Ikväll: Fråga Doktorn – om Diabetes 2.
Jag tyckte väl att det inte var så tokigt. Man pratade om levnadsvanor som motverkar diabetes. Som vanligt blev betoningen huvudsakligen på fysisk aktivitet, men man nämnde även kosten.
Kim Larsson, diabetikern, berättade om sin diabetesresa. Läkaren Karin Granberg tände till när han berättade att han avstod läkarens förslag om insulinbehandling direkt vid upptäckten, och i stället ville ta tag i livsstilen med framför allt kosten, till att börja med. Motionen tog han senare.
Vad gäller kostdiskussionen var det några bra saker. Det sas inte att man ska avstå från mättat fett, utan det lilla som sades om kostfaktorer så var det kolhydrater som skulle ner. Man berättade om Sockerchecken, som ju är ett utmärkt initiativ.
Sen var det tråkigt att Kerstin Brismar sade att vid diabetesdebut så räcker inte det egna insulinet till för att ta hand om blodsockret. Hon nämnde inte att vid diabetesdebut har man ett högt blodinsulin, och att det är insulinresistensen som gör att blodsockret inte går ner som det ska. Jag är tveksam till att ordet insulinresistens öht nämndes under programmet.
Om man tror att det egna insulinet inte räcker till så är det ju nära till hands att man tror att injicerat insulin är det som ska till.
Sen var det bra att de sade att typ2-or bör få tillgång till egen blodsockermätning, för att de ska kunna bedöma vad just de kan och bör äta för att håll blodsockret normalt.
Men frågan är hur stora krav och förväntningar man kan ha på ett program om diabetes i SVT? Se själva och bedöm.
Bra program, det var tydligt budskap att lägga om livsstil i stället för att medicinera.
Kerstin Brismar sätter gränsen för blodsocker på 5,6 fastande på morgonen och helst under 5,0.
Är det skillnad för män och kvinnor?
Jag och min fru äter samma kost Lchf light och jag har ofta 5,8 på morgonen men min fru 4,5.
Är det insulinresistens som skiljer eller är det kroppens produktion av insulin som skiljer?
Lennart
Som jag förstår det så ger insulinresistens en ökad glukoneogenes, vilket ger högre fastesocker på morgonen.
Är det inte så att när fettet från levern har gått in i bukspottskörteln , och det gör att bukspottskörteln inte fungerar så bra längre , så att det produceras mindre insulin, och blodsockret därför blir högre. Den utvecklingen kan vändas med strikt och/eller fasta. 16/8 och LCHF verkar vara en bra kombination. Men man bör inte glömma att näringsbrister uppstår vid för lång vattenfasta……
Se t.ex.https://www.news-medical.net/news/20191222/Fat-over-spills-from-the-liver-into-the-pancreas-trigger-Type-2-diabetes.aspx
2 Annika
Angående insulinresistens
Vi testade idag att äta havregrynsgröt med grädde i stället för mjölk.
Jag mäter blodsocker efter 45 minuter = 7,0
Min fru fick ett värde på 7,9
Hon hade betydligt lägre än mig på morgonen innan frukost. 5.8 resp 4,5
Hur kan man förklara detta?
Vid uppvaknandet får man en cortisoldusch från binjurarna. Det bidrar till en liten blodsockerspike just på morgonen.
Insulinresistens blev alls inte nämnt.
Istället betonade en professor i diabetes att diabetiker t2 hade dålig kvalitet på deras insulin…. detta brukade sägas för åratal sen. Länge sedan jag har sett detta påstående.
Pratar professorn i nattmössan?
Eller har all forskning som betonar insulinresistensen alldeles fel?
Livsstilsändringar blev nämnda, men alldelses för ospecfiserat, okonkret och ytligt enligt mitt tycke.
Jag anser inte att programmet var särskilt informativt eller hjälpsamt för diabetiker t2
5 Lennart
Blodsockerhöjningen efter havregrynsgröt beror av mängden gröt och kroppsstorleken, framför allt muskelmassan. Kanske du har mera muskelmassa än din fru?
De pratade om kosten i förra veckans program som handlade om typ 1 diabetes. De sade i början att man inte får diabetes av godis och vid 35:40 pratar de om lchf och att det är bra om man mår bra av den kosten men att det kan vara dåligt med mycket mättat fett.
https://www.svtplay.se/video/30340230/fraga-doktorn/fraga-doktorn-sasong-27-29-mars-18-45?modalId=K16mqEM
Börjar det inte bli dags att anmäla Kerstin Brismar? Hon borde inte få ha kvar sin läkarlegitimation. I en chatt efter ett annat program av den här typen fick hon en fråga från någon om det är ok att äta fyra frukter om dagen?
Utan en enda motfråga svarade Kerstin ungefär som så att, – Javisst det går bra, fortsätt så.
Ett fullständigt huvudlöst svar som borde rendera en anmälan till Socialstyrelsen.
I programmet säger hon följande som jag tycker indikerar att hon fortfarande inte riktigt förstår vad diabetes typ 2 handlar om:
1:20 ”Diabetes betyder högt blodsocker”
Nej, egentligen inte, det betyder honugssöt urin (diabetes mellitus). Förr kunde man inte mäta blodsocker, men att smaka på urin var en rutinsak. Eller så kunde hon ha sagt att diabetes betyder sockersjuka.
1:24 ”Man har för lite insulin i förhållande till vad man behöver”
Nej, ett felaktigt sätt att uttrycka att de flesta har alldeles för mycket insulin och det har de eftersom reglersystemet i kroppen ej längre fungerar som det skall.
2:16 ”Relativ insulinbrist”
Ett väldigt konstigt sätt att säga att man har kopiöst mycket för högt insulin i kroppen.
3:20 ”Nervsystemet är otroligt känsligt för socker”
Är det verkligen så? Är det bevisat att det inte är högt insulin som ger nervskadorna?
4:43 ”Då kan det inte läka”
Är det verkligen så? Om man får ner insulinnivån, kan inte kroppen börja läka då?
4:54 ”Genom att ha så bra blodsocker som möjligt. . . ”
Varför inte säga att det är viktigare att ha så bra insulinnivå som möjligt? Det vore mer korrekt och något man kan förvänta sig att en Professor säger. Killen i programmet som är/var T2:a förstår detta, men läkarna verkar inte riktigt förstå.
6:51 ”Här har vi missat något i kommunikationen” (Den andra läkaren säger detta)
Exakt. De har missat att säga att han inte skall tillsätta insulin, utan han måste omedelbart dra ner på kolhydraterna så att insulinet går ner. Jag vet att det finns en teori om att det extra insulinet skall avlasta bukspottkörteln, men varför inte avlasta hela kroppen genom kraftig kolhydratrestriktion?
10:02 ”Bli av med fett i bukspottkörteln som hindrar insulinproduktionen”
Är det verkligen så? Eller är det så att fett i inälvorna försämrar insulinkänsligheten och skapar en överproduktion?
12:42 ”Otroligt viktigt att bygga muskler”
Nej, det är inte otroligt viktigt, men det hjälper.
13:15 ”Vi ser att åldrandet. . . då förlorar vi muskelmassa och får mer fett istället”
Ja om man äter som livsmedelsverket vill att vi skall äta, då blir det så. Men äter man riktig mat istället för socker och spannmål, då åldras man betydligt bättre.
13:50 ”50 procent skulle kunna klara sig med bra levnadsvanor”
Vad grundar hon det på? Varför inte 90 procent, om de verkligen gav sig i kast med att försöka bota, istället för att medicinera och tro att djurfett är farligt.
14:10 ”Som finns i frukter. . .”
Frukt är alldeles för sött för de flesta diabetiker.
24:03 ”Om du ökar midjemåttet. . . ”
D v s om insulinnivåerna stigit igen.
26:25 ”Även om du har en hög ärftlighet”
Föds man av en tjock mor har man redan fötts med viss insulinresistens. En tjock mor är i de flesta fall även en nutritionell analfabet. Är detta ”ärftlighet”?
10 Jösses
Jag håller med om det mesta du skriver, men det skulle kännas konstigt att anmäla Kerstin Brismar – hon är ändå den vettigaste diabetesprofessorn vi har. De andra är ännu mera ute och cyklar. Jag vet inte vad man ska göra åt det. Folket tror ju på ”experterna”.
Ann Fernholm gjorde ett sockertest tillsammans med Kerstin Brismar i direktsändning! Det var då hon fick diagnosen, insulinresistent diabetiker. Tråkigt för henne om hon fortfarande inte fattat något. Professor, Hrumpff.
Fetma debatt 20:00 i kväll TV1
https://www.theguardian.com/society/2021/may/15/how-to-cure-type-2-diabetes-without-medication
14 Piltson
I den Guardianartikeln stod bara om reversering av t2 diabetes genom viktnedgång, med ca 800 kcal per dag. Det enda som stod om vilken mat man skulle äta var, förutom kcal-mässsigt, ’stärkelselåga grönsaker’. Det skulle kunna tyda på en viss kolhydratmedvetenhet.
Det man kan tänka är att om man ska äta en sådan lågkaloridiet, bör man vara medveten om att få i sig essentiella näringsämnen = fett och protein, men inte kolhydrater.