Vi har alltid fått höra att en fiberrik kost är nyttig och skyddar mot hjärtsjukdom och tarmcancer. Rushworth har gått igenom det vetenskapliga underlaget, och kommit fram till att ingendera gäller. Mot hjärtsjukdom visar det ingen skillnad. Mot tarmcancer visade studierna snarast en ökad risk av fibrer.
Sebastian Rushworth har jag stort förtroende för. Han forskar inte själv, vad jag vet, men han läser och utvärderar andras många studier.
Där ser man, tidigare sanning faller till marken igen. Tidigare skulle vi akta oss för mättat fett och inta fröoljor istället. Nu visar modern forskning att det är bättre om vi gör tvärt om.
Tänk att vetenskap kan ”förändras” . Det är en förunderlig värld vi lever i.
Det är ju så att vetenskap ju måste förändras hela tiden (..iallafall om forskning tillåts att vara oberoende!) annars står ju vetenskapen stilla.
Liksom många andra åt jag så fiberrikt som möjligt ’dåförtiden’ – men fick ge upp det fiberrika brödet, riset, etc eftersom min kropp inte mådde bra av det. Jag har lärt mej att lyssna på vad min kropp viskar så försynt – och det har hjälpt mej genom åren då ’nya rön’ sagt annat.
Egen erfarenhet och sunt förnuft funkar för mej – även nu under ’farsotens’ tid.
Rushworth har ju även publicerat att Omega-3 fett från djur inte har någon fördel för att främja hjärt/kärlhälsa.
3 Lasse P
Var har han publicerat det?
Det är ju långkedjigt animaliskt omega-3 som är viktigt för vår hälsa. Det bygger våra cellmembraner.
Det är nyttigt med fiberrik mat! Speciellt för tarmfunktionen.
Att gå på toa rejält, minst en gång om dagen, minskar risken för tarmcancer. Jag har exempel i min släkt på att trög mage ger tarmcancer.
Själv äter jag enbart bröd med Minst 6 % fiber, helst mer. Och mycket grönsaker, frukt och bär.
Och naturbeteskött!
4 Annika
https://sebastianrushworth.com/2021/08/01/does-omega-3-prevent-heart-disease/
5 Ann-Margret Lundgren
Men det finns tydligen inte vetenskapligt bevisat att mera fibrer minskar risken för tarmcancer, snarare tvärtom.
Annika, jag tror inte på att det skulle vara tvärtom. Det är ju ganska logiskt att om man har avföringen kvar länge i tarmarna, så är det skadligt för kroppen. Det är ju avfallsprodukter som ska ut så fort som möjligt.
Min svärmor led av trög mage i nästan hela sitt liv, åt väldigt lite fiberrik mat. Och hon dog av tjocktarmscancer.
Fibrer är sandpapper. Insidan på tarmen är inte en planka. Snarare är det mer som en kondom. Om man sandpapprar en kondom, så blir kvinnan gravid. Fibrer är det sämsta sättet att tömma tarmen.
Jag är numera censurerad på Instagram. Mina inlägg visas endast för mina följare. De når inte det allmänna flödet. När inte vetenskapen kan tysta oss. Så är det bara att släcka ner oss. Då kan vi skrika hur mycket vi vill. Det är ingen som hör.
6 Lasse P
Jag skriver ett separat blogginlägg om omega-3
Ann-Margret Lundgren, jag håller med dig. Fibrer i kosten är ett måste om magen ska fungera bra. Har själv gjort många försök att utesluta det och det straffar sig varje gång. Däremot är det ju skillnad på vilken typ av fibrer man äter. Jag som har känslig mage har tydligt märkt att olösliga fibrer mår inte min mage bra av men däremot lösliga. Kan ju förstås också hänga samman med att olösliga fibrer ofta finns i samma livsmedel som innehåller gluten, vad vet jag. Men om man tittar på de gamla naturfolken så fick dom ju i sig väldigt mycket fibrer via den kost dom åt. Vore konstigt om vi idag inte skulle må bra av det då. Vårat matsmältningssystem har ju inte ändrats sedan stenålderns människor enligt forskarna.
