Det är hisnande tankegångar, som jag delvis ställer mig skeptisk till.
Tex känner jag inte att Obama-care är helt av ondo. Den gör väl att även fattiga människor får tillgång till bra vård, med akutvård och kirurgi?
Rockefellers roll i den västerländska skolsjukvården
22 mars, 2017 av 25 kommentarer
Instämmer. Tycker det är konstigt att inga försvarare av Obamacare syns till i media. Jag har amerikanska släktingar som tillhör medelklassen. Ingen av dem hade tidigare råd med sjukvårdsförsäkringar. De tecknade dem bara för barnen. De upplever att Obamacare har gett en större trygghet. Sen tillhör de inte det fattigaste skiktet i USA, som aldrig haft råd med en försäkring och får anlita läkare som frivilligt ställer upp och hjälper dem. För dem var Obamacare en förändring i rätt riktning.
Jag tror inte heller att ”Obama-care är helt av ondo”. Delar således Annikas uppfattning. Jag befarar att Berns yviga svingar och, inte sällan, politiserade budskap dessvärre skadar en god sak: LCHF och vår, i princip samstämmiga, oftast sakligt formulerade, syn på kost och hälsa.
Tycker att Lars som vanligt har gjort en bra krönika – för min del så bjuder den inte på något nytt utan allt är välkänt sedan länge.
Visst – det kan låta cyniskt att fördömma ObamaCare men om man ser fenomenet i ett vidare perspektiv så är det fel att subventionera sjukdom i så hög utsträckning som görs på många håll. I all synnerhet när behandlingen precis som Bern skriver är farligare än själva symptomen.
För det är väl det som skolmedicinen går ut på – att dölja symptomen men inte åtgärda orsaken till problemen – se bara på kostråden som ges av den sjuka vården, se hur nya Karolinska är byggt.
Listan kan göras mycket lång på de märkligheter som förekommer i systemet – vi får,en allt sämre vård så,det är bara att försöka hålla sig så frisk som möjligt och det gör man nog säkrast genom att undvika sjukvården så mycket det går!
Det spårade ur lite när ironin i en kommentar var otydlig och missuppfattades.
Jag raderar några kommentarer.
/Moderator
Jag ställer helt upp bakom Lars Berns helhetssyn på medicinen och utan en sådan helhetssyn är det svårt att förstå de vansinnigheter som genomsyrar sjukvården idag.
Ett exempel är en nära anhörig till mig som nu cancersjuk i slutstadiet kommer genomgå en drakonisk och antagligen ruskigt dyr intravenös cellgiftbehandling och som bara kommer göra slutskedet än värre på grund av biverkningarna. Sådant blir för mig obegripligt om man inte placerar in det i Lars och min egen helhetssyn på den rådande korruptionen inom medicinen.
Att det hela sker med ”omtanke om patienten” gör knappast det hela mer aptitligt utan återspeglar bara cynismen i mina ögon.
Finns nog anledning att misstänka att folk som är inne l livets slutskeden utsätts för en hel del experiment eller utgör övningsobjekt för läkare under utbildning.
Finns nog anledning att misstänka att det sker en del experiment på utvecklingsstörda också – rätt eller fel?
Thomas
”Listan kan göras mycket lång på de märkligheter som förekommer i systemet – vi får en allt sämre vård, så det är bara att försöka hålla sig så frisk som möjligt och det gör man nog säkrast genom att undvika sjukvården så mycket det går!”
Väl formulerat!
Och jag tror att detta är den enda rätta och det gäller att som du och många här själv seriöst undersöka tänkbara och framför allt ofarliga alternativ – ingen annan inom sjukvården kommer att göra det åt oss.
Detta hindrar inte att när man drabbas i akutlägen som jag själv för ett tag sedan av lunginflammation eller andra infektionssjukdomar kan få hjälp att överleva med antibiotika. Men även denna hjälp, som kanske är det enda som under många år har varit riktigt bra med sjukvården, saboteras nu genom korruptionen och missbruket av antibiotika inom djuruppfödningen. Väldigt lite pengar satsas på att utveckla nödvändiga nya antibiotika medan nya meningslösa cellgifter produceras och som läkemedelsbolagen kan göra storkovan på.
I ett mänskligt samhälle kan vi faktiskt inte ha en medicinsk forskning och sjukvård som drivs av rent vinsttänkande och detta är faktiskt Lars Berns imponerande huvudtes i hans krönika trots hans allmänna omhuldande av vårt kapitalistiska system.
När jag pratar med vänner som är intresserade av kost, hälsa, miljö, ekologi och t o m politik, brukar jag länka till denna blogg. Med glimten i ögat benämner jag skribenterna, också Göran och Thomas: ”mina LCHF-kompisar”. Jag brukar särskilt framhålla trovärdigheten, modet, sakligheten och den frihet i tanken, som av allt att döma kännetecknar anhängare till LCHF.
