Stig Bengmark: RCRF

I Sundsvalls Tidning 4/9: Rätta kolhydrater och rätta fetter, av Stig Bengmark.

Den största kontroversen i detta är att han utmålar mättat animaliskt fett och protein som orsak till ökad sjuklighet. För det anför han epidemiologiska studier av massor av människor. Han vet tydligen inte att epidemiologiska studier inte har något bevisvärde. De kan endast ge upphov till hypoteser för jämförande behandlingsstudier. Det finns så många störande faktorer i epidemiologiska studier att de är helt värdelösa som bevis. I jämförande behandlingsstudier kan man ha bättre kontroll över alla faktorer. Behandlingsstudier är också oftast mycket mindre, vilket gör att man kan ha kontroll över hur personerna i verkligheten äter.

Att många forskningsstudier är gjorda på detta sätt ökar inte bevisvärdet. I en epidemiologisk observationsstudie kan man alltid med statistisk akrobatik komma fram till det resultat man önskar.

Ang hälsoeffekterna av att äta naturligt mättat fett kan man  läsa Uffe Ravnskovs böcker, tex Fett och kolesterol är hälsosamt

Man kan också läsa vad Ann Fernholm skriver om fetter.

Beträffande att vi skulle bli så mycket friskare om vi åt mera frukt och grönt kan man tänka på att för hundra år sen åt svenskarna inte mycket frukt och grönt –  och då existerade knappt hjärtinfarktsjukdomen.

 

Comments

  1. 1

    Hög titel är inte signifikant med sunt förnuft, kan snarare vara en belastning tycks det. Skulle vilja säga enveten stollegubbe, men det tänker jag inte göra. 🙂

  2. 2

    Lustig text.

    Vad betyder ”ökar risken för dödlig utgång” med diverse olika procentuppgifter.?

    Nu är det ju så att alla dör. Risken för ”dödlig utgång” är sålunda alltid hundra procent. Och den är alltid hundra procent oberoende av vad slags ”studier” man deltagit i. Den är också alltid hundra procent oberoende av vad man har ätit eller inte ätit. För att uppgiften skall ha någon mening måste det anges något slags tidsrymd ellet tidsbegränsning.

    Och så har vi den vanliga invändningen att procentuppgifter är ointressanta och ofta oerhört vilseledande om man inte samtidigt anger vilket basmaterial som ligger till grund för uppgiften.

    Den här professorn blir lovprisad i företalet till Ralf Sundbergs bok. Hälsa Sundberg att han här framstår som antingen mogen att sättas på tokhus eller en absolut hänsynslös demagog.

  3. 3

    Du skriver i din bok att kroppen omvandlar kolhydrater till fett. Jag undrar om det är rätt eller om det är så att när kroppen har tillgång till kolhydrater förbränner kroppen det först och lagar in fetterna? Omvandling från det ena till det andra verkar långsökt?

  4. 4
    Annika Dahlqvist säger

    @ 3 siv:
    Jag trodde att jag hade förklarat det i boken.
    När man intar mycket kolhydrater så att blodsockret blir högt, blir insulinet högt. Högt insulin omvandlar det höga blodsockret till fett och lagrar in både det fettet, och det fett man har ätit, i fettcellerna i fettväven. Dessutom blockerar högt insulin fettförbränning. Så det går inte att gå ner i vikt när insulinet är högt. Om detta kan man läsa i läroböcker i fysiologi.

  5. 5

    Här säger man att jag missläst Bengmark. Med ”dödlig utgång” skulle han ha menat att den angivna prostatacancern blev dödsorsak. OK, då hade det kanske varit rimligt att skriva just dödsorsak.

  6. 6

    Denna gång publicerar Stig sig ensam vilket är ett sundehetstecken – jag tyckte faktiskt lite synd om Michael Sjöström som jag knappast tror stod bakom de utomordentligt nattståndna artiklar som publicerats tidigare – jag tror nog att det är en belastning att sammankopplas med Stig,,,,

  7. 7

    Helt värdelösa är väl ändå inte epidemiologiska studier? Det var ju t ex genom epidemiologiska studier som vi kunde slå fast att rökning skadar hälsan.

  8. 8

    Mm Skrev:

    Helt värdelösa är väl ändå inte epidemiologiska studier? Det var ju t ex genom epidemiologiska studier som vi kunde slå fast att rökning skadar hälsan.

    Nej, både koleran i London på 1850-talet och tyfoidfeber i USA i början av 1900-talet spårades med epidemiologi. Men då fanns det inga datorer, folk letande efter samband i sinnevärlden. Idag handlar det om statistiskt rådbråkande av massdata, med allehanda möjligheter till feltolkningar, felslut och rent bedrägeri. Sådan ”forskning” har kommit väldigt långt bort från de berörda människorna.

    Läs t.ex. ”The Death of Humane Medicine” (1995) eller ”False Premises, False Promises” (2000) båda av P. Skrabanek.
    .

  9. 9

    Mm Skrev:

    Helt värdelösa är väl ändå inte epidemiologiska studier? Det var ju t ex genom epidemiologiska studier som vi kunde slå fast att rökning skadar hälsan.

    En av de saker som Skrabanek ironiserar över är t.ex. hur epidemiologer kör fram statistiskt fastställda ”riskfaktorer”, vilket aldrig kan utsäga något pålitligt om en enskild patient. Men de behandlas med medicin som om de vore fasta egenskaper hos patienterna!

  10. 10

    Bengmark år inte helt ute och reser, men att dra definitiva slutsatser av epidemiologiska studier är riskfyllt precis som Annika skriver, men ger idéer/uppslag till hypoteser som kan testas vid mera renodlade experimentella studier med mindre urval av försökspersoner, där man kan hålla det flesta omgivningsfaktorer och ”störningar” under kontroll, vilket man inte kan med säkerhet vid epidemiologiska studier. Den kontrollen gör man med s.k. korstabuleringar mot ålder, matvanor, civilstånd, kön, rökare/ickerökare, var man bor i landet, småorter/storstad, tätort/glesbygd, etc…

    Läkemedelsföretagens s..k. dubbelblindtester är en sån typ av experiment.

    Experimentella studier där man håller ”ovidkommande” och störande variabler under kontroll ger säkrare resultat vad gäller sambandet mellan vad som är orsak och verkan just för att man har kontroll över ”omgivningsfaktorer”, störningar och förhoppningsvis även slumpfaktorer.

    Den här typen av studier och flera andra olika typer av forskningsupplägg kan ni läsa om genom att gå in på länken nedan.

    https://www.infovoice.se/fou/bok/10000034.shtml

    Jag har jobbat i den här branschen och kan kort berätta om ett experiment vi gjorde åt ett av våra större dryckesföretag. Det var på 70-talet. Man hade tagit fram en succéprodukt och ville rida vidare på den goda image som produkten hade fått och ville skapa en produktfamilj under samma namn, men med olika smaker. 2 smaker av 5 fick hyfsade resultat i ett förtest i förhållande till originalprodukten, men de hade inte tillräckligt höga smakpoäng för att man skulle våga lansera dem.