Om man läser kommentarerna till Rushworths artikel blir han tillrättavisad av mer kunniga personer.
11 Björn E
Du har rätt Björn, lösliga fibrer tycker magen om.
Olösliga kan tänkas fungera som sandpapper som Georg W skriver.
Jag läste en lista på lösliga och olösliga fibrer och blev lite förvånad.
Vetekli och havrekli är olösliga fibrer men rågkli står i listan som löslig fiber.
Stämmer detta med Din erfarenhet Björn?
Resistent stärkelse ska vi räkna det som löslig eller olöslig flber?
När det gäller naturfolk, dvs befolkningar som lever nära naturen, så finns det varianter.
Men väldigt mycket fibrer?
Man kan mena jägare- samlare tex. Då skulle jag säga, att maten baseras rätt mycket på animalier, men med växtinslag.
Det finns också de, som brukar kallas naturfolk, som ägnar sig åt boskapsskötsel och till sist de som idkar primitivt jordbruk.
Den äldsta av dessa kulturer torde vara jägare, samlare, därefter boskapsskötsel och till sist de med primitivt jordbruk.
Så den typ mat, som har haft längst evolutionär tid på sig, för människor, att anpassa sig till är nog den animaliska, med litet inslag av växter.
Jag brukar ibland tänka på vilken typ mat jag skulle äta ifall jag levde där jag lever i dag och tillhörde ett naturfolk. Eller tänk dig att du hamnar i ”skogen” och måste klara dig vad gäller mat. Vad skulle du äta? Det blev, om du har lyckan med dig nog mycket fisk.
Naturfolk här kunde tex bereda kött och fisk, men kanske även växter för lagring tex torkning, syrning osv.
Skulle man leva på mycket växtnäring här, så blev man nog inte gammal. Har någon tex dragit upp en vildmorot ur jorden? Det är en seg, tunn ”pinne.” Bär och grönt i säsong, sura vildäpplen?
Detta med magens aktivitet är så individuellt verkar det. Min mage är som en klocka. Den fungerar alltid. Till och med efter stor operation, nog skall den bajsa tre gånger om dagen direkt i alla fall.
Den struntar i alla omvärldsfaktorer, medan en mig närstående person alltid haft svårigheter, utom om maten bestod av fisk, med att få fram något. Vederbörande har alltid haft dessa besvär hela livet och vi har ätit samma mat ungefär, fast jag ätit färre grova fibrer.
Så som alltid får man väl söka sig fram. Behöver man ordentligt med fibrer, för att ha en mage igång, så får man väl äta det osv
Hunzafolket har ibland framhållits för att de just äter est vegetariskt och med mycket fibrer. De har kallats ”Värdens friskaste folk. ” De lär äta mycket aprikoser, mandlar och sädprodukter.
I samma trakter ungefär ligger Indien, med stora vegetariska grupper. Indien har många diabetiker.
Så det finns andra exempel, men som sagt på våra breddgrader lär man behöva ha stor del animalier i kosten, om man skall leva på vad naturen runtomkring ger.
Att Indien har många diabetiker kan kanske bero på att de äter mycket vitt ris?
Ris och pasta kan framkalla diabetes. Sånt äter jag aldrig. För mig gäller kött (naturbeteskött eller ekologiskt), fisk, potatis, grönsaker, frukt, nötter, fullkornsbröd med smör och ost, och till frukost varje dag fil med havrekli, som är perfekt för mina tarmar!
Nåja, en kaka slinker också ner ibland vid festliga tillfällen! 🙂
Lennart. Det låter märkligt tycker jag. Jag är ingen expert på detta men jag har fått lära mig att alla sädesslag utom havre består av olösliga fibrer. Och frukt och grönsaker lösliga generellt. Men som sagt, sädesslag innehåller ju också gluten vilket kan spela roll också kanske. Vissa forskare hävdar ju att gluten kan ha värre inverkan på våra kroppar än vad som är känt. När det gäller resistent stärkelse så kanske Annika vet mer om det? Googlar man så framgår det bara att det kallas den tredje kostfibern.
