Sök till Livsmedelsverkets expertgrupp

Comments

1. 1
   copecca säger

   2 juli, 2012 kl. 12:36

   Visserligen är det så att de har en mandatsperiod på 2 år men kan det vara så att de försöker hitta nya ansikten som inte kan anknytas så starkt till livsmedelsindustrin som ofta idag är den starkaste motargumenten på deras trovärdighet. Hoppas de hittar nya oberoende personer isåfall som inte går på den gamla stilens i ledband till alla punkter o prickor…

   Vet ett par andra som skulle behövas pensionera sig från detta verket men det är nog bara att drömma vidare 😉

   Mvh. En diabetiker typ0
2. 2
   Majoren säger

   2 juli, 2012 kl. 12:45

   Du är ju en självskriven kandidat Annika! 🙂 Det vore spännande och se om du ens blev kallad till en intervju, och ännu mer spännande hur intervjun skulle låta!
   Tänk om varenda känd LCHF-profil sökte under lite mediaövervakning, vilken ångest det skulle skapa på verket…
3. 3
   Q säger

   2 juli, 2012 kl. 14:04

   @ Majoren:

   Blir nog svårt att hitta någon LCHF-förespråkare som kan visa upp 10 vetenskapliga artiklar inom relevant område.
4. 4
   Zonen säger

   2 juli, 2012 kl. 16:44

   Nr 3

   Det kan ju inte heller SLV vad gäller vetenskapen bakom varningarna för mättat fett…
   å ändå är det farligt! 🙂
5. 5
   Q säger

   2 juli, 2012 kl. 17:16

   @ Zonen:

   Om du läser ansökningsformuläret så är det det kravet som gäller. Om innehållet är rätt eller fel är en annan fråga.
6. 6
   Rolf Löfgren säger

   2 juli, 2012 kl. 20:41

   En önskelista med experter som jag tycker vore självskrivna i denna expertgrupp.
   Annika Dahlqvist
   Andreas Eenfeldt
   Ralf Sundberg
   Uffe Ravnskov
   Björn Hammarskjöld
   Lars Wilson
   Göran Petersson
   Johan Hedbrant
   Lars O. Berglund
   Gunnar LIndgren

   Det finns många fler, men dessa kom jag på i all hast.

   Det viktigaste är att inga industrilobbyister sitter i någon expertgrupp.

   Det är nödvändigt att verklig kunskap blir tillgänglig för Livsmedelsverket. Allt för länge har verket styrts av inkompetenta och jäviga personer.
7. 7
   Q säger

   2 juli, 2012 kl. 22:42

   @ Rolf Löfgren:

   Problemet kvarstår. Få av dessa har det tunga akademiska meriter SLV kräver. Annars åker ansökan direkt i papperskorgen (den digitala alltså).
8. 8
   Kosmo säger

   2 juli, 2012 kl. 23:57

   Kära läsare, kära Dr Dahlqvist

   Har intresserat mig lite för din blogg, intressant med ett revultionerad tänkande. Det måste finnas en frustration här mot etablissemanget, att vår stat lurar och förgiftar oss. Att dieter som tallriksmodellen, eller är det en diet. Trodde det var ett verktyg för att lära sig adekvat att lägga upp maten på en tallrik. En annan sak när jag hör på alla konspirationsteorier om att spannmålsbönderna i Sverige kontrollerar livsmedelsverket, låter sig köttbönderna och mjölkbönderna finna sig i detta, ärligt talat det låter Ju himla konstigt.

   Intressant blogg
9. 9
   Annika Dahlqvist säger

   3 juli, 2012 kl. 08:28

   @ 6 Rolf Löfgren:
   Jag lekte en stund med tanken att söka jobbet som expert till SLV, och åberopa beprövad erfarenhet som merit, men min make lade in veto. Han vill inte att jag ska göra mig till åtlöje mer än nödvändigt.
10. 10
    Annika Dahlqvist säger

    3 juli, 2012 kl. 08:40

    @ 8 Kosmo:
    Tack för intresset för min blogg.
    Tallriksmodellen är ett verktyg för att lära oss att äta mycket fiberrika kolhydrater och lite naturligt mättat fett. Det är en kost som gör oss insulinresistenta mera sjuka och feta, samt ger alla näringsbrist avseende naturligt fett.
    Det är inte de enskilda spannmålsbönderna som är konspiratoriska i detta, utan de multinationella kolhydrat- och kemikalieindustrierna.
11. 11
    Konsument i Sverige säger

    3 juli, 2012 kl. 09:21

    Rolf Löfgren Skrev:

    En önskelista med experter som jag tycker vore självskrivna i denna expertgrupp.
    Annika Dahlqvist
    Andreas Eenfeldt
    Ralf Sundberg
    Uffe Ravnskov
    Björn Hammarskjöld
    Lars Wilson
    Göran Petersson
    Johan Hedbrant
    Lars O. Berglund
    Gunnar LIndgren
    Det finns många fler, men dessa kom jag på i all hast

    Jag lägger till
    Sten Sture Skaldeman
12. 12
    Kosmo säger

    3 juli, 2012 kl. 10:41

    Hej igen

    Nu tror jag det har blivit ett missförstånd, tallriksmodellen går och applicera på många sjukdomstillstånd som t e x aneroxia där kosten skall vara näringstät men att man fortsätter att tänka på att man får i sig alla essentiella energi-macro-micro ämnen. Tallriksmodellen för frisk-diabetes-anorextisk person ser olika ut både i fördelningen av livsmedel och val av livsmedel. Tallriksmodellen är ett pedagogiskt verktyg som man använder vid individuell kostrådgivning och lämpar sig inte på grupp nivå, det gäller all modern kostrådgivning. Viktiga saker att tänka på är:

    -Personens följsamhet
    -Personens målsättning
    -personens kulturella och sociala bakgrund.
    -Personens ekonomi
    -Riktlinjer för trygg och säker vård
    – Inte fokucera på ett näringsämne utan se helheten

    Paradigmer finns det i alla fack, och trångsynhet. En av det mest intressanta exemplet på hur två paradigmer för utvecklingen framåt är ”The war of Soup and sparks” Där ena paradigmet sa att nervevns singnal system fungerade med ström och den andra paradigmet paratade om att det vara kemsika signaler som styrde. Båda hade rätt.

    Vi börjar se resultat angående fördelningen av energigivarna.

    MvH Kosmo
13. 13
    Annika Dahlqvist säger

    3 juli, 2012 kl. 12:37

    @ Kosmo:
    Det var lite svårt att förstå kontentan av ditt inlägg. Men du nämner anorexi-behandling. Kostbehandling av anorektiker är svår eftersom problemet är att den sjuke inte vill äta mat alls.
    Men finns det någon undersökning som visar att det är bättre att trycka på kolhydratintag än på fettintag för anorektiker?
14. 14
    Kosmo säger

    3 juli, 2012 kl. 13:20

    Hej
    De flesta anorektiker äter, men de äter ensidigt oftast livsmedel som inte innehåller några kalorier. Fokusen ligger oftast att få i patienter så energität mat som möjligt, hur som helt när det gäller termodynamiska grundlagarna så är det tillslut hur många kalorier du får i dig som är avgörande om du vill öka i vikt. Tallriksmodellen är bra för den visar på livsmedel, (som är det man äter inte fett, kolhydrater eller proteiner) hur man fördelar maten på tallriken, vill man öka energitätheten på en matportion ökar man andel som är kött och sås och minskar grönsaksdelen. DU kan ju själv använda tallriksmodellen vid LCHF genom att minska den del av den kolhydratsrika livsmedelsbiten för den del som innehåller Fett och proteinrika livsmedel. SÅ enkelt det blir om man sammarbetar inte motarbetar varandra.
    MvH Kosmo
15. 15
    Piltson säger

    3 juli, 2012 kl. 15:28

    @ Rolf Löfgren:

    Nej, Lars O. Berglund har inte mycket att bidra till denna grupp. Han rapar ju bara upp vad han sett andra säga på andra håll.

    Mera givande vore att nominera Stephan Rössner, professor emeritus. Han skulle kunna lära sig mycket från dessa sakkunniga för vidare spridning på grundval av sin enorma auktoritet.

    Och så har vi Johanna Söderlund som bor nästgårds med Livsmedelsverket och har större visdom än hela garnityret doktorer på detta ställe.
16. 16
    Professor Göran säger

    3 juli, 2012 kl. 18:25

    Kosmo Skrev:

    Fokusen ligger oftast att få i patienter så energität mat som möjligt, hur som helt när det gäller termodynamiska grundlagarna så är det tillslut hur många kalorier du får i dig som är avgörande om du vill öka i vikt.

    Det här med termodynamik har intresserat mig i många år och inte minst när det gäller vår typ av kost och vår vikt. Att man blir fet av att äta mer kalorier än man förbrukar är det mantra som genomsyrat den officiella delen av kostdebatten under mer än hundra år nu. Detta är också ett ovedersägeligt faktum på samma sätt som att en alkoholist är alkoholist för att han dricker alkohol i övermått.

    Problemet med denna kaloriförklaring till vår nuvarande fetmaepidemi är att den bara inte förklarar varför folk blir feta. ”Förklaringen” innebär faktiskt bara ett enkelt konstaterande av att termodynamikens första huvudsats, som säger att energi är oföstörbar, inte går att ifrågasätta. Hela ”grejen” är förstås att de två parametrarna ”kalorier in” och ”kalorier ut” inte är oberoende av varandra.

    Kroppen är en oerhört komplicerad fysisk-kemisk mekanism och hur mycket den stoppar i sig beror väldigt mycket på vilken typ av mat det är frågan om. Ingen har har lyckats bli fet av att bara äta fet mat – det går bara inte enligt de vetenskapliga studier som genomförts – ingen klarar av det. Själv har jag gått ned 20 kg på tre år av att bara äta fet mat och LCHF-rörelsen kryllar av liknande ”anekdoter”. Däremot vet varenda lantbrukare att spannmål (kraftfoder) är ett utmärkt sätt att få djuren feta inför slakten. Ett ”kanonfoder” om man vill bli fet helt enkelt!

    I det etiopiska hovet för mer än hundra år sedan var faktiskt högsta modet otroligt feta kvinnor (ingen anorexi där!) och dessa hovdamer blev abnormt feta med hjälp av mjölk (mjölksocker) och kolhydrater (sorgum) och de låg där steget före de fetaste amerikanerna vi ser idag men här gör nog fruktosen i läskedryckerna samma jobb som mjölksockret. Men vid den tiden och i detta hov så var det förstås oerhört ”fint” att vara ohyggligt fet vilket idag nog varken gäller i Afrika eller i Usa.

    Sumobrottarnas A-lag konsumerar också enligt Livsmedelsverket rekommendationer – 60% kolhydrater.
17. 17
    Piltson säger

    3 juli, 2012 kl. 19:01

    Man kan fundera rörande bakgrunden till denna inbjudan från Livsmedelsverket. Där finns redan åtskilligt med sakkunskap rörande kostfrågor enligt Energimyten och de båda fettmyterna. Varför ännu fler?

    Det kan vara ett sätt att förbereda en kursändring. Man har insett att det blir nödvändigt, men också att namn som Mattison, Lindroos, Becker och Sohlström då kommer att vara förbrukade. Dessa kan ju inte plöstligt börja säga något helt annat än de alltid sagt. Alltså behöver man nya personer, i vars namn Livsmedelsverket kan börja köra fram verklighetsbaserad. information.

    Det är ju intressant. Fredrik Nyström är en påfallande lucka i Löfgrens lista.
18. 18
    Q säger

    3 juli, 2012 kl. 22:15

    @ Professor Göran:
    I min ungdom när jag läste fysik på Chalmers blev jag tvingad att läsa en kurs i avancerad termodynamik. Tråkigare kurs får man leta efter.

    Men som säger alla kan ha något att bidra med.
19. 19
    Kosmo säger

    3 juli, 2012 kl. 22:54

    Svar till professorn. Lagrad energi kommer från solen i alla kolväten, även triglycerider. Det du säger, påstår kan kortfattat, fettrika livsmedel har en annan energi….det börjar nalkas nytt Nobelpris. Det här ställer fysiken på sin spets……det kanske finns en annan sol som inte upptäckt. Troligen gick du ner i vikt för du började tänka på vad åt och hur mycket.
20. 20
    Kosmo säger

    3 juli, 2012 kl. 22:59

    Just det glömde kommentera det där med sumobrottarna. Matintag hos dessa bjässar ligger runt 10 000 kcal/dagen, skulle de bytta ut det mot rent smör skulle det bli ungefär 2 kg 80 % smör. Mums
21. 21
    Professor Göran säger

    4 juli, 2012 kl. 05:31

    Jag förstår faktiskt inte den kaxighet som genomsyrar Kosmos kommentarer. För mig är dessa oinitierat ”svammel” om blogläsarna ursäktar uttrycket.

    Vad gäller energiomsättning i alla levande celler (inkluderande växternas) kan jag livligt rekommendera kapitel 14 (”Energy Conversion: Mitochondria and Chloroplasts”) i ”Molecular Biology of THE CELL” av Alberts et al. som är standarverket för de grundläggande universitetsstudier i detta ämne och en otroligt fascinerande och faktaspäckad bok på 1500 sidor. Genom att läsa detta standardverk kan man få en ordentlig ”duvning” i grundläggande tillämpad termodynamik inom biologiska system. Boken genomsyras av ett termodynamiskt tänkande som jag själv tycker är väldigt vackert. Författarna är initierade och förstår verkligen vad de skriver om. Efter att ha läst detta standarverk bör den värsta kaxigheten försvinna ur de flesta intresserade studenter och kanske även ur Kosmo även om man förstås inte kan vara helt säker på den saken.

    För övrigt skulle jag möjligen i motsats til Q. vilja hävda att ett intressantare naturvetenskapligt ämne än termodynamik är svårt att hitta även om all undervisning kan bli tråkig på tekniska högskolor när oengagerade och ofta högfärdiga lärare är inblandade.

    Termodynamiken har faktiskt med hela vår existens här på jorden att göra och därmed med själva livet och kurserna inom fysik på högskolorna kan därför göras väldigt intressanta. På KTH, där jag förra året råkade vara inbjuden att delta i själva utvärderingen av undervisningen hamnade just fysiklinjen på min lott. Och här var termodynamiken den kurs som eleverna uppskattade mest på grund av att läraren älskade sitt ämne (han blev också årets lärare) och fick eleverna att förstå hur oerhört viktigt detta ämne var bl. a. genom att låta studenterna gå ut i naturen runt skolan och ta tag i verkligheten istället för att förvandla ämnet till enbart de teoretiska och ”tråkiga” räkneövningar det lätt tenderar att bli som Q. påpekar.

    Om termodynamikens första huvudsats skulle vara den enkla ”förklaringen” till viktuppgång som Kosmo verkar ha hakat upp sig på och att parametrarna kalorier in och ut skulle vara oberoende av varandra då skulle t.ex. sumobrottarnas viktökning bli något kilo per dag och även om de inte lever så många år pga diabetes och hjärtsjukdomar och annat elände så skulle det, med en viktökning på kanske 350 kg per år, redan efter ett par år behövas rejäla truckar för att frakta runt dessa ”överätningsoffer”. Att de skulle kunna röra på sig för egen ”termodynamisk” maskin skulle förstås vara otänkbart och naturligtvis ännu mindre troligt att de skulle kunna kunna slåss .
22. 22
    Piltson säger

    4 juli, 2012 kl. 07:08

    @ Professor Göran:
    Om nu termodynamiken ägnas så stor uppmärksamhe på högskolorna, kan du förklara för oss hur det kan komma sig att folk med doktorsexamen kan åberopa första huvudsatsen för näringsläran men förbigå den andra?

    Det gäller t.ex. Ingrid Larsson i Göteborg, som beskrivs som ”med dr, dietist och forskare”. Det gäller också disputerade personer vid Livsmedelsverket och givetvis S. Rössner som hänvisat till ”energilagarna” på ett halvdussin ställen i olika skifter. (På ett ställe har han också sagt motsatsen, men det hörde till hans vanor att anpassa sin verklighetssyn till den just aktuella publiken.) Dessutom gäller det dem som skrev ”Näringslära för högskolan”.

    Är alla dessa personer totalt vilseledda, och hur kan de isåfall vara det? Det har medfört att alla dietister tror på och vidarebefordrar Energimyten och Kalorimyten.
23. 23
    Professor Göran säger

    4 juli, 2012 kl. 07:47

    @ Piltson:

    Termodynamik är inte ”lätt” om man inte förstår den men när man ”förstår” den så är den natuligtvis lätt som med allt annat. Tyvärr är det inte så många som verkligen ”förstår” termodynamiken ens bland disputerade naturvetare enligt min mening.

    Min gissning är också att de som studerat näringslära inte tillhör de ”vassaste” när det gäller just termodynamik.

    Den stora ”dikeskörning” inom ”kostvetenskapen” inträffade som sagt för mer än 100 år sedan då termodynamiken var ny som vetenskap och när man förvandlade den första huvudsatsen om energins oförstörbarhet till en alldeles för enkel ”förklaring” till varför vi blir feta.

    Eftersom kostetablissemanget på den tiden inte kunde klargöra de fysiologiska sambanden så blev denna huvudsats som förklaringen en ”religiös dogm” som dessutom hade den stora fördelen att den inte kunde ifrågasättas. Det var ju först på 60-talet då insulinet metabola effekter kunde mätas som det blev möjligt att börja klargöra sambanden ordentligt.

    Det ska också mycket till för att vetenskapen ska kunna bryta det låsta läget som råder idag inom näringsläran men detta kommer säkert att inträffa även om det säkert kommer ta onödigt lång tid.