Eenfeldt svarar i Värmlands Folkblad

Skrämselpropaganda om fett.
Allt färre svenskar blir fettskrämda, och allt färre köper nyckelhålsmärkta sockrade lightprodukter.
Det viktigaste är att äta riktig mat och undvika överdoser av socker och vetemjöl.

 

Comments

  1. 1

    Ja, det är bra skrivet och man beundrar hans behärskning efter ett så grovt och illa underbyggt angrepp. Men det fick mig att fundera.

    Vad menas med ”högklassiga studier”? Det finns alltså även lågklassiga sådana?

    Denna klassning av studier i olika kvalitetsgrader längs ett och samma tema tycks visa upp forskningsområdets brist på gedigenhet som vetenskap över huvud taget. Finns även ”högklassiga” studier i t.ex. fysik? Och vad vore isåfall exempel på en lågklassig studie i fysik?

    Vilka kriterier gäller för att en studie skall få betyget ”högklassig”? Är det fråga om personliga omdömen eller finns objektiva kvalitetskrav som skall vara uppfyllda? Om det finns det, varför utförs isåfall lågklassiga studier? Och den som utfört en lågklassig studie, håller han med om att den är lågklassig?

    Jag vet att när det gäller t.ex. aspartam utförs mycket kortvariga studier, som finansieras av tillverkare. Men eftersom aspartam kan handla om långsiktig anrikning i kroppen under många år innan effekter bryter ut är dessa studier inte lågklassiga. De är orimliga. ohederliga och direkt skadliga. Finns lågklassiga studier som inte är det?

  2. 2

    Det där var ett riktigt bra svar av Eenfeldt!

  3. 3

    Piltson,
    Med ”högklassiga studier” menar jag den säkraste typen som kan göras på området: Randomiserade kontrollerade interventionsstudier.

    RCT är dock ett lite komplicerat begrepp för debattsidorna i Värmlands Folkblad.

  4. 4

    I en annan tråd här hos Annika citerades vilka föreskrifter, som gäller, när läkare behandlar patienter med övervikt och diabetes T2 med LCHF-kost. Det skulle till speciell journalföring och inrapportering till centralt register av iakttagelser och labresultat. Vet någon om detta förekommer och om detta register är upprättat? Det borde kunna bli en bra databas att ösa forskningsdata ur vad det lider.

    Enefeldt håller en saklig profil i sin artikel. Det är starkt och överglänser ”motståndarlägret”. Vi behöver mera av den varan. Att låta känslorna rusa iväg med en, skapar lätt ett löjets skimmer. Bättre att ta ett pass i gymmet tills det gått över, skaffa sig en mentor att bolla sina uttryck med innan de blir offentliga och därefter bestämma sig om det är värt att strida, eller att låta svärdet vara kvar i skidan till ett bättre tillfälle.

  5. 5
    Spanstind säger

    @ Piltson:
    Vem bedömer vad som är högklassigt eller inte?
    Gungflyvarning!

  6. 6

    Det är alltså inte studien som betygsätts, det är metoden. Det finns högklassiga och lågklassiga metoder. och det ingår sålunda i projektformuleringen att bestämma vilken sort man skall använda. Aha. Men då blir ju frågan varför skall man använda en lågklassig metod om det finns en högklassig. Kan det vara för att lura folk, när man vet att en högklassig skulle ge annat, mindre önskvärt resultat?

    Jag kan t.ex. tänka mig att så fort det handlar om ”relativ” procentredovisning, så vore det en ”lågklassig” metod enligt denna betygsättning. Men det stämmer inte, det är en bedräglig metod. Så en mera rättvisande klassning vore att skilja mellan hederliga och bedrägliga metoder.

    Och då blir frågan, finns det ”lågklassiga” metoder som inte är bedrägliga? Om det inte finns sådana, så frågar man sig vad är syftet med de ”lågklassiga”? Har de något berättigande över huvud taget?

    Vilket för mig tillbaka till den första frågan, alltså om näringsläran över huvud taget kan förtjäna att kallas ”vetenskap”

  7. 7

    @ Piltson
    Precis som i tekniska sammanhang är det dyrt att utföra provning med god kvalité och man försöker ofta att förenkla testerna.
    Risken med att accelerera ett prov i tekniska sammanhang är dock att man byter regim i förloppet och får helt fel resultat.
    Men i kostsammanhang sker nog ofta prover med låg kvalite enbart för att luras. Studiernas upplägg och utvärdering är ju många gånger otroligt korkade och saknar nästan helt logik.
    Så endera är man väl inte smartare än så eller så vill man inte veta sanningen,,,

  8. 8
    Jon Jonsson säger

    Tillrättalagda studier är vanliga i kost- och medicinsammanhang. Dr Ralf Sundberg beskriver ett antal exempel i sin bok Forskningsfusket.
    Bla beskrivs en studie där man följer upp om det blir hälsoförbättringar av ökat intag av fleromättade fetter. Både omega3 och omega6 är exempel på fleromättade fetter.
    Studier på ökning av omega3 visar bättre hälsa medan ökning av omega6 visar sämre hälsa.
    Tricket men gjorde då var att man gjorde en beräkning på en sammanslagning av gjorda omega3- och omega6-studier (sk metastudie). Förbättringen med omega3 var så bra att totalresultatet i metastudien blev att man kan säga att hälsan ökar om men ökar intaget av fleromättade fetter.
    Sedan används metastudien för att stödja försäljningen av tex matoljor och margarinet med hänvisningen att ökat intag av fleromättade fetter förbättrar hälsan. (att de omega6-rika varorna matolja och margarin försämrar hälsan säger man förstås inget om då.)

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Upptäck mer från Annika Dahlqvists LCHF-blogg

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa