Ledare i DN idag, av Lena Andersson.
Dieternas krig. Ja, vad ska man säga? Jag tror ju inte att det är stärkelsen som primärt orsakar det metabola syndromet. Men stärkelsen är likväl tomma kalorier. Stärkelsen höjer blodsockret och insulinet, men ger inga essentiella byggstenar till kroppens celler..
Om vi inte åt fettsnålt så skulle vi sannolikt tåla en viss andel av kosten i form av stärkelse utan att bli sjuka. Men när vi väl har blivit insulinresistenta tål vi stärkelse väldigt dåligt.
Ju äldre vi blir desto mer insulinresistenta är vi i genomsnitt.
I kommentarerna fick Andreas och jag oss en riktig känga. Fast Nigel Perkins som skrev den är inte riktigt uppdaterad:
”Det kan inte nog påpekas att det inte råder någon kontrovers rörande kostråden bland läkare; det är tallriksmodellen som gäller. De två (2) förespråkarna som finns är en allmänläkare som fått sparken och en som håller på att utbilda sig till allmänläkare på deltid. Bägge har företag som säljer undervisning om högfettsdieter och är långt ifrån objektiva eller specialkunniga. Hjärtläkare och diabetologer, de riktiga experterna, är dock överens med naturlagar och biologi.”
Ann Fernholm har skrivit om ledarartikeln.
En tidigare DN- kolumn om dieter , av Lena Andersson. Erik Edlund tipsar
Det vore nog bra om Lena Andersson höll sig till ämnesområden som hon behärskar. Här ger hon sig ut på riktigt djupt vatten, så jag börjar undra hur bra hon har på fötterna i andra sammanhang?
Så det finns bara två läkare i Sverige som är emot tallriksmodellen och förespråkar mer fett?
Jag har nog missförstått ett antal läkare och forskare då
Det här är pinsamt för DN, som tar in en totalt ointressant artikel av en författare som saknar kunskap i ämnet som hon låtsas diskutera. Enda effekten av artikeln är att DN gjort bort sig.
Det pågår en viktig diskussion om varför fetman ökat, om varför diabetes ökat.
Om det har författarinnan inget att säga. Hon säger bara att hjärnan behöver socker. Okunnigt och fördomsfullt.
Varför försöker inte DN deltaga i debatten om den ökade förekomsten av höga blodsocker nivåer och alla föjdsjukdommar i stället för att publicera meningslösa och okunniga artiklar?
Det gick ju inte att kommentera Lena A:s krönika så jag skickade ett mail i stället:
”Hej Lena Andersson
det gick ju inte att kommentera din krönika om ”stärkelse…” så jag skickar ett mail i stället. Jag tycker nog du är lite dåligt påläst i ämnet, det är ju inte ”dieter” det handlar om utan vilka mekanismer som verkar inom våra celler. Där finns mycket forskat och skrivet dom sista åren.
Jag är en vanlig pensionerad civilingenjör men måste säga efter att ha läst om dessa saker nåt år nu, att maken till usel forskning, som den som finns inom livsmedelssektorn och inom delar av medicinforskningen (den som läkemedelsföretagen i första hand sysslar med) har jag sällan hört talas om. Inte all forskning förstås, men den som ”trumpetas” ut av läkemedels- och livsmedelsindustrin och deras reklamageneter (är det dietister och läkare måntro?)
Läs gärna ” Ett sötare blod” av Ann Fernholm (och hennes blogg) och varför inte titta in på en sprillans ny blogg i Storbrittanien : https://healthinsightuk.org/ (och det finns ju ett antal goda svenska bloggar också, t ex Kostdoktorn och Annika Dahlqvists blogg)
Jag uppskattar dina krönikor och din förmåga att, för det mesta, få mig att se saker från helt nya vinklar! Men inte denna gång.
Hälsningar
Bosse Blomberg”
Bra svarat att Ann Fernholm. Lena Andersson har rätt, men ändå så fel. Så kan man ju också fråga sig om inte hennes artikel är malplacerad på en ledarsida? Men DN inger minsann inget förtroende. En kommunistblaska om jag får ge min syn.
Natan!
Kalla DN för kommunistblaska – jag kallar den förr högerblaska!
Vet att det inte har med saken att göra! Min man gillar inte heller DN, han tycker att den är dålig på sport.
Lena Andersson : /…/ Om jag skulle välja mellan att resten av livet leva på kött, ägg och grönsaker men absolut inget spannmål – eller på ris, linser, grönsaker och frukt men absolut inga djurprodukter, valde jag riset veckans alla dagar /…/.
Liksom Rössner och vissa politiker är Lena raljant och kaxig, något som kortsiktigt kan få skrattarna på sin sida, men som inte brukar hålla i längden. Vilket bränsle vi stoppar i oss är viktigt.
Kostdebatten handlar om mer än om mat. Dr Annikas LCHF blogg är en livsviktig mötesplats!
Officiellt kallar den sig väl för liberal 🙂 Det begreppet är minst sagt svävande idag. Bl.a deras kultursida är svårt marxistinspirerad! Sen handlar det förstås om var man har sina värderingar!? Vi har förmodligen inte samma syn på det och det är ok.
Min uppfattning är att vi är sjukligt vänster-indoktrinerade i detta land. Titta på SVT ? Och även Tv4. Vänsteridealen hamras in dygnet runt. Att tycka ”rätt” är att tycka vänster. Nu kan begreppet vänster vara glidande – det är jag medveten om – men på min värderingsskala är det så.
Nu hamnade vi i politiken igen. Usch och fy och Annika våndas 🙂
DN kallar sig för liberal vilket för mig betyder att den inte står för något alls,,,,
Det har märkts tydligt att nivån på DN har sjunkit rejält under senare tid. De har väl märkt av ttidningsdöden som alla andra tidningar.
Att som i denna ”ledare” vara så extremt dåligt påläst ökar ju inte direkt förtroendet för DN.
Verkar nästan som om författaren till den här ledaren delvis har haft Jonas Paulsson och Stig Bengmarks nattståndna insändare som underlag,,,,
@ Thomas Jansson:
Verkar nästan som om författaren till den här ledaren delvis har haft Jonas Paulsson och Stig Bengmarks nattståndna insändare som underlag …
Oavsett var Lena Andersson informerat sig så upprepas kostetablissemangets budskap – den här gången utan möjlighet till kommentarer!
@ Thomas Jansson:
Politiskt korrekt är väl en ganska adekvat benämning? Lever man på presstöd är det en överlevnadstrategi att inte bita den hand som föder en.
Så blir utgåvorna därefter. Lika spännande som Pravda på sin tid 🙂
Lena Andersson är filosof.
Hon lyfter i den här krönikan upp det faktum
att det råder total förvirring om vad som är
bra mat att äta.
Ingen vet och alla spekulerar.
Vi alla här vet vad som är bra mat att äta.
