LCHF mot fibromyalgi

LCHF kan hjälpa mot fibromyalgi. Vi är många som har upplevt mirakeleffekter på den sjukdomen.
Birgitta Höglund berättar om sina erfarenheter.
Det vore bra om alla personer med fibromyalgi fick tips att prova LCHF.

 

Comments

  1. 1

    Det är ju så att både kända och okända slagit in på LCHF-vägen mer eller mindre. Birgitta själv fullt ut, men även sådana som Babben Larsson har förstått att socker och mjöl är ett fördärv.
    https://www.expressen.se/halsoliv/halsovikt/babben-larsson-jag-ar-sockerberoende/

  2. 2

    Goda hälsovanor sprider sig. Idag på morgonen, på TV Nyhetsmorgon, är det paleo som gäller, där socker och mjöl ratas. Det är ju fantastiskt att LCHF har inspirerat så många matlagare till bättre hälsosam mat.

  3. 3

    Ja, det är fantastiskt vilken skillnad det blev i mitt mående när jag började med LCHF och slutade helt med gluten.
    Jag försöker sprida min historia så att så många som möjligt ska kunna ta chansen att prova.
    Just inlägget om LCHF och fibromyalgi var det som visades mest under 2014 på min blogg, så det har fått väldigt stor spridning.
    Gott Nytt och friskt 2015 🙂

  4. 4

    Hej
    Jag misstänker att jag har fibromyalgi, frågar jag min läkare tittar han på mig och ser alldeles konstig ut.
    Skulle ju vara kul att tänka på en läkare som fattar och förstår. Tyvärr Annika bor du lite för långt bort, annars hade jag kommit till dig meddetsamma. Är det någon som känner till någon i Stockholmsregionen.

    Tack Annika och god fortsättning på nya året.

  5. 5

    @ Bette:
    Känner inte till någon i Stockholmsregionen, men jag hittade en artikel om en person med fibromyalgi som hittade en specialist i Älmhult:
    https://www.nsk.se/article/20150103/OSBY/150109900/1130/-/nio-manaders-vantan-pa-intyg

    Doktorn.com
    https://www.doktorn.com/artikel/tema-fibromyalgi-del-1-en-jobbig-sm%C3%A4rtsjukdom

  6. 6

    Fundera på olika orsaker!

    Jag tror att fibromyalgi, kroniskt trötthetssyndrom mfl diagnoser där värk/smärta ingår kan ha många olika orsaker. Nu vill jag ta upp ett område som försummats – som varken patienter eller vårdpersonal tänker på – nämligen läkemedelsbiverkningar.

    K i n o l o n e r (en grupp bredspektrumantibiotika)

    Kinoloner var vanligare tidigare (för t.ex. prostatit, urinvägsinfektion m.m.). Eftersom bredspektrumantibiotika ökar antibiotikaresistensen har det gått ut påbud om att minska användningen. Det man däremot inte säger något om är att man kan få mycket besvärliga och långvariga biverkningar.

    För tio år sedan började jag söka information om kinoloner eftersom en närstående hade ordinerats ciprofloxacin (Ciproxin, i USA = Cipro).

    På Internet upptäckte jag människor som kallade sig ”floxies”. De hade blivit skadade av den här typen av antibiotika. Namnet på den aktiva substansen innehåller ofta ordet ”flox” (ciprofloxacin, levofloxacin, moxifloxacin mfl). Produktnamn = Ciproxin, Tavanic, Avelox mfl. De aktiva substanserna kan även förekomma i vissa ögon- och örondroppar.

    På nätet berättade de drabbade om sina plågor – ibland mångåriga/permanenta.
    Det handlade ofta om muskel- och senproblem samt värk, nervsmärtor, pirrningar, domningar m.m. men deras blodprover var utan anmärkning.

    Biverkningarna kan vara mycket vittomfattande och även drabba tankeförmåga och psyke.

    Det hände författaren Stephen Frieds fru när hon tog ett par tabletter för en urinvägsinfektion. Hon hamnade på psykakut men hade även problem med synen.

    Boken – Bitter Pills – handlar om deras resa för att ta reda på vad som hade drabbat henne och om de fanns andra personer med likartade erfarenheter. Den är mycket välskriven och finns säkert kvar i Adlibris sortiment (tyvärr översätts sällan den här typen av böcker).

    Gå gärna in på http://www.fass.se och läs bipacksedlarna för Ciproxin, Tavanic och Avelox (eller sök på de aktiva substanserna).

    Besök gärna nedanstående hemsidor för patientberättelser och annan information.

    http://www.askapatient.com (sök på Cipro, Levaquin (=levoflocaxin=Tavanic) och Avelox)
    http://www.fqvictims.org
    http://www.ciproispoison.com
    http://www.floxiehope.com
    Jag vill också rekommendera den sexdelade dokumentären på u-tube: ”Certain Adverse Events”.

