Gary Taubes har skrivit en lång intressant artikel om epidemiologi, 2007. Den är lika intressant idag.
Jag använder en automatisk googleöversättning. Det mesta förstår man bra, men vissa återkommande fel finns. Som att trial översätts till rättegång, och association till förening.
I SvD idag (0410) finns en intressant artikel av Lundaprofessorn Ulf Ellervik (Fråga Lund): ”Vad vore vi utan alla våra fantastiska virus?” Han tar ett helhetsperspektiv om livets alla symbioser och hur man inom skolmedicinen har (medvetet?) missförstått själva livet och vad som driver evolutionen-alla dessa nyttiga virus som – i en drastisk formulering: ”Vi har alltså virus att tacka för att vi inte lägger ägg”.
I praktiken sågar han (outtalat) skolmedicinen jäms med fotknölarna, likaså den pågående utvecklingen av antivirusvacciner där man uppenbarligen vill manipulera våra gener. Fullständigt livsfarligt och korkat på alla sätt enligt vad jag förstår. ( och till vilken nytta?) För ett tag sedan tog även Ralf Sundberg upp temat- Har vi inte missförstått virusens roll i evolutionen som förmedlare av viktiga funktioner? Minns inte riktigt den exakta formuleringen. Undrar om inte Ulf och Ralf samarbetar rentav.
Evolutionen arbetar med slumpen som driv och det innebär, att evolutionen arbetar långsamt.
Statistiskt sett blir utfallet av en mutation sämre än innan, givet att den uppkommit i samma miljö, som när det redan existerande genomet anpassats till just den miljön.
(Men slumpen kan ju göra att genen innebär en fördel i alla fall, men i så fall statistiskt mer sällan.)
Här hittar vi bl.a. en del ärftliga sjukdomar, som ju är en nackdel, men som kunnat föras vidare ändå bland annat därför att en individ ändå kunnat skaffa sig avkomma osv.
Denna mutation kan eventuellt på sikt, med kanske följande mutationer i ny miljö, innebära fördel.
Så på artnivå kan större variation av gener hos en art innebära att arten i fråga kan överleva miljöförändringar. Det kan dock vara till nackdel på individnivå.
Skulle miljön ändras, så kan ju en förändring av någon gen ju råka passa bättre i den förändrade miljön.
Det innebär för en art att ett större utbud av gener är gynnsamt för att arten i fråga skall kunna finna anpassning hos några individer och arten kan i den förändrade miljön ändå överleva en miljöförändring på grund av det.
Så menar kanske Ulf i Fråga Lund och på så sätt kan man säga, att inkorporerade virus ju innebär ett större utbud av möjligheter.
Om man då betraktar de vaccinationsförsök, som innebär ett inkorporerande av nytt DNA i en individs genom, så skulle det kunna innebära en avsedd fördel i en miljö med coronavirus, men kan också innebära nackdelar, som drabbar kanske få och som kanske inte visar sig på en gång.
Var detta DNA tar vägen dvs på vilken kromosom, och var på kromosomen den DNA-biten hamnar kan också komma, att inverka på nära delar på den kromosomen. Dvs då kan vaccinationen också innebära uppkomsten av annat än det avsedda.