Vad som förmår DN att publicera denna ledare är höljt i dunkel. Att Lena Andersson är tämligen bitter är inte svårt att inse, särskilt om man jämför med en tidigare ledare från 5/10:
”Har någon som köpt de storsäljande böckerna som uppmanar till svält två dagar av sju varit hungrig i inköpsögonblicket? Jag tror inte det. Bara när man är väldigt mätt överväger man fånglägerransoner. 500 kalorier är vad en kvinna ”får” äta under 5:2-dietens fastedygn. Jag har prövat alla dieter utom den eftersom jag vet att jag inte klarar hunger. Inte för att jag klarar någon annan diet heller mer än några dagar men det är ju inget skäl att låta bli. Att se vad de gör med tänkandet är inte ointressant.”
Vad förmår någon att prova ”alla dieter” (utom 5:2, då hon inte klarar hunger)?
Vad har hon att förmedla utöver frustration över att inte hantera det som driver henne att testa ”allt”?
Länk till den förra ledaren under mitt namn
/ Erik Edlund
”Iakttagelser liknande den Henry David Thoreau gör i ”Walden” (1854) hjälper oss inte heller även om de är roande: ”En farmare sa till mig: ’Du kan inte leva uteslutande på grönsaker [vegetable food i originalet, innefattande stärkelserika växter], de ger ingenting åt benstommen’; således ägnar han sig plikttroget en del av dagen åt att förse sitt system med råmaterial för sin benstomme, och hela tiden medan han talar går han bakom sina oxar, vilka med vegetabiliskt uppbyggda ben drar honom och hans tunga plog framåt trots alla hinder.” (Översättning Peter Handberg, 2006.)”
Henry David Thoreau borde kanske ha läst på litet bättre. Skillnaden mellan bonden och hans oxar är ju att oxarna har fyra magar som omvandlar växterna till en sörja av bakterier som deras kroppar kan tillgodogöra sig.
Om jag övergår till spannmål och grönsaker börjar min stackars mage genast att uppföra sig som någon av komagarna. Den försöker jäsa det jag ätit och jag får svåra problem med utspänd mage och en ström av metangas som förpestar omgivningen. Då är det bättre att överlåta jäsningsprocesserna på korna och äta den förädlade slutprodukten.
Jag anmälde Nigel Perkins för lögnaktighet. Någon måtta får det vara. Att Lena Andersson vill ta livet av ett stort antal metabolt sjuka, samt åtskilliga med andra diagnoser (MS, adhd osv) utan att alls vara påläst, är förfärande. Det visar bara att när det kommer till kost råder känslor, inte fakta.
Många har reagerat, och som så ofta dyker det upp folk som förespåkar lite av varje. Då ställer jag frågan om de tror att diabetiker bör äta lite av varje, och om de vet själva att de INTE kommer att drabbas av metabola syndromet. De flesta går ju runt och vet inte om detta, som t ex när Ann Fernholm testade godis ihop med (tror jag) Kerstin Brismar, som fick skyhögt blodsocker.
@ Erik Edlund / MatFrisk Blogg:
Tack för denna länk till den tidigare artikeln av Lena Andersson som jag missat i den här ”kommunistiska högertidning” – eller om det nu istället är tvärtom.
Jag tycker för övrigt att vi ska försöka undvika att kasta politiska epitet omkring oss för då tror jag att vi diminuerar oss själva. Det är då bättre att vi håller oss till sakfrågorna även om det är oundvikligt att politik smyger sig in för till syvende och sidst är det ju matpolitik också en fråga om politik. Och när vi ändå har hamnat här så går det knappast att förneka att det är en högerregering (”det nya arbetarpartiet!”) som betämmer denna politik idag, oberoende av om vi sympatiserar med politiken eller inte i övrigt, men som de facto gör att inte ens det beslut som riksdagen fattat om att förbjuda transfetterna omsätts i praktiken mer än på ”frivillig” väg. Man har helt enkelt en obrottslig tro på att de ”goda” marknadskrafterna inom livs- och läkemedelsindustrin ska leda till allas hälsa. Själv tvivlar jag på det ”goda” i detta fall och Lars Bern tycker jag har uttryckt detta på ett intressant sätt.
Vi slutade, för några år sedan, själva att prenumerera på denna tidning för att vi helt enkelt inte läste de tidningar som damp ned i brevlådan. De var uppenbarligen ointressanta för oss och till slut var det bara serierna vi läste. Det ligger som bekant i bra seriers natur att avslöja dubbelmoral i samhället och detta är alltid uppfriskande. DN var i och för sig bra att tända i vedspisen med, och bättre än den glättade reklambroschyrerna som också dimper ned utan att vi behöver betala för dessa, men det blev för mycket papper till slut och ett dyrbart sätt att tända i vedspisen.
Jag måste ändå säga det Lena Andersson Andersson skriver i den här länken som du ger är något av det ”vassaste” jag läst trots att jag anser att hon i grunden är ute och ”cyklar”. Men det är en riktigt hög nivå i mina ögon och ledaren har nu stimulerat mig till min nästa krönika – håll ut!
Visst, det är många fel i Lena Anderssons krönika. Obs att hon är krönikör – en stående sådan – och inte nån ledarskribent, och hon redovisar sin egen förvirring och erfarenhet utan att ha tagit reda på så mycket.
Det må väl vara hennes rätt att framföra sin åsikt men nog hade jag väntat mig bättre, eftersom jag många gånger tyckt att hon har en frisk och ovanlig vinkel på dom problem hon brukar ta upp. Inte bra, men som sagt, det var ingen ledare och därmed inte ”DNs åsikt”…
@ 18 Bo Blomberg:
Varför står hennes artikel under rubriken LEDARE, om det inte är en Ledare?
@ Pofessor Göran:
Både höger och vänster är lika goda kålsupare! Krävs nog ett väldigt stort folkligt tryck om det ska bli politisk aktion kring dessa frågor om maten!? Eller att en politisk uppstickare vill skaka om i finrummet.
I alla politiska läger verkar dock frågan nedprioriterad till noll. Att sossarna skulle göra något mer av frågan än moderaterna är inte troligt. Den ger för lite valutdelning som valfläsk.
Kanske Fp hoppar på vagnen, de brukar nosa upp frågor som kan ge röster. Att de sedan fumlas bort är en annan femma. Eller centern, men de tycks fullt upptagna av månggiften och fri invandring.
@ 20 natan:
Eller kanske Sjukvårdspartiet?
@ Annika Dahlqvist:
Man vinner inga val med ett så smalt program. Åtminstone inte på nationell basis. De tycks även ha svårt att få till något regionalt. Möjligen kan de väl påverka opinionen i ”rätt” riktning och den vägen ha en viss betydelse.
@ 22 natan:
Fördelen med Sjukvårdspartiet är att de betonar sjukvårdens betydelse. Därmed kan det finnas chans att man kan få gehör för aspekten hur man kan minska sjukdomar.
Risken finns, som i alla partier, att man kan bli sedd som en ”besvärlig” person i partiet.
En annan fråga är att Sjukvårdspartiet på många ställen ägnar sig åt lokalpatriotiska frågor, tex mot nedläggning av mindre sjukhus. Det kan göra att fokus på sjukdomsbekämpning kommer i skymundan.
#19 Annika:
Bra fråga, jag vet inte, men eftersom jag haft DN i många år så tror jag mig veta att Lena A liksom andra skribenter som skriver ”kolumner”, som i o f s är publicerade på ledarsidan, uttrycker resp kolumnists egen åsikt och INTE DNs. Samma sak gäller ledarsidans ”krönikörer” – Hanne Kjöller, Erik H osv, när dom skriver som ”krönikör” under eget namn så är det deras egna åsikter och inte uttryck för DNs ställningstagande. Det är bara när dom skriver den osignerade huvudledaren som denna uttrycker DNs ställningstagande. Det är åtminstone så jag har uppfattat saken. Sen hur mycket varje kolumnists och krönikörs alster ”stöts och blöts” på ledarredaktionen innan det publiceras, har jag ingen som helst aning om, men nån dialog är det sannolikt…
@ Annika Dahlqvist:
Du har helt rätt. Regionalt så kan det ju hålla över ett val men sedan så flyttas fokus till någon annan fråga och då får de svårt att hävda sig. Enfrågepartier har det svårt att komma in och få bestämma, även om deras syfte är gott. Man ”förför” väljarna med en viss fråga, kanske tom ha vissa framgångar lokalt.
De blir dock marginaliserade när det drar ihop sig till val, då är det bjässarna som bestämmer. Folk röstar på de som syns och hörs i media.
22@ Annika Dahlqvist:
Varför ett sjukt parti – jag vill ha ett Frisk parti och då behövs förhoppningsvis inte all den gigantiska sjukvårdsapparat som har byggts upp,,,,
Tror att Sjukvårdspartiet lägger ned för mycket energi på att bevara det gamla.
Nu är väl den politiska arenan väl utstakad även efter nästa val. Några nya partier av betydelse kommer knappast fram – däremot kommer ett par ”gamla” att försvinna. Ett parti kommer att vara det som har den egentliga makten eftersom de sitter som vågmästare. Detta oavsett om det är höger eller vänsterblocket som är de officiella vinnarna,,,,
Sverige börjar nyktra till och folk börjar ta mera ansvar för sin egen hälsa – inte minst p g a att det mesta i offentlig verksamhet helt enkelt inte fungerar.
På ett sätt är det bra att vår ekonomi blir sämre. Det kommer att göra svenskarna friskare på lite sikt. Min uppfattning om vårdcentralerna är att minst 75% av dess vårdtagare är matförgiftade och lider av näringsbrist – vore det inte bättre att åtgärda orsakerna istället för att dämpa symptomen – dagens läkare fungerar ju inte utan är mera att betrakta som långtidsutbildade krämare som blint följer de gränsvärden för olika hittepåsjukdomar som piller-industrin skapat. Fettskräcken, kolesterolmyten, överförskrivningen och allt annat kommer att försvinna med sämre ekonomi.
Inget tyder på att mera sjukvård ger friskare människor – frågan är om inte det är tvärtom?
@ 26 Thomas Jansson:
Det finns inget etablerat Friskparti, så då får du starta ett nytt parti, och det är en massa arbete med det.
Vi har i realiteten bara att välja bland de etablerade, och försöka att påverka politiken där.
Om inte någon startar ett Friskvårdsparti med LCHF som grundtanke, då kan vi alla gå med där.
Det kanske skulle fungera?
27@ Annika Dahlqvist:
Jag har nog fått min beskärda del av partipolitik, det är som att åka tillbaka 30 år i tiden, ungefär samma känsla infinner sog som jag får om jag råkar se på ”Fråga Doktorn”,,,,
Men jag tror inte alls på Sjukvårdspartiet – fokus måste ligga på att minska ned behovet av sjukvård – inte att bygga ut den ytterliggare,,,
Och jag tror inte att vi behöver ett fullt utbyggt sjukhus i varenda landsortshåla vilket tycks vara Sjukvårdspartiets centrala idé,,,,
Hur som helst så tror jag att den försämmrade ekonomin framöver faktiskt kommer att göra oss friskare,,,,
Tror det vore nyttigt med lite mindre subventioner för mediciner – folk stoppar i sig 10 – 15 piller mer eller mindre utan orsak – det skulle de knappast göra om de tvingades betala själva,,,,
Vi har ju oxå en rejäl överförskrivning till barn och ungdomar som av av kuratorer och psykare skriver ut allt tyngre droger till ungar vars enda defekt är näringsbrist & socialt dysfunktionella hem. Pasta, mamma Scan´s köttbullar och Coca Cola är ingen optimal kosthållning men äts av många som får allehanda diagnoser – pillerindustrin jublar så klart och nu står husdjuren på tur att medicineras,,,,
Lite OT men som språkpolis kan jag inte låta bli att grubbla över rubriken i krönikan. ”Stärkelse gör frisk och slank”.
Öh. Är detta en etablerad meningsbyggnad som har gått mig helt förbi..? ”Stärkelse gör mig/dig frisk och slank” låter rimligare i mina öron.
Ofoget att hoppa över objektet i meningar irriterar mig. Ett annat exempel är när man läser artiklar från fredagskvällens Idol och blir informerad om vem som har fått ”lämna”. Inte lämnat tävlingen, märk väl, utan de har bara ”lämnat”. Fuuuult!
@ 28 Thomas Jansson:
På vilket sätt tycker du då att vi ska påverka politiskt?
Annika Dahlqvist Skrev:
Jo… – Annika – med Dig som ledare i LCHF-partiet / LCHF-folkrörelsen så borde det rimligen fungera alldeles utmärkt bra politiskt i valet 2014 – som jag ser det.
Jag tror att en majoritet av väljarna är åt hållet urless på ”slätstrukna” politiker – och skulle finna stort nöje i att rösta på en ”stridslysten” – som in i märgen vet vad hon pratar om = har kunskap utifrån framförallt egna gjorda erfarenheter – men också åtskilliga hundratusentals andras.
@ 31 Josef Boberg:
Tyvärr vill varken Kostdoktorn eller jag agera partiledare, så någon annan lämplig person måste ta på sig/utses att ta det ansvaret.
Jag har tagit emot så gräsligt mycket stryk i medierna så jag vill inte dra på mig mera.
Per Wikholm?
LA är säkerligen bildad, och en bra författare, jag har inte läst henne alls, och kan inte uttala mig (om hon inte är den LA som skrev barnböcker förr i världen).
