Lars Bern har skrivit en ny bok: Antropocen. Den handlar om möjligheten för mänsklighetens överlevnad i framtiden.
I anslutning till detta har han startat en blogg: Antropocene. Tankeväckande läsning!
De som vill diskutera frågan kan lämpligen göra det på Antropocen-bloggen. Om man vill skriva ett längre gästinlägg i bloggen, eller diskutera med Lars själv kan man maila honom på larsbern(a)live.se
Lars Bern har skrivit mycket tänkvärt under åren men denna bok verkar inte höra till denna kategori. Den verkar vara ett eko av Francis Fukuyamas dinosaurievrål när han efter Berlinmurens fall deklarerade ”historiens slut”, en liberal marknadsekonomi hade segrat för evigt och att hädanefter mänskligheten skulle leva lycklig i alla sina dagar om man bara lät det självspelande pianot marknadsekonomin vara så oreglerad som möjligt.
Lars Bern verkar vara fast i tankegångarna om att den industriella, västerländska civilisationens framgångar de senaste århundradena är för all framtid given och förnekar att den har någonting som helst med att göra med ett överutnyttjande av ändliga resurser som fossila bränslen, framför allt olja. Tillväxten de senaste århundradena är dock starkt kopplad till just ett accelererande utnyttjande fossila bränslen. När de blir dyrare dippar ekonomin. Den billiga oljan börjar ta slut även om det finns kvar enorma oljereserver under jordytan men som det kommer vara för dyrt att utvinna. Oavsett om man likt Lars Bern är klimatförnekare eller inte.
Vi kommer inte att kunna ersätta oljeberoendet med några kreativa uppfinningar som trollar fram billig energi ur tomma intet. Den fossildrivna ”framgångsmodell” som Fukuyama & Bern hyllar fungerar inte längre när den billiga oljan sinar. Denna modell föröder framtida generationers möjlighet att fortleva på jorden genom miljöförstöring av allehanda slag och baserar sig på en judeo-kristen världsbild av mänsklig hybris där människan är satt härska över naturen i tron att vi kan överlista och tämja naturen utan allvarliga konsekvenser. Tyvärr har dock Lars Berns ”Antropocene” redan inträffat med kadmiumkontaminerat konstgödsel på varenda åker, bekämpningsmedel med mera som sakta men säkert letar sig ned till grundvattnet.
Tvärtom måste vi hitta tillbaka till hållbara sätt att producera livsnödvändigheter som exempelvis mat utan att föröda framtida generationers möjligheter att göra det samma.
Så min rekommendation blir således: Köp Lars Berns bok!!! Läs den och lås sedan in den i ett brandsäkert bankfack eller i ett bergrum. Efter 20-30 kan du plocka ut den igen och läsa den för barnbarnen som en sedelärande historia över mänsklig hybris om varför vi hamnade så fel.
@ Per Wikholm:
Jag håller med dig i detta resonemang även om jag nu inte har sett annat av boken än själva presentationen.
Enligt min mening måste man nästan ha en ”naiv barnatro” på de ”fria” marknadskrafterna i deras globala tappning för att tro på att de själva ska lösa de katastrofala miljö- och hälsoproblem de har gett upphov till – detta är en extrem tro på marknadsliberalismen. Jag tror att jag ändå ska skaffa boken som du rekommenderar. Din dystopiska vision stämmer också väl med den som Lierre Keith presenterar i sin bok ”Vegomyten” och som jag själv tagit till mitt hjärta.
För övrigt så tror jag att vi måste hålla oss borta så mycket som möjligt från rent politiska ställningstaganden i debatten kring kost och hälsa även om själva tråden inbjuder till kommentarer som din och min.
Jag hoppas Lars har rätt i sin positiva framtidstro men jag skulle nog inte sätta pengar på att han faktiskt har det 🙂
@ Professor Göran:
Jag håller med dig om att vi ska hålla oss från politiska ställningstaganden men det är ju så svårt att undvika politik generellt när vi ofta vill diskutera hållbar matproduktion och inte bara giftfri och hälsosam.
Det är kanske just partipolitik och ismer vi vill undvika medans vi kan fortsätta diskutera vad som måste göras likt någon slags opolitiska tjänstemän?
Hursomhelst letar jag efter någon sorts vettig och lättanvänd avgränsning för att kunna ta tag i dylika angelägna ämnen.
Jag instämmer i att vi inte ska vara partipolitiska men det finns många LCHF-relaterade frågor som måste upp på den politiska agendan såsom smör kontra margarin i skolan. På den politiska dagordningen finns redan förslag om t ex köttskatt, fettskatt, sockerskatt – något som var och en bör ta ställning till även om jag inte tror att det är vare sig möjligt eller önskvärt att LCHF-rörelsen tar några gemensamma ställningstaganden i dessa sakfrågor.
@ Per Wikholm:
Köttskatt låter som initeriat av Mp 🙂 ! Lite skämtsamt men Mp vill ha oss till vegetarianer så långt som möjligt. Som vanligt har inte partiet brytt sig om – eller ens tänkt – på konsekvenserna av sina förslag.
