin tycks han f.n. vara landets mest intressanta professor.

  16. 16
    Piltson säger

    Ett annat tema för sådant offentligt samtal vore naturligtvis kolhydrater. I sin epokgörande bok ”Nutrition in Crisis” (2014) betonar Richard Feinman på tre ställen att männskokroppen inte har något biologískt eller fysiologiskt behov av kolhydrater över huvud taget.
    Det ligger till grund för rutinmässigt tvärstopp på kolhydrater vid minsta tecken på högt blodsocker, något som ännu inte återspeglas i officiella kostråd eller praktisk diabetesvård. Och nån förutsättningslös svensk diskussiom om det har ännu ej setts till.

  17. 17
    Mia Maria Rosenqvist säger

    Så kan det vara, människan har inget behov av kolhydrater. Då är det konstigt att kolhydrater nästan finns i allt vi äter!!??

  18. 18
    Piltson säger

    Ja, och en grundorsak ttill det är väl livsmedelsbranschens struktur och marknadsmässiga dominans, och diverse myndigheters metoder att indirekt främja dessa företag. Livsmedelsverket är ett praktexempel med sin kluvna lojalitet. Skall man ha officiella kostråd bör de väl ligga under folkhälsomyndigheten?

  19. 19
    Mormor säger

    Piltson och Mia Maria….
    men nu blir jag verkligen förvånad…. var har ni fått det ifrån!?
    Vilka vetenskapliga fakta ligger till grund för detta påstående…??
    Biokemi är en relativt ny vetenskap, som verkar avskräcka även den svenska expertisen….men den finns dock tillgänglig på engelska, men inte alltid på svenska…
    Håller dock med om att en diskussion vore på sin plats….
    Men trots riksföreningar och kostfonder händer inte mycket på den fronten…

  20. 20
    Piltson säger

    Mormor, fått vad ifrån? Vilket påstående? Att vi inte behöver kolhydrater?
    OK, vi saxar varje ställe där Feinman säger att vi inte behöver KH. Och sedan en upplysning som KH-förespråkarna vägrar lära sig, så att de kan fortsätta att prata dumheter.
    Sid. 43: ”…if you want to reduce carbohydrate, there is no biological limitu on how much you can restrict the intake. … you do not need to consume any at all.”
    Sid. 59: ”There is no biological requirement for carbohydrate (for anybody).”
    Sid. 79: ”There is no biological requirement for carbohydrate in the same way there is for protein or fat.”
    Sid. 232: ”It is reassuring to know that we don´t have a biological need for carbohydrates…”
    De som så envist sätter sig emot KH-restriktion brukar hävda att hjärnan måste förses med glukos, vilket anländer med kolhydrater. Då förbiser man bekvämt att om KH uteblir, så tillverkas det av levern, som har glycogen upplagrat för just detta ändamål. Det kallas gluconeogenesis. Det är inte Piltsons gebit, men både Feinman och Teicholz predikar om det, så vi antar att det stämmer.
    I övrigt rekommenderas Feinmans bok, det är lustigt att läsa hur han går tillrätta med ungefär allt som meddelas från Harvard, ett berömt amerikanskt universitet. Där fick man en gång ett kostlaboratorium finansierat av matfabrikerna, så kan det gå. Och så får Annika Dahlqvist en halv sida lovord mot slutet.

  21. 21
    Piltson säger

    Och så har vi ju Vilhjalmur Stefanssons berömda ”experiment” på Bellevue Hospital 1928. Han kom tillbaka efter en lång tids vistelse hos kusteskimåerna i Kanada och kungjorde att de mådde bra av att leva på enbart leva på fisk, sälspäck och härsken valolja. När man inte tog honom på allvar lade han in sig på sjukhus för att under kontroll visa fördelarna med noll kolhydrater på sig själv. Läs här om det.
    https://www.atlasobscura.com/articles/all-meat-diet
    Obduktioner har visat att eskimåer, numera kända som Inuit, har större lever än vi andra, tecken på rutinmässig gluconeogenesis.

  22. 22
    Johan Larsson säger

    Om man ska vara petig så stämmer det inte att precis alla klarar sig utan kolhydrater helt. De som har diabetes typ1 kommer när all insulinproduktion upphört att behöva, tror det är runt 30g, kolhydrater per dag. Detta för att insulin har fler uppgifter än att reglera blosockret. Med andra ord behöver alla en liten mängd insulin, och diabetikern måste då väga upp en liten dos i sprutan med en liten nängd kolhydrater av lämplig sort.