Det första jag läser in i hennes båda krönikor är mat- och viktångest. Det centrala är att hon är oerhört rädd för att gå upp i vikt, och därav hennes olika utflykter i dietkosmos. Jag känner så otroligt många viktfobiska kvinnor, och hela hennes resonemang andas just detta, om än med bildade referenser och intressanta liknelser.
För mig, som inte har haft vare sig mat- eller viktfobi, inte haft problem med att utesluta det ena eller andra, inte haft onormalt sug efter vare sig sockriga delikatesser, eller pasta och bröd (jag har bara inte gått ner i vikt, vilket är ett annat problem), kan ändå förstå det, för jag har svårt att låta bli nikotinet. Efter åtta år av total avhållsamhet, valde jag ändå att börja röka lite igen. Inte mer än ett paket i veckan, och nu är jag avhållsam igen, men vet att i april blir suget efter en cigg i vårsolen starkt.
Nu är cigaretter så pass äckligt, att för mig är de svåra att överdosera (vad nu det är för dos), men problemet kvarstår: jag vill inte helt låta bli. Och hoppas att det, utslaget på mina levnadsår, inte ens blir en cigg om dagen…
Det andra i hennes krönikor är att hon relaterar till politiska dogmer, nämligen (som jag läser dem) vänstern kontra högern, i vid bemärkelse. Hon skriver om de som späker sig och drömmer om ett system utan frestelser (för att Storebror håller koll), kontra det övermått av syndigheter det kapitalistiska samhället tillhandahåller.
Hon är alltså i limbo, i det post postmoderna samhället, där vi har gått från absoluta sanningar, objektivitet och fasta värden, till att allt är kontextuellt och relationellt, till, ve och fasa, det post postmoderna där det bara är kaos.” Vem ska man tro på, tro på?” ekar det vilsna skriet ut i (diet)kosmos…
För hennes, och alla andra vilsna kostsjälars skull, hoppas jag att det snart kommer att tillhandahållas grundliga och begripliga tester, som visar på värden av avgörande betydelse, som blodsocker, insulin, glukagon, ghrelin, vitamin- och mineralstatus, samt ett DNA-test som visar vilka sjukdomar man är predisponerad för, t ex diabetes och cancer. Voilà! Sedan får man en lista på livsmedel som gör att man behåller hälsan på bästa sätt. Om man sedan följer råden är ju en annan historia. Total frihet är ju som bekant en illusion.
Jag, och de flesta av er här, har ju redan fått svart på vitt vad vi ska äta. Om vi inte håller oss till det blir vi sjuka och feta och dör i förtid. Lchf ä så lite en religion som det kan vara, eftersom det är rent biologiska utgångspunkter som styr. Att vilja hålla sig vid liv kan knappast sorteras under religion…
@ Ann Kristin:
Att avfärda meningsmotståndare med att de lider av psykiska störningar är bara billigt.
@ Q:
Vad menar du?
Angående ett nytt enfrågeparti för oss: Skulle det finnas underlag för det? Hur stor är medvetenheten i väljarkåren om att det finns så stora problem med de officiella kostråden att det krävs mer än smärre justeringar?
Det kanske krävs en ytterligare utbildningstid via våra namnkunniga förespråkare och andra innan det är rätt läge? Kanske krävs det en framgångsrik ändring av kostråd i något annat land först?
Kanske måste vi acceptera att tappa ledartröjan för att kunna avancera mer?
Annika Dahlqvist Skrev:
Per Wikholm är ett bra alternativ!
@ 37 kostintresserad:
Margareta Lundström Göteborg? Professor Göran Sjöberg?
@ Annika Dahlqvist:
Det tror jag 🙂
Det finns stor samlad kunskap bland LCHF förespråkarna och säkert fler kandidater. Det skall väl till en styrelse också?
Taiming är viktigt!
# 36 Lars:” Det kanske krävs en ytterligare utbildningstid via våra namnkunniga förespråkare och andra innan det är rätt läge?
@ 39 kostintresserad:
Utbildning får man bäst genom att läsa bra böcker. De jag först kommer att tänka på är ”Forskningsfusket” av Ralf Sundberg, och ”Art and Science of Low Carb Living” av Stephen Phinney och Jeff Volek. Fler förslag på bästa böcker?
Borde valbart parti vara klart till valet -14? I så fall är det riktigt bråttom.
Annika Dahlqvist Skrev:
När jag nämnde utbildning tänkte jag närmast på att väcka intresse i de breda lagren för dessa frågor. Att s a s bygga upp en väljarkår för det nya partiet. Då kanske dina och Andreas böcker ligger närmare till hands? Eller kanske än hellre era föreläsningar, bloggar och artiklar? De böcker du nämnde är ju jättebra men kanske inte det första man visar novisen som sällan läser facklitteratur.
Utbildningen var nog fel ordval av mig. Bildning hade nog varit bättre?
@ 41 Lars:
Ja om det gäller utbildning för de ”breda lagren” vore mina och Andreas böcker utmärkta. Men hur ska man få ut dem bland folket, hur ska utdelningen bekostas, och hur ska man få folket att tro på vad vi skriver?
Vad gäller bloggar och filmer finns det hur mycket som helst att se och läsa gratis på internet.
Annika Dahlqvist Skrev:
Det kanske måste vara som droppen som urholkar stenen… Mer tid att låta det verka? Jag tror det går vår väg men sakta. T o m jorden blev ju rund till slut.
Det gör lite ont att säga detta men en åtgärd kan vara att ”tvätta bort” lekmannastämpeln som LCHF, enligt min personliga mening, har fått hos många. Fler verkliga affischnamn med titlar som läkare, professor och docent? De finns ju där, vi har sett dom i artiklar och repliker i media men de är nog lite för osynliga för gemene man.
Även om det startas ett parti så kan det vara bra att få den nyckelbiten på plats.
@ 43 Lars:
Självklart är det snyggt med många professorstitlar, men det viktiga är att få bort folkets förtroende för titlar, eftersom pengarna finns hos industrin som har råd att köpa många titlar. Vi har ingen chans att komma ikapp där.
@ Annika Dahlqvist:
Lösningen heter e-böcker. Ta din andra bok och sprid den gratis eller för exempelvis 10 kr/st.
Nu menar jag inte att du ska ge bort ditt arbete, men tids nog går den ur tryck och ingen försäljning sker. Din andra bok står sig fortfarande som den bästa för nybörjaren. Kanske kan den kortas ned lite och förses med enkla recept?
Säljs den som e- bok kan priset hållas mycket lågt men ändå ge samma inkomst till författaren.
Glöm nya partier med lchf som enda idé – det är slöseri med tid. Bättre är att sprida kunskap – som i denna blogg,,,
@ 45 Thomas Jansson:
Själv tycker jag att min femte bok: LCHF – Guide och kokbok, är den bästa. Har du läst den?
Problemet är att mitt förlag inte har något intresse att ge ut någon av mina böcker som e-bok. De bedömer inga pengar i det. Jag vet inte hur jag ska bära mig åt för att få till det själv.