    Vi föreslog då att ändra på färgen på drycken, men med samma recept/smak. Vi lät 100 försökspersoner testa den produkt som fått högst poäng av de nya förslagen. Första ”utgåvan” av den nya var lätt brunfärgad eftersom kryddan var ingefära (ginger på engelska), men hade av försökspersonerna ansetts som lite jolmig men dock god.

    Vi föreslog företaget att färga drycken blå, som skulle stå för friskhet och fräschör. Vi hällde den blå och den gulbruna i helt vita ogenomskinliga plastmuggar och ställde dem i kylskåp, så att de hade samma temperatur då de togs fram till försökspersonerna, som satt i ett helt neutralt rum. 50 av försökperonerne fick de här proverna.

    Och så hällde vi till 50 av försökspersonerna upp samma drycker i samma typ av plastmuggar, men genomskinliga så att man såg färgen. Samma temperatur.

    Hur tro ni det gick? Jo dryckerna i de ogenomskinliga vita plastmuggarna ansågs precis lika goda. Försökspersonerna kunde inte skilja dem åt. Men samtliga de som fick dryckerna i genomskinliga plastmuggar och alltså såg färgen tyckte att den blå drycken var godast. Den var frisk och fräsch sa de. Drycken fick namnet Blue Ginger och gjorde viss succé på marknaden under ett antal år. Men nådde aldrig upp till försäljningssiffrorna för originalprodukten, som även den försvann efter sisådär en 15-20 år.

    Bengmark är på ”rätt väg” men det krävs kompletterande experimentella studier med hög grad av kontroll av ”ovidkommande”/”störande” omgivningsfaktorer/variabler, för att man ska kunna dra säkra slutsatser om vad som verkligen leder till sjukdom och i slutändan (för tidig) död.

  11. 11

    @ Javo:
    Tack för den dokumentationen! Upplysande och lite avslöjande, lite whistleblower info tror jag. Menar att höra om att det används psykologiska attribut för att sälja en sak.

  12. 12

    Nu kan väl alla hålla med om att det används psykologiska attribut för att sälja, men jag menar hur medvetet det är. Så in i märgen medvetet det är för det mesta, även hälsa 😉

  13. 13

    ruben Skrev:

    psykologiska attribut för att sälja

    Det behandlades ingående redan kring 1960, ”The Hidden Persuaders”, klassisk bok av Vance Packard:

    https://en.wikipedia.org/wiki/Vance_Packard

    Men har det med epidemiologi att göra?

  14. 14

    @ Piltson:
    Är född en bra bit före 1960. Har inte läst Vance Packard: tyvärr. Jag vet inte, men ser att vi/människor är i samma snara fortfarande, hur utbildade vi än blir. Vad jag menar med vi/människor är att vi fortfarande sover en törnrosasömn. Vågar inte öppna ögonen. Vad tror du?

  15. 15

    Skall säga att jag har stor respekt för dej Piltson, för du är också en av de kunniga här. Jag ville bara säga att människor kanske är ”utbildade” till ett visst tänkande. Vi är sällan utbildade att tänka själva. I och med LCHF tänket bland annat, har det utkristalliserats en starkare kultur, som är fantastisk. Folk har en egen tanke som kommit fram i ljuset. Det gillar jag.

  16. 16

    En till som vill tjäna en slant på en bok men som inte kan med att skriva dom fyra bokstäverna LCHF, den jag minns tydligast sedan tidigare är väl fjanten Paulúns LCHQ. Vad skall han hitta pånu?

  17. 17

    ruben Skrev:

    Vi är sällan utbildade att tänka själva.

    Ett visst mått auktoritetstro är nödvändigt för att ett samhälle skall kunna fungera. Men också ett ganska stort mått skepticism, en attityd som innebär att man spontant ifrågasätter vad auktoriteterna kör fram.innan man godtar det.

    Vad som oroar oss är när utbildningen går ut på att förse framtida maktpersoner med ohederliga medel, med vilka de kan tränga förbi denna skepticism. Utbildningen av dietister har denna målsättning. Men den är inte särskilt framgångsrik, de har som sagt inte fått lära sig att tänka själva utan bara att upprepa tomma besvärjelser som faller isär när en någorlunda informerad person ser närmare på dem.

    Vad som gör mig häpen är att sådan samhällskadlig men ineffektiv utbildning kan leda ända fram till doktorsgrad, vilket är uppenbart när man ser på Livsmedelsverkets persongalleri. Där finns det en massa högutbildat folk som inte kan se verkligheten i vitögat men har lärt in metoder att dölja denna oförmåga.

    I detta läge är det uppmuntrande att se att utbildningen är så dålig som den är. Det kunde vara värre. Psykologerna har lömska metoder att programmera folk bortom deras eget medvetande. De lärs t.ex. ut vid spioncentraler i USA men, tror jag, kommer ännu ej till bruk vid universiteten.

  18. 18

    Som John Locke(1632-1704) vår moderna demokratis förste store tänkare sade : ! ”Det enda möjliga skyddet mot världen är att ha grundlig kunskap om den”.

    Vi har ju verktygen till kunskap och det kommer att få stora återverkningar på hela samhället. Men att väcka den stora massan är inget lätt uppdrag. De flesta verkar nöjda med att konsumera skräp och titta nonsens och jönsprogram på tv.

  19. 19

    Stig Bengmark:”LCHF bör ersättas av RCRF – rätta kolhydrater och rätta fetter. De raffinerade kolhydraterna ska inte bytas ut mot mer animaliska produkter utan mot oraffinerade kolhydrater: gröna blad, grönsaker, färsk frukt, fröer, nötter, ärter och bönor och fettet vara växtfetter: avocado, oliver och dylikt”.

    Vem i allsin dar har påstått att raffinerade kolhydrater skall bytas ut mot animaliska produkter?

    Det man i första hand enl. LCHF-konceptet skall öka när man drar ner på raffinerade kolhydrater är väl mängden ovanjordsgrönsaker? Slår inte Bengmark in öppna dörrar?

    Dessutom osynliggör han besprutningen av ”fruktoch grönt”. Större delen av det som finns i frukt- och grönsaksdiskarna är ”giftpumlor”.

    .

  20. 20

    Mm Skrev:

    Helt värdelösa är väl ändå inte epidemiologiska studier?

    Nej, en fördel med epidemiologi, skrev Skrabanek, är ”att man aldrig får ett klart svar. vilket gör det möjligt att studera problemet i evighet”.

  21. 21

    @ Piltson:
    Vi måste ju tänka på sysselsättningaspekten oxå, var skulle vi göra av alla övertaliga läkare, forskare och annat om alla började följa LCHF-konceptet och inte förgiftade sig – jag bara undrar?