  23. 23
    Annika Dahlqvist säger

    22 Johan Larsson
    Fast jag känner åtminstone några t1-or som äter ”ketogen” kost och fungerar bra på det.

  24. 24
    Johan Larsson säger

    23 Annika

    Fast är du säker på att de har noll egen insulinproduktion? Och Ketogen kost, kan ju, även om man är strikt, i praktiken vara kanske 2 E% kolhydrater. För att nå verkliga 0% skulle man nästan behöva leva på extraherat proteinpulver och vatten.

    Jag ska inte svära på att man behöver kolhydrater och insulin, jag bara skrev vad jag minns att Andreas Eenfeldt var noga med att poängtera för några år sedan. Kan hända att han funnit anledning att ändra syn på det sedan dess (alternativt har fel). Exakt vad insulin behövs till utöver sockerreglering har jag aldrig fått svar på, men hormoner i allmänhet brukar ha fler ”bi-uppgifter”. Enda extra uppgiften jag känner till om insulin är att det på gott och ont även fungerar som tillväxthormon. I det endokrina systemet kan ett hormon vara förutsättningen för att ett helt annat hormon fungerar effektivt utan att själv ha en direkt effekt för ändamålet (inte nödvändigtvis likt en katalysator dock).

    Det torde åtminstone bli mer svårkalibrerat för dem under tiden eventuell restproduktion är i minskningsfas mot noll, vilket ju i vissa fall kan vara åratal.

  25. 25
    Piltson säger

    Sräckslagen.
    Det blev reaktionen när vi började söka mera läsning efter att ha satt oss in i Feinmans argument och de data som ligger till grund. Gud i Himlen, är detta gängse vägledning för folk som arbetar på sjukhus? Till exempel i PubMed, en officielll källa med litteraturtips för vårdpersonal. Här är de tre första meningarna om diabetes och kolhydrater:

    “Recent recommendations for dietary treatment of diabetes mellitus aim at a diet low in fat and rich in carbohydrates and dietary fiber. The main rationale for an increase of carbohydrates is the desire to reduce the content of fat, especially saturated fatty acids, without a concomitant increase of dietary protein. There are also indications that an increase of carbohydrate-rich foodstuffs can contribute to an improved metabolic profile.“

    Och sedan kommer hänvisning till källor avsedda att ge praktiska anvisningar om hur man uppnår detta olyckliga syfte. Det ger anledning att avvisa PubMed som auktoritet i kostfrågor. Men framför allt ger det belysning av Feinmans kommentar på sid 83:

    “Unbelievable is the keyword. … it is hard to understand how the whole establishment could maintain such at misguided opinion… How can they get away with it, and more importantly, why would they want to get away with it?“

    Det handlar inte bara om diabetes utan om hela komplexet näringslära/metabolism. Enligt Feinman kan en del av svaret ligga i att läkare inte får ens baskunskaper i näringslära och nutritionister sällan läser medicin. Feinman är själv biokemist, inte läkare. Och så har vi ju frågan inkompetens eller ohederlighet av kommersiella skäl. Den kan ställas även i Sverige, ända upp på professorsnivå.

  26. 26
    Annika Dahlqvist säger

    24 Johan Larsson
    Jag kan inte vara säker på att de helt saknar egen insulinproduktion.
    Normalt behöver T1-diabetiker en viss (långverkande) insulinmedicinering, åtminstone de som saknar egen insulinproduktion. Dosen får T1-personen prova sig fram till.

  27. 27
    Piltson säger

    Så i vad mån kan citatet från PubMed i 25 ovan, nämligen

    “…att öka kolhydraterna och minska innehållet av fett, framför allt mättat fett…“
    (ja, så står det, läs själv!)

    …i vad mån kan en sådan syn på diabetes gälla även i Sverige? Vi sökte upp Diabetesförbundet och började läsa deras ideer om saken, härmed första meningen:

    “Mat som är hälsosam för andra är också bra för dig som har diabetes. Det viktigaste är att inte äta för mycket och att variera vad du äter av näringsrik mat.“

    Nej, inte exakt samma som PubMed men ändå långt bortom fokus på den kända verkligheten. Sedan följer en detaljerad katalog över “snabba“ och “långsamma“ kolhydrater och deras egenskaper. Vad skall en diabetiker med den? Allt detta är ju precis det som först vållat och sedan underhåller hans/hennes sjukdom.
    Det klargör inte Diabetesförbundet, eftersom dess utgångspunkt är att alla berörda patienter skall fortsätta äta sådant material. Det leder till en bredare fråga, som Feinman drar fram:
    Hur kommer det sig att officiella organ och privata hälsoorganisatiner meddelar föråldrade synpunkter och anvisningar i åratal efter att forskning och bred klinisk verksamhet givit kunskap som visar i annan riktning?
    Till exempel just citatet från PubMed ovan. Feinmans bok handlar om amerikanska förhållanden, men detta har vi iakttagit även i Sverige, så det blir anledning att återkomma till det.’

  28. 28
    Jösses säger

    I alla sammanhang vinner den som har informationsövertaget. I princip alltid betyder det den som har mest pengar. En läkare som har upptäckt att man inte kan bota diabetes typ 2 med medicin och kolhydrater, kan ge ut några böcker och hålla föredrag, men något massivt allmänt genomslag kommer det inte att resultera i.

    Det är de stora industrierna som har de stora pengarna och därmed informationsövertaget. Det krävs en offantlig mängd överbevisning (som för tobak) för att något skall svänga i en sådan fråga.

    Diabetesförbundets intäkter består främst av statsbidrag, medlems- och tidningsavgifter, annonsintäkter,
    gåvor/testamenten. De totala intäkterna för 2022 uppgår till 30,1 mkr. Deras annonsintäkter skulle sannolikt falla kraftigt om de började propagera för lågkolhydratkost.

  29. 29
    Piltson säger

    Jösses, vilka är då förmånstagarna för förbundets verksamhet?

  30. 30
    Lasse P säger

    Det har här beskrivits hur kapitalstarka intressen motarbetar de som visar på möjligheten att det finns mindre skadliga och rent av oskadliga alternativ än det som tillhandahålls av de som ser till riskkapitalisternas vinstprofit.
    En som för läsarna här känd person,Dr Mercola, har fått sitt bankkonto spärrat av Chase Bank med hänvisning till ”Juridiska omständigheter”
    Av samma anledning har även hans fru och barn samt VD:n för hans företag fått sina konton spärrade.
    Här i Sverige har ju Swebbtv, Newsvoice samt några andra belagts med ekonomiska straffåtgärder på mycket lösa grunder.
    Vad tror ni händer då Big Money får sin vilja igenom med en digital samordnad valutapolicy utan kontanter…dessutom kopplat till sociala värdepoäng och vaxxinpass.

  31. 31
    Johan Larsson säger

    30 Lasse

    Å andra sidan har Dr Mercola börjat propagera för en fruktdiet med mycket stor andel kolhydrater och minimal fettandel. Han menar att ketogen kost fortfarande är bra en begränsad tid för att komma i metabol balans, men sedan gör den ketogena kosten skada i längden.

    Rätt eller fel? Jag bara återger vad jag hört honom berätta, så avgör själva vad ni tror om hans nya metod. Han äter själv 500g kolhydrater dagligen.

  32. 32
    Jösses säger

    Piltson. Är inte helt säger på att jag tolkar frågan rätt. Diabetesförbundets ändamål är dessa:

    ”Förbundet och dess anslutna föreningar ska som funktionsrätts-organisation samla och organisera alla dem som vill förbättra livsvillkoren för personer med diabetes samt närstående och bevaka deras intressen i syfte att minimera konsekvenserna av sjukdomen.”

    Jag skulle dock bli oerhört förvånad om Diabetesförbundet i något avseende skulle agera på ett sätt som läkemedelsindustrin inte tycker om.

  33. 33
    Annika Dahlqvist säger

    31 Johan Larsson
    En som är slank och frisk, och inte insulinresistent, kanske klarar att äta 500 g kolhydrater dagligen.
    Men man märker ju på lång sikt om man klarar det.

  34. 34
    Piltson säger

    Jösses, den progtramförklaring du citerar ovan går ju inte att förena med Diabetesförbundets presentation, citerad i 27 ovan, här igen:
    “Mat som är hälsosam för andra är också bra för dig som har diabetes. Det viktigaste är att inte äta för mycket och att variera vad du äter av näringsrik mat.“
    Här får man ju intrycket att Diabetesförbundet arbetar för att befrämja epidemin diabetes/fetma, som nu härjar värre än någonsin i många länder. Det var därför vi frågade om förmånstagarna. Nu har vi sett närmre på deras presentation och hittade ett samtal om mat för diabetiker med en “näringsfysiolog“, daterat juni 2023:
    Det är en förfärlig historia, där både insulin och kolhydrater förklaras absolut nödvändiga. Det kommer inte på tal att avstå från kolhydrater för att kanske slippa injektera insulin enligt världens ledande auktoritet på detta, Richard D. Feinman, biokemiprofessor i New York. Det sände oss tilllbaka till hans bok “Nutrition in Crisis“ (2019), här ett par citat:
    Sid. 22: “The fact that people with diabetes are not typically offered a low-cardohydrate diet as the deafault treatment … is in my view a major scandal in the history of medcine.“ Default treatment betyder ungefär “standardbehandling, första behandlingssteg för alla“
    Sid. 156: The obstinate refusal of endocrinoliste and dabetes educators to face these ideas … remains a major obstacle in dealing with the current epidemic.“
    Feinman säger sig inte kunna förstå
    “…how the whole field of medical nutrition could be wrong … totally off the mark, as misguided as the alchemists¨ pursuit of the creation of gold“ (sid 11)“
    Det kan inte heller Piltson. Det finns mycket att säga om detta, så det blir nog anledning att återkomma.

