I måndags var det stort reportage i Expressen om olika experters råd för viktnedgång.
Först: Fredrik Paulun rekommenderade fibrer och probiotika, samt mjölksyrade grönsaker. Frukt, bär och grönsaker. Aromatiska kryddor. Hoppa inte över måltider, men byt ut kolhydrater mot protein. Ta bort sockret ur mathållningen.
Sen var det dietisten Sofia Antonsson som gav råd om att ändra kostvanorna för livet. Om du är hungrig fast du har ätit, ta ett kokt ägg, eller en avocado. Ta inte bort fettet för att du vill gå ner i vikt, men byt ut smöret mot olivolja eller andra omättade oljor (min kommentar: Detta är fel, smör är bättre än växtoljor)
Sen kom kostrådgivare Cathrine Schück: Ät medelhavskost och begränsa kaloriintaget till 800 cal, i 8 veckor. Ät middag som huvudmål. Avstå från bröd och potatischips. Frossa i grönsaker. Ha frysta grönsaker hemma som du kan anrätta till proteinmat.
Jag tyckte inte att deras råd var så dåliga. Sämre har man sett. Det är detta med fleromättade fetter som är det envisaste felrådet.
Men sen igår såg jag att Cathrin avlidit plötsligt på måndagen. Det var chockartat. Vila i frid Cathrine!
Efter två stora canceroperationer för snart 30 år sedan har jag brottats med stora problem med ständiga tarmvred vilket är en vidrig åkomma. Med åren har jag lärt mig att i princip upphöra med råa grönsaker. Istället har jag ökat intaget av kött, fisk och fett vilket varit helt problemfritt. De grönsaker jag äter ångkokar jag några minuter och använder sedan en stavmixer och gör babypuré av dem. Jag blandar alltid i smör i purén för att förbättra näringsupptaget. Min mage har aldrig tidigare fungerat så bra som när jag helt avstår från råa grönsaker med undantag av vissa bär. Sedan åker jag ofta dit på tarmvred i alla fall vid restaurangbesök då jag inte har full kontroll på vad jag får i mig.
Min slutsats av dessa erfarenheter är att mantrat med en massa grönsaker nog är ytterst tveksamt. Om ni har en krånglande mage, testa att helt ta bort grönsakerna ett tag. Kom ihåg att näringsupptaget från råa grönsaker ändå är mycket dåligt, medan vi är mkt bra på att ta upp näringen från animalier. Om ni ändå vill äta grönt skall ni alltid blanda det med fett som ökar näringsupptaget.
Tack tack Annika för de strider du tagit och
FY f* för alla dåliga konsekvenser som drabbat dig
Tack Lars för dagens kommentar
Det är märkligt att det får fortgå den här desinformationen. Animaliskt mättat fett har ju människan ätit genom hela sin existens. Alla naturfolk har ju ätit det till stor del och vetenskapen erkänner ju att de är och har varit de friskaste människorna på jorden.
2 Björn Ekholm
Vilka är dina vetenskapliga källor för påståendet: ”vetenskapen erkänner ju att de är och har varit de friskaste människorna på jorden”?
Forskningsartiklar jag stött på då och då under många år där forskare som undersökt både dagens existerande naturfolk och lämningar efter historiska folkslag konstaterat att dom knappt inte fick några sjukdomar alls för att sedan dö av hög ålder.
5 Björn Ekholm
Fråga 1: Hur fastställde dessa forskare dödsåldern hos historiska folkslag?
Fråga 2: Vilka är dagens existerande naturfolk?
4 Tack så mycket Mats säger
Den bästa källan är det epokgörande verket ”Nutrition and Physical Degeneration” skriven av forskaren Weston Price.
6 Tack så mycket
Fråga 1. Genom arkeologiska utgrävningar.
Fråga 2 Det finns nog inte så många naturfolk idag. Sockret, tobaken och alkoholen har kommit in överallt.
Man har inte sett tecken på hjärtinfarkt, diabetes och cancer hos urfolken.
8 Annika Dahlqvist
Arkeologiska utgrävningar ger väl inte svar om de framgrävda individernas DÖDSÅLDER, som av Björn Ekholm påstods vara hög.
Med kol 14-metoden kan man beräkna NÄR individerna dog, med en felmarginal på +/- 50 år!
Men man vet ju inte när individerna var födda, så hur ska man då bestämma dödsålder?
Hade man kunnat veta födelsedatum, så är ändå en felmarginal på +/- 50 år ansenlig, när det gäller människoliv.
Min fråga 1 är obesvarad.
6 Tack så mycket Mats
Jag ser det som troligt att arkeologerna kan bedöma ungefärlig dödsålder på gamla skelett.
Man måste ju ha i åtanke att naturfolk lever och levde under betydligt tuffare förhållanden än vad vi urbaniserade människor gör. Enligt forskarna blev dom ungefär lika gamla som vi enligt senare tiders slutsatser men det skulle inte förvåna mig om man kan dra bort 10 år i medellivslängd eftersom dom praktiskt taget lever/levde utomhus i alla väder och temperatuer vilket gör att metabolismen ökar för att hålla kroppen vid dess idealtemperatur. Detta tillsammans med det slitsamma livet att ständigt skaffa föda och övriga nödvändiga göromål utan våra bekväma hjälpmedel sliter såklart på kroppen helt enkelt. Men som sagt, i stort sett inga sjukdomar, i synnerhet inte metabola sådana som den urbaniserade människan lider av världen över idag.
Som Annika säger så finns det inte många naturfolk kvar i dags dato men det finns små stammar i tropikernas regnskogar och några grupper av inuiter som fortfarande lever enligt gammalt vis. Exempelvis Tjuktjerna i Sibirien. Som jag känner till i alla fall. Kanske finns fler?
9 Tack så mycket Mats
Om vi ser till dagens situation så är det nog många av oss som inte skulle ha levat nu om inte modern sjukvård hade funnits. Dessutom var livet mycket farligare på stenåldern än nu.
Men som sagt de dog inte i hjärtinfarkt eller diabetes typ 2 på stenåldern. Inte heller i västvärlden för hundra år sen.
Precis. Det är tack vare dagens högteknologiska sjukvård och det faktum att vi urbaniserade människor ”sparar” på våra kroppar genom obefintlig fysisk aktivitet och ständigt uppvärmda bostäder och arbetsplatser och en optimerad temperaturhållning av våra livsmedel som vi har kunnat öka medellivslängden så som vi har gjort. Men det sker till ett väldigt högt pris. Människor idag tål inte någonting när det gäller framförallt virus och bakterier. Vi lever i en för ren hemmiljö och har helt fel tarmflora. Vår metabolism utmanas inte längre av väder och temperatuer. Vi drabbas av metabola sjukdomar pga otillräcklig rörelse och fel kost framförallt. Vi äter en kost som inflammerar kroppen och sjukvården fungerar som en motvikt. Tills det inte längre håller. Det är egentligen ingenting annat än galenskap.
9 Tack så mycket Mats
Osteologer som ofta anlitas för att analysera fynd från arkeologiska utgrävningar kan faktiskt avslöja ganska mycket om ålder och hälsostatus genom studier av benlämningar. Inte minst kan man få en hyfsad bild av kosthållningen under olika åldrar. T ex huvudsakligen kött, fisk och skaldjur eller vegetabilier.
Mycket intressanta forskningsresultat har man funnit i arkeologiska utgrävningar av lämningar från asiatiska herdefolk. Professor David W Antony har skrivit en bok som heter: The Horse, The Wheel and Language: How Bronzeage riders from the Eurasian steps shaped the modern world.
De här folken var mycket storvuxna och friska och levde i huvudsak bara på djurhållning – alltså en mycket köttdominerad kost. Docent Göran Sjöberg har skrivit en mkt bra recension av den boken på den här bloggen den 15/9 2016.