XMargareta. Nja, det är ju genom att forskare undersökt hur dagens naturfolk lever och äter som den paleolitiska kostmodellen togs fram. Enligt forskarna har dessa naturfolk dom studerat ätit samma kost sedan urminnes tider. Man får väl anta att detta har framkommit genom folkens egna utsago, vad vet jag. Och enligt den kostmodellen så får man ju i sig mycket fibrer och till största delen lösliga sådana. Det enda naturfolket som man känner till som kraftigt avvek från denna kostsammansättning är inuiterna som till största delen åt kött av olika slag och mådde bra av detta. Men i deras fall kunde ju också forskarna konstatera att deras organ också hade anpassat sig till denna kost under tusentals år. Bla kunde ju dom obehindrat äta rått sälkött i stora mängder vilket skulle ta död på vilken annan människa som helst eftersom vi andra inte kan bryta ner det plus de parasiter m.m det förmodligen innehöll. Det är logiskt att majoriteten människor långt tillbaka åt en blandkost eftersom det är lättast att anskaffa och mättar bra. Men det går ju inte att säga helt säkert.
Till Annika D
Önskar Din kommentar till lösliga och olösliga fibrer
samt hur man ska tänka om resistent stärkelse.
Jag anser att det är en förenkling att säga att alla fibrer är av ondo.
Råkade just nu se ett råd från nätet hos ” The People´s Pharmacy” om förstoppnings-bot-/lindring.
Nämligen Kiwi. Förslagsvis två per dag. Kanske värt att pröva?
Själv är jag egen-diagnosticerad med IBS. Lade försiktigt om till LCHF(måttlig) under ca 2 år med framgång. Gaserna upphörde helt när jag helt upphörde med socker och det mesta av kolhydrater. Den accelererande fasen innebar inga processade livsmedel eller fröoljor. Efter ca 4-6 månader började gaser återkomma (c.p) men nu luktfria vilket fortfarande gäller. Har provat ta bort mjölk m.fl men utan framgång.
Äter regelbundet men ej dagligen havregrynsgröt (blötlagt ö natt) vilket tycks bidra till att lugna mage och ge stabil o daglig avföring tillsammans med morgonkaffe o citronvatten. LCHF har gjort avföringens konsistens etc mycket bra men tydligen har diarré-vanan under 20-25 år ökat på problem med hemorrojder (inre o yttre).
Misstänker candida (gaserna återkom c.p) eller dylikt. Har ej gjort t.ex SIBO-test då mina gaser ej längre luktar. I mitt fall tycks fys träning ha stor betydelse för matsmältning och ämnesomsättning. Kanske även intag av magnesium som varit livsnödvändigt (sömn t.ex). Tänkte prova matsmältnings-enzym för fett då min kostomställning gett kraftig viktnedgång och (fortsatt) stor mental trötthet om jag inte fystränar ist sett dagligen.
Upphörde med magnesium förra senhösten och när sedan möjligheten för min rehab-träning stängdes ner helt från december (Covid) fick jag begynnande reflux, klinisk depression (en gammal följetong). Magen blev sämre och efter att jag återupptagit magnesium m.fl valde jag att försiktigt prova resistent stärkelse. Det skulle jag inte gjort. Några dgr efter (ca 10 dgr) att jag nått nivån 1 msk i vatten (potatismjöl) innan sängdags fick jag förstärkta magproblem m knip, halsbränna, mindre uppstötningar och avföringsproblem. Vid varje måltid hade jag övergående knip. Senare fick jag även problem med inre slutmuskel-funktionen i ändtarm (nervsystemet o ej viljestyrd), diarreer (omvxl) och förändrad tömnings-frekvens. Vid kroppsansträngning känns det som man riskerar ”att skita på sig”. Xyloproct har nu sedan 1 V dämpat symptomen en del. En tandoperation utlöste ngt tidigare inflammatorisk tillf chock med stora förändringar i kroppen. Bindvävsförluster, hjärtklappning (vaknade), hårväxt- o hudförändringar (yta och färg) och symptom för sköldkörtel och binjurar inkl syn.