  35. 35
    Jösses säger

    För typ 1 diabetiker är det absolut nödvåndigt att injicera insulin (om det har konstaterats att bukspottkörteln ej längre har kvar någon produktion). Det bör vara en låg ”bas-dos” så att kroppen fungerar normalt. Hur mycket / lite kolhydrater som behövs för att inte få för lågt blodsocker får man försiktigt prova sig fram till.

    Det som är intressant är att en typ 1 diabetiker styr i princip sin vikt med mängden insulin som injiceras. Det finns exempel på typ 1:or som slutar ta sitt insulin för att gå ner i vikt, vilket de också gör. Det här är absolut inget att rekommendera men det illustrar tydligt att insulinet är inblandat i fettinlagringen.

    Typ 2:or som har egen insulinproduktion skall naturligtvis äta så att inget insulin behöver injiceras. Helst skall de även äta så att inget Metformin behövs heller. Fundamentalt i all diabetesvård, men en katastrof för läkemedelsförsäljningen, alltså måste detta motarbetas. Läkemedelsindustrin är lika intresserad av människors hälsa, som vapenindustrin är av fred på jorden.

  36. 36
    Johan Larsson säger

    33 Annika

    Det intressantaste här är egentligen inte hur stor mängd han själv äter – han påtalar samtidigt att han äter mer kolhydrater än han rekommenderar genomsnittspersonen för att han har en fysiskt hög aktivitet och förbrukar extra energi. Det intressanta är, och det vet jag inte ännu, varför han kommit fram till detta och säger att han har fått lära om allt han trodde han visste om kost och skrota det mesta han sagt i 30 år om att äta föda med lågt innehåll av kolhydrater och ganska mycket fett. Han säger nu att hög fettkonsumtion är långsiktigt hälsovådligt.

    Jag har inte tagit ställning för eller emot hans egna paradigmskifte, utan är nyfiken på vilken ny info som lett honom dit. Kanske har han rätt, kanske har han fel – han är inte Gud, men verkar vara väldigt noga att söka efter sanningen på ett vetenskapligt sätt och verkar inte heller som en sell-out.

    Nu vet jag som sagt inte om hur jag skall ställa mig till hans nya linje, utan han har bevisbördan om han vill få oss att bortse från allt han propagerat för i så många år.

    Dock är hans nya inställning faktiskt mer lik den jag fört fram länge, eftersom han poängterade att fasta har en minst lika stor roll som han förespråkat sedan tidigare. Och jag har ju lite av den inställningen att med ”omad” eller åtminstone ”twomad” så blir det mindre viktigt hur makronutrienterna ser ut så länge man får i sig tillräckligt av mikronutrienterna (detta står dock jag för, han verkar vara noga med att äta ”bra” kolhydrater.). Jag menar att autofagin ”städar upp” om man slarvar lite, och det är kroppens viktigaste hälsofunktion.

  37. 37
    Piltson säger

    Jösses, vad beträffar KH-restriktion så gör Feinman ingen skillnad mellan typ 1 och 2. Det är begripligt, för om man fastställt typ 1 och funnit att man måste tillföra insulin, så slutar ju diagnosen. Det är möjligt att patienten dessutom har den KH-intolerans som definierar typ 2, men det är då inte så intressant, att fortsätta tillföra detta onödiga material skulle ju ytterligare förvärra situationen. Alltså 100% tvärstopp oavsett vilket alternativ som gäller.
    Nej, det otäcka är ju Diabetesförbundets första mening om detta: “Mat som är hälsosam för andra är också bra för dig som har diabetes.“
    Med tanke på följdsjukdomarna – fetma, hjärtkärlproblem, blindhet, amputeringar… är det groteskt människofientligt.
    Det är resonans från tidigare råd från ADA, kollegerna i USA. De predikade i många år att en diabetiker kan äta hur mycket KH han vill, bara han “täcker“ dem med lämplig dos insulin. Den kategoriska formuleringen blev nedtrubbad 2013, men annat de skriver visar att attityden alltjämt gäller i praktiken. Deras stanard tycks vara avsättningen av en viss produkt snarare än presentation av vetenskap, skrev Feinman (sid. 45). Och den kopieras i andra länder.
    Det verkar ju stämma med Jösses¨ tolkning av Diabetesförbundet. Så Piltsons fråga kvarstår: Var finns deras avsedda förmånstagare?