Lars Skrev:
De finns ju där Uffe Ravnskov, Ralf Sundberg, Fredrik Nyström …
@ 44 Annika Dahlqvist:
Jag vågade inte ens tänka den tanken. Det hade varit ett riktigt alexanderhugg att kontra industrins försprång på det sättet 🙂
@ Annika Dahlqvist:
Om du kunde få någon med behaglig röst att läsa in din bok gratis kan du ju lätt lägga upp den som ljudfil, ev till en låg kostnad. Har du tid och lust kan du själv läsa in den. Tekniken är ju absolut inget problem. Nu, när jag vet mer, vet jag också hur bra din andra bok är, som var min inkörsport. Den kostar 48 kronor, just nu. Knappast omöjligt ens för de fattigaste.
Crowdfunding eller en förening för att generera nödvändigt kapital?
# 44 @ Annika Dahlqvist:
Eftersom jag själv är en del av detta ”titelsystem”; Bergsingejör, Teknologi Doktor, Docent och nu Adjungerad och även Biträdande Professor så har jag inte kunnat låta bli att filosofera lite kring detta. Vi har ju också diskuterat detta ganska publikt på din blog och gemensamt kommit fram till att vi tror på att LCHF, som ett vetenskapligt förhållningssätt kosten, gynnas av att vi ”skyltar” med min titel som en liten motvikt mot etablissemanget ständiga viftande med sådana titlar.
Som det ser ut just nu kommer jag fortsätta vara professor även under nästa år då min senaste doktorand bör bli klar med sin avhandling men sedan kommer det naturligtvis vara rent otillåtet att att använda sig av denna blygsamma ”skyltning”.
Titlar har alltid använts för att ”platta till” vanliga människor så att de ska veta ”sin plats” och det ruskiga är förstås att de flesta går på detta. ”Prästen har sagt!” ”Tror du att du verkligen att du vet mer än doktorn?” Ja – vi känner alla till detta. Jag misstänker också att det knappast är mer än en på tio som är benägen att gör ”uppror” genom att ifrågasätta dessa auktoriteter .
Alla vill vi bli bemötta med respekt för det vi med våra liv representerar och där ingår förstås den utbildning vi har gått igenom och det är kanske därför dietisterna blir så hatiska mot LCHF eftersom vi knappast kan respektera de kostråd som de ger utifrån sin utbildning och som leder till så många diabetikers förtida död och bara gynnar läkemedelsbolagens balansräkningar.
Men vågar man, som specialist, inte lyssna på vanliga människors ärliga synpunkter och funderingar som de kan ha på ens eget specialområde så tror jag knappast att man själv kan vara övertygad om att man verkligen kan försvara sina ståndpunkter. Jag är övertygad om att min beryktade kardiolog tillhör denna grupp av ”specialister”.
”Jag är inte intresserad av att höra vad du har hållit på med under 14 år och du kan snacka omkull vem du vill men mig snackar du inte omkull.”
För mig så ”nollade” han sig själv med detta uttalande.
Pofessor Göran Skrev:
Jasså… – och jag som trodde att man fick ta med sig t ex en professortitulering in i himlen.
45@ Annika Dahlqvist:
Nej – den boken har jag ännu inte läst men troligen kan det vara den bästa nybörjarboken av dem alla. Verkar vara en perfekt blandning av lagom teori och praktik i fråga om bra recept. Den är dock lite för dyr för att köpa och ge bort,,,
Ditt förlag har troligen rätt när de säger att ekonomin inte blir särskilt lysande för dem med e-böcker.
Men nu är det ju så att det går alldeles utmärkt att publicera sig själv och med e-böcker försvinner ju all fysisk hantering, inga frakter behövs o s v.
Och du har det väl förspänt som har en egen försäljningskanal – din blogg som ju kan utgöra en bas,,,,
Och det bästa är ju att boken får evigt liv, snabbt kan uppdateras om fel upptäcks, nyheter tillkommer, ett kapitel läggs till,,,
Det är mest en fråga om vem som har rättigheterna till dina böcker, förr eller senare åker ju sannolikt dina böcker ut ur förlagets sortiment. Såg att Skaldeman köpt upp restupplagan till en av sina kokböcker – lite synd att dessa böcker inte längre kommer att finnas på marknaden
Men det är ju inget som hindrar att man skriver om en bok så att den kan anses vara en helt ny bok om förlaget trilskas,,,
Läsvanorna hos folk håller på att ändra sig, från böcker till läsplattor & smartphones. själv har jag övergått i stort sett helt att läsa på min telefon. läsplattan är bra men det är bekvämt att alltid ha tillgång till sin bok som dessutom är musikspelare, kamera, webbläsare och telefon och numera även fungerar som plånbok – fodralet har plats för både körkort och ett par kreditkort,,,
Att lägga över en bok till e-bok är en bagatell idag,,,,
Jag har köpt in Storytel, tillgång till 2500 ljudböcker, för 169 kr i månaden. Där finns Kostdoktorn, bl a.
Vissa böcker passar bättre att läsas tycker jag, romaner och biografier lyssnar jag gärna till medan fackböcker läses. Det fina med en digital fackbok är att man kan hoppa fram och tillbaka och söka snabbt. Dataprogram lärs på nätet, http://www.lynda.com. Nästan inga pgm hanteras fysiskt numera utan hyrs på nätet för en rätt så rimlig summa.
Tidning och tv sades upp för flera år sedan. Numera behöver man aldrig passa tider för att se tv.
Skivorna är sålda sedan länge och numera väljer jag mellan cirka 30 miljoner låtar på nätet istället. Bilradion är uppkopplad på nätet och film ses numera strömmande – än så länge är utbudet på laglig film lite begränsat men det lossar snart även där,,,,
Kokboken har ersatts av surfplattan,,,,
Thomas Jansson Skrev:
Hmmm… – Thomas – surfplattor i all ära – men vet då att den trådlösa tekniken-myntet har en förskräckande baksida – och då särskilt för barn och tonåringar – som jag ser det. Ingående i sak om vad jag grundar det på här.
I o f s så kan jag ha fel i detta – men det kan jag ej föreställa mig att jag har. Vad tror Du ❓
Jo… – Annika – med Dig som ledare i LCHF-partiet/LCHF-folkrörelsen så borde det rimligen fungera alldeles utmärkt bra politiskt i valet 2014 – som jag ser det.
Jag tror att en majoritet av väljarna är åt hållet urless på ”slätstrukna” politiker – och skulle finna stort nöje i att rösta på en ”stridslysten” – som in i märgen vet vad hon pratar om = har kunskap utifrån framförallt egna gjorda erfarenheter – men också åtskilliga tusentals andras.
– slut citat härifrån.
Jo… – Annika – Per Wikholm synes vara ett bra val i o f s – men…
Visst… – jag inser att Du har tagit mycket ”stryk” genom åren av personliga påhopp på Dig av etablissemangets omedvetet okunniga journalister med flera. Men som jag upplever det så har det över tid sett bara gjort Dig starkare och starkare – som förgrundsgestalt för artegen LCHF-kost. Socialstyrelsen har ju gett Dig rätt, Din nuvarande arbetsgivare likaså, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) i september 2013 likaså osv.
Så rimligen har Du insett att etablissemangets omedvetna okunskap ej är något att ”hänga upp sig på” – ifall jag ej misstolkar det Du numera ger uttryck för i Dina blogginlägg och kommentarer. Därtill så kan Du ju nu ALLT om artegen LCHF-kost som ”ett rinnande vatten” – grundat på framförallt Dina egna gjorda erfarenheter men också tusentals andras = Du behöver ju ej ”slå i böcker” för att ge svar på tal – när den omedvetna okunskapens journalister och andra ställer frågor till Dig.
Därtill så blir Du folkpensionär f o m december i år – ifall jag ej har fått något om baktassen. Det innebär i sig att Du f o m december ej fortsatt behöver ”vakta Din tunga” – för att ej ”störa” Din arbetsgivare. Du får ju då alla frihetsgrader för att ”pang på” torgföra att artegen LCHF-kost är detsamma som god hälsa för ALLA.
Apropå ”mycket stryk” så vet jag på goda grunder = egna gjorda erfarenheter – hur urbota illa ute man under en viss tid kan vara i en sådan process = när man ej ser något ljus skymta i den omedvetna okunskapens becksvarta tunnel. 1984 startade jag utvecklingsföretaget A-SANDWICH i Söråker AB (jag var då namnad som Josef Paul Svensson. Det ändrade jag 2004 till Josef Boberg. Boberg är mamma Kristinas flicknamn). 1998 skulle miljötillstånd för kommersiell drift sökas. Kostnaden för miljötillståndet var budgeterad till ca 200 000 kr – och tidsåtgången för miljöärendet var uppskattad till några få månader.
Vet då att A-SANDWICH vid den tiden hade utvecklat en väl fungerande och helt inkapslad kontinuerlig produktionsprocess för konstruktionselement i sandwich. Läckaget ifrån den processen var så pyttelitet – att det 1988 överhuvudtaget ej fanns instrument som kunde mäta mängden av t ex styren i frånluften från produktionslokalen. Likväl så drog den omedvetna okunskapens miljöaktivister i Timrå igång en häxjakt på A-SANDWICH.
Miljöärendet tog – istället för det uppskattade några få månader – ca två år. Kostnaden blev – istället för ca 200 000 kr – ca 3 miljoner + att A-SANDWICH i massmedia under då ca två år – av de omedvetna okunskapens journalister hade svartmålats så mycket i Sundsvallas Tidning, Dagbladet med flera lokala tidningar, lokala radio- och TV-sändningar osv – att företagets ”rykte” i Sundsvallsområdet var lågt – minst sagt.
Norsk Hydro var på väg in som huvudägare i A-SANDWICH – när den omedvetna okunskapens företrädare startade sin förtalskampanj mot A-SANDWICH – genom att överklaga Länstyrelsens beviljade miljötillstånd till högre instans. När företagets miljötillstånd var klart (det krävdes två vändor till Regeringen för det) – så gick i o f s Norsk Hydro in som huvudägare i A-SANDWICH. Men Hydro upplevde då att A-SANDWICH´s dåliga rykte – p g a miljöärendet – var så ”belastande” att Hydro ej fortsatt ville ”flagga” med sitt namn för A-SANDWICH.
Så i november 1990 så ”klev” Norsk Hydro av som huvudägare – med påföljd att konkursansökan kom som en oundviklig följd av det i december. Tingsrätten tillstyrkte A-SANDWICH´s konkursansökan i januari 1991. Jag hade personliga borgensåtaganden för A-SANDWICH – som gjorde att jag några år senare stod på ”bar backe” – med en då med A-Kassa som enda inkomst – obetalbar skuld på ca 200 000 kr. Men med en hel del trixande med samhällsfonderna – så blev det ej värre än så. Före konkursen i A-SANDWICH så hade jag en mycket god personlig ekonomi.
Lite lustigt faktiskt – att enskilda medborgare skall stå som garant för samhällsfonder – tycker jag numera. Men i min då omedvetna okunskap så tyckte jag jag att det var OK – för jag kunde då ej ens i min vildaste fantasi föreställa mig – att ett företag med en patentskyddad produktionsprocess i ett 40-tal länder skulle kunna gå i konkurs – när huvudägaren var Norsk Hydro.
Men ack vad jag bedrog mig själv – för det då 1988 så lovande industriprojektet för att i en kontinuerligt process tillverka sandwichelement i stora format (upp till ca 15 x 3 meter med tjocklekar upp till ca 200 mm). A-SANDWICH gick ur tiden 1991 och är i det ”tillståndet” fortfarande. ”Bonusen” för Timrå kommun blev att kommunen slapp världens renaste plastindustri i Söråker – med potential för ett eller annat hundratal arbetstillfällen över lite längre tid sett.
Men vaddå… – lovande framtida industriprojekt tar ju ej alls så sällan upp till ca 30 år på sig för att ”slå igenom”. Så A-SANDWICH har ju ca 10 år till på sig – för att ”vakna till liv igen” – och bli det som projektet har potential för att bli = en basindustriell global industri för produktion av konstruktionselement i sandwich – som tillika ej har tillstymmelse till några miljöbelastande utsläpp.
Men alla mynt har två sidor. När konkursen blev oundviklig i december 1990 – så hade jag tills då lagt ned all min vakna tid på företaget sju dagar i veckan – sedan starten i början av 1984. Därtill drömde jag om A-SANDWICH om nätterna – och då ej minst de sista två åren när jag ”slet ont” med miljöärendet. Under de här ca sex åren – så unnade jag mig bara två 10-dagars semesterperioder.
Sex år klarar man ju med det levnadssättet – bevisligen. Men hade ”miljöärendet” som störningen ej dykt upp – så blir ju frågan ifall jag ej hade slitit mig till någon form av fysisk och/eller mental kollaps. Så idag har jag nog anledning för vara mera tacksam än sur på Söråkers miljöaktivister – och deras då omedvetna okunskap om A-SANDWICH som världens renaste process för tillverkning av konstruktionselement i sandwich.
Detta är ett utmärkt bra exempel på hur ett synsätt vid en viss tid kan se katastrofalt illa ut – för att senare kunna ersättas med det rakt motsatta.
Det var ej särskilt många hundra år sedan som etablissemangets omedvetna okunskap hävdade att jorden var platt som en pannkaka. De som hade kunskap om att detta ej var korrekt – hade det då minst sagt besvärligt. En del fick plikta med sina liv för det.