Efter de senaste inläggen i denna tråd är jag, sorgligt nog, mer tveksam. Formuleringar av typen ”finns nog anledning att misstänka…” och liknande insinuationer skapar misstro och onödigt avstånd till en mycket angelägen, hoppfull och i djupaste mening radikal rörelse i tiden.
Vilket inte utesluter att jag delar uppfattningen, att medicinsk forskning och sjukvård ”inte bör drivas av rent vinstintresse”, att man bör äta LCHF så konsekvent och strikt som möjligt och ”undvika sjukvården så mycket det går”.
Hans,
Det är nog oundvikligt att man trampar några på tårna när man ger uttryck för sin övertygelse om att vår sjukvård är korrupt och genomsyras av ”religiösa” dogmer fjärran från den naturvetenskap som jag själv är bekant med men där ”Mammon” härskar oinskränkt.
Man kan också fråga sig hur onkologerna (cancerläkarna) är ”funtade” när de ”provar” nya hypade cellgifter som dyker upp i en ständig ström från läkemedelsbolagen. Dessa läkare vet ju att cellgifterna har ohyggliga biverkningar, kostar en förmögenhet, och bara marginellt förlänger livet. Frågan är om de skulle ge sina egna nära anhöriga sådan behandling.
Troligen vet de inte ens vad ketogen kost är men som får cancercellerna att ”må dåligt”. Istället förser de cancerpatienterna (som min anhörig) med söta drycker som direkt göder cancercellerna. Vi kan också var övertygade om att de inte känner till Professor Seyfrieds forskning inom detta område eller de otroligt uppseendeväckande resultat som man nyligen uppnått i Turkiet på patienter i slutliga stadier av cancer, stadie 4. De är med största sannolikhet inte intresserade.
# 8 Hans Nilsson
Jag gissar att det var mitt inlägg ovan ”finns nog anledning att misstänka…” som föranledde ditt inlägg.
Jag skulle kunna ha skrivit mera bestämt – att det förekommer en hel del ”märkligheter” ute på våra sjukhus – det är inte bara skandalen kring stjärnkirurgen Paolo Macchiarini som är världskänd utan det förekommer en hel del på olika ställen som är betydligt mindre glamourösa än det fabulösa KI – det gäller bara att vara lite observant så upptäcker man detta om man vill se det.
Jag avstår att precisera vad och var närmare av flera skäl av vilka jag inte går in närmare på i den här bloggen.
För övrigt anser jag att merparten av vården som ges för i stort sett all metabol sjuklighet är ett enda stort och livsfarligt experiment.
Att som Cancerfonden samla in pengar för cancerforskning genom att kränga bullar är knappast att betrakta som seriöst – se exempelvis:
https://www.kostdoktorn.se/makabert-att-satta-godhetsstampel-pa-bullar
Eller varför inte skandalen:
https://annikadahlqvist.com/2017/01/06/resultat-av-gastric-bypass-hos-unga/
– En uppskattning är att den metabola sjukligheten står för cirka 75% av sjukvårdens kostnader – det måste bli andra bullar av sjukvården – så här kan det inte fortsätta.
– USA lägger nästan 18% av sin BNP på sjukvård
Thomas Jansson
Jag önskar jag hade en annan uppfattning än dig,,,,men det har jag inte. Mängden av märkliga saker som händer inom sjukvården säger allt.
Du och jag Thomas, Göran S, Lars Bern m fl har mycket gemensamt i synen på LCHF och på de angränsande ämnen som diskuteras i Annikas blogg. Men jag delar inte, till skillnad från dig och Göran uppenbarligen, uppfattningen att Trump är ”en stor president”, den utbredda misstron mot massmedia eller Obamacare. Min främsta invändning rör det faktum att jag tror att den ”yviga hållningen” (förmår inte precisera mig mer än så) utestänger människor från att följa denna blogg (även Berns högintressanta inlägg), och i förlängningen hälsa och ett gott liv.
Hans – Jag har aldrig uttryckt någon åsikt för eller emot president Trump – kan du ge mig något exempel?
Trump är vald av folket i USA, de har ett annat valsystem än oss. Jag kan bara konstatera att de som ger sig på Trump har rätt så dåligt på fötterna.
När det gäller ObamaCare finns det för och nackdelar med system som med skattemedel vräker ut gifter under benämningen ”medicin”.
Ponera att typ 2 skulle tvingas betala sin medicin själva – hur många skulle då vara beredda att lägga tusentals kronor i månaden på att köpa eget insulin. Som dessutom tar livet av dem?
Då kanske de istället skulle välja LCHF som är helt gratis och ökar livskvalitén betydligt.
Men detta undanhåller massmedia för oss – de släpper endast fram de etablerade kostskojarna – och det är inte bara om kosten de luras – kan det ha undgått någon självständigt tänkande människa idag?
Citatet om Trump hämtade jag hos Bern. Kanske är jag vilseförd – ingen ”självständigt tänkande människa” – och mina farhågor grundlösa. Det beklagar jag i så fall.
