LCHF-dagen 16 jan. Om fejkmat och makronutrienter

I måndags firade vi den Internationella LCHF-dagen, med  en skål i alkoholfritt vin. Vi var på lokalen Utsikten på Rehnsgatan i Stockholm. Vi hade väldigt trevligt.

Ann Fernholm föreläste om Fejkmaten, utifrån sin bok med det namnet. Hon berättar där om hur livsmedelsindustrin, med sin förvanskning och uttunning av råvaror, gör maten mindre näringsrik, vilket gör oss hungrigare, så att vi äter mera, och blir fetare och sjukare. Ett exempel är industriell vegomat som ofta innehåller billiga avarter av matprodukter. Köp boken och läs, den är mycket intressant.

Jag har fått boken och ska läsa vidare i den.

Andreas Eenfeldt, Diet Doctor, föreläste om att protein är viktigt för vår hälsa och vikt. Det ger en mättnad som gör att vi inte är så hungriga att vi överäter och blir fetare. Mättnaden beror på att kroppen får den näring den behöver och därför inte signalerar hunger. Andreas tycker inte att vi behöver betona fettet i så hög utsträckning, utan i stället proteinet.

Tina Brus berättade om sin verksamhet som diabetessköterska på en vårdcentral i Örebro, där hon förespråkar LCHF-kost, liksom resten av vårdcentralens personal. De har en hög procents förbättrade, och rent av reverserade, typ 2-diabetiker på vårdcentralens personals (även läkarnas) rekommendationer om lågkolhydratkost. Tina har även startat en diabetesrådgivning på nätet.

Mina reaktioner:
Jag ställer helt upp på Anns synpunkter om fejkmaten. Jag rekommenderar alla att läsa boken och ta till sig den.

Angående Andreas åsikter kan jag acceptera att proteinets viktiga roll för hälsa och viktkontroll kan ha blivit underskattad. Men jag tror att det är viktigt att proteinet är naturligt och inte industriellt ultraprocessat. Jag kan acceptera att bönor och linser är goda källor till bra protein, och att kolhydrathalten i dem inte är högre än att den kan accepteras.
Frukt tycker jag kan uteslutas, eller åtminstone begränsas, tex en frukt per dag, då frukten innehåller mycket för oss onödigt socker, Friska personer kan förstås unna sig mera frukt än en metabolt sjuk person.

Men jag har svårt att acceptera att fördelningen av makronutrienter, kolhydrater, fett och protein, skulle sakna betydelse. Särskilt för de metabolt sjuka och typ 2-diabetikerna så höjer kolhydraterna blodsockret och sekundärt insulinbehovet till proportionellt skadliga nivåer. Tusentals sjuka personer har vittnat om att de förbättrats eller tillfrisknat sedan de minskat på kolhydraterna. Även många vetenskapliga studier har visat detta.
Särskilt sockret, fruktosen, bör vi alla, och speciellt de metabolt sjuka, minimera.
Många är även överens om att vetemjölet bör hållas lågt i konsumtion, för hälsans skull.

Jag tycker också att vi inte ska underskatta det naturliga fettets betydelse. Fettet har viktiga funktioner i kroppen. Sen behöver vi förstås inte äta onödigt mycket av fett, liksom inte onödigt mycket av något annat heller.
Det bästa är att själv prova sig fram till hur mycket av kolhydrater, fett och protein vederbörande behöver äta för bästa hälsa och vikt.

 

Comments

  1. 1
    Björn Ekholm säger

    Jag instämmer. Det låter mycket vettigt.