För ca 100 år sedan – så fanns det en hel del som visste att såväl nationell som global ekonomi var ett enda gigantiskt pyramidspel (det startades upp på 1800-talet) – som enbart gynnade dem som satt i toppen = de globala banksters som fortfarande sitter kvar i ”orubbat bo”. Några USA-presidenter har försökt sig på att ändra på detta – men ALLA fick plikta med sina liv för det. Den senaste av dem var John F Kennedy.
Det är samma banksters som övergripande styr hur livsmedelsproduktionen skall gå till = mycket kemikalier och annat skit i maten – som ger sjukdomar i förtid – och då per automatik behov för mediciner som förlänger plågan. Vem tror Du tar fram och tjänar massor med pengar på mediciner ?
Rätt gissat – samma banksters.
HÄLSAN ÄR EJ ALLT – MEN UTAN HÄLSAN FÅR ALLT ANNAT UNDERORDNAD BETYDELSE.
Detta vet varenda en – som t ex har blivit kvar i sängen någon dag eller så med febrig influensa eller annat. Detta vet också de globala banksters som styr = vanstyr världen ekonomiskt = politiskt.
Hur kan man tjäna massor med pengar på denna kunskap ❓
Enkelt. Se till så att folket i övermått äter det beroendeframkallande giftet kolhydrater. Det ger i sig sjukdomar – som kräver mediciner för att hålla folket hjälpligt vid liv.
Så: ”Skapa problemet – invänta reaktionerna – presentera lösningen” – är ju en synnerligen framgångsrik affärside. Men lösningen presenteras ju ALDRIG – för lösningen är ju att dom som i sin ”omedvetna okunskap” skapade problemet ej får vara med och ”leka längre”. Men den lösningen kommer ju aldrig upp på agendan. Detta därför att det är ju de banksters som har skapat problemet – och deras i omedveten okunskap förvillade medlöpare – som än så länge som princip ENVÄLDIGT bestämmer vad som får finnas på åtgärdsagendan.
IGEN – prio ett är i alla lägen för ALLA hälsan. Mer än halva jordens befolkning lider i dags dato mer eller mindre pin av att det omedvetna okunniga etablissemanget förordar ett övermått av det beroendeframkallande giftet kolhydrater. I USA är det åt hållet ca 70 %. Men vaddå… – USA har ju sitt rykte som föregångsland i världen att leva upp till.
Jag är så i medveten kunskap om den artegna LCHF-kostens hälsoeffekter förankrad – att jag stenhårt tror på idén att det med ett LCHF-parti/LCHF-folkrörelsen i Sverige i valet 2014 – kommer att kunna gå att ”väcka” mååånga flera (nationellt i första hand – men även internationellt) till insikten om att det beroendeframkallande giftet kolhydrater skall man vara återhållsam med att stoppa i sig – ifall man vill leva ett långt liv med god hälsa.
Som jag ser det så kommer detta att ske – oavsett ifall LCHF-partiet kommer in i RiskDagen eller ej – och i en omfattning som LCHF-folkrörelsen hittills aldrig har sett maken till.
Men varför skulle LCHF-partiet ej bli ett RiskDags-parti efter valet – när ca två miljoner av medborgare i Sverige redan är inriktade mot att minska på intaget av det beroendeframkallande giftet kolhydrater ❓ Det krävs ju bara några få hundratusentals röster för ett parti att komma in – och enbart 1500 som vill det – för att kunna registrera LCHF-folkrörelsen som ett officiellt valbart parti.
– slut citat ifrån en bit ned i texten här.
Annika – Ditt liv är Ditt liv – och det har jag INGEN rätt att ”lägga mig i”. Ditt tidigare beslut att ej engagera Dig politiskt för LCHF-folkrörelsen ifrågasätter jag ej alls. Men världen förändras ju kontinuerligt dag för dag. ”Pjäserna” på schackbrädet står ju en hel del annorlunda i dags dato – relativt för ett eller annat år sedan. T ex är ju bl a Socialstyrelsen, Din arbetsgivare och SBU nu inne på Din linje – att det beroendeframkallande giftet kolhydrater kan vara hälsovådligt – och att det kan vara klokt att undvika dem – till förmån för mera av animaliskt fett i kosten.
Jag har surfat runt på nätet och informerat mig om den artegna LCHF-kosten sedan mer än fem år tillbaka. Jag har hittills ej stött på någon enda som med Din klarsyn har torgfört eller torgför den artegna LCHF-kostens hälsomässiga fördelar. Du är hittills den enda person – som jag upplever oreserverat vill att den artegna LCHF-kosten skall slå igenom så att den ”drabbar” alla.
En människa som oreserverat vill någonting – kan egentligen göra vad som. Om hon inifrån och ut känner att hon vill göra det. Det behöver inte vara rätt och det behöver inte vara fel – utan det räcker med detta att man vill något hellre än allt annat i världen – så går det att genomföra. Detta ifall jag skall tro på vad jag själv för nu snart 20 år sedan sade – och det gör jag.
Det har ju nu visat sig att Du gång efter gång har haft – och ej minst har rätt – avseende kosten. Därtill så vill Du hellre än allt annat att Dina kostråd skall slå igenom för ALLA – som jag upplever Dig. Din sociala situation är ju också sådan snart – att Du utan tanke på Din försörjning – på heltid istället kan ägna Dig åt att torgföra det artegna och hälsobringande LCHF-kosthållet.
Jag kan tänka mig att på heltid ägna Dig åt att skriva blogginlägg och kommentarer på Din blogg – ej är vad Du egentligen ser fram emot att göra som folkpensionär. Det pysslet har Du ju hållit på med i så många år nu på Din fritid – att det måhända ej alls attraherar som det enda att göra på heltid.
Så jag hoppas nu på att Du överväger – ifall Du känner att det intresse”kittlar” – att som ”kronan på verket” engagera Dig politiskt för LCHF-folkrörelsen. Jag är drygt 72 år LivsErfaren – men tack vare Dig så har jag numera ej ont någonstans och äter inga mediciner.
Som tack till Dig för det – så kan jag tänka mig att under några år ställa upp för LCHF-partiet/LCHF-folkrörelsen som nationalekonomiskt kunnig. Jag har bl a under åtskilliga tusentals timmar, under de senaste ca sex åren på nätet, skaffat mig tämligen ingående kunskap om ”up to date” nationalekonomi.
IGEN – Ditt liv är Ditt liv – och det har jag INGEN rätt att ”lägga mig i”. Ditt förut fattade beslut – såväl som ett eventuellt kommande annorlunda beslut är Ditt beslut – och det kan jag helt enkelt ej ifrågsätta.
På goda grunder – bl a egna gjorda erfarenheter under de senaste ca 30 åren – så tror jag att en stor majoritet av väljarna är urless på ”slätstrukna” politiker = sådana som ej har något annat övergripande som agenda – än att få en egen trygg försörjning av sitt ”engagemang”.