    Och Rössner – hur hanteras en sådan dignitet, vad skulle han ha gjort istället för avancerad kostforskning – vi skulle ha missat både ”ångmaskinsteorin” samt hallonbåtarna!

    Tänk om han hade varit vd på ett bilföretag – då skulle vi troligen ha haft bilar med 5 växlar framåt och en krypväxel framåt, styrningen hade troligen varit inverterad – moturs skulle sannolikt ha styrt åt höger och omvänt,,,,

  22. 22

    AD ovan: ”…så många störande faktorer i epidemiologiska studier att de är helt värdelösa som bevis.”

    Ja, vi har ofta frågat oss i vad mån man får ta dessa människor på allvar med deras oberättigade orsaksresonemang, deras relativa procentuppgifter och deras fantasifulla justeringsfaktorer ex post facto. Skall man inte kategoriskt reagera:

    ”Detta är en epidemiologisk undersökning och har sålunda inte med hederligt kunskapssökande att göra” ?

    Nej, det vore att gå för långt. Återkommer till ärendet.

  23. 23
    Professor Göran säger

    @ Tombola:

    Jag har tänkt samma tanke själv.

    Med tanke på att inga naturfolk hade våra vällevnadssjukdomar innan de kom i kontakt med våra västerländska matvanorna tvekar jag inte ett ögonblick i min övertygelse om att det går att komma åt själva orsakerna till dessa sjukdomar och därför dramatiskt minska behovet av all sjukvård om man nu skulle vilja detta.

    Hela sjukvården måste darra i knävecken om de skulle inse detta vetenskapliga faktum och självklart göra allt för att förhindra förbättrade kostvanor på samma sätt som de nu gjort under mer än hundra år.

  24. 24

    Epidemiogiska studier, som de som refererats till i den här ”debatten” är en typ av kvantitativ forskning, som är vanlig, men som kan missbrukas, På tal om det där med psykologi som också nämnts, så finns det redan från det man börjar ett sådant projekt ett fenomen man benämner ”förförståelse”, vilket innebär att ”forskarens” referensram, kunskaper och forksningssituation kan styra det sätt på vilket undersökningen planläggs och genomförs.

    I sämsta fall kan ”forskaren”/undersökaren medvetet styra uppläggning, metod, urval av informanter (de som ska svara på frågorna) och frågor så att man uppnår det önskade resultatet.

    I bästa fall sker inte det om forskaren är seriös och man redogör då för de fel och brister som kan påverka resultat och slutsatser. Jag anser att jag själv tillhörde den här senare typen av forskare under min sedan länge avslutade högskolekarriär (år pensionär och 72 år nu)

    Jag hittade en länk till en beskrivning av den här typen av ”kvantitativ forskning”. Ibland kallade statistiska undersökningar. En del att läsa, men den som år intresserad kan göra det. Jag jobbade själv bl.a. med studier av konsument- och köpbeteende, matvanor, attitydundersökningar, perceptions- och kognitionspsykologi, reklameffektmätningar och entreprenörs- och ledarskap.

    Det mesta av sån här forskning är sannolikt seriös, men kan missbrukas. Mina kolleger i branschen var seriösa, men man bör höja ett varningens finger för forskning som är finansierad av företag och organisationer som är intressenter i studierna och ”forskarens” projekt.

    https://www.ibl.liu.se/student/lararprogrammet/auo-pa/filarkiv-pa3/1.214383/EnktFrelsningOH.pdf

    Piltson Skrev:

    AD ovan: ”…så många störande faktorer i epidemiologiska studier att de är helt värdelösa som bevis.”
    Ja, vi har ofta frågat oss i vad mån man får ta dessa människor på allvar med deras oberättigade orsaksresonemang, deras relativa procentuppgifter och deras fantasifulla justeringsfaktorer ex post facto. Skall man inte kategoriskt reagera:
    ”Detta är en epidemiologisk undersökning och har sålunda inte med hederligt kunskapssökande att göra” ?
    Nej, det vore att gå för långt. Återkommer till ärendet.

  25. 25

    AD härovan:
    ”… epidemiologiska studier inte har något bevisvärde. De kan endast ge upphov till hypoteser för jämförande behandlingsstudier.”

    Skrabanek påpekar samma sak: ”The function of epidemiology is to study associations and provide hypotheses for experiments.”

    Det betyder att en epidemiologisk ”observationsstudie” inte kan vara slutgiltig. Den måste rimligen vara enbart Fas 1 av en komplett undersökning. I Fas 2 tar man sedan från resultatet av Fas 1 som utgångshypotes. Resultatet av Fas 1 är ointressant för utomstående och bör inte offentliggöras förrän resultatet av Fas 2 också föreligger.

    Men ännu har jag inte sett en rapport av en sådan komplett undersökning. Man rapporterar glatt den första fasen som om den vore slutgiltig, vilket strax plockas upp och förses med sensationell rubrik i medierna utan förbehåll att Fas 2 följer. Journalisterna uppfattar inte att Fas 1 saknar bevisvärde.

    Och inte heller har jag ännu sett en rapport som sägs utgå från en hypotes formulerad i en tidigare fas. Kanske det förekommer, men vanligt är det inte.

    Det betyder att denna gren av epidemiologin inte kvalificerar som vederhäftig och hederlig vetenskap. Men en annan typ av riskberäkning kan också tänkas. Den skall jag återkomma till.

  26. 26

    23 @ Professor Göran:

    Minst 50% av de som besöker en vårdcentral är matförgifade, runt 25% är med- eller omedvetna simulanter som går till läkaren för varje skråma/myggbett de får.

    Resterande, runt 25% kan ha godtagbara skäl att söka upp en läkare såsom rent mekaniska problem i form av benbrott och liknande och uppåt med mer eller mindre diffusa åkommor.

    Tittar vi på vad diabetesteamens personal hanterar är siffran matförgiftade sannolikt runt 95% – nästan alla T2 är matförgiftade vilket inte gäller i samma utsräckning för T1 även om det nog kan vara en ganska stor komponent livsstil även där!

    95% matförgiftade är väl oxå relevant för de som besöker tandläkaren, karies är självklart sprungen ur fel kost men även en stor andel av de som får tandställning hör dit. De som är ”sjuka” på riktigt hos tandläkaren är ju bl a utslagna tänder och lite annat men de är i en klar minoritet,,,

    Även hos hjärnskrynklarna är andelen matförgiftade stort – i många fall vore det nog bättre om receptet bestod av en 3:a grädde 2 ggr/dagligen än de förhatliga SSRI-pillren,,,,

    Jag avundas inte dessa yrkesgrupper som måste delta i detta makabra spel – inte undra på att både tandläkare och läkare ligger i topp då det gäller suicidalitet,,,,

    ________________________________________________________

    Eftersom Professor Göran tillhör samma sega släkte gubbar som jag, som alltid reser oss upp, vägrar ge upp och som får ett ordinärt Hadfield stål att likna ett begagnad tugggummi måste jag rekommendera följande helt lysande skrift:

    https://www.styrkelabbet.se/brann-fett-bygg-muskler/

    Jag har lyft skrot till och från under stor del av mitt 58-åriga liv och läst massor om detta men inget liknande det som Daniel Matsson knåpat ihop – tänk vad mycket längre man kommit om man haft denna skrift i handen för drygt 40 år sedan,,,

    Daniel är 26, civilingenjör, kroppsbyggare och en helt fantastiskt duktig författare (helt i klass med mig själv :-)), jag har inte hittat ett onödigt ord i hela boken boken förutom ordet ”potatis” men Daniel är positiv till både LCHF och PF – köp, ladda ned, följ hans enkla anvisningar för ett ännu bättre liv!