  38. 38
    Piltson säger

    Skräcken inför citatet från Diabetesförbunder lockade oss att söka ordentlig information. Detta erbjuds hos Internetmedisin.se:

    “Vid kostrådgivning till personer med diabetes typ 2 är det totala energiinnehållet av större vikt än fördelningen mellan kolhydrater, fett och protein. Så länge förbrukningen av energi överstiger energin tillförd via maten sker en viktminskning. Hur kosten är utformad (om den främst är baserad på kolhydrater eller på fett) har en underordnad roll när det gäller viktminskning. Däremot är det av stor vikt att fettkvalitén är bra och att fettet till stor del utgörs av omättat fett, ej mättat.“

    Är detta konventionell rådgivning till diabetiker? Ärr det kanske grundval för utbildning av vårdpersonal?

    Snälla nån. Piltsons auktoritet Richard D. Feinman (professor i biokemi, skrev” Nutrition in Crisis”) skulle klaga över 4 ödesdigra fel:

    1 Energiinnehållet har föga intresse – räkna kalorier leder ingenstans
    2 Fördelmningem KH, fett, protein, är viltigast för diabetiker – KH ska bort helt
    3 Övervikt beror ej på energiöverskott – beror på just denna fördelning
    4 Mättat fett innebär inte en hälsorisk för någon människa

    Sedan återstår väl inget av intresse?

  39. 39
    Johan Larsson säger

    37 Piltson

    All sanning om allt finns på Wikipedia ;). Nej, men skämt åsido så duger det ofta att börja där och få tillräckligt förlitlig information för att t ex visa att ditt ”100% tvärstopp” sannolikt är en dålig idé.

    https://en.wikipedia.org/wiki/Insulin

    Scrolla ned till rubriken ”Physiolocal effects”, så kommer du se att det finns några övriga funktioner hos insulin som faktiskt är positiva, kanske rent av essentiella. Och om man tänker att man kan spruta in lite insulin utan att äta ett enda gram kolhydrater, då tänker man inte tillräckligt långt. Vad händer med ditt blodsocker om du sprutar in insulin i det fallet? Det sjunker till för lågt. Därför behöver kroppen jobba med lite kolhydrater för en typ1:a – självklart så lite som behövs. De rekommendationer jag sett är 30g/dag, men det är möjligt att man kan komma lägre om man har bra koll och fingertoppskänsla – dock inte 0g, kanske 15.

    Men visst är det viktigt att hålla insulinet nere väldigt lågt, även för metaboliskt friska. Det kan vara bra att ta en lite längre fasta då och då så att man nästan nollar insulinet i kroppen ibland, men i längden behöver insulin finnas i tillräcklig mängd för att utföra en del andra funktioner än att reglera sockernivån i blodet. Kroppen kan behöva variera sig i både anabolt och katabolt läge för att köra alla processer som behövs för god hälsa. Jag skulle inte ens råda någon frisk person att köra absolut No-Carb, utan jag skulle säga ”Very” Low i så fall, med åtanken att det i praktiken rör sig om minst 10g/dag. Sedan skulle jag säga att det är bra att köra en 3-7 dagars fasta ibland. Ett lejon får lätt i sig några tiotals gram kolhydrater av en naturlig måltid.

  40. 40
    Piltson säger

    Ja, Feinman skrev inte 100%, det var Piltsons formulering sedan han på fyra ställen (se 20 ovan) kategoriskt förklarat att ingen har fysiologlskt behov av KH. Han nämner inte att det kan gälla för en diabetiker typ 1.
    Men viktigare är de sällsamma anvisningarna från Diabetikerförbundet. Visar behovet av en förutsättningslös, offentlig diskussion om bl.a. detta, till exempel på Youtube enligt förslag i 11 ovan..

  41. 41

    Detta var frågan i 38 ovan:
    “Är detta konventionell rådgivning till diabetiker? Är det kanske grundval för utbildning av vårdpersonal?“

    Ingen försökte sig på ett svar, men den var inte retoriskt menad. Med tanke på dietisternas samhällsroll är det ju en kritisk fråga för folkhälsan. Så vi fortsatte leta och fann vad tre officiella organ har att kungöra om detta säregna begrepp„ “energibalans“

    LIVSMEDELSVERKET
    “Energibalans innebär att energiintaget via maten motsvarar energiförbrukningen. Om man är i energibalans ligger kroppsvikten stilla.“

    SOCIALSTYRELSEN
    “…det totala energiinnehållet är viktigare än fördelningen av enskilda makronutrienter (kolhydrater, fett och protein). Så länge vi förbrukar mer energi än maten tillför sker viktminskning.“

    KAROLINSKA INSTITUTET
    “…övervikt eller obesitas/fetma. Forskarna är överens om att det hänger ihop med att vi får i oss mer kalorier än vi gör av med… Men i grunden handlar obesitas alltid om att äta mer än vad man gör av med.“

    Auktoriteterna kanske lär av varandra och kan därigenom sägas vara “överens“. Det vittnar om deras brist på historiskt perspektiv. Frågan om orsaken till övervikt är ju sedan generationer avgjord genom framgångsrik klinisk verksamhet. Till exempel av Ebstein i Tyskland för över 150 år sedan, sedan av Harvey/Banting och Raymond Greene i England, Donaldson och Pennington m.fl. i USA – Gary Taubes ger en roande uppräkning i kapitel 16 av en bok som finns på svenska.

    Och i nutid? Ja, i den bisarra rättegången mot Tim Noakes i Sydafrika blev argument om “energibalans“ söndertrasade av Zoe Harcombe. Och så finns numera en mängd böcker som klargör hur det fungerar. Härmed erbjuds Piltsons egen kortversion av hur verkligheten ser ut:

    Kroppsvikt har inte med energiutbyte att göra. Näringsämnena i maten metaboliseras på olika sätt och med olika effektivitet. De har också olika energitäthet, t.ex fett har per viktenhet dubbelt så många kalorier som kolhydrater. Vid kaloriräkning skall man alltså uppmärksamma i vilket ämne de anlänt. Viktökning uppstår när kroppseget insulin omvandlar oförbrukade kolhydrater till fett, som lagras in i kroppen. Men fett i maten utlöser ej insulin och bidrar inte till viktökningen. Det handlar om hormonstyrning, inte kaloriräkning.

    Detta var alltså vedertagen visdom i många år, men insikten har ej trängt fram till våtdpersonal och myndigheter! Eller har de blivit “överens“ om att meddela något annat? Isåfall varför?
    Deras vidskepelse är mångfalt skadlig, eftersom den läggs till grund även vid råd om hjärtkärlproblem och fungerar som grundprincip för hela det “metabola syndromet“. Diabetiker kan t.ex. varnas för KH-restriktion med hänvisning till kalorier snarare än den egentliga orsaken: att kolhydrater höjer blodsockret.

    I en bok för to år sedan skrev Piltson så här: “För att ett samhälle skall fungera krävs att medborgarna har auktoriteter som de respekterar och kan lita på.“ Hur är det med den saken i Sverige?

    Det får andra bedöma, men märk att snacket om “energibalans“ och flera andra folkhälsofrågor inte längre handlar om medicin och hälsovård. Där är de sedan länge besvarade. Fortsatt diskussion hör hemma inom socialpsykologi och folkloristik.

  42. 42

    Myten om energibalans är enkel att slå hål på med ett enkelt räkneexempel.

    20 kilos övervikt under 20 år av ”överätande” är en ganska normalt nuförtiden.
    Det blir ett kilo per år vilket betyder 7000 kcal för mycket per år eftersom kroppsfett anses innehålla 7 kcal per gram. Per dag blir det cirka 19 kcal. Om jag räknar rätt blir det ungefär en tredjedels ostskiva, 5 gram!

    Det finns inte en chans i världen att en frisk kropp inte klarar av att hantera 5 gram ”för mycket” ost per dag. Vill minnas att Jason Fung skrivit att en frisk kropp skall klara ungefär +/- 40% ”energiobalans” utan problem.

    Detta leder oss till ett annat exempel. I Sverige finns det en kille, Simon Gustavsson, som ville gå upp i vikt fort under två månader, detta för att sedan cykla ”på fläsket” under två veckor. Energimängden han överåt borde ha gett en viktsökning på cirka 39 kilo efter den tiden. Men, han gick ”bara” upp 19 kilo. (15 av dessa cyklade han sedan bort under cykelfastan.)