    Kinolonernas biverkningar är ”luriga”. De behöver inte visa sig på en gång.
    Man skall akta sig för att kombinera kinoloner med anti-inflammatoriska läkemedel s.k. NSAID (nonsteroid antiflammatory drugs t.ex. ibuprofen och diklofenak) liksom kortison eftersom det förstärker risken för biverkningar.

  7. 7

    K i n o l o n e r
    Del 2

    Det har väl gått cirka ett år sedan jag upptäckte Lisa Bloomqvists hemsida.
    Hon har skandinaviskt påbrå och bor i Colorado. Det tog Lisa flera år att återhämta sig efter en kinolon-kur . Hon har bestämt sig för att ge andra hopp. Därför kallar hon sin hemsida – http://www.floxiehope.com. Hon har skrivit om fibromyalgi ibland, att läkemedelsbiverkningar skall vara en bland många differentialdiagnoser.

    Jag kontaktade henne och frågade om jag (som lekman) fick översätta någon artikel för att göra svenskar mer medvetna. Det var fritt fram – hennes högsta önskan är att uppmärksamma allmänheten (och professionen) på riskerna/biverkningarna.
    Här kommer en av hennes artiklar i min tolkning/översättning.

    ”Communicating with doctors about fluroquinolone Toxity”
    http://www.floxiehope.com, 2013-08-05

    Att samtala med läkare om fluorokinolonförgiftning

    När jag förstod att jag hade skadats av ett läkemedel – och att det inte fanns någon hjälp att få – slutade jag att göra läkarbesök. Jag tänkte att de skulle kunna skada mig. De kunde inte hjälpa mig och därför var det lönlöst att göra fler besök.

    Jag var arg på läkarna som hade skrivit ut detta läkemedel.

    Jag var arg på läkarna som sa att symptomen absolut inte kunde bero på Cipro (=ciprofloxacin). Jag kände att de hade fel (de hade fel – Cipro var orsaken).
    Jag kände att de inte visste om någon behandling som kunde avhjälpa problemen (jag frågade inte). Jag ville inte längre vara en del i systemet.

    Min reaktion var helt förståelig.
    Ilskan/bitterheten var kanske inte till så mycket hjälp men jag tycker inte att den var omotiverad.
    Jag blev arg när jag blev allvarligt skadad av läkemedlet och sedan nonchalerades av läkarna när jag tog upp möjligheten att Cipro skulle kunna vara orsaken till att min kropp hade ”snedtändt” (gone hay-wire).

    Det föreföll vara ett förnuftigt och rationellt beslut att inte längre vara en del av systemet speciellt som akupunktur och tillskott hade hjälpt mig.

    Men nu börjar jag se annorlunda på saken.

    Genom att ta helt avstånd från vården hjälpte jag inte till.
    Ingen av mina läkare hade en aning om vad Cipro hade gjort med min kropp.
    De hade inte en aning om att jag knappt kunde gå under flera månader.

    De hade inte en aning om att Cipro gjorde så att jag förlorade viktiga delar av min tankeförmåga, mitt minne, min läsförståelse, mina möjligheter till kontakter med andra människor, min verbala uttrycksförmåga etc.

    De hade inte en aning om att Cipro förorsakade ett syndrom som allvarligt skadade kroppens alla system.
    De hade inte en aning om allt detta eftersom jag inte berättade för dem.
    Så – jag kan inte skylla på dem för att de inte visste, för att de inte noterade min smärta.
    Jag kan inte skylla på dem för att de inte gör något åt det farsartade system som godkänner fluorokinoloner som förstahandsval vid behandling av smärre infektioner eftersom de inte känner till konsekvenserna av sina handlingar.

    Jag kan inte skylla på dem när de felaktigt uppskattar hur vanliga/allvarliga fluorokinoloneras biverkningar är. En inte försumbar del av befolkningen som lider av fluorokinolonernas biverkningar, gör precis som jag- slutar att gå på läkarbesök och berättar inte sina historier.

    Läkarna hade inte en aning. Och det var delvis mitt fel.

    Även om jag hade velat fortsätta med läkarbesöken misstänker jag att det skulle ha blivit en ”bergsbestigning”. Systemet är inte gjort för att upptäcka och behandla problem som ”Fluoroquinolone Toxicity Syndrome/Floxing”.

    För det första finns inte ”Floxing”eller ”Fluoroquinolone Toxicity Syndrome” med i någon läkarhandbok gällande sjukdomar/syndrom/etc.
    Så länge som det inte ens finns en BENÄMNING kommer problemen inte att erkännas.