Du är i gott sällskap Hans men det är en ny tid nu,,,,
Mera Lars Bern här!
https://anthropocene.live/2017/03/23/vagar-vi-langre-lita-pa-var-lakare/
Donald Trump har varit på tapeten tidigare här i någon tråd och jag vidhåller vad jag skrev då.
Det behövs starka män för att röra om i stora grytor. Hans Nilsson, jag skrev vänta och se. Donald Trump,Brexit samt Jimmie Åkesson är en nagel i ögat på etablissemanget och det är bara bra.
Det kanske mynnar ut i att handelsavtalen rivs upp och det är det väl knappast någon här som blir ledsen för.
Jag har inget emot slevar i grytor, eller innovativa blandningar av råvaror och kryddor, men det är minst lika viktigt att med jämna mellanrum doppa fingret i soppan och smaka. Den som håller i sleven måste ha en utvecklad, omdömesbaserad, känsla för smak och balans, och veta vad han eller hon vill med anrättningen. I synnerhet om kocken inte ämnar sitta ensam vid bordet. En del anrättningar misslyckas, de smakar så illa att ingen vill äta.
(Observera att jag fortfarande pratar om LCHF och strategier för framgång utanför det egna köket.)
Annika har flera gånger påpekat att hon inte vill ha politiska diskussioner här på bloggen och det bör vi kanske respektera.
Dessutom är det väl lite väl avlägset att diskutera USA:s politik i en situation där vi nog istället bör lägga krutet på vår inhemska politik?
Finns massor med forum på FB som är inriktade på politik och den som önskar diskutera vilka slevar som passar bäst kan ju lämpligen välja ett passande forum.
För att doppa fingret i grytan och smaka så kanske det är lämpligt att låta den koka tillräckligt länge för att alla smaker skall komma fram.
Jag är helt överens med Thomas och jala.
Vi ska som sagt undvika politiska diskussioner här men när ”allt” inom medicinen till slut står en upp i halsen är det som Lars Bern är inne på svårt att undvika att hamna i sådana, För till syvende och sist måste det till grundläggande politiska beslut för att ändra på ett sjukt system.
Det hela ligger på ett internationellt plan där USA idag fortfarande har en nyckelroll och där Rockefeller är en ”djävulens” hantlangare och det är det som är temat för denna tråd.
Att det är nödvändigt att förändra sjukvårdssystemet i grunden är många idag övertygade om men få inklusive Lars Bern och jag själv har någon bra uppfattning om hur detta skulle kunna gå till.
Sjukvård är så klart politik och kunskap är makt.
Det som skett på denna blogg är ju en enorm kunskapsuppbyggnad under de år som gått – något som inte alltid ses med blida ögon av korrumperade kostskojare som tycks ha ensamrätt på att yttra sig i våra allt mer makabra tidningar.
Genom att sprida kunskapen så hjälper man folk att påverka och välja rätt.
När det gäller sjukvårdspolitiken i stort så kommer det sannolikt rejäla neddragningar av den enkla anledningen att pengarna är slut – på sätt och vis tror jag att Nya Karolinska kommer att vara ett monument över en misslyckad period.
I nästa val kommer den politiska kartan att ändras radikalt i Sverige. Då gäller det att kliva på och se till att skapa nytt istället för att rulla kvar i dårarnas gamla hjulspår!
Jag tror att den politiska kartan kommer att skrivas om flera länder. Det är bara att hoppas det blir bättre än det varit. Personligen hoppas jag EU får ändras till det som var avsikten från början.
Tråden handlar om politik. Annika uttrycker sig, som jag uppfattar saken, försiktigt och omdömesgillt; ställer sig ”delvis skeptisk” till Berns ”hisnande tankegångar”, tycker inte att ”Obama-care är helt av ondo.” Jag delar hennes syn på saken. Något annat har jag inte menat.
#24 Hans
Lars Bern har vad jag på skämt kallar för en ”omvänd pubertet” – det vil säga att han blir mer och mer besvärlig och obstinat desto äldre han blir.
Välutbildade, erfarna och ekonomiskt oberoende pensionärer är en enormt värdefull resurs som opinionsbildare i dagens Sverige eftersom den som ifrågasätter dumheterna som försiggår ofta blir rätt så illa behandlad.
Många har mist sitt jobb eller fått sitt liv raserade av en allt mera DDR-liknande åsiktskorridor. Är det inte massmedia så är det suspekta rörelser som VoF och andra aktörer inom den akademiska undervegetationen som förföljer, hänger ut och förlöjligar folk som ifrågasätter alla tokerier som försiggår i dagens samhälle.
Så jag är inte alls förvånad över Lars Berns krönika om Rockefeller insatser, inte alls särskilt yvigt utan tvärtom en sansad och försiktig beskrivning – historien är välkänd sedan många år sedan och att man skiljer på läkare och dietister har en lång historia som är ett medvetet val av den orsaken att dietisterna mer eller mindre ska göra folk lagom sjuka medan läkarna är långtidsutbildade försäljare av symptomdämpande piller varav runt 95% är rent hittepå.