Nötkött framställt på rätt sätt är klimatsmart

1 mars, 2015 av Annika Dahlqvist 33 kommentarer

Artikel i DN av Artur Granstedt.
Nötkött från djur uppfödda på grovfoder är miljö- och klimatsmart. Att övergå till gris och fågel är ett misstag.

Relaterade

Arkiverad under: Blogginlägg, Tidningsartiklar

Comments

1

Ann säger

1 mars, 2015 kl. 12:08

Tack för länken. Fast jag undrar varför vi måste äta mindre kött.
Är det verkligen så farligt att äta naturbetat kött om djuren inte är uppfödda med kraftfoder som får dem att växa snabbare? Jag kan förstå att man ska vara försiktig med processat kött som t.ex. pålägg, korv och kött som är mörat med sötning och diverse onödigheter/farligheter.

Jag lyssnade på Erik Enby igår.
https://www.2000tv.se/site_article.php?article_category=3&article_ID=8
Ca 21,34 min. in pratar han om hur blodet inte ser bra ut på kossorna som göds upp enligt dagens gängse metoden.
2

Ann säger

1 mars, 2015 kl. 12:16

Rätt ska vara rätt, det var inte bara kossorna som hade dåligt blod. Det hade även grisar och andra djurarter.
3

Mikael säger

1 mars, 2015 kl. 13:28

Det är metan från kor som är dåligt för miljön, det spelar ingen roll att vallodling binder koldioxid.
4

jala säger

1 mars, 2015 kl. 14:15

@ Mikael:
Upplysningsvis så att du kan förkovra dig Mikael.

https://annikadahlqvist.com/2012/11/07/kon-som-klimatmarodor-ar-en-stor-miljobluff/
5

jala säger

1 mars, 2015 kl. 14:20

Allan Savory har något mycket viktigt att säga Er som inte riktigt har förstått.

https://www.ted.com/talks/allan_savory_how_to_green_the_world_s_deserts_and_reverse_climate_change?language=sv
6

Annika Dahlqvist säger

1 mars, 2015 kl. 15:13

@ 3 Mikael:
Metan från kor är inte dåligt för vare sig miljön eller klimatet. Det ingår självklart i det natuliga kolkretsloppet.
7

Margareta säger

1 mars, 2015 kl. 17:30

@Mikael och Jala.

Bra länkar, uppmanar till studium. Jag har kollat dem tidigare.
Kommer inte riktigt ihåg alla detaljer, men ifall det inte fanns med i dessa länkar, så vill jag gärna lägga till, att visserligen är metan en mångdubbelt kraftigare växthusgas än tex koldioxid, men metanet har en mycket kortare livslängd i atmosfären.
Det skall också tas hänsyn till.
8

Erling säger

1 mars, 2015 kl. 18:56

@ Annika Dahlqvist:
Hur tänker Du då? Koldioxid tas upp av de gröna växterna och görs om till bl a socker och kolhydrater via fotosyntes med hjälp av klorofyll, men metangas???
9

Rolf Löfgren säger

1 mars, 2015 kl. 18:58

Naturlig djurhållning enligt de gamla bondesederna är det enda som är hållbart. Varje art ska få sin artegna föda och leva så naturenligt som möjligt. Dvs industri-jordbruket måste fasas ut och vi behöver väldigt många småbruk för att få fram den mat vi behöver. Det är arbetsintensivt jordbruk som måste ske i form av småbruk. Denna forskning är belysande.

http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2014/10/smaskaligt-jordbruk-kan-matta-manga-munnar/

En gigantisk omställning, men helt nödvändig. Vilka politiker vågar gå först och börja på med denna omvandling? Det är nödvändigt för att våra barn och barnbarn ska få ett drägligt liv.

Det första är att stoppa TTIP avtalet och att kasta ut all GMO-påverkan.
https://ttippen.se/
10

Lars Henrik säger

1 mars, 2015 kl. 19:12

@ Erling:
Metan bryts ned i atmosfären till co2 samt vatten men jag har för mig att halveringstiden är bortåt 10 år. Däremot är inte metan försurande på haven såsom koldioxid.
11

Erling säger

1 mars, 2015 kl. 19:22

Rolf Löfgren Skrev:

Naturlig djurhållning enligt de gamla bonde sederna är det enda som är hållbart.

Jag håller med Dig, men det innebär tyvärr att vi är för många här på jorden. Sverige hade ett högekologiskt jordbruk senast under andra världskriget. Då var vi väldigt mycket färre och bekvämlighetsstandarden var en helt annan. Eftersom vi inte hade tillgång till petroliumprodukter var det gå, cykla eller hästskjuts som gällde. Jag tror inte dagens bortskämda människor kunde tänka sig en sådan värld i solidaritetens namn. De ”högtstående” ekonomierna lär fortsätta att ta för sig tills allt bryter ihop!
12

Annika Dahlqvist säger

1 mars, 2015 kl. 19:38

@ 8 Erling:
Metan bryts ner i atmosfären vilket ger ett steady state.
13

Annika Dahlqvist säger

1 mars, 2015 kl. 19:41

@ 11 Erling:
Jag vet inte hur vi ska lösa problemet med jordens överbefolkning. Vet du?
14

Erling säger

1 mars, 2015 kl. 20:12

@ Annika Dahlqvist:
Historien är full av lösningar på det problemet. Tyvärr finns det inga smärtfria sådana, det tåget har redan gått. Krig och farsoter håller befolkningsökningen nere. Ökad vällevnad också. Europeerna skulle minska i folkmängd om de skulle stå för återväxten själva. Vi föder för få barn per familj. Jag tror att endast Frankrike håller jämna steg. Politiska beslut t ex Kinas enbarnspolitik är mycket effektiva. De kinesiska männen har svårt att hitta kvinnor att bilda familj med och därmed blir det färre barn.
15

Erling säger

1 mars, 2015 kl. 20:21

Erling Skrev:

Ökad vällevnad också

Det är kanske snarare ökad jämställdhet mellan könen: När kvinnor utbildar sig och startar karriär innan de skaffar barn, säg i 35-årsåldern, blir det plötsligt krångligare. Fertiliteten avtar och riskerna med graviditeter ökar ju äldre kvinnan blir, särskilt när första graviditeten kommer sent.
16

Arvid säger

1 mars, 2015 kl. 20:38

Detta säger väl det positiva med LCHF vad gäller köttkonsumtion:
…”Det är ett utbrett missförstånd att nötkött i sig är sämre ur klimatsynpunkt. Det är när nötköttproduktionen sker i ett brutet kretslopp och med hjälp för mycket kraftfoder i form av spannmål och importerat sojaprotein som problemet uppstår och likaså när vi äter importerat nötkött till priset av avskogning tillexempel i Sydamerika.”…
17

Lars Henrik säger

1 mars, 2015 kl. 22:40

@ Arvid:
Det är mitt i prick skulle jag säga 🙂
18

Magnus säger

2 mars, 2015 kl. 09:51

Det produceras redan idag mer än tillräckligt med mat för att ingen i världen ska behöva gå hungrig. Produktionskapaciteten är inte problemet. Problemet är ett logistiskt sådant. Det mesta av maten produceras (ganska självklart) på ställen där det inte finns svält. Överflödet bränns eller förstörs på annat sätt.

Genom att t ex återinföra den gräsbetande kon (eller andra gräsätande djur lämplig för mänsklig konsumtion) till ökenlandskapen kan vi återskapa växtlighet i dessa områden. Biprodukten av att åter bygga upp gräslandskap där det nu bara är öken är kött och mjölk från dessa djur… dvs mat för människor. Den nya jordmån som bildas genom denna metod kommer dessutom binda enorma mängder kol i marken, vilket kan ta oss tillbaka till de nivåer av koldioxid i atmosfären som fanns innan industrialismen. Detta skulle också innebära att maten kan produceras där den ska konsumeras, vilket löser logistiken.

När det gäller metan är det, som Annika redan sagt, ett slutet kretslopp. Kon betar av gräset, processar det och släpper ut en del metan bakvägen, men om gräset inte betades skulle det så småningom vissna och dö och samma mängd metan skulle då frigöras (genom förruttningsprocessen av gräset). I alla fall har jag fattat att det funkar så. Kon är med andra ord på inget sätt boven i dramat.

Nej, miljöproblemet med köttproduktion kommer från de koncentrationslägerkött som industrin föder upp, inte från de djur som föds upp på ett helt naturligt sätt.
19

Magnus säger

2 mars, 2015 kl. 09:54

Jag vill också passa på att kommentera det faktum att även produktion av gris och fågel kan göras på miljösmarta sätt. Det gäller att titta på och försöka, så långt det är möjligt, härma naturens eget sätt.
20

Annika Dahlqvist säger

2 mars, 2015 kl. 10:41

@ 19 Magnus:
Absolut att gris och fågel har sin givna plats i matproduktionen. Huvudsaken är att de har fått äta sin naturliga föda, så gott det låter sig göra.
21

majsan säger

2 mars, 2015 kl. 11:48

Vi driver ett småskaligt jordbruk, främst på självförsörjningsnivå. Jag skulle önska att fler ville göra likadant, men det är mycket arbetsintensivt delar av året och kräver en del kunskaper.

När det gäller växthusgaserna tycker jag personligen att man ska skilja på de som kommer från djurhållning/matproduktion gentemot övriga. Mat är nödvändigt och ingår,om produktionen/odlingen sker på ett bra sätt i kretsloppet. Industrins och transporternas utsläpp är en annan fråga, då de ofta förutom CO2 innehåller andra ämnen exempelvis dioxiner.

Sverige har redan idag alldeles för låg självproduktion av mat, så det blir så fel att utmåla nötkreatur som klimatbovar.
22

Josef Boberg säger

2 mars, 2015 kl. 12:08

majsan Skrev:

så det blir så fel att utmåla nötkreatur som klimatbovar.

Februari 2013 – Allan Savory: ”Hur man får öknen att grönska och reverserar klimatförändringen.” – ”Ökenfiering (Desertification ) är ett fint (påhittat) ord för mark som förvandlas till öken” – påbörjar Allan Savory detta fantastiska, tysta, mäktiga föredrag. Och hemskt nog håller det på att hända på omkring två tredjedelar av världens gräsmarker, accelererar klimatförändringen och gör att traditionella boskapskulturer hamnar i socialt kaos. Savory har vigt sitt liv åt att stoppa detta. Han tror nu – och hans arbetete har hittills visat – att en förvånande faktor kan skydda gräsmarkerna och till och med återta förstörd mark som blivit till öken – genom att ÖKA antalet gräsbetande flockdjur.

Saga eller Sanning ?
23

Anders S säger

2 mars, 2015 kl. 12:31

Mest metan kommer från risodling!

Producerar inte kolhydratätarna, veganer och vegetarianer, avsevärt mer metan än köttätare? Hur stor är inte deras påverkan på miljön? Inkludera även överdimensionerade fläktsystem och uppvärmning av friskluft i kalkylen.

Det brukar anges som en av fördelarna med LCHF att man slipper besvärande gaser.

Enligt doktorn.com består gaserna av koldioxid, kväve och metangas.

”Stor sockerkonsumtion kan också ge mycket gaser och en orolig tarm. Pröva att skära ner på godis, bakverk, efterrätter.”

https://www.doktorn.com/artikel/gaser-i-magen

Vill du göra en insats för miljön, plantera fler träd!
24

agneta belfrage säger

2 mars, 2015 kl. 12:36

Inlägg under rubriken Matsedel och måltidsfördelning

Som jag förstår det av Annika Dahlqvists bok om LCHF skall mängd fett, protein och kolhydrater för en person relatera till kroppsvikt sålunda att vikten, säg 60 kg, (jag väger 60 kg) skall motsvara 60 g fett och 60 g protein per dag. Om jag räknar på mängden fett får jag fram följande siffror.

När jag sen tittar i boken på recept s 73 för äggröra och bacon ger en portion ca 42 g fett
Lunchen s 101 ger för en portion ca 150 g fett
Middagen s 88 renskavswok ger för en portion ca 251 g fett

Detta ger ca 440 g fett för tre måltider och räknat på en portion och är i relation till 60 g mycket mer, vilket betyder rejäl viktökning.

Vad har jag missförstått?
25

Lars Henrik säger

2 mars, 2015 kl. 14:11

Anders S Skrev:

Vill du göra en insats för miljön, plantera fler träd!

Jag planterade ett tiotal förra året 😀
26

Annika Dahlqvist säger

2 mars, 2015 kl. 14:53

@ 24 agneta belfrage:
Mina principer för makronutrientfördelning är: minimalt av kolhydrater, socker och stärkelse.
”Lagom” mycket av protein, vilket innebär ca 1 g per kg önskevikt och dag (kött innehåller ca 20% protein, resten är mest vatten, så 60 g protein per dag innebär, om man äter allt protein i form av kött – 300 g kött. Men man äter ju inte allt proteinintag i form av kött, utan även fisk, ägg, bönor etc) Resten av energiintaget ska vara naturligt fett, och mängden av det är individuellt, och måste alltså provas ut för var och en.
Recepten i våra kokböcker är inte en riktlinje för vilken matmängd man ska äta, utan den måste var och en själv bedöma utifrån hunger och vikt.
27

agneta belfrage säger

2 mars, 2015 kl. 15:54

@ Annika Dahlqvist:
Hej och tack för svar som gäller protein och vattnet i kött.

Min beräkning var dock för Fett.
60 g fett som skulle vara ideellt för mig (som väger 60 kg) är då väldigt lite i förhållande till frukost, lunch och middagsportionerna i boken, som jag fick till 440 g per person/portion. Skulle jag följa recepten så skulle jag äta 7!! gånger mer fett än vad du rekommenderar.

Hur har du tänkt?
28

Annika Dahlqvist säger

2 mars, 2015 kl. 16:03

@ 27 agneta belfrage:
60 gram fett är tänkt som en minimisiffra. Sen får var och en prova ut hur mycket den behöver därutöver, beroende på bl a kroppslängd och grad av fysisk aktivitet.
Normalt väger man ju inte matmängderna utan man får uppskatta mängder med ögonmått.
För min egen del så hamnar jag ganska bra genom att inte äta ”fettsnålt”.
29

Anders S säger

3 mars, 2015 kl. 18:21

SR – Studio Ett 3 mars

Fritt fram odla GMO i EU – trots massivt motstånd.

https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/511159?programid=1637

Begravningsindustrin skriver inte ett ord om detta. Ingenting i SVT, DN, SvD, GP, Expressen, GT, KvP eller Aftonbladet.

https://runelanestrand.wordpress.com/
30

Georg W säger

3 mars, 2015 kl. 19:02

@ Lars Henrik:
Jag har planterat 662 träd bara genom att söka kunskap på Internet.

https://www.ecosia.org/
31

Lars Henrik säger

3 mars, 2015 kl. 20:12

@ Georg W:
Tack för tipset! Ecosia installerad nu.
32

jörgen säger

4 mars, 2015 kl. 20:52

Tänk om vi alla kunde bara nöja oss med naturbetat nötkött……..
33

Lars Henrik säger

30 mars, 2015 kl. 17:24

Kraftig ökning av antibiotika till djur

https://mobil.svd.se/nyheter/kraftig-okning-av-antibiotika-till-djur_svd-4446495

Analysen visar att användningen är ojämnt fördelad och klart störst i Kina, USA, Brasilien, Indien och Tyskland.

Det som driver på ökningen de kommande åren är att allt fler länder på bred front uppnår förbättrade socioekonomiska villkor för sin befolkning. När efterfrågan på kött stiger införs samma typ av industriell och antibiotikaintensiv djuruppfödning som redan finns i USA och en rad andra västländer.

Professor Carl Folke kommenterar rapporten:

Vi kanske inte måste sluta äta kött men vi måste föda upp djuren på ett sätt som bidrar till öppna landskap och inte leder till resistenta bakterier, säger han.