    För det andra skulle det vara slöseri med allas tid och energi om jag hade gått tillbaka till läkaren för att berätta om varje nytt symptom (de visade sig titt som tätt under några månader) eftersom de ändå inte skulle kunna göra något åt det.

    Den västerländska vården är baserad på diagnos/behandling. Båda dessa saker var viktiga för mig men när varken det ena eller det andra är möjligt, tenderar man att göra dåliga saker som att etikettera patienterna som psykiskt störda, eller än värre, ge dem behandlingar på måfå med förhoppning om att de skall bli bättre. Jag ville varken vara med om det ena eller det andra så jag gick inte tillbaka till min läkare.

    Eftersom jag, till stor del, återhämtat mig förefaller min strategi har varit bra för min hälsa. Men det betydde samtidigt att läkarna var ovetande om vad som hade hänt mig och inte insåg att det är nödvändigt med förändring.

    Jag skulle ha sagt till dem. Jag skulle ha berättat min historia. Vi borde alla berätta våra historier för läkarna. Inte för att få ett svar. Vi skall berätta så de får veta. Så att de förstår vilka förödande effekter läkemedel, som de förskriver, kan ha.

    Om de får veta, kommer de kanske att ändra sitt beteende.
    Kanske kommer de att låta bli att skriva ut fluorokinoloner när det är olämpligt.
    Kanske kommer de att känna igen symptomen på fluorokinolonförgiftning hos någon annan och undvika att göra mer skada hos den personen. De kan undvika förskrivning av anti-inflammatoriska, steroider och naturligtvis andra fluorokinoloner i framtiden när det gäller den personen (Min anm. = dessa läkemedel kan förstärka effekten av fluorokinoloner och utlösa allvarliga biverkningar).

    Här har Dr. Rob en del värdefulla råd :
    https://www.prohealth.com/library/showarticle.cfm?libid=18247

    Närma Dig de läkare som verkar vara bra och mänskliga. Låt de andra vara.
    Fortsättningsvis kommer den här typen av samtal finnas med på min ”Göra-Lista”. Jag kommer att, på ett vänligt sätt, berätta för min läkare vad jag har gått igenom och hur hon kan undvika att försätta andra i samma, smärtsamma situation. Jag undrar om Kaiser skulle kunna tänka sig att vara med på ett hörn, att betala en del för en informell session när information går från patient till läkare. Jag betvivlar, men det kan vara värt att fråga.

  8. 8

    K i n o l o n e r
    Del 3

    Jag är helt på det klara med att ibland kan en ändrad kost vara räddningen, men jag fortsätter ändå på kinolon-spåret eftersom jag anser det försummat.

    Jag vill rekommendera patienter att tänka efter, beställa journaler och våga ha samtal om olika differentialdiagnoser. Kanske fråga – skulle det kunna vara något annat än just det här – skulle det t.ex. kunna vara biverkningar?

    Patientberättelse

    För ett halvt år sedan besökte jag min dotter.
    Då ringde bästisen (=A) som hade ont i magen.
    Tre år tidigare hade man röntgat och funnit tarmfickor och A hade ordinerats antibiotika (kom ej ihåg vilken).
    Under konversationen råkade jag höra ordet ciprofloxacin och viskade till min dotter
    – hälsa A att hon skall fråga om hon kan få någon annan, mindre riskabel, antibiotika
    men det var för sent.

    Jag sa också – hälsa A att hon måste läsa bipacksedeln – inte bara en gång – samt vara medveten om att om hon märker något speciellt så skall hon omgående kontakta förskrivaren på sjukhuset

    Nästa dag ringde A igen.
    Hon var mycket uppriven, grät, hade fruktansvärda smärtor, kunde knappt gå osv.
    Det blev ett nytt akutbesök.

    A hade läst bipacksedeln och upptäckt att flera av hennes nytillkomna symptom fanns med där. Därför undrade hon (flera gånger) om det kunde vara biverkningar, vilket raskt avfärdades. I stället samlades flera olika läkare (reumatologer mfl) för att diskutera hennes fall.

    Då tog A upp bipacksedeln och läste högt och då blev det annat ljud i skällan. Hon skulle sluta med ciprofloxacin direkt och leva på flytande de närmaste veckorna.
    Hon hann bara ta två tabletter innan hon drabbades av ovanstående. Det är möjligt att hon hade fått en kinolon tidigare och inte reagerat.

    Jag träffade henne några dagar senare och hon var på bättringsvägen. Hon kunde stå på benen men hade fortfarande värk i senorna, även i armarna. Det var många olika symptom.

    Vid telefonsamtal med min dotter har jag, då och då, frågat – hur är det med A – har hon blivit
    bättre?

    Efter någon vecka verkade hon vara på bättringsvägen men så plötslig har det ena bakslaget efter det andra dykt upp. A kunde inte lyfta en armen, A har nu värk på baksidan av låret och det känns som det inte riktigt följer med. Hon har också fått värk och andra problem
    i en del fingrar.