    Annika har fått en konkurrent som idol och föredöme i denna unga knallhatt,,,,
    ____________________________________________________

  27. 27

    Piltson Skrev:

    ”Detta är en epidemiologisk undersökning och har sålunda inte med hederligt kunskapssökande att göra” ?

    När en ”riskfaktor” en gång har beräknats ses den som en materialiserad egenskap hos den enskilda patienten, skrev Skrabanek. Och detta trots att tiotusentals personer ingick i beräkningen, man inte vet något om fördelningen på dessa och därför inte något om någon enskild person, så att riskfaktorn inte kan ha det minsta att göra med sjukdomsorsak och dennes eventuella sjukdomsrisk.

    Att använda sådan information för förebyggande medicinering av en enskild frisk patient är att misshandla denne. Den är att jämföra med fotbollstips. Innan det fanns datorer gavs medicin efter iakttagelse av symptom hos den berörda patienten.

    Men det finns en annan typ av riskberäkning som är intressant och kan användas för vägledning. Den handlar dock inte om patienter, så den kanske inte hör till epidemiologi.

    För 6-7 år sedan hade vi en skräckkampanj mot opastöriserad mjölk. Sverige ville förbjuda import av mjukost på sådan mjölk på grund av risken för listerios. Det stoppades av EU, eftersom det vore handelshinder. Marion Nestle, professor i New York, skrev att sådan ost var ett vågspel med ”okända odds”.

    Dumheter. I Frankrike är listerios en anmälningspliktig sjukdom. Med ledning av antalet anmälningar under ett visst år och säljstatistiken för sådan ost under samma år kunde jag beräkna att risken att drabbas av listerios av ett visst kvartskilos paket sådan ost vore ungefär en på tre-och-en-halv miljoner. Och då hade jag antagit att alla fall av sjukdomen vållats av sådan ost, helt bortsett från t.ex. pastejer, som är en vanligare infektionskälla.

    Sådant kan vara intressant konsumentupplysning, och informationen är inte begränsad till det berörda samhället. Den gäller allmänt. Men sådan beräkning hör kanske inte till epidemiologi?

  28. 28

    I senaste numret av Tennismagasinet uttalar sig Stig Bengmark om kost för tennisspelare.
    Han tycker det är märkligt att svenska kostrekommendationer hänger kvar vid ”tallriksmodellen”, trots att så mycket hänt inom forskningen. Han kallar avokado, broccoli och spenat för guld, silver och brons! Han säjer också att det är tragiskt att se svenska idrottare lida av upprepade skador, ofta muskel-och senskador, och veta att det i stort sett helt kan förebyggas med rätt kost. Omvändelse under galgen!

  29. 29
    Ann Kristin säger

    Statistik är otroligt intressant, och fullständigt livsfarligt. Jag har ingen akademisk bakgrund i statistik, men är det ständigt frågvisa barnet: varför, och hur?

    När statistiken över hjärt- kärlhändelser kom funderade jag mycket över hur den användes. Den visade då att en viss grupp, med en viss utbildningsnivå, i ett visst ålderssegment, kvinnor osv hade ett antal händelser under en viss period av år.

    Jag drog slutsatsen att det kunde bero på ett antal olika faktorer, eftersom, om jag minns det rätt, inte hade rensats från nikotin, alkohol etc. Sedan tittade jag på om det gick att utröna vad de faktiskt hade ätit, och hur många som fick en stroke…vilket inte gick.

    Vi vet ju vad som kom ut i media, och vad Hellenius m fl drog för slutsatser. Det gör mig sååå trött. Huvudsaken är väl då att jag själv tycker mig ha en hyfsad insikt om vad det handlade om – ett fåtal kvinnor i yngre medelåldern, med låg utbildning, troligen arbetslösa (?), kanske rökare, kanske andra substanser också, dålig ekonomi, lite hopp om en förbättring i tillvaron osv…detta finns ju undersökt i en lång rad mera tillförlitiliga rapporter.

    De var ju inte fler än att man kunde ha gått vidare och djupintervjuat dem, det går säkert att få fram individerna, om det nu är tillåtet? Huruvida de hade influerats av lchf men glömt ta bort kolhydraterna, det vet ingen.

  30. 30

    Ann Kristin Skrev:

    … yngre medelåldern, med låg utbildning, troligen arbetslösa (?), kanske rökare, kanske andra substanser också, dålig ekonomi…

    Jag tror att vad du här tänker på är det ”multifaktoriella” eländet. Man gör en iakttagelse och försöker spåra vad den kan bero på. Och så hittar man en rad helt olika faktorer, ur vilka man kan välja ut dem man tror på eller kanske stöder den argumentering som finansiären vill köra fram.
    Var och en av dem kan lanseras som en ”riskfaktor”. Skrabanek nämnde 246 tänkbara sådana faktorer för hjärtkärlsjukdomar.

    Man upptäcker en samvariation och låter det bero därmed – att de båda faktorerna kan ha berott på ett dolt mellanliggande led lämnas åsido. Så var ett par av de 246 faktorerna till exempel ”att aldrig gå i kyrkan”, ”att inte äta makrill”, ”att ha en intelligent fru”, ”att dricka för mycket mjölk”, ”att dricka för lite mjölk”, etcetera.

    Multifaktoriella riskbedömningar ger en uppmärksam person möjlighet att lansera precis vilken typ av argumentering som helst. Aksel Sandemose försökte utreda risken dö genom att träffas av en gris som föll ned från ett tak. Ganska liten risk, skulle man tro, Men om det var en tät folkmassa på gatan nedanför var det ju ganska sannolikt att NÅGON person skulle träffas, precis som att någon person måste vinna högsta vinsten i varje lotteri.

    Skrabanek skrev om risken att träffas av en klump frusen urin som släppts ut från ett flygplan ovanför. En av riskfaktorerna var ”att ha tillbringat för lång tid med att lösa korsord vid frukostbordet.”

    Det kan alltså bli ganska lustigt. Men vetenskap är det inte.

  31. 31
    Ann Kristin säger

    Jag behöver nog läsa Skrabanek. Och din bok 😉 Jag tycker att det är mycket underhållande och lärorikt att läsa kommentarerna här.

