Sajten Doktorn.se ger ut nyhetsbrev med olika artiklar. Här är en om levnadsvanor.
Den innehåller flera felaktiga hälsopåståenden. De stämmer varken med riktig forskning eller beprövad erfarenhet:
Socker och hyperaktivitet. Vi har erfarenhet av att barn blir hyperaktiva av mycket socker. Jag vet inte hur belagt det är av riktig forskning, tex RCT. Nu är det ingen farlig risk om det inte stämmer, eftersom socker har mycket forskning bakom sig att det är farligt för hälsan. Den mest berömda studien är Vipeholmsexperimentet där man såg en enorm kariesutveckling hos intagna patienter som fick äta sega kola varje dag. Man har också sett mera hjärtsjukdom hos människor som ätit mycket socker. Särskilt diabetiker.
Det uppges att övervikt ger mera hjärtsjukdom, men det är ju svårt att veta om övervikten i sig ger hjärtsjukdom, eller om det är kostfaktorer som ger både övervikt och hjärtsjukdom.
Beträffande fetter sägs att vi bör äta vegetabiliska fleromättade fetter. Ingen riktig forskning har visat detta, utan det är snarare rön som visar på att den ökade omega-6 mängden i fleromättade fetter ger mera hjärtsjukdom. Detta gäller också margariner. Naturliga mättade fetter som smör och kokosfett innehåller mindre omega-6 och har visats ge mindre hjärtsjukdom. Även olivolja uppfattar vi inte ha någon skadeeffekt på hjärta o kärl.
Fullkorn och fibrer. Spannmål innehåller stor halt av omega-6 och anses av oss vara negativt för hälsan. Vi uppfattar att vi blir friskare på alla sätt om vi minimerar intaget av spannmål. Särskilt vetemjölet anser vi vara negativt för hälsan. Detta baseras mest på beprövad erfarenhet.
”Vi har erfarenhet av att barn blir hyperaktiva av mycket socker.”
Både Feinman och Robert Lustig menar att det är abstinensreaktioner.
Barn blir upprörda om de inte får mer socker när de en gång fått uppleva
hänförelsen av karameller och annat som vuxna ger dem, vilket
tillfälligt gör dem så lyckliga.
Ungefär som heroin några år senare?
Lustig har faktiskt en rätt utförlig beskrivning av sockrets effekt (Metabolical, sid. 224-227). Om man ger en femåring en kaka, så inträffar en brokig reaktionskedja:
“The cookie stimulated insulin release, which drove energy into fat tissue, which released leptin, which reached the hypothalamut, which activated the sympathetic nervous system, which led to increased energy expenditure, including voluntary contraction of muscles, also known as fidgeting…“
Ja, här tycker vi ibland att biokemi är lite ansträngande. Kanske Mormor ha nåt att säga om saken…
Finns det någon bra artikel (gärna skriven av någon med respektingivande titel) som berättar hur dåliga vegetabiliska fleromättade fetter är?
3 Bengt D Nilsson
Man kan leta bland artikelkategorin Fetter i min bloggmeny: https://annikadahlqvist.com/category/fett/
Om man kan hitta något bra där.
Utan att ha den minsta kunskap om det är så eller inte så kan jag i alla fall konstatera att efter att en längre tid nu ätit en kost bestående i huvudsak av olika slags kött, fisk, ägg, smör och mycket ovanjordgrönsaker och särskilt gröna bladgrönsaker såsom grönkål, svartkål och spenat så mår min mage ÄNTLIGEN toppen! Jag använder alltså smör som ”sås”/ blöta maten. Det jag syftar på är tarmflorans betydelse. Jag har ju tidigare tjatat om lösliga fibrer och så vidare. Jag har börjat undra om det enbart handlar om olika fibrer eller inte, huruvida en mage och tarm fungerar som det ska. Visst, i bladgrönsakerna finns det väl en del fibrer men jag undrar verkligen om det är det som gör skillnaden för magen? Kan det vara så att man helt enkelt får en förändrad tarmflora med denna typ av kost och att detta gör att magen och tarmarna börjar fungera normalt? Kan det vara så att bakteriesammansättningen i tarmen har större betydelse än vad man tror? Jag har även hört att vissa typer av fett smörjer tarmen så att avföringen lättare kommer ut. Huruvida det stämmer eller inte vet jag inte. Kan bara konstatera att magen och tarmarna mår otroligt bra utav detta och jag känner därför att jag är skyldig dig Annika en ursäkt för mitt tidigare tjat om fibrer hit och dit. Uppenbarligen är det inte det som har betydelse. Kanske en väldigt näringsrik kost i allmänhet har större betydelse? Eller fettet? Eller att kosten i princip utesluter gluten och stärkelse?
5 Björn Ekholm
Jag tycker att det är svårt att veta vilken som är den viktigaste mekanismen bakom vårt mående.
Det viktigaste är ändå att vi mår oändligt mycket bättre på vår LCHF-kost än på den gamla fettsnåla kosten, som vi så ambitiöst åt förut.
Jag kan inte hitta några belägg för att spannmål innehåller stor halt av omega-6. Jag letade på matkalkyl listan enligt länken nedan och hittade några exempel på spannmål. Både rågmjöl och vetemjöl innehåller mindre än både smör och talg. Däremot Majonnäs, som jag tror en och annan LCHF:are använder, är riktigt dålig. Majonnäs innehåller mycket rapsolja om jag inte minns fel. Enligt oberoende forskning av Chris Knobbe är det stora problemet bakom våra moderna sjukdomar inte socker, kolhydrater eller mättat fett. Det är fröoljorna och omega-6/Linoleic Acid (LA) som finns i dessa. Vi får i oss onormalt stora mängder vilket gör detta essentiella fett ”pro-oxidative, pro-inflammatory, toxic samt nutrient-deficient”. Här finns en mycket bra, och ganska ny, intervju med Chris som jag gärna vill rekommendera: https://www.youtube.com/watch?v=8VhbdWNAcTM
Enligt Chris är omega-6/LA i stora mängder mycket likt arsenik på sättet som det verkar i kroppen. Framför allt pro-oxidative.
http://matkalkyl.se/naringsamnen-omega6.php
8 Majonnäs fett 80% 44.7g/100
212 Havregryn fullkorn ångprep el havremjöl fullkorn 2.7g/100
253 Talg nöt 2.4g/100
268 Smör fett 80% 2.3g/100
547 Rågmjöl fullkorn 1.1g/100
570 Grovt vetemjöl berik 1g/100
7 Timo
Att spannmål innehåller omega-6 är en gammal kunskap som man läst och hört ofta.
Jag googlade på omega 6 spannmål.
Varje spannmålskorn kanske inte innehåller så mycket omega-6, men eftersom vi äter stora mängder av det så blir det mycket totalt.
Dessutom äter korna spannmål i sitt kraftfoder, och då blir det omega-6 i deras fett som vi får i oss. Därför borde vi äta mejerifett och djurfett från gräsbetande djur, där det finns mera omega-3.