Är vegan-kost säker för små och större barn?

Artikel av Zoë Harcombe.

Det finns rikligt av fallrapporter om barn som blivit undernärda av vegankost. Även dödsfall har förekommit.

Föräldrarna måste vara experter på näringslära om de ska klara nutritionen för barnen. Är alla det? Det finns ingen barnmatsprodukt för veganuppfödning som uppfyller alla näringskrav.

Vanliga brister är avseende vitamin B12, D3, A och C, jod (inte för mycket och inte för lite), omega-3-fetter, järn, Zink, calcium mm.

Om barnet är bröstuppfött av en animaliskätande mamma, och introduceras med en animalisk kost, plus D3-vitamin, löser sig alla problem automatiskt.

 

Comments

  1. 1

    Att veganer skulle ha c- vitaminbrist låter helt otroligt.

  2. 2
    Gunnar Isaksson says:

    #1 Johan

    Beroende på vad vi äter för mat så varierar behovet av C-vitaminer. Exempelvis LCHF:are behöver lite vilket vi fixar med lite paprika etc. De som däremot äter massor av snabba kolhydrater behöver mycket mer av den vitaminen.

    Veganer som äter frukt och snabba kolhydrater kan teoretiskt få brist på C. Möjligen har det kanske hänt bland frukterianer.

  3. 3

    Gunnar Isaksson, vart kan jag läsa mer om det du påstår? Har du någon källa till det du påstår?

  4. 4

    Det finns mycket man skulle vilja veta. Hämmas transporten av C-vitamin av förhöjt blodsocker? Hur överlever diabetiker i så fall?
    C-vitamin anses vattenlösligt, är det ändå så att det behövs en viss typ av fett för att det skall tas upp bra i kroppen? Vilken typ av fett i så fall? Veganmat blir ju lätt överdoserad av naturliga växtgifter som finns i nötter och frön, vad ger det för effekter?

  5. 5
    Annika Dahlqvist says:

    4 Jösses
    Jag vet inte vem som vet mest rätt om C-vitamin. Åsikterna varierar från de som anser att man inte behöver tillsätta C-vitamin alls om man äter en kolhydratsnål animalisk kost, till de som anser att man i vilket fall ska äta mycket C-vitamin. Problemet är att om man ska äta mycket C-vitamin från naturliga källor blir det ganska mycket cellulosa och kolhydrater, annars blir det att sätta i sig mängder av askorbinsyra. Ingendera känns tilltalande.
    Jag väljer att äta en ‘normal’ mängd av grönsaker, och glömmer oftast att ta tillskott.

  6. 6
    Mormor says:

    1Johan
    Varför låter det otroligt??
    Om vi tänker efter lite mer, så är det ganska naturligt, vi vet att C-vitaminet är känsligt för ljus, värme, luft och följaktligen även för långa transport-tider och upplagring av jordbruksprodukter i magasin och lagerlokaler, liksom för ev felaktiga tillagningsprocesser.
    Här på Po-slätten utanför Milano, där jag bor, känner jag ingen som har en prunkande trädgård med egenhändigt odlade grönsaker, bär eller dinglande fruktträd, där solmogna apelsiner, päron, plommon, persikor, kiwi, nespoli etc är klara för plockning och avnjutning…..
    När vi går och handlar våra grönsaker o frukt på våra supermercati, så kommer produkterna från avlägsna länder, typ Turkiet, Chile, Sydafrika, Marocko etc, you name it….
    Det är praktiskt taget omöjligt att få tag på solmogen frukt, åtminstone om man är lite mer kräsen och vill ha den i ätbart skick, inte bara som stenhårda, sura frukter, som inte ens mognar efter nåt tag hemma, utan bara ligger där och helt plötsligt bara ruttnar, tills man slänger dom…
    Grönsakerna kan man ha lite mera tur med och vi klarar oss med dom mera vanliga produkterna, men likaväl där kommer dom inte från odlingar runt hörnet….
    Mjölken vi köper kommer från Tyskland, smöret från Danmark, köttet från Holland…osv…
    Nu har jag kanske svartmålat problemet lite väl mycket, men antar att det inte är någon större skillnad för de svenska konsumenterna??
    Så hur i all världen ska dom stackars vegetarianerna få i sej tillräckligt med C-vitamin??
    För övrigt är det nog inte heller tillräckligt att knapra i sej lite paprika och tro att problemet löser sej….för om vi ska lita på vad Linus Pauling påstår, så är bristen på C-vitamin beroende på en gen-mutation under en biologisk olyckshändelse för hundra tusentals år sen, och bör betraktas som praktiskt taget en sjukdom, som lyckligtvis kan åtgärdas genom generösa nivåer av tillskott. Ungefär som celiaki kan åtgärdas genom att avstå från vissa proteinprodukter, typ gluten/gliadine…
    Och det faktum att vikingarna inte tog tillskott, berodde nog mera på att det på den tiden inte fanns några supermercati som sålde dylika…??

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.