Kött och sjukdom – igen

Zoë Harcombes veckobrev avhandlar den senaste epidemiologiska studien som påstår att köttätande medför ökad risk för allehanda sjukdomar.
En mening som är bra är: “Förklara för mig hur den mat som människorna åt under evolutionen nu kan orsaka oss sjukdom?”

Prenumerera på hennes veckobrev.

Bret Scher analyserar i Diet Doctor.

 

Comments

  1. 1
    Lars Bern säger

    Fråga er även hur en mat med exakt samma sammansättning som vår egen kropp skulle kunna vara skadlig för vår hälsa?

  2. 2
    I Like Neil Young säger

    #1 Lars Bern

    Ska vi bli kannibaler?

  3. 3
    XMargareta säger

    Kor äter gräs och inte kött, som skulle vara skadligt för kon att äta, trots att kon består av kött. 🙂
    Tänker man människans evolution, eller tänker hur skulle jag överleva i vårt klimat om jag var samlare och jägare? Då skulle jag behöva kött och eller fisk.

  4. 4
    Lars B säger

    Kan möjligen stämma för charkuterier som innehåller nitriter som kan förstöra delar av tarmbakterieinnehållet.
    Gäller knappast för icke-.processat kött av kor och grisar och fåglar som fått äta det som är deras naturliga föda.

  5. 5
    Lars Henrik säger

    Lite OT men handlar i varje fall om kor 🙂

    Debattinlägg av Eva-Lotta Hultén i DN som ger kossorna lite upprättelse (tyvärr bakom betalvägg) : https://www.dn.se/kultur/eva-lotta-hulten-darfor-ar-det-fel-att-kalla-alla-kossor-for-klimatbovar/
    Jag hoppas många läser den.

    Några citat ur texten.
    I ”Kornas planet. Om jordens och mångfaldens beskyddare” (Ordfront) ger Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren personliga inblickar i vardagen med kor. De hade i många år, som journalister och författare, skrivit om matproduktion och djurhållning när de bestämde sig för att själva skaffa kor, eftersom det är vad den gård de skaffat passar för.

    Boken berättar om Bossa, Spritta, Villa och de andra korna samtidigt som författarna gör utblickar på djurhållning runtom i världen, på köttkonsumtionen i Sverige, nötboskapens historia och kor i kultur och religion. De sätter in korna i de stora sammanhang där de – och vi – hör hemma. Det går ju inte att diskutera vare sig matproduktion, konsumtion eller djurhållning på ett vettigt sätt utan att se till helheten: planeten och dess ekosystem. Visst bidrar kor till utsläpp av växthusgaser men främst metan med en naturlig nedbrytningstid på ungefär tio år (för koldioxid handlar det om tusentals år). Så länge utsläpp av denna gas ligger still på samma nivå så bidrar den inte till ökad uppvärmning på grund av den korta cykeln.

    Kors bidrag till utsläpp av koldioxid kommer främst från konstgödslet till spannmålsodlingen och bränslet till traktorerna. Den växthusgas som kanske är mest problematiskt kopplad till kor är lustgas, som bildas vid överskott av kväve. Lustgas kommer både från kornas gödsel, konstgödsel som används för att odla deras foder, från odling av kvävefixerande växter och från själva jorden, om den lämnas bar. Men mätningar som gjorts visar på mycket små utsläpp av lustgas från djur som inte stödutfordras med spannmål och som betar fleråriga gräs som inte konstgödslas. Sådana marker binder dessutom hela tiden in kol i jorden. Rundgren och Meyer von Bremen har räknat fram att deras kor bidrar till att binda 500–1.000 kilo kol per hektar och år, vilket motsvarar 1.800–3.600 kilo koldioxid – betydligt mer än de släpper ut.

    […]

    I en debattartikel i Expressen för några år sedan skrev forskaren Artur Granstedt att vår bild av kor som klimatbovar behöver nyanseras. Med ett fungerande kretslopp på gårdsnivå binder kor mer växthusgaser än de orsakar. Lantbruket slipper dessutom använda fossilenergikrävande konstgödsel och importerat foder.

    I boken ”Jord, hopp och kärlek” (Leopard) berättas mer om hur ett sådant jordbruk kan gå till i praktiken. Författaren Per Anders Lugn och fotografen Jeanette Andersson har besökt bönder som bedriver regenerativa jordbruk. Det betyder att de inte bara är hållbara utan också bidrar till att bygga upp jordlager och skapa biologisk mångfald.

    När vi gräver eller plöjer i marken avgår kol och kväve till luften och vi vänder upp och ner på de underjordiska system som svampar, bakterier, maskar och växter skapat där nere, och som binder kol. Inom det regenerativa jordbruket undviker man att plöja. I stället för att odla mat åt kor och med dieselslukande fordon köra den till dem, för att sedan köra tillbaka med gödsel till marken, låter man korna gå ute och äta själva, utan inblandning av maskiner. Bonden Jörgen Andersson berättar i boken hur betesdjur gärna äter frodigt gräs i dalgångar och sedan går upp på höjder för att idissla. Där har de bättre utsikt och slipper insekter. På så vis bär de näring tillbaka uppför backen. Han kallar betesdjuren för ”gräsmarkernas reset-knapp”.

  6. 6
    XMargareta säger

    YES!!!!!!

  7. 7
    Stefan säger

    Naturskyddsföreningen hade tidigare en bloggartikel om kor i Namibia, men f.n är deras blogg under omarbetning. Finns dock en kopia här:
    https://tradgardenjorden.blogspot.com/2012/08/vi-anvander-vara-kor-for-att-hela-var.html

    Snart 9 år sedan, skulle vara intressant hur det ser ut idag.

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.