  2. 2
    Susanne Åkerblom säger

    Tyvärr missade jag den dagen. Visste inte ens om den.
    Jag har iaf lyssnat ett flertal gånger på den här intervjun med Ann där hon också berättar om fejkmaten.
    Delar den om fler vill lyssna ❤️

    https://youtu.be/RK8ax87vODY

  3. 3

    Makronutrienter i all ära, men hälsa stavas mikronutrienter. Med det menar jag att Du kan inta vilken diet som helst under förutsättning att Du förändrar intaget av mikronutrienter därefter (vitaminer, mineraler och spårämnen, essentiella aminosyror och dito fettsyror). Det viktiga är att förstå:
    • det finns ingen diet, eller födoämneskonstruktion, som passar alla, eftersom tarmsystemet och dess biom/tarmflora är individuellt; genetiskt, epigenetiskt och socialt miljömässigt bestämt (medelhavsdiet passar bättre i medelhavsområdet än i våra nordiska länder)
    • det är viktigare att undvika inflammatoriskt negativa födoämnen, såsom transfetter, vegetabiliska oljor (med undantag av kokos- och olivolja), friterad mat, processade födoämnen, charkuterier med nitrit, gluten samt socker, än att sträva efter visst förutbestämt förhållande mellan animaliskt fett (med vegetabiliskt komplement enligt ovan), protein och kolhydrater, i medvetande om att kolhydrater ökar utsöndringen av vissa mineralämnen (därför den generella anmärkningen ovan att ändra mikronutrientintaget efter vald diet).

    Allmänt sett är det min åsikt att bönor inte alls en bra källa till proteiner. De är troligen inte alls lämpliga som föda för människor, enligt min mening.

  4. 4
    Annika Dahlqvist säger

    3 Göran Åkesson
    Men veganer intar kanske det största proteinbehovet i form av bönor och linser, och de tycks ju leva rätt bra på det?

  5. 5

    Bra inlägg.
    Men vi sk kanske tänka på både miljö och hälsa.

    OK, låt oss då jämföra bönor och nötkött i form av entrecôte.
    Bondbönor, gröna, kokta vs entrecote enligt Livsmedelsverkets databas:
    Bönor innehåller 67 kcal/hg medan
    entrecôte innehåller 165 kcal/hg.

    Låt oss då först omvandla hur många hg det går på 100 kcal. Då behövs det 1,5 hg bönor som kan jämföras med 0,6 hg entrecôte, båda innehåller 100 kcal.

    Om nu 1 kg bönor kräver lika mycket energi som 1 kg entrecôte så behövs det 1,5/0,6=2,5 gånger mer energi för att göra 100 kcal bönor jämfört med att göra 100 kcal entrecôte.
    Köttet är alltså mer än 2,5 gånger mer klimatsmart än vegetabilier. På köpet fås ett hållbart jordbruk.
    Räknar man på mängden protein i stället så behöver en 70 kg människa minst 0,5 g animaliskt protein per kg eller 200 g kött, fisk per dag.
    Bönor innehåller mindre än hälften så mycket vegetabiliskt protein per 100 g jämfört med kött. Dessutom saknar vegetabiliskt protein en del livsnödvändiga aminosyror varför man måste äta omkring 5 gånger mer protein för att (nästan) tillgodose det livsnödvändiga behovet av aminosyror.

    Lägger vi ihop alla dessa uppgifter så innehåller 200 g kött tillräckligt med protein för att en människa ska må bra. Men det går åt 0,5 kg torkade bönor för att få lika mycket protein som kött.
    Till det kommer att man måste äta minst 5 gånger mer bönor än kött för att få tillräckligt med livsnödvändiga aminosyror (proteinbyggstenar). Ja då blir det till att äta minst 0,5*5=2,5 kg torkade bönor per dag för att få tillräckligt med livsnödvändiga aminosyror.

    Men torkade bönor är oätliga, de måste blötläggas över natten och kokas två gånger för att få bort en del giftiga antinutrienter. Då blir det minst 8 kg kokta bönor att äta per dag.
    Bönor innehåller 45 g kolhydrater per 100 g torkad vikt. Då tvingas man äta 45*25 hg=1 125 g kolhydrater per dag eller 2,3 gånger mer kolhydrater per dag än Livsmedelsverkets rekommendationer om 480 g kolhydrater per dag till man.

    Blodet innehåller 1,5-3 g glukos totalt, är det mer än 25 g glukos i blodvolymen dör man i akut glukosförgiftning.
    Så bönor stressar kroppens försvarssystem mot hyperglykemi alldeles förskräckligt och i inödan.
    Med andra ord går det åt omkring 12,5 gånger mer bönor än kött.