    Livsmedelsverket bör rimligen förstå sig på det här och därmed ljuger de folk rätt upp i ansiktet. Antagligen sväljer de okritiskt energibalnsmodellen eftersom den ger klirr i kassan för livsmedelsindustrins fula fiskar. Någon eller några högt uppsatta personer hos Livsmedelsverket är helt enkelt korrupta, någon annan förklaring kan inte jag se.

    Övervikt är rimligen ett resultat av kostinducerad hormonell obalans.

  43. 43

    18 Piltson och 17 Mia Maria
    Den förvåning jag uttryckte i min kommentar 19 kom i skymundan pga en hastig förflyttning från Milano till Hälsingland, orsak den italienska hettan, livshotande för speciellt gamlingar…
    Och väl på plats i byn, där Skansens Bollnässtuga stod en gång i tiden, blev fokuseringen mest på att få stugan beboelig och tomten fri från sly…
    Glömde totalt bort både blogg, fettsyror och kolhydrater… det vackra vädret gjorde också sitt till… men sen kom Hans… och Ljusnan svämmade över både här och där…
    Piltson, gratulerar till din obändiga energi som nittioplussare… att du fortfarande orkar ”slåss” med Övermakten för att bättra folkhälsan är beundransvärt…
    Men jag undrar om du inte provocerar lite, när du drar fram Feinmans bok och kallar den ”epokgörande”….
    Du citerar olika avsnitt i boken, där han betonar vikten av att vi inte har några biologiska eller fysiologiska behov av kolhydrater, vilket låter minst sagt absurt….
    Det kan inte ha undgått Feinman att utan nukleinsyror skulle livet på jorden aldrig ha uppstått…..
    En intressant bok i det sammanhanget är skriven av Christian De Duve och har titeln ”Life evolving”…men finns tyvärr inte på svenska…
    Enligt släktforskaren Peter Sjölund, som tillsammans med Anna Bodin, har skrivit boken ”Genombrottet”, där dom beskriver hur han löste dubbelmordet i Linköping för många år sedan, så har vi människor ett genom i våra celler på cirka tre miljarder bas-par, som i sin tur sitter bundet på varsin sida till en sockermolekyl…. vilket alltså borde betyda sex miljarder sockermolekyler…. om jag nu har räknat rätt!?
    Bara det talar för att vårt behov av glukos är absolut livsnödvändigt…. eller hur??
    Sen har vi ju alla dom andra livsnödvändiga uppgifterna, som utförs av nukleinsyrorna….
    Ta bara ATP, vår nu välkända energi-molekyl, som exempel!! Består av en kvävebas, en sockermolekyl och tre fosfatgrupper… plus många andra exempel… t ex G- proteinerna…
    Därför låter det inte vetenskapligt riktigt att påstå att vi inte har något som helst behov av kolhydrater…
    Vet inte vad jag skulle tycka om att bli undervisad i biokemi på ett universitet av en sådan professor…?

  44. 44

    Mormor, vi har här inte så stora insikter i biokemi att vi kan säga nåt om dina invändningar. Så de vidarebefordras till Feinman och ev. svar ska visas fram här. Till dess får vi citera en annan auktoritet värd att ta på allvar. När Tim Noakes blivit frikänd i rattegången beskrev han den i boken “Lore of Nutrition“ (2017). Vi saxar ur den:

    Sid. 134 Carbohydrates are not an essential component of the human diet. There is no known medical condition that is caused by a deficiency of diatary carbohydrate. … [från US Academy of Medcine] The lower limit of dietary carbohydrate compatible with life apparently is zero. Hence no human … needs to eat carbohydrate.“
    Sid. 143: …a single nutrient – carcbohydrate – for which thje human body has no (i.e. zero) essential requirement.“
    Sid. 183: “Ingested carbohydrates have no essential role in human nutrition whereas fat and protein certainly do.“
    Sid. 197: “Humans have absolutely no essential requirement for carbohydrate. There is nohuman disease caused by carbohydrate deficiency.“
    Sid. 216: “The infant, like the adult, has no requirement for carbohydrate. ..even the USAM acknowledges this.“

    Ja, det blir lite tjatigt, det beror på att han går igenom varje punkt i motpartens resonemang (hans vittnesmål tog 40 timmar) och diskuterar dem i detalj. Både Feinman och Noakes erbjuder ett kapitel om vår evolutionära näringshistoria tusentals år tilllbaka. Ingen av dem drog mormors slutsats rörande vår överlevnad

  45. 45
    Annika Dahlqvist säger

    43 Mormor
    Jag tror att vi har avhandlat detta tidigare?
    Om vi inte äter kolhydrater så tillverkar levern det glukos vi behöver i en process som kallas glukoneogenes
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Glukoneogenes.
    Detta innebär att vi inte behöver äta kolhydrater. Det essentiella behovet av kolhydrater är noll.
    Funktionen Glukoneogenes tillförsäkrar oss ett kontinuerligt stabilt normalt blodsocker.

  46. 46

    ””…avhandlat detta tidigare?”

    Ja så pass nyyligen som i 20 ovan::
    ”De som så envist sätter sig emot KH-restriktion brukar hävda att hjärnan måste förses med glukos, vilket anländer med kolhydrater. Då förbiser man bekvämt att om KH uteblir, så tillverkas det av levern, som har glycogen upplagrat för just detta ändamål. Det kallas gluconeogenesis.”

  47. 47

    44 Piltson
    Ser att tiden går…. har nu slutat leka ”grävinna” på tomten i Hälsingland och återkommit till Milano….
    så du har kanske redan kontaktat Feinman??
    Om inte, så vore det kanske lämpligt att påpeka att detta ”genom”, som vi har i våra celler på cirka tre miljarder baspar, som i sin tur på varsin sida har en molekyl av socker…. gäller alltså för varenda cell i kroppen, utom de röda blodkropparna…. det rör sej alltså om trillioner celler och om så många sockermolekyler att man kan bli yr i huvudet för mindre…
    Att då komma och påstå att vi inte har något biologiskt behov av kolhydrater verkar inte logiskt….?
    Och vore olämpligt om detta faktum skulle undgå Feinman….!?
    Kanske lite olyckligt också att tro att den process, som kallas glukoneogenesis, kan kosta på sej såna oerhörda kostnader för tillverkning av så pass många sockermolekyler…?
    Där kommer väl då kanske fotosyntesen in i bilden, kallad den viktigaste kemiska processen på jorden, varifrån all vår näring kommer och som tydligen är villkoret för allt liv….enligt vissa forskare…

  48. 48
    Annika Dahlqvist säger

    47 Mormor
    Jag tycker att det är skönt att veta att vi inte behöver äta några kolhydrater, för att våra kroppar kan tillverka dem själva om vi inte har ätit några. Vi behöver alltså inte fundera på hur mycket kolhydrater vi behöver äta.
    Hur mycket kolhydrater tycker du att vi ska äta, och i vilken form?

  49. 49

    48 Annika Dahlqvist
    Som Mia Maria säjer i sin kommentar nr 17, så finns det ju kolhydrater i nästan allt vad vi äter….
    det borde vara lugnt alltså!?…och det förklarar kanske också experimentet, som Piltson belyser, det om Vilhjalmur Stefanssons besök på Bellevue Hospital i 1928, med enbart köttdiet under en period av ett år…
    För övrigt tycker jag som du, att vi ska vara försiktiga med ett högt intag av kolhydrater och känna oss för med vad vi tål…. och minimera alla kolhydrater, som inte samtidigt medför micronutrienter…
    Men det gäller väl knappast kalorier här, eftersom kolhydrater i teori inte har något kaloriinnehåll i och med att de enbart är uppbyggande och därmed tillhör den anabola avdelningen…
    för att få några kalorier i oss måste vi väl använda oss av de långa fleromättade fettsyrorna, som tas upp av lymfkärlen, förbränns i cellernas mitokondrier och ger oss energi i andningskedjan genom syntesen av ATP….
    tycker nog också att vi bör fokusera mera på dom än vad vi gör nu, eftersom ketonkropparna verkar ha tagit befälet sen nåt tag tillbaka… om inte annat för att favorisera hjärtat lite då och då..??
    Lustigt nog så var titeln på min tesi, efter åtta år på universitetet i Pavia, som disputerades i mars år 2000 och handlade om övervikt: ”E se l’obesità fosse la conseguenza di una malnutrizione per difetto..” med vilken jag ville få fram att vi äter för litet fett och alltså äter vi mera kolhydrater….fick kämpa för den titeln, för den var inte tillräckligt akademiskt vetenskaplig, enligt mina två ”lärare”, en kvinnlig och en manlig professor…men eftersom jag var betydligt äldre än dom båda, fick jag min vilja igenom…beklagar bara att jag då var totalt okunnig om en läkare, som hette Uffe Ravnskov…

  50. 50
    Annika Dahlqvist säger

    49 Mormor
    Jag har ofta svårt att förstå det du skriver. Kolhydrater som inte har något kaloriinnehåll?

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Upptäck mer från Annika Dahlqvists LCHF-blogg

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa