Professor Pelle Lindqvists forskning utmanar narrativet om solning . You Tube, se filmen.
Prof Pelle Lindqvist har tillsammans med medarbetare forskat på hälsoeffekterna av solning (utan att bränna sig) och funnit att solen ger fantastiska hälsovinster. Solen ger ytterligare effekter än bara D-vitamintillskott. Solen ger mera kväveoxid, vilket ger ett bättre gasutbyte i cirkulationen.
I Australien har det gjorts forskning på hälsoeffekter av solning. Melanomstudier. Solning, utan att bränna sig, ger inte mera malignt melanom, snarare mindre. Norra Australien har många gånger mer solstrålning än Sverige, men har inte mer melanom.
Solkrämer minskar inte melanomfrekvensen, snarare mer, eftersom många solar längre stund med kräm på huden. Det är bättre att gå in i skuggan, eller ta på kläder när man känner att man har fått tillräckligt med sol den dagen. Jag förstod inte om solande i solarium har samma hälsoeffekter?
Solning ger signifikant mindre risk för: hjärt-kärlsjukdom, t2diabetes, autoimmuna sjukdomar, cancer, högt blodtryck, MS…
Pelle reflekterade när han såg barn som var heltäckta med solskydd, att dessa kommer att få en sämre hälsoprognos i framtiden, än de som springer avklädda. Men man måste förstås kolla de avklädda barnen så att de inte blir brända.
Musstudier har visat att de som får ultraviolett-ljus blir mindre överviktiga, och får mindre leverförfettning.
I Brasilien, som har stark sol, rekommenderas att spädbarn ska ligga 5 minuter på varje sida i solen.
Pelle m medarbetare skrev en insändare i DN om allt detta. Strålskyddsmyndigheten fick skriva ett bemötande, där de sågade forskningsresultaten jäms med fotknölarna. Pelles svar på detta togs inte in.
Strålskyddsmyndigheten har tagit bort rekommendationen om solkräm – utan att publicera någon text om det.
Så typiskt svenskt.
Vi är bäst på allt.
Ändå misslyckas vi rätt ofta
FWIW, Min ena dotter är benhård med att jag ska åtminstone använda solskydd i fejjan, men även handryggar. SPF 50 minst och typ året runt(!) och detta speciellt efter jag behandlade nästippen för aktinisk keratos för drygt 10 år sedan + en begynnande leverfläck på ena kinden.
Mage o rygg använder jag aldrig solskydd utan bara kortare lapande av sol i 10-15 minuter när tillfälle gives.
Dock blir det förstås lite lurigt och svårt om man är på nån badstrand i ett antal timmar.
Ang ”året runt”-skydd fick jag bl a nedanst länk.
https://www.yalemedicine.org/news/sunscreen
Min gissning i detta sammanhang är att det D-vitamin, som bildas när man solar, verkar skyddande mot cancer, infektioner och inflammatoriska sjukdomar. Men överdriven solning är nog inte bra, eftersom det ger skador i huden, som på sikt kan orsaka cancer. Jag hade malignt melanom för fem år sedan och det berodde nog på att jag har solat för mycket tidigare i livet.
Kommer också att tänka på att det är viktigt att ta tillskott av D-vitamin under vinterhalvåret. Själv har jag tagit tillskott av D-vitamin i ganska höga doser vintertid i flera år och har inte haft någon luftvägsinfektion under hela den tiden.
https://www.youtube.com/watch?v=ZLUoX4YEjqk&ab_channel=Dr.JohnCampbell
Vit D research, definitive and significant
Vi är helt enkelt inte fullt anpassade till att leva vintertid i vårt solfattiga klimat. Visserligen har vi europeer tappat det mesta av det pigment, som våra tidiga förfäder hade när de började utvandra från Afrika för ca femtio tusen år sedan. Pigmentet är ju ett skydd mot den starka solstrålningen i Afrika och de som hade den mörkaste huden fick förmodligen rakitis när de kom till Europa, om de inte kunde få D-vitamin på annat sätt, t.ex. genom att äta sälspäck och fet fisk. Vi vet ju nu att de första jägarna som kom till Europa i slutet av istiden, var mörkhyade och blåögda. Och de livnärde sig i stor utsträckning på säljakt.
Men de jordbrukare som kom sedan hade ljusare hud. Deras förfäder hade anpassat sig till klimatet i viss utsträckning, säkerligen genom att de med mörkare hud fick rakitis och därmed dog i större utsträckning innan de hunnit fortplanta sig, medan de som var ljusare klarade sig bättre. Vistelse i snöterräng, på vintern ökade chansen för överlevnad, medan snöfattiga vintrar troligen orsakade både ökad infektionskänslighet och rakitis även bland de med ljusare hud.
Och sannolikt ökar känsligheten för luftvägsinfektioner, som ju har sin topp vintertid, av brist på ljus och därmed också D-vitamin.
Jag känner en mörkhyad kvinna som flyttade från Afrika till Belgien. Hon har berättat för mig hur sjuk hon var första vintern i Belgien. När hon äntligen började ta tillskott av D-vitamin blev hon snart bättre.
I dagens samhälle vistas vi inte så mycket utomhus på vintern och då får vi ju nästan inget D-vitamin om vi inte tar tillskott. Och det gäller inte bara våra mörkhyade vänner, utan även vi blekansikten.
Jag kan inte förstå att de myndigheter som ger råd om vår hälsa inte rekommenderar tillskott av D-vitamin vintertid. Jag är säker på att epidemierna av infektioner vintertid, och inte minst covid-19-pandemin, hade fått ett betydligt mindre allvarligt förlopp om befolkningen hade rekommenderats att ta tillskott av D-vitamin i första hand och vaccination bara i andra hand. Men det hade ju inte gett läkemedelsföretagen så sora vinster…..
Vetande är bättre än tro.
https://www.youtube.com/watch?v=isz2IQs_EPg&ab_channel=MedCram-MedicalLecturesExplainedCLEARLY
Roger Seheult, MD of MedCram
Det finns mer än D-vitamin som är bra med solen,.
Han har pratat om det i många videos.