    Så det behövs alltså mer än 10 gånger mer fossil energi att äta vegetabiliska bönor än att äta riktigt animaliskt kött.

    Äter man andra grönsaker med mindre mängd protein och energi än bönor så krävs det ännu mycket mer fossil energi
    Sedan tillkommer ett annat problem med vegetabilier, de kräver mer konstgödsel (=fossilt bränsle) medan korna är självgående gräsätare med automatgödselfunktion. Korna kan återställa våra jordbruksmarker medan vegetabilierna förstör jorden de odlas på. Kött är mycket klimatsmartare än bönor.
    Slutsatsen blir: Ät mer naturbetes kött helt i samklang med naturen och rädda planeten!
    Gräs, klöver och ört växer av sol och regn. Miljövänligare finns inte att hitta. Vilket är vad kor, nötdjur ska äta för just hälsa och miljö.
    Alltid smartare ha ko på bete än att odla spannmål nämnligen. Gräsbete ger upp till 750 kg nötkött per hektar, med en del vinteerensilage. Storindustriodling med konstgödning, bekämpningsmedel etc etc ger upp 10 000 kg vete per hektar. Det blir 150 kg animaliskt protein mot 850/5=170 kg vegetabiliskt (biotillgänglighet 1/5). Gräsbetet är rena hälsokuren för miljö och hälsa, medan veteodlingen är rena katastrofen. Veganer äter mycket bröd för att kompensera vissa näringsbrister som veganismen innebär utan kunskap och tillskott. Från just ett ohållbart jordbruk och import. Betet kan även ge en del mjölk, samt läder. Och betesmarken är naturskön. Vilken matproduktion är vettigast av dessa?

    Om jag inte har fel så är väl sanningen även att vår art
    Inte kan tillgodogöra göra oss det vegetabiliska proteinet på ett
    Adekvat vis. Tilläggas bör även då hur de flesta vegetabilier odlas
    i konstgödning och besprutning som tidigare nämts, vilket inte är varken miljösmart eller särskillt hälsosamt.
    Inte bara mikrolivet, fåglar mm som dör ut av detta ohållbara jordbruket, eller importerade
    Skräpet från fossila energier. Tyvärr visar det ju sig att ”folk” verkar rata att investera i riktigt producerat hälsomässigt.
    Vilket kostar i vårdkostnader istället. Samt spridningen av monokultur och utdöende mångfald.
    Inte en särskillt upplyftande framtid precis.

  6. 6

    Mats #5
    Tack för Din analytiskt beskrivande kommentar!
    En komplettering: om veganer livnär sig bra på bönor (och linser) enligt Annika #4 ovan, är de metabolt friska?
    Det finns ’naturliga veganer’, som har ett enzymsystem, metabolism och biom som ger dem en möjlighet att tillgodogöra sig näring enbart från vegetabilier. De är få tror jag utan att ha kunskap om procentuell förekomst. Någon som vet?
    Däremot finns det idag många och ökande ’ideologiskt, politiskt korrekta veganer’, vars enzymsystem, metabolism och biom inte är kompatibla med veganism och som gör sig en hälsootjänst genom att utesluta animalisk föda. Således: bättre att vara politiskt korrekt än metabolt frisk?

  7. 7
    Annika Dahlqvist säger

    6 Göran Åkesson
    Jag tror inte på att bönor och linser är skadliga att äta, men jag tror att eftersom de inte innehåller den optimala kombinationen av essentiella aminosyror, så är de otillräckliga som enda proteinkälla. Man får näringsbrist om man begränsar sitt proteinintag till dem. Animaliska proteiner är däremot fullödiga som proteinkälla.

  8. 8

    Vad jag har svårt att förstå är hur proteiner helt plötsligt har blivit en makronutrient…
    Vad har vi då ett genom för…med 3 miljarder baspar…? Förklarade inte DietDoctor detta??

  9. 9
    Annika Dahlqvist säger

    8 Mormor
    Som jag har fått lära mig är våra makronutrienter kolhydrater, fett och protein, samt alkohol, Dvs de stora energigivande näringsämnena.

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.