    Jag hoppas verkligen att hennes läkare lärt sig något, rapporterar misstänkta biverkningar (skyldighet) och har A:s fall i åtanke nästa gång de tar fram receptblocket och tänker skriva ut en kinolon. De skall bara användas vid allvarliga infektioner där det inte finns andra, mindre farliga alternativ.

    Det har gått ett halvt år.
    A:s historia är inte över än………

  9. 9

    Thank you, Bookworm, for mentioning the role of fluoroquinolones in fibromyalgia!

    In 2013, the US FDA added a warning to the labels for ciprofloxacin, levofloxacin and other fluoroquinolones for ”permanent peripheral neuropathy” that can be caused by the drugs. Here is the announcement of the FDA increased warning – https://www.fda.gov/Drugs/DrugSafety/ucm365050.htm

    Here are some articles that I recommend that all physicians and patients look into:

    Journal of Investigative Medicine HIGH IMPACT CASE REPORTS, “Permanent Peripheral Neuropathy: A Case Report on a Rare but Serious Debilitating Side-Effect of Fluoroquinolone Administration“

    Neurology “Oral fluoroquinolone use and risk of peripheral neuropathy: A pharmacoepidemiologic study”

    Additionally, The FDA document that is linked to in this post is quite revealing – https://www.hormonesmatter.com/fluoroquinolone-antibiotics-damage-mitochondria-fda-adds-warning/

    A couple of tricky things about fluoroquinolones is that the adverse effects are often delayed (by weeks, months, or sometimes even years – but so many things have happened after years that it’s difficult to make definitive connections) and there is a tolerance threshold for fluoroquinolones. Those things make connecting the pain to the drugs quite difficult.

    Fluoroquinolones deplete mitochondrial DNA and lead to mitochondrial dysfunction and oxidative stress.

    This damage is related to the solutions that you are referring to. A low-carb diet has been shown to be beneficial for mitochondrial repair. Dr. Terry Wahls says some very interesting stuff about this in her book, The Wahls Protocol, as well as in her speeches and journal articles.

    It would be very nice if more doctors recognized the relationship between fluoroquinolones, mitochondrial dysfunction and chronic illness and pain.

    Regards,
    Lisa Bloomquist (probably Blomqvist, but some ancestors ”Americanized” it)

  10. 10

    Ö v e r s ä t t n i n g

    Här kommer en snabbtolkning/översättning av Lisa Bloomqvists text.
    Ursäkta eventuella misstag!
    —————————————————————————————————————————————

    Tack Bokmal för att Du nämner fluorokinolonernas roll när det gäller fibromyalgi.

    2013 lade FDA till en varning om permanent perifer neuropati i bipacksedlarna för ciprofloxacin, levofloxacin och andra fluorokinoloner. Här är tillkännagivandet om den utökade varningen från FDA – https://www.fda.gov/Drugs/DrugSafety/ucm365050.htm

    (Min anm.: FDA = Federal Drug Administration =amerikanska läkemedelsverket)

    Här är några artiklar som jag rekommenderar alla läkare och patienter:
    Journal of Investigative Medicine HIGH IMPACT CASE REPORTS, “Permanent Peripheral Neuropathy: A Case Report on a Rare but Serious Debilitating Side-Effect of Fluoroquinolone Administration“

    Neurology “Oral fluoroquinolone use and risk of peripheral neuropathy: A pharmacoepidemiologic study”

    Dessutom är FDA-dokumentet som man länkar till ganska avslöjande – https://www.hormonesmatter.com/fluoroquinolone-antibiotics-damage-mitochondria-fda-adds-warning/

    Det som kan vara knepigt med fluorokinolonerna är att de har en toleranströskel. Biverkningarna är ofta fördröjda i veckor, månader, ibland även i år. Eftersom det händer mycket genom åren kan det vara svårt att göra en definitiv koppling mellan medicinen och smärtan.

    Fluorokinoloner reducerar mitokondriskt DNA och kan leda till mitokondrisk dysfunction och oxidativ stress.
    ……………. (utelämnad mening.

    Lågkolhydrat-kost har visat sig bra för ”reparation” av mitokondrier.
    Dr. Terry Wahls säger mycket intressanta saker om det i boken – The Wahls Protocol – och även i tal och tidskriftsartiklar. .

    Det skulle vara mycket bra om fler läkare upptäckte sambandet mellan fluorokinoloner – mitokondrisk dysfunktion samt kroniska sjukdomar och smärta.

    Hälsningar
    Lisa Bloomquist (förmodligen Blomqvist, men någon förfader ”amerikansierade” det)

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Upptäck mer från Annika Dahlqvists LCHF-blogg

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa