Föreläsning i Östersund om metabol hälsa, 26/8

Handläggning av Covid-19 på äldreboende i Norge

2 juni, 2020 Annika Dahlqvist 7 kommentarer

Kurera .

Ur artikeln:

“Då bestämdes det att personalen inte fick byta avdelning, man förde loggbok över vilka patienter som besöktes och det lades mycket kraft på att informera om hur skyddsutrustningen skulle användas. Personalen på de 25 äldreboendena i Trondheim var väl förberedda när viruset kom.

I Trondheim gjordes även en ambulans om till en corona-testbil, där särskild personal snabbt kunde rycka ut för att testa. I Norge har även äldreomsorgen sin egen läkarkår, vilket gör att man snabbt kan ta till sig myndigheternas riktlinjer.”

Detta låter som ganska kostnadskrävande rutiner.
Men fattiga länder har sannolikt inte en utbyggd äldrevård, utan de sköra äldre vårdas troligen i hemmet av anhöriga.
I Sverige har vi en utbyggd äldrevård, men samhället (politikerna) vill dra ner på kostnaderna det medför.

Rehabilitering efter Covid-19

1 juni, 2020 Annika Dahlqvist 3 kommentarer

I de fallexemplel man ser och hör  om de konventionellt behandlade Covid-19-patienterna, så blir det en lång och svår rehabilitering sedan de har hämtat sig ifrån det mest akuta stadiet. Det kan ta månader med andningshjälp innan de kommer dithän. De kan då ha fått kvarstående skador i olika organ: hjärna, lungor, hjärta, lever, njurar. Musklerna är svårt förtvinade så att de knappt kan stå på benen.
De fallexempel man hör och ser om de som fått intravenöst vitamin-c, eller MATH+, så är de livsfarligt sjuka ena  dagen, nästa morgon sitter de uppe och äter frukost. De tycks ha övervunnit sjukdomen utan svårare kvarstående skador.

Men WHO och det globala  medicinska etablissemanget vill inte höra talas om C-vitamin. Varför? Forskar de ens på metoden?

Behandling av svårt sjuka sköra äldre med och utan Covid-19

24 maj, 2020 Annika Dahlqvist 4 kommentarer

Newsvoice .

Det är inte lätta vårdbedömningar av svårt sjuka sköra äldre, med eller utan covid-19. De är ofta hårt medicinerade, pga tidigare bedömda ohälsotillstånd. När de blir ännu sjukare, förvärring av tidigare sjukdomar, tillkomst av nya tillstånd, eller enbart åldersavtsckling, eller övermedicinering – då är det svårt att veta hur man ska göra. Om patienten ter sig avtacklad, med sänkt medvetandegrad, har svårt att inta mat och vätska, då är det nära til hands att man sätter ut alla mediciner. Det har hänt många gånger att patienten då har piggnat på sig och återkommit till ett värdigt liv. Generellt måste man säga att det vid dessa avtacklingstillstånd är bättre med färre än fler mediciner. Det vill bara till att personal, sköterskor och läkare (och anhöriga?) tänker på att beakta när det är angeläget att vidta denna medicinutsättning.

Om man generellt bestämmer sig för att läkarna och personalen enbart önskar att patienten dör, blir arbetssituationen ohållbar för de som arbetar med äldrevård. Likaså om personalen avkrävs att behandla svårt sjuka äldre patienter med plågsamma dropp, respirator, Ecmo etc, som kanske utan livräddning bara ger patienten en plågsammare död än en lindrande morfinbehandling skulle ha gjort.

Det är svåra avvägningar.

The Guardian: Varför det är osannlikt att Sverige gör en u-sväng…

23 maj, 2020 Annika Dahlqvist 29 kommentarer

Debattartikel i The Guardian igår , av en Sydkoreansk person, Tae Hoon Kim, som bor i Stockholm.

Ja det känns osannolikt att Sverige ska stänga ner samhället nu, när andra länder börjar öppna upp. Det höga dödstalet i Sverige beror troligen till stor del på stor omsättning av personal i äldrevården, och brist på skyddsutrustning för dem, samt D-vitaminbrist hos invandrade somalier, Men det förklarar nog inte hela skillnaden i dödstal?