Därför är jag in i märgen övertygad om att en majoritet av väljarna är åt hållet urless på mesiga politiker – och skulle finna stort nöje i att rösta på en ”stridslysten”. En som in i märgen vet vad hon pratar om = har kunskap utifrån framförallt egna gjorda erfarenheter – men också åtskilliga tusentals andras. Dr Annika Dahlqvist är genuint en sådan person i mitt perspektiv sett.
Därtill så har politiska visioner ju som princip lyst med sin mer eller mindre totala frånvaro i Sverige – under nu ca 30 år. I den mån de ändå i ringa grad har funnits med i bilden – så har de snabbt ”mördats” med hänvisning till att det ej finns pengar till sådant.
– slut citat härifrån.
Så att pengar saknas för att förverkliga politiska visioner med – är ju helt enkelt en ren lögn. Det är kort och gott en ”uppfinning” av de globala banksters och deras i omedveten okunskap förvillade lakejer – som styr = vanstyr världen ekonomiskt = politiskt sedan 1800-talet – som jag ser det.
I o f s så kan jag ha fel i detta – men det kan jag ej föreställa mig att jag har. Vad tror Du ❓
Slutligen – HÄLSAN ÄR EJ ALLT – MEN UTAN HÄLSAN FÅR ALLT ANNAT UNDERORDNAD BETYDELSE.
Sant eller falskt ❓ – slut citat härifrån.
@ 57 Josef Boberg:
Tack för en låång och intressant kommentar.
Josef Boberg Skrev:
Jag är helt övertygad om att det finns massor med faror med all elektromagnetisk sörja som går genom luften – kommer väl ihåg då vi satt bakom de första stora bildskärmarna någonstans i den senare delen av 1980-talet. Håret stod rakt upp, pannan var röd som en halvkokt kräfta och det kliade både på in- och utsidan av huvudet,,,
Fick man besök på jobbet och handhälsade kunde det slå ljudliga gnistor vilket var en extra krydda i tillvaron – efter ett tag kom vi på att då och då ”jorda” oss i elementen (en modern handpåläggning) för att bli av med allt statisk elektricitet som jobbet orsakade.
Problemen löste sig faktiskt till stor del då bildskärmarna anslöts till jordade uttag och med tiden blev de ju lite bättre även om de alstrade mycket värme – min gamla arbetsdator lyckades höja temperaturen från 16 till 24 grader under ett arbetspass på cirka 12 timmar och då var det i ett rum på 30 kvm,,,
Numera är det ju LED-skärmar som gäller – vilket jag tror är avsevärt bättre – däremot är knappast våra ögon avsedda för att titta in i en bildskärm från ett och samma avstånd hela dagarna. Normalt tycker jag inte att professor Hellenius har så mycket att tillföra men hennes råd om att resa sig minst en gång i halvtimmen är nog det vettigaste hon har sagt,,,
För övrigt så har jag hittat ytterliggare ett strålande sätt att fördriva tiden på:
https://se.readly.com/sv?utm_source=google&utm_medium=cpc&utm_campaign=adwords&gclid=CMio8drL07oCFa14cAodPgkAww
@ Josef Boberg:
Tack för en intressant berättelse från en trogen LCHF-kämpe!
Thomas Jansson Skrev:
Jo… – Thomas – men tidningar skrivs ju företrädesvis av omedvetet okunniga journalister – så den vägen blir det nog försumbart av information om att den trådlösa tekniken har en förskräckande baksida – och då särskilt för barn och tonåringar.
LED-skärmarna är nog rätt OK tror jag – och har man som jag har bredband för Macen – så blir tiden framför skärmen ej så ”strålande” – hoppas jag. För annars ligger jag risigt till – för vissa dagar kan det bli 8 timmar eller mer vid datorn.
GodNatt ❗
@ Josef Boberg:
Imponerande lång kommentar som fängslade mig i minst 20 minuter i sträck.
62 @ Josef Boberg:
”Omedvetet okunniga” journalister?
Min inställning till tidningar är att de kan ge en snabb överblick över ett ämnesområde. Det skulle aldrig falla mig in att köpa papperstidningarna – det mesta som står i tidningarna finns ju på nätet eller på andra källor som jag redan har tillgång till. Är man intresserad av t ex Photoshop finns tusentals sidor på nätet gratis samt massor på http://www.lynda.com som har flera hundra timmars videoundervisning inom bildbehandling i alla dess former – en tidning ger dock ofta en snabbare ingång för att erhålla kunskap inom en speciell teknik.
När det gäller de tidningar som innehåller träning & kost öppnade jag ”Kom i form man” och började med viss bävan att läsa kostråden – LCHF så det sjunger om det med undantag för den insulinkick som många kroppsbyggare äter sig till efter träningen. Men detta är välkänt och anses snabba på muskelbygget – intressant är dock att många anser att metabolt störda vilka har förhöjda insulinhalter faktiskt kan lägga på sig muskler snabbare än en metabolt frisk person – styrketräning i alla dess former är således bra för alla.
Så att kalla skribenterna okunniga håller inte riktigt,,,
Det var oxå första gången som jag läst några av de särskilda LCHF-tidningar som finns (med undantag av LCHF-magasinet) och de innehåller väl ungefär det som jag trodde – bra tidningar för nybörjare men kanske något för oss som varit med ett tag – vi har knappast något nytt att hämta i dessa tidningar,,,
Ska kolla upp dina länkar om strålning från mobiler & plattor. Själv använder jag relativt ofta hörlurar eller högtalarfunktionen på nallen för att slippa ha den mot skallen – jag ser det som självklart att strålningen från all el-utrustning påverkar oss på ett eller annat sätt. Datorn störs i alla fall av min mobil trots att den står nästan en meter från mobilen och förr med de gamla ”tjockskärmarna” stördes bilden ut, att dessa relativt kraftiga magnetfällt skulle vara helt harmlösa för oss människor tror jag inte på,,,,
Det är ju oxå välkänt att svetsare kan bli sterila av att stå i de kraftiga magnetfällt som omger svetsprocessen – här handlar det dock om rejäla strömstyrkor på flera hundra ampere som högst påtagligt ger sig tillkänna genom att metallspånor och mindre järnskrot i närheten av kablaget faktiskt flyttar på sig,,,
Och visst ger mycket av all ”uppkoppling” upphov till stress hos många – det senaste ”fenomenet” som jag blir lite fundersam över är alla unga mödrar som ägnar mera uppmärksamhet åt mobilen än åt barnen – undrar vilket ”syndrom” som dessa barn kommer att bli behäftade med?
Thomas Jansson Skrev:
Jo… – Thomas – men jag skrev ju: ”företrädesvis av omedvetet okunniga journalister”.
Som väl är finns det undantag ifrån den principen. En sådan ”blänkare” finns t ex här.
Så länge som det finns Liv så finns det hopp ❗ 🙄