Det som framgår av Lars Berns sammanfattning av boken är att han vill bagatellisera mänsklig, negativ miljöpåverkan, samt påstår att dem han stämplar som ”ekologister” alla vill ha planekonomi. Citat:
”Ekologisterna anser sig ha tolkningsföreträde när det gäller alla frågor om hållbarhet. De är dock ensidigt fokuserade vid människans egen miljöpåverkan. Deras förment hållbara samhälle kan bara genomföras genom att överge dagens fria marknadsliberala samhälle och ersätta det med ett elitistiskt hårt planstyrt samhälle med starka begränsningar.” Slut Citat.
Det är fullt möjligt att vara både ”ekologist” och samtidigt för marknadsekonomi. Jag kan varmt rekommendera Joel Salatins bok ”Folks, This ain’t Normal”. Salatin beskriver sig själv som
”Christian-libertarian-environmentalist-capitalist-lunatic-Farmer”
@ Per Wikholm:
Wikholms inlägg är typiskt för alla som vill hålla alarmismen och människors rädsla vid liv. Han angriper budbäraren med olika ad hominem tillmälen utan att ens ha läst budskapet. Inte ett enda sakargument givetvis. Mycket låg nivå.
Detta sagt tänker jag inte föra debatten rörande hållbarhet här på Annikas blogg eftersom den inte hör hemma här. Här kan vi möjligen diskutera mitt inlägg om hållbar kost https://antropocene.se/2013/december/minskat-kottatande-ar-inte-hallbart.html.
Undergångsprofeter med sina undergångsprofetior har det aldrig varit någon brist på, en sak har dom i alla fall gemensamt, historien har visat att dom har fel. Nej, världen kommer inte att gå under, den här gången heller! Låt oss istället glädjas åt att allt fler människor gradvis får det allt bättre i världen idag jämfört med igår!
@ Lejeune:
Nej världen lär bestå (med eller utan oss). Men den explosiva befolkningstillväxten oroar. Inte minst att vänstern, miljöprofeter och friliberaler tycker det är ok att transportera migrationsströmmarna över hela världen, plus att delar av dem har planekonomi och hårda regleringar i tankarna.
Friliberaler vill ju släppa allting fritt och säljas utan minsta restriktioner till minsta möjliga kostnad för marknad/kapital. Livsmedelskvalité är för dem sekundärt, migration och kapitalströmmar primärt.
Att i en sådan värld införa planekonomi, skulle föra oss mot avgrunden. Då skulle i och för sig befolkningen decimeras genom svält, men för oss som humanister och kanske framförallt realister, låter det inte som någon bra idé.
Men som Bern säger bättre att föra den debatten på något annat ställe.
Lars Berns rubrik ”minskat köttätande är inte hållbart” är lovande i mitt tycke. Om människor lever som veganer anser jag är deras sak så länge de inte med ”militanta medel” försöker pådyvla oss köttätare att det skulle vara dåligt. Det handlar ju om HUR djur behandlas och HUR produktionen går till. Ska bli spännande att läsa boken – jag tycker att det öppnar upp för ett vidare perspektivt – vilket verkligen behövs!
@Per Wikholm:
Har inte läst Lars Berns bok än, har beställt den, men av vad jag läst på hans blogg så tycker jag att det förefaller bra det han skriver, det som är mänsklighetens största resurs är faktiskt kreativitetten och uppfinningsrikedomen och om den släpps fram så kommer dom allra flesta problemen att få lösningar, fast möjligen inte alla.. Och Lars räknar ju också upp ett antal stora bekymmer, nedskräpning och utfiskning i haven, kemisamhället mm mm.
Kärnpunkten är faktiskt energin, vi behöver billig och tillförlitlig energi annars är det stopp. Inom överskådlig tid så är det fossil energi som gäller och peak oil har defintivt inte passerat än – pga den nya ”fracking” teknologin, men även oljan förutan så finns det kol som räcker i många hundra år än.
Det är få, om ens några, ”resurser” som försvinner, det som händer är att dom, när dom ”lågt hängande frukterna” är plockade, blir dyrare så att det blir intressant med substitut och andra sätt att lösa problemen och här kommer kreativiteten in.
Det statiska tänkandet (tänk ”peak oil”) är helt fel och det borde idag vara uppenbart att det är på det sättet. Inte ett enda ”peak”-hot (hittills i alla fall) har besannats. Men det tycks vara en svår sak att tro på att mänskligheten ska kunna bemästra problemen och ändå finns det en så lång historia av framsteg att man tycker det borde vara självklart – problemen kan lösas!
Lars Bern Skrev:
Jo… – Lars – men jag lade en kommentar här – för ett par dagar sedan – men den är ännu ej godkänd.
Du har ju förhandsgranskning på kommentarerna – och är det ett bra sätt att få igång en spontan och öppen dialog med ?
@ Per Wikholm:
”Köp Lars Berns bok!!! Läs den och lås sedan in den i ett brandsäkert bankfack eller i ett bergrum. Efter 20-30 kan du plocka ut den igen och läsa den för barnbarnen som en sedelärande historia över mänsklig hybris om varför vi hamnade så fel.” Tja Wikholm. Din rekomemndation verkar passa in väl på ”Tillväxtens Gränser” från 70-talet. Om 30 år tror jag att vi kan konstatera att Bern får rätt …