  32. 32

    @ Ann Kristin:
    Man kommer som vanligt långt med sunt förnuft – går man runt på ett varuhus med lågpris vimlar det av den kategori kvinnor, lågutbildade, rökare, svag ekonomi och ofta ensamstånde.

    Så gott som alltid är de rätt så överviktiga – fel mat så klart (kolla deras kundvagnar!!) men oxå ofta p g a de SSRI-piller som denna grupp ofta knaprar i sig. Jag känner till flera fall som lagt på sig 10, 15 och upp till 30 kg som följd av sina lyckopiller.

    Tittar vi in i deras kylskåp så är det lightprodukter som gäller och stekpannan är självklart belagd med teflon för att kunna värma upp de färdiglagade köttbullarna utan onödigt fett,,,

    Det lönar sig inte att prata med dem och inte heller är de mottagliga för böcker eller ens en utskriven artikel – de har aldrig läst en bok i hela sitt liv,,,

    Nu har jag ingen vetenskaplig statistik att som stöd för mina antaganden – men den här gruppen kvinnor borde i alla fall ha de allra bästa förutsättningarna för alla möjliga sjukdomar som stroke, diabetes, hjärta o s v,,,,

    Märkligt nog kan man ibland hitta relativt välutbildade kvinnor i den här gruppen – som t ex skjuksköterskor som ju verkligen borde veta bättre men som på något märkligt vis lyckas fördärva både sig själva och sina barn,,,

    Men åker jag till ortens stora sjukhus ser man ofta en bunt kvinnor stående utanför ivrigt bolmandes på sina pinnar – numera utan vita rockar då jag tror att det inte längre är tillåtet att röka i sina arbetskläder av hänsyn till sin omgivning – de måste trivas bra på sitt jobb eftersom de gör sitt bästa för att komma dit dygnet runt,,,

  33. 33
  34. 34

    Ann Kristin Skrev:

    din bok 😉

    Jag fick just besked att den ”släpps” på fredag 13/9. Spana efter den, man känner igen den på att där visas tolv pannkakor på omslaget.

  35. 35

    @ sofia:
    Glöm inte bort fettet. Kolhydrater, raffinerade eller inte, byts mot fett av bra kvalite i LCHF!

  36. 36

    @ siv:
    3
    För att ytterligare ställa till det för Dig kan jag berätta att det är fullt möjligt, och mycket troligt att protein, som bas för glukoneogenesen i levern, hos personer med insulinresistens och åtföljande höga insulinvärden, ger socker, som vid sagda höga insulinnivåer inlagras som fett i kalaskulan. Vid jojobantning och insulinresistens gör man om sina egna muskler till fett på magen!

  37. 37

    Dacke Skrev:

    @ siv:
    3
    För att ytterligare ställa till det för Dig kan jag berätta att det är fullt möjligt, och mycket troligt att protein, som bas för glukoneogenesen i levern, hos personer med insulinresistens och åtföljande höga insulinvärden, ger socker, som vid sagda höga insulinnivåer inlagras som fett i kalaskulan. Vid jojobantning och insulinresistens gör man om sina egna muskler till fett på magen!

    Det är bra att du påminner oss om detta gång på gång – många LCHF:are överäter protein och dess påverkan på en skenande glykoneogenes är troligen mycket stor!

    Jag tror att väldigt många överviktiga äter en hel del för mycket protein – hur mycket skall ju inte sättas efter den aktuella vikten utan efter målvikten, möjligen med korrektion för eventuell träning.

    Alla borde då och då kolla upp sitt intag med ett bra program som beräknar matens sammansättning – de flesta kommer att upptäcka att de äter för lite fett,,,

  38. 38

    Piltson Skrev:

    tolv pannkakor på omslaget.

    Det visar sig att jag lovat för mycket. Det är bara åtta pannkakor på omslaget. ett par maskades väl bort. Men på bakfliken finns ytterligare fem pannkakor. Totalt blir det tretton pannkakor.

  39. 39

    Piltson Skrev:

    Piltson Skrev:

    tolv pannkakor på omslaget.

    Det visar sig att jag lovat för mycket. Det är bara åtta pannkakor på omslaget. ett par maskades väl bort. Men på bakfliken finns ytterligare fem pannkakor. Totalt blir det tretton pannkakor.

    Boken anges som ”ej utkommen” när man vill beställa den. Jag har lagt den på bevakning och är lovad ett mail när det går att beställa den. 😀
    Jag får verkligen hoppas att det är pannkakor utan vetemjöl! 😉

  40. 40

    @ LenaK:
    Pannkakorna är från 1500-talet. Vet ej vad de hade för slags mjöl då. Men när man ser närmare så verkar det som om de på bakfliken är våfflor. Kan det göra nån skillnad?

  41. 41

    @ Tombola:
    37
    Tack för uppbackningen!

    Jag tror, utan att ha mer på fötterna än mitt bondförnuft, att 5/2 tillämpad av en person med insulinresistens får samma konsekvenser.

  42. 42

    @ LenaK:
    Jag hade skrivit en sarkastisk kommentar att pannkaksbilden tillkom nästan femhundra år innan kolhydrater lanserades som lämplig kost för diabetiker, men det tyckte förlaget var opassande, så det togs bort.

  43. 43

    @ Piltson:
    Är det du eller förlaget som författat boken?

    Om du hade förlagt den själv som e-bok hade du sluppit golfspelande förlagsdirektörer som lägger sig i och slösar bort det mesta av försäljningspriset.

    För de av dina läsare som krampaktigt håller fast vid en fysisk bok kan den ju tryckas on demand,,,,

  44. 44

    @ tombola:

    Dumheter. En engagerad redaktör kan åstadkomma enorma förbättringar, men det erbjuds man sällan i Sverige. Fungerar på helt annat sätt i engelskspråkiga länder. Jag skulle inte vilja ge ut texter som inte redigerats av någon annan, men det går ju dåligt i Sverige eftersom svenskar har så svårt att hålla isär sak och person. De tycks utgå från att redigeringsingrepp drabbar den person som skrivit den berörda texten, har jag aldrig kunnat förstå.

  45. 45

    41 @ Dacke:

    Att överäta protein är troligen förkastligt – den första som fick mig att öppna ögonen för detta var Robert Lustig och om jag inte minns fel så tar han upp detta i sin bok ”Fat Chance”. Detta verkar inte tillhöra baskunskaperna för en läkare som jag förstått – rätta mig om jag har fel!

    När det gäller periodisk fasta oavsett om det gäller 8/16 eller 5:2 så tror jag det är positivt för en insulinresistent person! Numera är ju alla mer eller mindre insulinresistenta redan som nyfödda – undantag finns men de börjar bli i minoritet,,,

    Har nog tillbringat några timmar för att hitta metoder för att återställa en fettlever (Non-alcoholic fatty liver disease (NAFLD) för den som vill prova själv).

    Viktminskning är så klart nummer 1 men letar man lite djupare i rapporterna så kommer man att finna att det har utförts forskning på lågkalori ketogen diet av samma typ som har används för att bota epileptiker och det har visat sig fungera som jag har förstått – det handlar om ett kaloriintag om cirka 600 – 800 kcal/dygn under cirka 3 månaders tid.

    Eftersom de flesta som är insulinresitenta som regel har en övervikt så borde man rimligtvis slå två flugor i en smäll? Mycket av den litteratur jag trillat över anser att en fettlever är reversibel till 80 – 90%.

    Om jag inte fattat det helt fel så är det en lägre genomsnittslig insulinhalt som gör att folk minskar i vikt + att de faktiskt äter mindre om de praktiserar PF på rätt sätt och det gäller i synnerhet om man är insulinresitent,,,

  46. 46

    @ tombola:
    Jag har arbetat som textgranskare i USA. Varje mening skulle bedömas, varje ny uppgift ifrågasättas. När jag kom till Sverige väntade jag mig att få liknande behandling som skribent, men det var stopp, folk begrep inte hur det kunde fungera.

    Alltså måste man vara sin egen redaktör. Det fungerar så att man låter ett alster ligga i minst ett halvår, nästan till det är glömt. Då kan man sedan nalkas texten och bedöma den som om man vore utomstående. Trögt sätt att arbeta, men nödvändigt i Sverige. En nackdel är att ett och annat hinner bli föråldrat, finns spår av detta i ett inslag.i boken, men jag säger inte vilket.

  47. 47

    44@ Piltson:
    Jobbade på 1990-talet med förlag i både USA och England vilket ju fortfarande huvudsakligen är engelskspråkiga.

    Mitt intryck av förläggarna där är att de om möjligt är ännu mera korkade än här i Sverige, för min del ser jag ingen som helst anledning att gå via ett förlag men det är ju valfritt,,,

    Nu är det e-böcker som gäller, man får hela världen som arbetsfält, inget lager, inget tryckande utan kan luta sig tillbaka och syssla med nyproduktion istället för att slösa bort tiden med trivialiteter!

    Efter tidningsdöden kommer förlagsdöden, sedan blir det radio/TV som står på tur för ett sällan skådat stålbad – det är nya tider, ny teknik, nya aktörer!

  48. 48

    46 @ Piltson:

    Kanske det beror på att USA har rätt så många mediokra författare medan vi i Sverige är betydligt bättre?

    Slut på denna diskussion för min del – för mycket ord och för lite verkstad som inte leder någonstans!

  49. 49

    Tombola Skrev:

    Kanske det beror på att USA har rätt så många mediokra författare medan vi i Sverige är betydligt bättre?

    Nej, när det gäller non-fiction ligger både USA och England före Sverige när det gäller ordentligt genomarbetade grejor. Men skönlitteratur vet jag inget om.

  50. 50

    @ Piltson:

    Om det kan man ha olika uppfattning – de är alldeles för förtjusta i att få många ord när de skriver – dessutom är de rätt så ostrukturerade, bara asiaterna är värre,,,

    Jag läser/skriver enbart faktaböcker – bland den mest ostrukturerade bok jag någonsin traglat mig igenom är för övrigt Taubes GCBC som dessutom helt verkade skriven utan någon särskild målgrupp i åtanke – men den redigerades kanske på en måndag då herrar redaktörer ännu inte nyktrat till?

  51. 51

    Tombola Skrev:

    bland den mest ostrukturerade bok jag någonsin traglat mig igenom är för övrigt Taubes GCBC

    Det håller jag absolut med om. Han hade ett enormt material och lyckades inte få ordning på det Där borde förlaget ha hjälpt till. Men totalt innehåller den hela argumentet, det är egentligen ett idéhistoriskt arbete, något inflytande tycks den inte ha fått.

    Men om du vill se skräckexempel på dålig redigering titta på ”Myter om maten” i serien Formas fokuserar, 2004. Där skriver Rössner först att ”det finns stor enighet om vad vi bör äta för att må bra”, varefter hela boken tydligt klarlägger att det inte finns nån enighet alls. De enskilda bidragen har tryckts exakt som de anlände, man har inte ens kostat på sig att rensa undan rätt många störande danismer i Ravnskovs skrivsätt.

  52. 52
    Professor Göran säger

    GCBC är förstås inte känd för att vara lättläst men för mig är boken den absolut bästa bok som någonsin skrivits om det det metabola syndromet och inte minst gillar jag det historiskt sekventiella perspektivet som genomsyrar boken. Att Gudiol kallar den skitsnack får man nog se som en ren kvalitetsstämpel.

    För att uttrycka det milt så är Gary Taubes påläst som få andra (han ägnade fem år åt boken!) och han har förmågan att greppa det essentiella i en vetenskaplig kontext och det är nog därför ingen tillfällighet att han som vetenskapsjournalist också är blivit prisbelönad.

    Som alla ”tunga” böcker bör GCBC studeras flera gånger! Mitt eget exemplar börjar nu se ”hängig ut” efter några genomläsningar även om det nu är ett par år sedan senast. Det är kanske dags igen 🙂 Hans lättviktiga uppföljare kan man definitivt hoppa över om man nu tagit till sig innehållet i GCBC.

  53. 53

    Intressanta synpunkter på innehållet i GCBC. Själv har jag inte läst boken … ännu …men om jag fattat saken rätt så är ”konstverket” som vanligt beroebde av betraktarens ögon 🙂

    Hur som helst önskar jag herrarna Piltson, Tomboma och Göran, vilkas inlägg jag med maximalt intresse, nyfikenhet och respekt ALLTID läser och begrundar, en alltigenom angenäm lördags kväll 🙂

  54. 54

    @ sofia:
    Då tycker jag du skall läsa Robert Lustigs ”Fat Chance” istället, enkel och välskriven.

    Själv har jag bara blädderläst den, vid tidpunkten då den kom ut fick jag reda på leptinets funktion och därmed fick jag den pusselbit som saknades i modellen varför LCHF fungerar så bra. Därmed var jag nöjd – jag har inga ambitioner att bli expert på detaljer utan för mig räcker det med en enkel modell innehållande blodsocker, insulin och leptin.

    Hallonbåtsteorin är dock lite väl förenklad,,,,,,

    Däremot så har det senaste året ägnats åt att försöka sätta siffror på hur mycket olika åtgärder kan sänka blodsocker & blodtryck. Märkligt nog verkar ingen ha gjort en liknande sammanställning tidigare vilket ju borde vara det första som man sätter i händerna på en ny diagnostiserad diabetiker.

    Just nu kretsar intresset mest kring D-vitamin, det finns nog anledning att misstänka att ett dagligt tillskott om 5000 IE kan ge en sänkning av långtidssockret på så mycket som 5-10%,,,,,

  55. 55

    Tack för tipset Tombola! Ärligt talat har jag inte läst (fack)litteratur på engelska sedan 80-talet och misstänker att det inte heller kommer att bli av, men man skall aldrig säga aldrig …Man får sig mycket till livs bara genom att följa Annikas LCHF- och Andreas hälsoblogg.

    Att ingen hittills ”har försökt sätta siffror på hur mycket olika åtgärder kan sänka blodsocker & blodtryck” är egentligen inte så förvånande med tanke på de kostrekommendationer som ges till diabetiker. När det gäller blodtryck vet man väl oftast inte något om bakomliggande orsaker annat än ”stelare kärl” med stigande ålder? Men alla gamlingar äter inte blodtrycksmedicin … I båda fallen är det pillerindustrin som håller tåtarna i ett järngrepp.

  56. 56

    @ sofia:
    Lustigs bok är mycket välstrukturerad och skriven på en mycket lätt engelska.

    De flesta behöver inte mera kunskap än den som ges i Annikas kostråd – har man diabetes finns det anledning att läsa på hur motionen skall utföras för att vara verksam och eventuellt vilka tillskott som kan vara bra.

    Jodå, de siffror jag är ute och samlar på finns lite varstans men inte samlade på ett enda ställe, man får räkna med rätt så många timmars surfning för att hitta data.

    Medicinering av äldre är ett elände – massor med äldre äter piller helt i onödan,,,,

  57. 57

    @ tombola:
    Förlåt en gamling, e-böcker??? hur gör man, hur marknadsför man, hur får man betalt? Var kan man läsa om sådana saker?

  58. 58

    Dacke Skrev:

    :
    ”Glöm inte bort fettet. Kolhydrater, raffinerade eller inte, byts mot fett av bra kvalite i LCHF”

    Tack för påpekandet! Det fel jag till en början gjorde efter kostomläggningen till LCHF var just att äta för lite fett, dock av bra kvalité. Äntligen kan jag med gott samvete njuta av att äta det jag alltid gillat men avhållit mig från under min tjugoåriga fettskrämda epok – entrecote med aromsmör (pommes frites har bytts ut mot grönsaker) och nu tar jag igen de ”förlorade åren”!

  59. 59

    @ Dacke:
    Du kan lämpligen starta här och börja med att ladda ned e-boken ”Sälj dina böcker själv”.

    Den är gratis!

    Står lite om bloggar där oxå,,,,,

    https://www.publit.se/cms/2012/11/29/s%C3%A4lj-dina-b%C3%B6cker-sj%C3%A4lv/

  60. 60

    @ Annika Dahlqvist angående ditt svar till sign. ”siv” (kommentar 3 resp. 4 ovan):

    ”Högt insulin omvandlar det höga blodsockret till fett…”

    Jag vill inte påstå att det är 100 procent fel – men det ganska missledande…

    Via lipogenes (bildning av fettsyror från glukos via acetyl-CoA) bildar kroppen normalt ett par gram
    fett per dygn – vid ”extrem overfeed” av kolhydrater (vi snackar 4-500 gram kolhydrater/dag…) bildas upp till 10 gram/dygn.

    Vid intag av kolhydrater prioriterar kroppen att använda dessa som bränsle, i andra hand används det fett man ätit (eller tidigare inlagrat). Om man ätit så mycket fett (och kolhydrater… och protein…) att kroppen inte ”hinner” förbränna energin så förblir alltså fettet inlagrat runt lilla midjan…

    Så om man väljer att anse att man blir fet av kolhydrater eller fett?… tja… ”både och” skulle jag säga.

    https://www.fetsmart.se/blog/2013/09/15/kolhydrater-blir-till-fett-lipogenes/

  61. 61

    57@ Dacke:

    Tittar man på vad författaren får kan man säkerligen sälja en bok som i tryckt version kostar 200 kr inklusive moms för runt 35 kr – detta ger så klart en merförsäljning och för den som absolut vill ha en bok att hålla i kan ju få den tryckt on-demand till ett vettigt pris som sannolikt ligger i under det som en ordinärt producerad bok betingar.

    On-demand printing är så klart dyrare än tryckning i massupplaga men genom att man slipper betala förlagsdirektörens golfresor & tjänstebil så går det ihop bra ändå – för alla utom den gamla tidens förlag vilka får gott om tid att kontemplera över de senaste golfrundorna,,,

    Mycket snävare litteratur kan oxå produceras som aldrig skulle ha kommit ut på marknaden utan digital publicering – det är ju fullt möjligt att ge ut en bok som endast säljs i något enstaka exemplar om året!

    Kan ju tyckas olönsamt men de som skriver läromedel får som regel inte kvar något i slutändan ändå när förlaget har tagit sin del så de kan ju lika gärna ge bort sina alster redan från början,,,,

    Själv har jag tillgång till surfplattor av både Apple & Android typ samt Amazons Kindle som är en läsplatta enbart – Kindle går dock att använda utomhus i starkt solljus vilket passar mig utmärkt då jag gärna solar på arbetstid – luncherna brukar ofta vara 2-3 timmar under sommaren men det förutsätter att man kan jobba samtidigt med informationshämtning – behöver jag ut på nätet är det en handuk över en mini-pc och huvud som gäller men jag funderar starkt på att knåpa ihop en solstol med ”datahuv” så att jag ta med min bärbara arbetsstation och tillbringa dagarna vid den närbelägna sjön,,,

    El är ju inget bekymmer numera – ett mobilt elverk av ett visst stort japanskt märke går så tyst att ingen märker av det och eftersom jag är lite erimitiskt lagd av mig behöver man ju inte förlägga sig mitt i den värsta folkhopen – fast de är ju som regel på jobbet under dagtid,,,

  62. 62

    60 @ neoLITE:

    Det är väl en ganska vanlig missuppfattning att det inte skulle gå att äta sig överviktig på fett.

    Kroppen utlöser ju insulin även då vi äter oss proppfulla av sågspån (vilka dock inte torde ge upphov till någon relevant viktökning ensamt,,,)

    Däremot är det ju svårt att överäta fett – som jag tolkat det är det leptinets roll att tala om när vi är mätta – en signalfunktion som för de flesta fungerar utmärkt med LCHF men inte för kanelbullar eller annan artfrämmande kost,,,

    Uppenbart är det så att vi kan äta oss till en leptinresistens oxå – rätta mig om jag har fel!

    Om jag inte missuppfattat Lustigs budskap i ”Fat Chance” är det numera vanligt att även nyfödda är leptinresistenta och därför äter som ”monster” redan som nyfödda,,,

  63. 63
    Professor Göran säger

    Apropå Gary Taubes är han som sagt en ytterst välrenommerad journalist och har nu också en artikel i det senaste numret av Scientific American som handlar om vår kost och hälsa. Tidning har en mycket hög internationell standard, för en tidning som riktar sig till en informerad allmänhet, med artiklar som är relativt lättlästa om man nu är någorlunda påläst i det aktuella ämnet för annars kan artiklarna vara lite svårtillgängliga. Att få in en artikel i den tidningen är få förunnat.

    https://www.scientificamerican.com/sciammag/

    I våra större städer med kiosker som har internationell press går den att få tag i om man nu inte vill beställa den.

  64. 64

    @ tombola:
    59
    Tack, jag studerar!

  65. 65

    @ sofia:
    58
    För att inte nämna skinnet på den grillade kycklingen! Happy days are here again!

  66. 66

    @ Professor Göran:
    Synd att de inte erbjuder ett enbart digitalt abonnemang så att man slipper ha en massa papperstidningar kringflytande, jag har under flera års tid rensat bort alla dammsamlande böcker och tidningar och den enda tidning som kommer in i mitt hus är numera LCHF-magasinet men kommer den inte att inom en snar framtid att finnas i digital form så upphör min prenumeration,,,,

    Den sista vanliga boken jag köpte var faktiskt Lustigs ”Fat Chance”, dags att läsa den färdigt, sedan åker den samma väg som några hyllmetrar LCHF-litteratur gjort tidigare – till återvinning,,,,,

    Det finns ju otroligt med läsning på nätet, fast lite bättre grundkunskaper skulle jag vilja ha för att kunna ta del av rapporterna – en snabbkurs liknande de översiktkurser i juridik som man tvingades på under universitetstiden skulle sitta fint men de läkare jag känner verkar inte ha så mycket bättre kunskaper än jag själv (som ju dock bara kan lite inom ett smalt område,,,,,).

  67. 67

    @ Dacke:
    Här finns lite trevlig läsning med många referenser – ovanligt lättläst även för oss medicinska analfabeter,,,,

    https://www.nature.com/ejcn/journal/v67/n8/full/ejcn2013116a.html

  68. 68

    Hej Annika,

    Du skriver sist i ditt inlägg följande

    ”Beträffande att vi skulle bli så mycket friskare om vi åt mera frukt och grönt kan man tänka på att för hundra år sen åt svenskarna inte mycket frukt och grönt..”

    Detta blir jag lätt förvånad att läsa. Trodde att vi iaf ätit mycket frukt under mycket längre tid än så.
    Var kan jag läsa mer om detta?

    Hälsningar,
    Magnus

  69. 69
    Ann Kristin säger

    Det är ju lätt googla, men som född 1956 kan jag säga att frukt inte var vardagsmat på småbrukar- och arbetarklassens bord. Ingen hade äppelträd i min by, kanske var det för långt norrut (Ångermanland) eller något annat skäl. Man plockade bär i skogen, och främst åt man lingon, blåbär och hallon. Även hjortron, när de inte frös bort. Då i form av sylt, eller senare, när man hade råd med frysbox, som dessert med grädde.

    Man åt desto mer av olika kålsorter, rovor och dylikt. Potatis var stapelvara, och bidrog med c-vitamin. Så jag kan nog påstå, utan studier, i alla fall i norra halvan av landet, var frukt ovanligt. En mandarin kunde man få på barnkalas.

  70. 70

    Magnus J Skrev:

    för hundra år sen åt svenskarna inte mycket frukt och grönt

    Jag tror det stämmer. När man försökte få min farfar att äta ”grönt” påpekade han vänligt att han inte var en kanin. Han hade egen krog, har ibland undrat vad han serverade som efterrätt.

  71. 71
    Annika Dahlqvist säger

    @ 68 Magnus J:
    Jag kan bara gå till min egen barndom. Inte var det mycket grönsaker och frukt vi fick. Det var bara under säsong.

  72. 72

    Fruktfrossan för min del startade först när jag var i 15-årsåldern vilket för min del betyder 1970 – vi trodde ju att det var nyttigt – ivrikgt påhejade av alla,,,

    Har ätit uppskattningsvis 5 kg frukt på knappt 9 år och saknar det aldrig förutom tropiska frukter med grädde – förr åt jag mest av frukten och lite grädde men numera är det massor med grädde och betydligt mindre med frukt. Jodå – jag fuskar ibland och särskilt om det kommer gäster,,,

    Däremot, med början 2005 äts det betydligt mera grönsaker än någonsin förr men det var inte vanligt under min barndom – sett i backspegeln så åts det förr både dålig & fantasilös mat som jag gör allt jag kan för att kompensera nu – med LCHF är det både enkel och snabbt att få till en häpnadsväckande god måltid som t o m jag själv klarar av – jag blir lika förvånad för varje gång och har inte misslyckats en enda gång sedan ett 10-tal LCHF-kokböcker införskaffades – nu börjar rutinen komma och det är sällan som receptet i böckerna följs exakt,,,

  73. 73

    Tack för alla svar, intressant att höra, och jag skrattade gott åt Piltsons farfar.
    Min egen farfar vägrade äta ris, med motivering att han inte åt myrägg.

    Har inte funderat över det, men det kan nog stämma att vi inte hade mycket frukt hemma när jag var liten. Men vi pallade desto mer när det var säsong. 🙂
    För gott om plommon, äpplen, päron och körsbär fanns det i den del av Göteborg jag växte upp.

    Själv försöker jag just nu kurera en divertikulit med fasta, men annars äter jag hyfsat renlärigt sedan en handfull år, så frukt blir det ytterst sällan.

    Ha en fin LCHF-dag!

    Magnus

  74. 74

    73 @ Magnus J:
    Rör på dig – det sätter fart på tarmen så att genomströmningen ökar – stillasittande är ett elände, stå eller ligg så mycket som möjligt,,,,.

    Själv åt jag Lunarlax under en kortare period (på läkarens inrådan!) – hjälpte nog till lite att få det hela lite fluffigare (frön som sväller i vatten).

    När du kommit igång med LCHF är det troligt att besvären minskar efterhand som tarmen ”reparerar” sig själv,,,

    Ha det fett!

  75. 75
    Ann Kristin säger

    Jag åt fantastiskt god, lyxig och varierad mat som barn, men vi hade ju egna djur, odlade och hämtade allt annat i skogen. Min absoluta favorit var soppa på älgkött, med rovor, morötter och lök. nummer två var tjäderstek med gräddsås.

    Vi åt de gamla välkända rätterna, kålpudding, kåldolmar, dillkött, rökt abborre, sik, stuvad lake, röding, ärtsoppa, mängder av grytor, tillbehör som inläggningar av gurkor och rödbetor.

    Det var olyckligt att vi gick från potatis till pasta och ris. Kokt potatis var nog bättre, särkilt som vi åt så mycket vitkål och andra kålsorter, mycket lök och morötter.

  76. 76

    @ Magnus J:
    ” … Min egen farfar vägrade äta ris, med motivering att han inte åt myrägg …”

    Och min far vägrade äta frukt med motiveringen att han inte åt giftpumlor!

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Upptäck mer från Annika Dahlqvists LCHF-blogg

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa