Nu på torsdag 14 nov är Världsdiabetesdagen.
Zoë och hennes man Andy satte på sig en CGM (kontinuerig blodsockermätning)-apparat under 14 dagar, och gjorde flera observationer:
Långsamma kolhydrater (lågt GI) ger förhöjt blodsocker under längre tid än av högre GI.
Frukt, förutom bär, ger blodsockerspikar.
Fysisk aktivetet kan ’suga upp’ viss mängd av blodsocker efter en måltid (men bättre att inte höja blodsockret alls)
Om alkohol dricks under kvällen kan man få blodsockerdippar under natten.
Blodsockret stiger naturligt framemot gryningen (gryningsfenomenet). Detta kan vara särkskilt problematiskt för typ1 diabetiker. Fysisk aktivitet kan då höja blodsockret ytterligare för t1d.
Koffein gjorde ingen skillnad på blodsockret (det kan dock vara individuellt olika)
Strikt lågkolhydrat under 24 timmar kan hålla blodsockret inom normala gränser under hela dagen. Hunger uppstår inte.
Lågfett-högkolhydratkost är ett recept för att utveckla typ2-diabetes.
Zoë rekommenderar den intressserade att bära en CGM i ett par veckor för att se vilka födoämnen som höjer blodsockret så att hen kan undvika dessa.
Zoë konkluderar: ”Långsamma kolhydrater stökar till ditt blodsocker under längre tid!”
Anmäl dig till Zoës nyhetsbrev så får du veckovis information om hennes forskning.
Jag sänkte mitt morgonsocker till 5,9 6,0 från svajiga 6,7 när jag ändrat mitt blodtrycksmedicin från morgon till kvällsintag
Har samma värden trots att jag ökat kolhydratintaget med pasta för att kolla upp om det påverkar
Jag dricker dagligen rödbetsjuice och lingonjuice
Det borde kollas hur blodtrycksmedicin påverkar sockret i blodet
1 Lars-Åke Frykholm
Det var en intressant erfarenhet att blodsockret sjönk efter förändring av tiden för intag av blodtrycksmedicin. Man kan själv kolla blodsockret. Om man är diabetiker och inte har en blodsockermätare så kan man be diabetessköterskan att få en. Man kan motivera åtgärden med ovanstående, samt att man vill se hur olika födoämnen påverkar blodsockret för en själv..
Strikt LCHF och IF fasta 23:1 modell OMAD är fortfarande ohotad vinnare när det gäller blodsocker kontroll.
Varför har inte alla Svenskar en egen personlig blodsockermätare?
Och kan de verkligen va sant att inte ALLA diabetiker har en egen blodsockermätare?
Vad är hindret?
3 Nisse Hult
Man gjorde en undersökning bland t2 diabetiker och såg efter om det gjorde någon skillnad på blodsockret om de tog sitt blodsocker själva hemma. Man fann att de som kollade blodsockret själva hemma inte hade bättre blodsocker än de som inte kollade hemma. Då bestämde de styrande att t2-diabetiker inte ska få blodsockermätare, och det var förstås en stor ekonomisk vinst för landstinget. Särskilt blodsockerstickorna kostar mycket pengar.
Och då säger jag: Tacka f-n att de inte fick bättre blodsocker när de hade fått helt fel kostråd! Det var sannolikt dessutom de allra mest ambitiösa i att äta fettsnålt som kollade sitt socker mest själva.
Om man äter LCHF är det däremot självklart bra att man kan kolla sockret själv.
Visst kan man få en gratis blodsockermätare. Det är bara att ringa en tillverkare och fråga om de vill bjuda på en. Men de följer inte med särskilt många nålar och remsor. Så fort man köper fler har tillverkaren igen pengarna för varje mätning kostar ca 5 kronor i material.
5 Jösses
Men om varje mätning kostar 5kr, för denna ringa summa får jag som icke diabetiker som mäter en gång
per vecka (Onsdag morgon efter 23 timmar fasta) viktig info hur det står till med mig. Borde inte allas enda hälsa vara ”värd” detta? Jag ser klar skillnad i mina egna värden sen jag i början av Jan 2019 konverterade till att äta enligt 23:1 protokollet OMAD. Att något så enkelt och så effektivt kan va så svårt för dom allra flesta bevisar väl ett och annat. Jag var i bra trim innan (utan krämpor) men är idag i ännu bättre form vid snart 64 års ålder. Att få frossa i god energirik, nyttig mat i mängd en gång per dag är bara för bra. Men visst jag är ”olönsam” för väldigt många pga att jag kör ett race som ej gynnar industrin och unna sig förespråkarna.
Redan i söndags (2019-11-09) var det föredrag i Malmö med Temat ”Mat och livstil”
https://vddskane.com/
På Youtube finns en 5 timmar lång film från evenemanget
https://youtu.be/j2X-PGFg8X4
Dietisten som föreläste vet jag sedan tidigare förespråkar nyckelhålsmärkt och tallriksmodellen…
Tack Bengt för tipset om föredraget i Malmö….med gratis entré och gratis glass och pop-corn!! Helt fantastiskt nyttigt ”snack”-råd av en diabetesfond.. Man blir förvånad..
Och kollade snabbt in även dietisten Gunilla Willstens s.k. vetenskapliga kostråd….som även dessa var inne på samma linje, varefter man definitivt tappar lusten att förlora mera tid på den 5 timmar långa filmen om evenemanget, med antagligen lika välgrundade vetenskapliga föreläsningar….?
Inte för att vi hade väntat oss någon nyare uppföljning av den problematiska sjukdomen diabetes, tiden räcker ju inte till för allt…men åtminstone en liten kommentar om den groundbreaking forskning i ämnet, som professorerna Roger H. Unger och Alan D. Cherrington har utfört och redovisat i olika vetenskapliga tidskrifter, kunde ha varit på sin plats. Om den nu är känd, vill säja…?
Professor Unger blev ju även tilldelad året 2014 den prestigefulla ”Rolf Lufts Award” av Karolinska Institutet och höll en otroligt fascinerande föreläsning i samband med denna belöning….
Man tycker att någon av medlemmarna i dessa olika diabetesföreningar borde ha hört föreläsningen 2014 och ha förstått vilken impact ny kunskap kan ha på en sjukdom, som hittills ansetts som kronisk och ta vara på dessa insikter och inte bara fortsätta i gamla banor..!?
Banting och MacLeod fick Nobel-priset 1923 för upptäckten av insulin…är det möjligt att vi inte kommit längre än så år 2019…??
Nästan 100 år senare…?