Ärlighet och korruption

Krönika av prof Göran Sjöberg:
Ärlighet och korruption

Vi har alla våra favoriter i bloggvärlden och för mina läsare är det nog uppenbart att Annikas blogg är min största, kanske för att jag här upplever en ärlig kamp mot dagens korrupta medicinska system. En annan blogg, som ger mig samma upplevelse av ärlig ”fight”, skrivs av Dr. Malcolm Kendrick. Hans senaste tråd, ”What is a conflict of interest anyway?”  är den som nu inspirerar mig till den här speciella krönikan. Man kanske kan översätta titeln med ”Vad är egentligen en intressekonflikt?”. Kendrick, som i grunden är en allmänpraktiserande läkare i England, har ett väldigt underfundigt, humoristiskt men också ironiskt och därmed unikt engelskt sätt att skriva – helt enkelt lite krönika över vad han skriver.
Läs mera

Hans tråd handlar om statinerna, som förvisso är hans specialområde, och där han också själv har skrivit en mycket initierad och läsvärd bok; ” The Great Cholesterol Con”. I den engelska läkarkåren är Kendrick också mycket aktiv i kampen mot det övermaga inflytandet som de stora läkemedelsbolagen, framför allt indirekt, utövar på den kliniska praktiken. I den aktuella tråden ger han sig heller inte på vem som helst, och inte heller för första gången, utan en professor vid universitetet i Oxford och en professor som tillika är adlad; med andra ord Professor Sir Rory Collins.

Professor Collins använder hela sin Oxfordauktoritet för att fanatiskt försvara statinerna, framför allt genom att helt förringa biverkningarna, och gjorde sig senast känd genom sitt försök att förmå den välrenommerade engelska medicinska tidskriften BMJ att dra tillbaka en redan publicerad artikel som pekade på de allvarliga biverkningarna från statinerna. Professor Collins är helt enkelt en naturlig måltavla för Kendrick i hans försök att rensa upp i statinträsket.

Frågan som Kendrick nu ventilerar på sin blogg är om Professor Collins är ärlig när han påstår att han inte tar emot några pengar från läkemedelsindustrin och därmed inte kan anklagas för bristande trovärdighet i sin mission för statinerna. Till saken hör att  Collins forskningsenhet i Oxford, där han förvisso är avlönad, under åren har tagit emot ungefär 3 miljarder kronor från läkemedelsindustrin. Men hur mycket av dessa pengar som hamnat i Collins fickor går inte att få reda på trots idoga försök från Collins kritiker. Kendrick ventilerar också, mot bakgrunden av dessa institutionella ekonomiska bindningar, om vi verkligen kan lita på vad Collins säger och i så fall hur mycket av vad han säger.

Kendricks enkla svar på denna fråga är att vi helt enkelt inte kan veta om vi kan lita på Collins eller inte men att en intressekonflikt definitivt är en intressekonflikt som, oberoende av om den är direkt eller indirekt, påverkar trovärdigheten i grunden.

Att inte deklarera sådana intressekonflikter (och sedan bli avslöjad) ökar knappast trovärdigheten och det är förstås därför man inom medicinska publiceringssammanhang avkrävs sådana deklarationer. Detta innebär att om man har deklarerat intressekonflikter kan man sedan inte låtsas som ”det regnar” för trovärdighet har i grunden korrumperats även om man ivrigt hävdar att man inte alls har påverkats. Det finns inga gratisluncher som man brukar säga och detta är själva korruptionens medvetna väsen.

När jag ser bilder av den kostymklädda Professor Collins, som t.ex. i detta BBC-program, https://www.bbc.co.uk/programmes/p01jx1fy , kan jag inte låta bli att tänka på vad en fyndig industrikollega sa vid ett tillfälle: ”Mycket inkompetens kan döljas under ytan av en flott kostym!” Möjligen kan man här byta ut ordet inkompetens mot korruption.