En utdragning av visdomstand tycktes ha kraftigt förstärkt en redan accelererande negativ inflammations-process i min kropp. Från juni (diarre-fri) påbörjade jag försiktigt intag av en daglig dos askorbinsyra utspätt i vatten upp till 3g att drickas under dagen. Efter 67 dgr fick jag plötsligt sveda under urinering (ej rör). Misstänkte direkt oxal-förgiftning och har efter en vecka med citrat-baserade intag av mineraler och protokoll anat att jag är på rätt väg. Haft under ngt år frekvent intagit vissa ”hälsosamma” ämnen höga i oxalater.
Magen är komplicerad och jag inser att jag har lång väg att gå mot hälsa. Jag uppfattar dock att psykisk ohälsa både skapas av och skapar ämnesomsättningen-problem och att fys träning är mycket viktigare än vården antagligen förstått för att t.ex hålla tillbaka vissa kroniska inflammationer.
Tack vare (!) magnesium (rätt sort) och daglig rejäl styrke- och konditionsträning har mitt blodtryck gått från 160/82 till 106/62 (2 år) med vilopuls 47-52. Låg puls kan dock vara kopplat till min sömnapne som varierar med psykisk stabilitet.
Det där med nyttan av resistent stärkelse över natten hoppas jag få utrett av ni kunniga här på bloggen. RS ska ju bidra till bättre bakterie-flora m.m (biom) sägs det (men inte för en minoritet sägs det oxå).
Här tänker jag skrivande fritt.
Resistent stärkelse är kall hel stärkelsemolekyl, tex potatismjöl utrört i kallt vatten, eller kokt kall potatis, har jag lärt mig.
Stärkelsen är då hel ända ner i tarmen, dvs. inte spjälkad till enkel sockerart och ingår därför inte som sådan i metabolismen, men stärkelsen blir då ”mat” för de bakterier, som vistas där.
Då kan man tänka sig, att om det till övervägande del är goda bakterier, så kan det goda förstärkas och tvärtom. Så kanske kan man förbättra för de goda bakterierna och då uppnå bra resultat. Så då får man kanske komma fram till och testa metod för att förbättra tarmfloran.
Om man börjar med resistent stärkelse i låg dos, som man ökar och då får negativa symptom ,kanske det kan bero på, att i själva omställningen till förhoppningsvis goda bakterier, det kan uppstå obalanser. I så fall skulle jag gå tillbaka till lägre dos resistent stärkelse och sedan fortsätta. Kanske jag skulle ta pre- probiotika? försiktigt testa mig fram med fil, syrad mat?
Resistent stärkelse omvandlas till butyrat eller smörsyra i tjocktarmen.
Lukten är inte långt från surströmming men nyttan lär vara att smörsyra motarbetar uppkomst av cancer i tjocktarmen
19 Lennart
Jag har uppfattat att lösliga fibrer är mindre traumatiserande i tarmslemhinnan. Utav sädeslagen är det havre som innehåller lösliga fibrer.
Resistent stärkelse tycker jag att var och en får prova sig fram till om den är av positivt värde för den. Jag har hört båda erfarenheterna. Själv fick jag obehag av gasbildning när jag provade potatismjöl i vatten.
Tillägg #23
Glömde nämna att det är mjölksyrabakterier som omvandlar stärkelsen till smörsyra genom fermentering dvs jäsning, vilket förklarar gasbildningen.
Precis som Annika så upplevde jag obehag men i den omfattningen att jag nog skulle ha producerat gas, tillräckligt för att driva min bil i flera mil.
Här en artikel, där SBU ( ungefär Statens kontroll o sammanfattning av läget ……….medicinska undersökningar.) kommenterar lösliga fibrer och bakterier och finner visst stöd för lindring vid tarmbesvär/irritabel tarm.
https://www.sbu.se/sv/publikationer/nya-vetenskap-och-praxis/losliga-fibrer-och-bakterier-kan-lindra-vid-irritabel-tarm/
#21 Rättelse
Skrev felaktigt om tidigare systoliskt värde på 180. Det var ist 140! Min vilopuls har legat
kring 50 sedan jag fick den uppmätt 2012. Jag känner mig inte extremt vältränad men
möjligen enbart för min åldersgrupp +60.
Tack för Era kommentarer ang RS. Jag upplevde dock inte att mina gaser luktade alls!
Kan det ha varit så att min tjocktarm inte lyckades skapa nämnda smörsyra? Jag åt
trots allt potatismjöl utrört i vatten under ca 1 månad.
Jag kommer att ev prova igen i betydligt lägre dos än 1 msk. Men först gäller att
jag får ordning på ändtarm och avföringsvanor tror jag. Varvar idag frukost mellan
ägg, turkisk fet yoghurt och havregrynsgröt, de senare oftast med frysta bär. Efter
varje mål under dagen intar jag några blad fermenterad vitkål (Plivit/Willys). Mycket
positiv erfarenhet.
Har slutat att dricka mjölk sedan väldigt lång tid men har börjat ta ett glas till
maten varje dag för att få i mig mer kalcium tillsammans magnesium o kalium
citrater under pågående utrensning av oxalat. Alltså tillfälligt. Har insett att utan
dagligt magnesium-tillskott får jag stora problem med bl.a sömnen (melatonin-
support). Magnesium bidrar även till lägre blodtryck.
Har någon av Er ref till studier kring RS? Läste att RS skulle vara negativt för de
med problem av oxalat-förgiftning. Mina RS-problem uppkom dock före det att jag
började inta upp till 3g askorbinsyra utrört i vatten över hela dagen.
# 27 Christer K
Kan detta vara en början?
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/nbu.12244
#28 Lasse P
Tack för länk. Den var inte gratis men möjligtvis hittar jag den på annat forum/journal!
Jag äter f.ö ofta omogna(RS) bananer (kalium) i samband med träning utan märkbar direkt neg effekt å mage eller tarm.
PS! Ursäkta min impulsivitet betr referens till tidigare ang syst tryck ovan 🙂
24 Annika
Jag läser just nu, dämpa inflammation av Ralf Sundberg och Martina Johansson +++ mkt bra
De skriver om vattenlösliga och olösliga fibrer.
Sidan 67 exempel på vattenlösliga fibrer
Rågkli
Linser
Kikärter
Fikon
Bönor
Råris
Linfrön
Sesamfrö
Alfa alfa frö
Stimulerar tarmarnas arbete genom att binda vatten och motverka förstoppning.
Exempel på olösliga fibrer. Vetekli, kakao, Havrekli, Morot, Kokos, Bönor, Rågknäckebröd
Vetegroddar.
Dessa fibrer retar den känsliga tarmslemhinnan.
Jag har läst om fibrer olösliga och lösliga och det är komplicerat.
Vi måste tydligen skilja på tex havre och havrekli, Råg och rågkli, vete och vetekli etc.
På många ställen skrivs att havrekli är en löslig fiber.
Ralf och Martina skriver att havrekli är en OLÖSLIG fiber.
Råg har hög kostfiberhalt och rågkli räknas som vattenlöslig fiber
Havre har låg kostfiberhalt och havrekli räknas som olöslig fiber.
Som gjort för missförstånd.
Hjälp mig!!!!!
Det är som vanligt total förvirring.
Min mage mår bra av havrekli i filen varje morgon! Och jag äter morötter, rårivna eller kokta, till kött och potatis nästan varje dag. Morötter är nyttigt!
Men jag tror att vi har individuell magar, så det som är bra för vissa är Inte bra för andra.
Därför får man prova sig fram, och inte blint lita på experterna.
Kli i olika sädesslag avser väl det yttre skalet! Enligt S Gundry m.fl är det inte sällan där de giftiga lektinerna sitter?! Gundry menar att tryckkokning/blötläggning bör användas men det fungerar inte i alla fall t.ex med många sädesslag.
Lektin-skador kan vara långsiktiga och inte alltid påverka en frisk tarm kortsiktigt. Själv ångkokade jag igår gröna bönor för dåligt och fick magproblem med ca 8 tim fördröjning (hypotes). Stickande obehag under flera timmar. Havregrynsgröten lugnade ner smärtan.
Christer Kamb, det är riktigt, och det är därför som traditionell afrikansk kosthållning SILAR IFRÅN agnarna innan man fortsätter med matlagning. Sedan får materialet jäsa, vilket oskadligör fytinsyran, en förutsättning för t.ex. injera, de berömda etiopiska pannkakorna (bild på sid. 185 i Piltsons bok). Här har vi en sådan sil, gediget hantverk av papyrosblad och bambustrimlor, inhandlad på en bymarknad i södra Etiopien. Katten har funnit den en förträfflig sovplats.
En intressant video med professor Robert lustig : https://www.youtube.com/watch?v=N0G88naAtmo
30 Lennart
Jag själv äter minimalt av all spannmål. Jag har läst att havre är en löslig fiber, och trodde då att havrekli också var det. Jag äter inte bönor, råg, linser, kikärter, linfrön, ris, sesamfrön – mest av ovana.
Däremot äter jag morot, kokosflingor, pga tilltalad av smaken, och morötter odlar vi själva. Jag är alltså inte så renlärig.
Piltson: ”SILAR IFRÅN agnarna…”
Förlåt, vi borde ha skrivit ”fröskalen”. Detta handlar om vad man gör efter malning:
blötläggning, silning, jäsning, om vi fattat rätt….
Gundry rekommenderar varken bönor eller havre oavsett beredningsformerna. Bland spannmålen godkänner han endast vitt indiskt tryckkokat basmatiris. Själv har jag slutat lägga till t.ex kruskakli, bovete till havregröten. Dock lite pofiber för att göra det lite ”saftigare/fylligare” + en klick smör. Kommer oxå att byta ut lantmjölken i gröten mot egengjord havremjölk.
Haricots Verts ätes bara undantagsvis.Inga andra bönor förutom färdig(processad) ärtsoppa/bruna bönor. Har svårt att sluta med dessa gamla husmans-favoriter. Kanske lära mig laga dessa från grunden!
Att rekommendera vitt ris måste ju vara totalt fel! Vitt ris är näringsfattigt och framkallar diabetes!
Fritt skriveri.
Många gånger innehåller ris för mycket arsenik för att det skall var ok att äta mängder varje dag. Om jag är rätt underrättad, så sitter arseniken till stor del i skalet.
Ris består till största delen av kolhydrater och därför kan man lätt få obalanser i sitt matintag om man förtär mycket.
Som sagt många i Indien är diabetiker. Hinduer bör enligt sin lära vara vegetarianer.
Så det finns både många vegetarianer och diabetiker där.
Kokt kallt ris är resistent stärkelse.
I vetegroddar finns många nyttigheter och innehåller fibrer. Man vill dock veta, att inte tex tungmetaller samlats i just de vetegroddar man själv ämnar konsumera. De innehåller också rätt mycket fosfater och man får i sig fosfater också med industrimat, då fosfat tillsätts många livsmedel tex till korv.
Näringsfysiolog Adelle Davis menade på sin tid, att man bör se till att inte få obalans i kalk, utan öka på det om man förtär mycket fosfat.
Men detta med mineralbalans är komplext. Fosfor balanseras med Kalk, som balanseras med magnesium och Kalium, som balanseras med natrium osv. Man får hoppas, att kroppen klarar av det där om man inte äter för obalanserat. 🙂
XMargareta
Ris är ju basföda i väldigt många länder med stora populationer och deras hälsa borde ju vara undermålig om ris inte är bra föda.
Ohälsa i de asiatiska länderna ökade med intåget av västerländskt inflytande med tillhörande matkultur.
#38 Ann-Margret
Jag skrev inte att Gundry ”rekommenderar” indiskt vitt basmati-ris. Han gör bara ett speciellt undantag för just denna rissort förutsett att tryckkokning sker.
Själv äter jag sällan ris numera men tillämpar rådet. Sedan finns det väl som vanligt olika bra leverantörer.
#30, 33 Lennart o Piltson
Nu är jag nog allmänt okunnig om t.ex spannmål och dess berednings-processer men är det inte så att vår moderna ”hälsovåg” fått kvarn-industrin att börja sälja sådana växtdelar som förr mest slängdes? T.ex olika skal-delar.
Fibrer är omstritt. Men Professor Robert Lustig är alltid värd att lyssna på.
https://www.youtube.com/watch?v=N0G88naAtmo&t=23s