Leva med diabetes – SSDF:s tidning

Idag kom tidningen Leva med diabetes i min postlåda. Den är SSDF:s tidning, (StorStockholms DiabetesFörening). Tidningen var mycket bra denna gång.
SSDF arrangerade på Världsdiabetesdagen ett seminarium som avslutades med en paneldebatt om diabeteskost. Deltagare i panelen var bl a Kerstin Brismar och Martin Ingvar. Kerstin påpekade att vi alla bör äta mindre mat. (Det stämmer väl ändå inte på de som redan äter lite mat?) Martin sade att sockret är en stor bov när det gäller inflammationer som orsakar sjukdomar. 40% av utbudet i livsmedelsbutikerna innehåller för mycket socker. Genom att skriva olika namn på sockerarter så slipper fabrikanterna ange socker högt upp i innehållsförteckningarna på förpackningarna.
Råd gavs om att inte äta mellanmål. Mer fibrer och fett, och mindre kolhydrater så hålls blodsockret stabilt utan mellanmål. Måttligt med alkohol, för den driver matsuget. Drick vatten i stället.
Artikel om Filippa som fick diabetes-1 vid 9 års ålder. Hela familjen involveras i hennes sjukdom, men det stabiliseras med tiden. Insulinpump och CGM (kontinuerlig blodsockermätning) underlättar tillvaron enormt.
Vården ger dem kostråd att undvika fett, och i stället äta kolhydrater (200 g per dag) och lightprodukter. Men familjen är kostmedveten och äter lågkolhydrat med mera fett, och det fungerar utmärkt för Filippa. Hon får ett stabilt blodsocker och behöver inte stoppa i sig en massa mellanmål.
En artikel om Jimmy, 22, som har diabetes-1 sedan 18 månaders ålder. Han idrottar mycket. Gärna extremsport. Han har märkt att gel fungerar bäst vid hypoglykemier, även om man kräks. Han äter lågkolhydrat. Han har inga komplikationer av sin diabetes.
En artikel om sockerberoende. Den som är drabbad har en hjärna som skriker efter socker. Men om man helt undviker socker så går det bättre. Det går inte att lära sig att äta måttligt av socker.
Det berättas att när Socialstyrelsen skulle utvärdera mat vid diabetes så kom de fram till att det inte fanns något vetenskapligt underlag för kostråd. Det var därför man kom fram till 4 olika alternativ: Lågfettkost – (måttlig) lågkolhydratkost – medelhavskost – och GI-kost, utifrån patientens önskemål.
LCHF-are hörs mest i kostdebatten (förutom vården och myndigheterna), möjligen pga egna erfarenheter om LCHF:s  goda effekter. Många vittnar om hur de har blivit fria från både diabetes-2 och sockerberoende, av LCHF.
Men det finns inga pengar till stora koststudier. Industrin har inget intresse eftersom det inte gäller mediciner, och staten har inga pengar att avvara.
Sedan listas några böcker om sockerberoende. Ann Fernholm, Martina Johansson, Martin Ingvar och Gunilla Eldh, samt Robert Lustigs böcker om det skadliga sockret.

Om man vill prenumerera på denna utmärkta tidning får man gå med i SSDF. Man behöver inte ha diabetes eller bo i Stockholm för att få vara med.
Stöd Kostfonden, som arrangerar forskning på LCHF.

 

Comments

  1. 1
    I Like Neil Young säger

    Ja det säger ju sig självt att Industrin inte vill sponsra sånt – Hur skulle det se – förlora i två ändar. Dels förlora pengar på att inte få sälja bröd och annat junk och sen dessutom få sälja mindre insulin…aj..aj Inte bra. Dessutom kanske människan har mage att bli näst intill helt frisk och då förlorar ju sjukvården också..

  2. 2

    @ I Like Neil Young:
    Men staten då ? ”Men det finns inga pengar till stora koststudier. Industrin har inget intresse eftersom det inte gäller mediciner, och staten har inga pengar att avvara.”
    För staten gäller att för varje sparad krona om året idag kan det lätt bli 1000 kr i utgifter för sjuka diabetiker i form av insulin, medicin, amputeringar, slutvård etc. – om året. Å andra sidan gäller det omvända för varje investerad krona. Men då avråder naturligtvis snabbt ”industriexperter” som ofta finns strategiskt välplacerade i statliga nämnder, för ”balans”.
    Själv ger jag månadsvis till Kostfonden och ju mer de stimuleras och visar resultat ju mer blir media och andra experter tvungna att öppna sina ögon.

  3. 3
    Lars Henrik säger

    stenB Skrev:

    Själv ger jag månadsvis till Kostfonden och ju mer de stimuleras och visar resultat ju mer blir media och andra experter tvungna att öppna sina ögon.

    Jag håller med dig fullständigt om detta!

    Ju fler vi blir som stödjer dem desto snabbare blir Kostfonden känd i media och bland allmänheten.

  4. 4

    Se där….. Dom skulle ut och ha kurser på våra sjukhus och i våra regioner istället för KI:s livsstilsenhet! Vilken samhällsvinst det blivit av det!
    Var för några år sedan (4 år sen?) på en diabetesföreläsning med arrangör från diabetesavdelningen från stadens större sjukhus! Sponsorer till det hela var läkemedelsbolag (dom tackades av ansvarig sjukhuspersonal vid deras anförande före föreläsningen). LCHF nämndes men då med en fnysning…… och det hela gick bara ut på hur diabetesen skulle hanteras med läkemedelshjälp!
    Möjligen dags för en ny föreläsning i staden nu… Tiden är kanske mogen för det!???

  5. 5
    Pre-diabetiker säger

    Vad ska man tro om detta? Sovmorgnar skulle kunna minska diabetesrisk
    https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6348007
    ”Flera studier har visat att brist på sömn kan hänga ihop med en ökad risk för diabetes av typ 2.”

    Å ena sidan – brist på sömn ökar förstås risk för stress och man kanske äter ”slarvigt sött” om man är stressad – å andra sidan – sover man mer så äter man förmodligen mer sällan och mindre, vilket skulle kunna påverka blodsockret.

  6. 6
    I Like Neil Young säger

    @ Pre-diabetiker:
    Brist på sömn år ut och år in påverkar säkert, att ha långvarig sömnskuld är ju bevisligen dåligt rent generellt. Är det periodvis kanske det är mera osäkert.

  7. 7

    För er som inte har tidningen – här hittar ni intervjun med Filippa och hennes mamma: https://nutriavans.se/kan-barn-med-typ-1-verkligen-ata-lagkolhydratkost/

  8. 8
  9. 9

    Pre-diabetiker Skrev:

    Å ena sidan – brist på sömn ökar förstås risk för stress och man kanske äter ”slarvigt sött” om man är stressad – å andra sidan – sover man mer så äter man förmodligen mer sällan och mindre, vilket skulle kunna påverka blodsockret.

    Stress ger förhöjt blodsocker genom att kortisol får levern att producera glukos som förberedelse till strid eller flykt. Långvarig stress kan således bidra till insulinresistens och typ 2 diabetes.
    Du kan läsa mer om det här:
    https://www.litenupplaga.se/1510

  10. 10
    Pre-diabetiker säger

    @ Erling:
    Tack för information.

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Upptäck mer från Annika Dahlqvists LCHF-blogg

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa